To see the other types of publications on this topic, follow the link: Nordiska språk.
Dissertations / Theses on the topic 'Nordiska språk'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Nordiska språk.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Petersson, Wilhelm. "Håller grannspråken ihop svensklärarna? : Undervisning i övriga nordiska språk på lärarutbildningen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413012.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen i och om övriga nordiska språk är organiserad på ämneslärarutbildningen i svenska. Ett delsyfte är att undersöka universitetslärares erfarenhet av att ge sådan nordisk undervisning. Materialet för studien är kursplaner från samtliga 28 ämneslärarutbildningar i svenska. Dessutom har intervjuer via mejl med universitetslektorer som representerar olika typer av kursupplägg genomförts. Resultatet visar att undervisning i och om nordiska språk med undantag för två lärosäten ges på samtliga ämneslärarutbildningar. Den nordiska undervisningen är oftast begränsad till ett enstaka kursmål eller moment inom kurser i andra ämnen. Vanligast är att det ingår i kurser i språkhistoria eller språksociologi. I själva inriktningen på den nordiska undervisningen är variationen stor: vissa kurser fokuserar på kunskaper om språksituationen i Norden, andra på färdigheter i grannspråken danska och norska. Mejlintervjuerna med universitetsföreträdare visar att erfarenheterna generellt är goda, men att stoffträngsel är ett stort problem i svenskkurserna och att fördjupade perspektiv inte hinns med i undervisningen. Slutsatsen blir att undervisningen i övriga nordiska språk inte är likvärdig för alla svensklärarstudenter, vilket rimligtvis får negativa konsekvenser för grannspråksundervisningen i skolan och i förlängningen för den nordiska språkgemenskapen.
2
Pettersson, Sofie. "Svenskämnets styvbarn? : En kvalitativ intervjustudie om nordiska språk i svenskämnet på gymnasiet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414273.
Full textAbstract:
I följande studie undersöks svensklärares arbete med och inställning till grannspråksundervisning i gymnasieskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv. Flera tidigare undersökningar pekar på problem såsom att lärare uppskattar sin grannspråkskompetens som låg och nedprioriterar momentet. Det övergripande syftet med undersökningen är att belysa hur svensklärare arbetar med det centrala innehållet om språken i Norden, hur de betraktar momentet samt hur förutsättningarna för deras undervisning ser ut. Vidare undersöks vilka resurser som skulle kunna krävas för att förstärka undervisningen. Sex svensklärare på gymnasiet har intervjuats individuellt om sina grannspråkserfarenheter i såväl sin lärarutbildning som egen undervisning inom ramen för kursen Svenska 2. Undersökningen visar att lärarnas självskattade grannspråkskompetens är förhållandevis låg, att stoffträngseln i svenskämnet leder till att andra moment prioriteras och att tillgången till lämpligt material är bristfällig. De förbättringsmöjligheter som lärarna föreslår gäller att integrera delar av grannspråksundervisningen i litteraturhistoriemomentet och att resurser läggs på fortbildning och bättre läromedel. Därtill handlar det om att omstrukturera innehållet i kurserna dels för att underlätta elevernas lärandeprogression, dels för att höja kunskapsområdets status. Undersökningen visar sammantaget att det råder diskrepans mellan språkpolitiska intentioner och verkligheten i skolan – ambitionerna har inte realiserats i praktiken.
3
Ohlsson, Hanna. "”Vad pratar man på Färöarna?” : Den nordiska språkgemenskapen utifrån gymnasielevers uppfattningar och skolans styrdokument." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-85865.
Full textAbstract:
Formålet med denne undersøgelse er at undersøge om svenske gymnasieelever føler sig som en del af et nordiskt sprogfællesskab. Dette gennem at undersøge hvilken interaktion eleverne har med de nordiske sprog, hvilke sprog de mener at de forstår, hvad læreplanen siger om Norden og de nordiske sprog, samt at undersøge elevernes holdning til de nordiske sprog. 20 elever opdelt i fire fokusgrupper er blevet interviewet, og læreplanen for grundskolen och gymnasiet, samt læreplanen for faget svensk, er blevet analyseret. Læreplanen opfylder ikke de mål og avtaler som findes omkring den samnordiske sprogpolitik, og resultatet fra samtalerne med fokusgrupperne viser at eleverne først og fremmest kommer i kontakt med de skandinaviske sprog, hvilket viser at fællesskabet primært handler om et skandinaviskt sprogfællesskab. Eleverne opfatter norsk som et smukt og let sprog, hvorimod dansk anses være et grimt og svært sprog. Eleverne lægger meget af ansvaret for en vellykked kommunikation mellen de nordiske lande på den anden, da de især synes at danskere bør tilpasse sit sprog.
4
Svavarsdóttir, Ásta, and Veturliði Óskarsson. "Annarleg sprek á ókunnugri strönd. Tökuorð í íslensku fyrr og nú." Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-147565.
Full text
5
Karlsson, Anna-Malin. "Skriftbruk i förändring : en semiotisk studie av den personliga hemsidan." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-27218.
Full textAbstract:
In this thesis, the phenomenon of personal homepages on the Internet is explored. While the general purpose of the study is to provide a description of the personal homepage and its use, the more specific aim is to characterise it as a product of literacy. Theoretically, the homepage is viewed as a multimodal text product situated within two layers of context: the context of situation, where homepage use can be described in terms of literacy practices and textual norms, and the context of culture, where the conceptual dichotomy between new and old visual literacy can be seen to constitute the overall frame for the investigation. The main material consists of 26 personal homepages assembled in 1998. The owners of these pages form the major part of an informant group involved throughout the study. The methods combine text analysis on different levels with online field work and experimental interviews. As one result of these analyses, a typology of homepage sections is established and each page category is given a description which reveals what may be called a prototypic structure. Based on the established page categories, the homepage as a format is characterised as a heterogeneous collection of pages with different textual structures and different functions. Another result is a set of literacy practices, generalised on the basis of the informants’ utterances about activities around the homepages. Of these judging and being judged, promoting the page and socialising with friends are practices that are especially dependent on writing, whereas practices such as looking for inspiration and making plans and producing, where the page is more in focus, are more genuinely multimodal. A third kind of results emanates from the text analyses. The semiotic components, i.e. the visual elements, of different page types are identified and analysed, different principles of textual relations between visual elements are explored and the cohesion of a genuinely multimodal page is described. By means of this analysis, certain specialised uses of the two different modalities, language and the non-linguistic visual resource, can be pointed out. In sum, the personal homepage is characterised as highly heterogeneous, relating to both traditional language-based literacy and a less established multimodal text culture.
6
Palm, Rune. "Runor och regionalitet : studier av variation i de nordiska minnesinskrifterna." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, 1992. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-106869.
Full text
7
Sandnes, Berit. "Fra Starafjall til Starling Hill : Dannelse og utvikling av norrøne stedsnavn på Orknøyene." Doctoral thesis, Norwegian University of Science and Technology, Faculty of Arts, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-523.
Full text
8
Nordin, Pia. "Vägledd via webben : En analys av webbkommunikationen hos Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-56954.
Full textAbstract:
Sammanfattning: I denna uppsats genomför jag en kvalitativ analys i tre steg av webbkommunikationen hos Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Mitt syfte är att få en helhetsbild av webbkommunikationen genom att undersöka webbplatsens struktur, användarvänlighet och produktion. Min utgångspunkt är institutionens webbplats <www.nordiska.su.se> och jag fastställer strukturen genom att kartlägga länkar, sidtyper och sidlayout. Genom deltagande observation med studenter undersöker jag webbplatsens användarvänlighet, och genom att intervjua personal fångar jag produktionen av webbplatsen. Mitt resultat visar att webbplatsen innehåller ett stort antal sidor och länkar, samt saknar en genomtänkt struktur och bra navigeringshjälpmedel vilket gör den svårnavigerad. Produktionen av webbplatsen är ett resultat av några av personalens arbete, som är en automatisk förlängning av deras ordinarie arbetsuppgifter. De saknar riktlinjer för webbplatsens innehåll och hur den ska vara strukturerad för att vara så användarvänlig som möjligt. Jag avslutar med att ge rekommendationer för hur webbplatsen skulle kunna bli mer strukturerad och användarvänlig.
9
Jacobsson, Stefan. "Runnordiska Sturla-namn : Mansnamn på -a i vikinga- och medeltidens nordiska runinskrifter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-265509.
Full text
10
Nilsson, Sofia. "Dejligt och kjempeflott i svenskämnet : De nordiska grannspråken i dagens svenskundervisning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-202563.
Full text
11
Óskarsson, Veturliði. "Um sögnina blífa, vöxt hennar og viðgang í íslensku." Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-146905.
Full text
12
Fälting, Alex. "Språk och kön – ett tvåkönsnormativt forskningsfält?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413247.
Full textAbstract:
Undersökningens syfte är att studera vilken syn på kön som finns inom forskningsfältet språk och kön, ett forskningsfält som handlar om hur kön påverkar människors språk. Hur har synen på kön förändrats över tid och hur ser forskningsfältets relation ut till genusvetenskapen och andra liknande språkvetenskapliga fält? Konferensserien Nordiska konferensen om språk och kön samt konferensen Könsroller i språk används för en diskursanalytisk analys av hur tvåkönsnormer och flerkönsnormer uttrycks i forskningen. Undersöknings resultat visar att forskningsfältet språk och kön har lika mycket tvåkönande idag som för femtio år sedan, men att flerkönande har ökat. Slutsatsen är att forskningsfältet har flera olika syner på kön – både idag och historiskt – och att den stora mängden tvåkönande idag kan bero på en svag koppling till genusvetenskapen.
13
Raam, Magdalena. "Där man tar ut svängarna : En analys av språk och stil i tolv kolumner i gratistidningen Metro." Thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7794.
Full textAbstract:
<p>I denna uppsats undersöks språk och stil i tolv kolumner i gratistidningen Metro. Min hypotes är att språket och stilen i kolumnerna är vardagligt, talspråksnära, inte så strikt och subjektivt. I uppsatsen undersöker jag därför LIX, syntaktisk nivå i form av meningslängd, sats- och meningsbyggnad, lexikal nivå i form av ordens längd, bruklighet, form, stilvalörer samt förekomsten av anglicismer, textnivån i form av konjunktionella adverb och slutligen retoriska grepp i form av lyssnaraktivering.</p><p>Resultatet visar att kolumnen som texttyp ligger nära skönlitteraturens språk och stil, men också har gemensamma drag med tidningsspråket. Men det förekommer en del variationer eftersom kolumnerna är skrivna av skribenter med olika bakgrund. Kolumnerna kan knappast sägas vara talspråkliga och språket är till skillnad mot min hypotes tämligen strikt. Däremot har kolumnerna en del vardagliga drag och utmärkande är framförallt att kolumnerna är subjektiva.</p>
14
Öis, Kristiina. "Små söta prinsessor och starka hjältar : Sagoroller och personbeskrivande adjektiv i svenska konstsagor." Thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-110574.
Full textAbstract:
<p>I denna språkvetenskapliga uppsats inom ämnet språk och kön undersöker jag svenska konstsagor ur sagosamlingen Bland tomtar och troll ur ett genusperspektiv. Mitt syfte är att undersöka ifall det finns eller har funnits några skillnader mellan konstsagor skrivna av kvinnliga och manliga författare när det gäller personbeskrivande adjektiv och val av persongalleri. Analysmaterialet består av fyra årgångar Bland tomtar och troll (1913–1992) och hela analysmaterialet innehåller sex sagor av kvinnliga författare och sex sagor av manliga författare. Jag använder mig av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultatet visar att det finns skillnader mellan sagor skrivna av kvinnliga och manliga författare och att dessa skillnader är störst i början av 1900-talet. Den mest påfallande skillnaden ligger i valet av persongalleri: de kvinnliga författarna föredrar prinsessor medan de manliga författarna föredrar hjältar. Resultatet visar också att de kvinnliga författarna beskriver sina personer mer utförligt än de manliga författarna.</p>
15
Marsling, Bäckvall Maja. "Herr Ivan och dansken : Svenska och danska arvord i riddarromanen Herr Ivan." Thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7792.
Full textAbstract:
<p>I den här uppsatsen undersöks Herr Ivan, en av de tre Eufemiavisorna, med syfte att utröna vilka lexikala skillnader det finns i arvorden mellan de tre svenska och två danska handskrifterna av romanen som finns bevarade från 1400-talet, kallade A–C resp. E–F. Det excerperade materialet består av de arvord som enligt Erik Noreens kritiska utgåva avviker i E–F i förhållande till A–C, med morfologiska och ortofonologiska skillnader borträknade. Vissa gränsfall diskuteras dock. Undersökningen tar upp ett axplock av de utbyten som bedömts som mest relevanta i fråga om mängd, ändringsfrekvens och sammanfall med det nutida ordförrådet i båda språken. Orden i materialet delas upp i ordklasser, och både antalet belägg och lexem har räknats. Materialet visar ingen stor skillnad mellan språken, men det finns dock tendenser till att de danska handskrifternas ordförråd ligger närmare det nutida än vad de svenska gör.</p>
16
Comtois, Célestine. "Språkval i Europaparlamentet : En comparativ studie av de nordiska parlamentarikernas språkbruk." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296395.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att problematisera hur de nordiska EU-ledamöternas språkaktivitet ser ut när de gör inlägg i EU-parlamentet, vilka språk de använder förutom sitt modersmål och varför de i så fall väljer bort sitt modersmål samt vilka faktorer som medför att språkbruket påverkas. Tidigare forskning om språkval i EU-parlamentet och intervjuer av svenska EU-ledamöter om deras språkanvändning utgör en teoretisk kärna. Studien bygger på muntliga och transkriberade inlägg som gjordes i EU-kammaren under en tvåårsperiod. De övergripande analytiska ramarna består av både ett kvantitativt, kvalitativt och komparativt perspektiv som intas vid analysen av inläggen. Undersökningen visar att ledamöterna föredrar att tala sitt modersmål i plenum men en del av dem använder i synnerhet engelska men även flera andra språk. Ledamöternas ålder, EU-partigrupper och i viss mån kön tycks påverka deras språkval, med någorlunda tydliga skilda trender i respektive nordiskt EU-land. De svenska ledamöterna använde både endast engelska i ett och samma inlägg och kodväxlade mellan olika språk. Trots att de alltid har tillgång till simultantolkning anpassar ledamöterna sitt språk till framför allt sin målgrupp, som kan vara olika och en del debatterade ärenden. Kodväxling förekommer för det mesta avsiktligt hos framför allt engelskanvändarna. Slutsatsen i uppsatsen är i grunden, trots att parlamentarikerna har full tillgång till tolk och har som uppgift att företräda sina väljare och medborgarna (och därför förväntas att tala sitt modersmål), så är detta inte tillräckligt för att få EU-ledamöterna att tala sitt modersmål i plenum. Som en konsekvens skulle EU-medborgares intresse för EU-frågor kunna minska ytterligare.
17
Vigsø, Orla. "Valretorik i text och bild : En studie i 2002 års svenska valaffischer." Doctoral thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-4705.
Full textAbstract:
<p>Posters have been used in political communication for more than a century, and are still an important element in the election campaigns. However, few studies have been devoted to the way in which text and image work together in order to obtain the rhetorical goal of making voters vote for a specific party.</p><p>In this study, election posters in the 2002 general election in Sweden from all parties represented in the Swedish parliament are analysed. The context of this specific sample of political communication is described through a sociological approach inspired by Pierre Bourdieu, and through theories of political marketing. The model for analysis of the posters combine semiotics and rhetoric in order to present a model capable of analysing both text and image, and the way in which they are used in order to influence and persuade voters.</p><p>The conclusions are that Swedish parties favour textual messages and not visual elements, and that when visual elements are used, these are mostly portraits of candidates. So apparently, the predominance of visual elements in advertising does not show in election posters. Neither can one claim that personalisation is a predominant element, as the total percentage of posters depicting candidates is quite low. The tendency towards negative campaigning seen in earlier elections is not present in the 2002 posters, and the rhetoric is mostly epideictic and thus aimed at keeping already convinced voters rather than attracting new ones. This might indicate that the posters have lost their role as means of attracting new voters and have become more of an “internal” affair, telling the party’s voters, in a way which presupposes shared points of view, that the party is there to be voted for as always. The posters thus fulfil a symbolic function of binding together adherents rather than attracting newcomers. </p>
18
Fischer, Svante. "Ingvarsstenarna i tid och rum." Thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-121041.
Full text
19
Holgersson, Saga. "Spanska sjukan : Lämnar spansk syntax spår i svenska översättningar?" Thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-8112.
Full textAbstract:
<p>Denna uppsats försöker besvara frågan om spanskans syntax efterlämnar spår i texter som översätts till svenska. Undersökningens hypoteser är två: dels att det finns syntaktiska skillnader mellan spanska och svenska, dels att en svensk text översatt från spanska kommer att skilja sig från en svensk originaltext, på grund av påverkan från spanskan. Analysmaterialet är hämtat ur en spansk roman och dess översättning, samt ur en svensk roman som används som jämförelsematerial. Hypoteserna prövas främst genom en metod som bygger på att meningar indelas i kärnsatser. Därefter klassificeras dessa som tillhörande en av sex satsgrader. Genom att studera skillnader i användningsfrekvens för olika satsgrader kan skillnader mellan texterna påvisas. Resultatet visar att vissa satsgrader är betydligt vanligare i den översatta texten än i det svenska originalet. För andra satsgrader syntes inte samma tydliga skillnad. Slutsatsen blir att vissa språkliga konstruktioner tycks överföras och att spanskans syntax lämnar spår i svenska översättningar</p>
20
Eghammer, Patric. "Skílur þú? : Om svenskars och danskars förståelse av isländska." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-11093.
Full textAbstract:
Denna uppsats visar att både svenska och danska lärarstudenter utan erfarenhet av isländska har så pass mycket förkunskaper med sig från sitt eget modersmål, att de kan förstå det väsentliga av innehållet i enklare isländska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som användes vid denna grannspråksundersökning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og töfrateppið och dels en artikel ur den isländska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara på frågor om innehållet. Det visade sig att tidningstexten förstods bättre än barnbokstexten, av såväl svenskar som av danskar. När det gällde barnbokstexten fanns markanta skillnader mellan svenskars och danskars resultat. Totalt sett hade svenskarna något bättre resultat på undersökningen, detta trots att svenskarna uppgav att de i skolan mottagit betydligt mindre mängd grannspråksundervisning än danskarna. Men detta kan ha att göra med att undersökningens ringa omfattning.
21
Allberg, Linnea. "Kan undervisning i nordiska språk vara mer än ”røvkedelig dansk” och ”þungur hnífur”? : En komparativ studie av nordisk språkpolitik som norm och praktik i Sverige och på Island." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135380.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to investigate the Nordic Councils’ language policy as norm and practice in Sweden and Iceland. The study covers how the policy is represented in governing documents, how teachers relate to the policy in attitudes and in teaching, and what differences and similarities can be seen in both countries. The study consists of qualitative interviews with Icelandic and Swedish teachers. The material was analysed by a theoretical framework set up by earlier studies done in the relevant field of research. The findings show that the aims of the Nordic language policy are not entirely met for various reasons. There are discrepancies between teachers’ praxis and school curriculums in Iceland. Nordic languages are peripheral and vague subjects in the Swedish teacher’s praxis. Both countries have similar attitudes towards Nordic languages and the purpose of teaching coincide between the countries and the Nordic Council.
22
Nordlöw, Julia. "Arbjörn : En ristarstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-448425.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka och redogöra för en vikingatida runristares produktion och stil. Studien behandlar 18 runstenar som på olika grunder tillskrivits runristaren Arbjörn. Materialet undersöks metodiskt med hjälp av attribueringsteori. Genomgången resulterar i att ristarens stil kan beskrivas utifrån språkliga och ornamentala drag. Ett försök att datera produktionen förlägger Arbjörns verksamhet till mitten av 1000-talet och framåt, eventuellt senare än vad tidigare antagits. Vidare kan samtliga behandlade runstenar förutom en visas sammanhängande som attribuerade till ristaren. En ny runsten attribueras till Arbjörn.
23
Bertils, Klara. "Vårdat, coolt eller bonnigt? : En studie över Umeåbors uppfattningar om stadsspråket i Umeå." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-73413.
Full textAbstract:
I denna uppsats studeras stadsspråket i Umeå utifrån ett antal infödda och inflyttade Umeåbors subjektiva beskrivningar. Syftet är att beskriva Umeåbors uppfattning om talspråket i Umeå. En övergripande fråga är om det finns en uppfattning om en särskild Umeåsvenska, och hur denna varietet i så fall beskrivs och bedöms av Umeåborna. Vidare undersöks Umeåbornas uppfattning om dialektens betydelse för konstruktion av social identitet samt hur inflyttade Umeåbor resonerar om språklig anpassning till inflyttningsorten. Uppsatsen har en explorativ ansats och syftar till att utifrån en bred frågeställning utforska området för att ge uppslag till fördjupande forskning. Metoden för undersökningen är kvalitativa livsvärldsintervjuer med nio Umeåbor i åldrarna 19–80 år. Resultatet visar att stadsspråket i Umeå utifrån Umeåbornas beskrivningar kan betraktas som en norrländsk regional standardsvenska, och att Umeåsvenskan har betydelse för att konstruera och upprätthålla såväl en norrländsk identitet som en identitet som "stadsbo". Bland de inflyttade syns såväl ett uttalat motstånd mot att anpassa sitt språk som en strävan efter att förstärka en identitet som Umeåbo genom att närma sig Umeåsvenskan.
24
Persson, Kristina. "Svensk brevkultur på 1800-talet : Språklig och kommunikationsetnografisk analys av en familjebrevväxling." Doctoral thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-6176.
Full textAbstract:
<p>In this dissertation, I examine the correspondence of an upper middle-class family from the early part of the nineteenth century. My aim is to answer questions about correspondence and letter-writing as an everyday event and as a social activity. My principal theoretical framework has been ethnograpy of communication. </p><p>My main source is the Eurén-Snellman manuscript collection at Uppsala University Library (UUB, G65). The central figure of this collection is Axel Eurén (1803−1879), who was a clergyman in Dalarna and also a member of the Swedish parliament. The material expands over three generations and includes Axel, his mother, his sister, his wife and Axel’s and his wife Sophie’s three children. In each generation the letter-writing is reciprocal in nearly all relations.</p><p>By creating a database of the 2,267 letters that remain from the family correspondence and by extracting meta-commentary about letter-writing I have studied how the family organized their correspondence. From the total collection I have chosen 293 letters during the period 1825−1858. These letters constitute a digitalized corpus that consists of approximately 160,000 words. With this corpus as my principal source, I have examined two different aspects of language use: a structural analysis of each writer’s total sum of letters and a study on address. </p><p>Certain findings confirm that letter-writing was based on routine. Traits of orality appear less often in the latter part of the material, a result that is in line with earlier investigations.The dimension of formal−informal language has been interesting to examine in relation to gender. Whereas the women’s writing at a lexico-grammatical level is more informal and natural in style, their need to portray themselves in a virtuous Christian manner seems at the same time to promote a certain kind of formality in expression. The opposite seems to be true for the men. </p>
25
Melin-Köpilä, Christina. "Om normer och normkonflikter i finlandssvenskan : Språkliga studier med utgångspunkt i nutida elevtexter." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 1996. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-13.
Full textAbstract:
Finland is officially a bilingual country, with Finnish and Swedish as national languages. FinlandSwedes constitute about 6% of the population. This study treats Finland Swedish in relation to Swedish in Sweden, on the one hand, and, onthe other hand, to Finnish. The main question is whether Finland Swedish should be regarded asa variety on a par with regional varieties in Sweden, which presupposes a common written standard, or as a more independent standard language. A corpus of 289 school essays written by compulsory- and upper-secondary-school students inFinland has been compared with school essays written by Swedes in Sweden. The number of provincial features in the essays provide a quantitative measure of the regional and age-related variation among the students. The purpose of the study is to determine whether the two groups of students are developing inthe same direction, toward a common supra-regional standard language in which provincialismsare rare. My hypothesis has been that the Finland-Swedish essays will reflect a different standardlanguage than in Sweden, which would imply that several of the so-called provincialisms belongto an implicit Finland-Swedish written standard. The results indicate that the upper-secondary students, just as in Sweden, use fewer provincialfeatures than do compulsory school students. Students from bilingual municipalities use more Finlandisms than do their cohorts who reside in more Swedish-speaking environments. In generalthese Finlandisms are more closely related to Finnish than to dialects of Swedish, which meansthat the provincialisms of the Finland-Swedish students are in many cases different in nature fromthose of their Swedish counterparts in Sweden. A comparison between Finland-Swedish studentsand Swedish students in Sweden indicates that the students in Finland use more provincialisms, onthe one hand, and, on the other hand, continue to use them at the upper-secondary level as well,which is rare among Swedish students in Sweden. The conclusion is that in a certain sense Finland Swedish can be regarded as an independentstandard language developed out of the interplay with its own dialects and with Finnish. However,regionally varied influence from Sweden, combined with active language-preservation measuresin cooperation with Swedish language planning bodies in Sweden, ensures that Finlandisms, especially in professional expository prose, are normally few in number and can be regarded as negligible, even by Swedish readers in Sweden.
26
Hume, Eriksson Eva. "”No, jeg kan ikke forstå dig. Jeg speak kun dansk.”." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-389465.
Full textAbstract:
I den här uppsatsen presenteras en fältundersökning av danskars praktiska förståelse av svenska samt deras språkstrategier i en spontan interskandinavisk kommunikationssituation. Undersökningen är en reproduktion av en tidigare studie av Börestam (1984) där isländska ungdomars praktiska förståelse av danska, norska och svenska samt deras språkstrategier i spontana samtal med skandinaver stod i fokus. Frågan ”Ursäkta, men skulle du kunna säga var stationen ligger?” ställdes till 60 personer i Köpenhamn i slutet av mars 2019. Syftet var att samla svar från både unga och äldre informanter för att kunna dra slutsatser om eventuella generationsskillnader och om eventuell förändring i skenbar tid. Resultaten visade att den yngre gruppen lyckades något bättre med kommunikationen överlag än den äldre tack vare dess kunskaper i engelska. Deras förståelse av svenska var dock avsevärt sämre än den äldre gruppens, och ungdomarna föredrog att svara på engelska medan de äldre informanterna i första hand svarade på skandinaviska.
27
Bäckvall, Maja Marsling. "Vôluspá i Uppsalaeddan : En nyfilologisk undersökning." Thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-8258.
Full textAbstract:
<p>I den här uppsatsen undersöks eddadikten Vôluspá så som den citeras i en handskrift av Snorre Sturlassons Edda, nämligen Codex Upsaliensis eller Uppsalaeddan. Dock diskuteras inte dvärgnamnen i stroferna 10, 11–13 samt 15–16. Uppsatsen utgår från ett nyfilologiskt perspektiv, där den enskilda handskriften tillmäts ett egenvärde utan att bedömas i förhållande till ett tänkt originalverk. Fokus ligger på de skrivningar där Uppsalaeddan och inte fler än hälften av samtliga diskuterade handskrifter avviker från de övriga. De aktuella handskrifterna är, förutom Uppsalaeddan, Codex Regius av eddadikterna, Hauksbók, Codex Regius av Edda, Codex Wormianus samt Codex Trajectinus. Analysen har som utgångspunkt att de avvikelser som möter är avsiktliga från skrivarens sida. Där detta inte tycks sannolikt undersöks huruvida en samtida läsare kunnat uppfatta skrivningen som meningsfull, och först när detta uteslutits talas om felskrivningar. Majoriteten av avvikelserna i Uppsalaeddan bör förstås som medvetna; ett något mindre antal är svårbedömda, men har förmodligen lästs som begripliga om än möjligen något märkliga i sammanhanget; och slutligen är de definitiva felskrivningarna åtminstone två stycken, men inte många fler. Uppsalaeddan är oftast ensam om sina avvikelser, men där den inte är det beror det vanligen på gemensam tradering med Hauksbók och Codex Regius av eddadikterna.</p>
28
Karlsson-Lenardt, Anita. "Runstenarna i Kronobergs län : en studie i språk och utförande." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2546.
Full textAbstract:
<p>Abstract</p><p>The aim of this study is to describe similarities and differences in the inscriptions of runestones in</p><p>today's county of Kronoberg, the former county of Värend and, in addition, a part of the former</p><p>county of Sunnerbo. The study is based on 27 remaining runestones which are analysed through</p><p>choice of words and runes, orthography and decorations.</p><p>The section of choice of words and runes are categorised and based on the choice of choosing</p><p>one particular word over another and of choosing one particular rune over another. Orthography is</p><p>based on the spelling of five particular words; efter, sten, reste, hjälpe and och. Monophtongisation</p><p>is discussed and analysed. The section of decorations has two subsections; 1) crucifixes and</p><p>”suns”, and 2) other forms of decoration.</p><p>The study showed that the runestones had some significant numbers of similarities and</p><p>differences. The study also showed that the option of choosing one word, or rune, over another was</p><p>probably a conscious choice made by the runic inscriber himself. The spelling of the five words</p><p>revealed a limited number of spelling choices, and that monophtongisation had occurred in some</p><p>words. The majority of the runestones had some form of decoration, usually a crucifix, which were</p><p>categorised. However, attribution could only be made in a few cases, due to the limited amount of</p><p>criteria used.</p><p>Keywords: crucifixes, decorations, Kronoberg, monophtongisation, runes, runestones, Sunnerbo,</p><p>Värend</p>
29
Hellström, Solbritt. "Att vänja sig till det svenska språket : studier av en individuell skriftspråklig förändring utifrån Olof Bertilssons kyrkobok 1636-1668." Doctoral thesis, Umeå University, Department of language studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1869.
Full textAbstract:
<p>On the annexation of Jämtland by Sweden in 1645, Danish clergymen were allowed to remain on condition that they officiated in the Swedish language.</p><p>This dissertation investigates the changes in the written language of one of these Danish clergymen and is based on the parish register kept by the Rev. Olof Bertilsson between 1636 and 1668. The premise for this study is that individual variations and alterations in written language do not occur arbitrarily, but display systematisation and express social consensus. The analytical basis for this approach is derived from Alexander Zheltukhin’s work on orthographic code theory and employs concepts used in sociolinguistics, but also borrows ideas from theories of mixed languages and second-language learning.</p><p>Between 1636 and 1646 Olof Bertilsson displays a highly stable orthographic code with few variations. Following his attendance at the Riksdag (the Swedish Parlament) in Stockholm in 1647, a distinct change is evident in his orthography. Changes occur quite early in the spelling of some place-names, personal names and important and frequent ecclesiastical terms.</p><p>A decisive factor in determining when and how change occurs is his access to examples of Swedish texts. In the last decade of his life, an influx of Swedish clergy, increased contacts with Swedish officials and help from young clergymen with a Swedish education, contribute to a predominance of Swedish forms in Olof Bertilsson’s individual orthographic code.</p>
30
Eriksson, Mats. "Ungdomars berättande : En studie i struktur och interaktion." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 1997. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-14.
Full textAbstract:
In any human culture the telling of stories for representing past events is likely to have a centralplace. The aim of this dissertation is to describe storytelling among Swedish adolescents from astructural, interactional and functional perspective, and to demonstrate how the meaning of thestory is interactionally constructed. The material consists of a corpus of 258 stories taken from 30 hours of tape recordings of conversations between adolescents, aged 10-15, of both sexes, mostly in naturally occurring situations. The majority of the recordings were made in the late 80's and early 90's, while others datefrom 1974-1984. The study tries to combine the theoretical and methodological ideas of conversational analysis(CA) and sociolinguistic discourse analysis. The method is basically qualitative and the analysesare carried out through detailed scrutiny of pieces of recordings and transcriptions. The aspects ofstorytelling that arc studied include the way the stories are introduced and accounted for in the ongoing conversation, how they are designed by the teller in order to propose and make the listeneraccept a certain version of what happened, and how the listener through his contributions duringthe telling can accept, modify, reject and negotiate the meaning proposed by the teller. Another aspect studied is how the stories serve as means for self- and other-presentations. The results show that, both as tellers and listeners, Swedish adolescents make use of many different strategies to structure the telling and evaluate the story. These include verb tense, word orderand different kinds of discourse markers as well as highly emotional and dramatizing features suchas reported speech, onomatopoetic expressions and laughter. A very important evaluative deviceis the discourse marker ba. Dramatization is also found in many of the listener's contributions tothe telling. It is also shown that there are substantial differences between boys and girls, both in the use of (some of) these dramatizing features and in the way they construct and present themselves and others in the stories. This seems to be due to the fact that storytelling serves different functions in groups of boys and girls. Finally, it is argued that there are some indications of an ongoing change in the narrative style of Swedish adolescents.
31
Wikström, Sara. "Den retoriska kampen om den ”sunda rasens” överlevnad : En myt- och identifikationsanalys av Nordiska motståndsrörelsens partiprogram." Thesis, Södertörns högskola, Retorik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44004.
Full textAbstract:
This rhetorical study examines the use of myths and the identification process in the Nordic resistance movement's (in Swedish ”Nordiska motståndsrörelsen” or NMR) party program. NMR is a national socialist organization and political party in Sweden. I have used Burke's view of myths and identification and supplemented the study by examining which recipient NMR is trying to reach, in accordance with Black's theory of the second persona. The study was carried out through a myth analysis based on Burke's topoi he found by analyzing Hitler's "Mein kampf" which consists of inborn dignity, projection device, symbolic rebirth and commercial use. The methodological approach to the identification analysis is based on Edward C. Appel's identification analysis called "PAIVE" which stands for pieties, allegiances, interests, values and experiences. The results show that NMR uses myths to a large extent to build narratives about races, common enemies and solutions for a utopian society. The identification markers which exists are mainly based on dichotomies between "us" and the established enemy. NMR also uses several metaphors to convince the reader of their worldview. The study has been done to gain a better understanding of how racist organizations influence us with their rhetoric so that we can more easily see through their “rhetorical tools” and then protect ourselves against them.
32
Christensen, Martina. "Ungdomar och dialekt i Småland : en attitydundersökning." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1970.
Full textAbstract:
<p>Ungdomars attityder till småländska dialekter står i centrum i den här uppsatsen. Studiens syfte är att undersöka småländska gymnasieelevers attityder till dialekter i landskapet. Enkätundersökning har använts som undersökningsmetod, och enkätsvar från sammanlagt 115 gymnasieelever i Älmhult, Jönköping, Växjö, Västervik och Kalmar har samlats in. Ungdomarna har svarat på frågor angående den egna dialekten och inställningen till denna. De har även värderat andra dialekter i landskapet utifrån vilka de tycker är fina respektive mindre fina. Undersökningens resultat knyts i uppsatsen samman med gymnasieskolans kursplan för ämnet svenska.</p><p>Resultatet av enkätundersökningen visar att ungdomarna i Älmhult, Jönköping och Växjö har en neutral eller negativ inställning till den egna dialekten, men i förhållande till andra småländska dialekter värderar de ändå den egna dialekten mycket högt. Ungdomarna i Västervik och Kalmar har även de en neutral eller negativ inställning till den egna dialekten men i motsats till ungdomarna i Älmhult, Jönköping och Växjö värderar de den egna dialekten mycket lågt i förhållande till andra småländska dialekter. Totalt sett värderar gymnasieungdomarna dialekter i landskapets västra del högre än dialekter i landskapets östra del. Dialekten i jönköpingsområdet värderas högst av ungdomarna, och dialekterna i Västervik, Vetlanda och Kalmar värderas lägst.</p>
33
Ohlsson, Maria. "Språkbruk, skämt och kön : Teoretiska modeller och sociolingvistiska tillämpningar." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-3486.
Full textAbstract:
This thesis deals with jokes and gender as social meaning. Here gender identity is regarded as one kind of social meaning. The gender identity of the individual is produced in interaction with other persons and is also conditioned by cultural codes. Of particular interest is how social identity is constituted by linguistic means. This is discussed using a model of indexicality, i.e. how linguistic features index one or more dimensions of the social context. Especially the indirect and constitutive relations between language and gender are discussed in terms of stances, acts and activities. In this context the speech act joking is seen as an example of a male gender constituent. A second theoretical angle consists of introducing some linguistic theories of humour and applying them to two empirical materials. The first material consists of audiovisual recordings of school pupils’ group discussions with no adult leader present. The pupils work with the same task, both in unisexual and mixed groups. The study focuses on describing how the speakers present suggestions of their own, and respond to the suggestions of others. The suggestions have lent themselves to being grouped into three categories: serious suggestions, playful suggestions, and joking suggestions. Identifying jokes in conversation can be difficult; thus four criteria for joke identification are applied: intention, structure, reaction and convention. Two types of structural criteria are used: semantic and rhetorical. The second material consists of a questionnaire administered to university students, which asks whom the informant apprehends as funny. A general tendency in the answers is that men only mention men, while women single out both women and men. Another tendency is that few women are found in the answers of the questions concerning the mass media, while women mention many funny women in the questions about their own everyday experiences. In this study it is argued that language use not only reflects our place in culture and society but also helps to constitute that place. Women and men encounter different cultural codes, and thus their performance of different speech acts also differs. This has an impact on the speakers’ social identity, one of which is gender identity.
34
Nyström, Catharina. "Gymnasisters skrivande : En studie av genre, textstruktur och sammanhang." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-11019.
Full textAbstract:
Students in upper secondary school write in a number of different genres, and do this in school contexts as well as in their spare time. The study presented here is an overview of this activity and the genres concerned. The theoretical framework of the study is that of genre theory whereby genre is understood as a socially situated concept. The study is based on 2 000 texts gathered from students on different study programmes all over Sweden in the school year of 1996-97. The texts were written in different situations. The most important distinction made here is between test texts (i.e. texts from national tests) and self-chosen texts, which may come from schoolwriting or spare-time writing. The texts are categorized according to genre. This text inventory shows a repertoire of 33 different genres in the text material. A small number of genres, such as story, book-review and expository essay dominate the school writing. The test genres differ from this pattern in that they clearly imitate texts with a genuine communicative intent. The most frequent genres are studied further and each of them is demonstrated by an interpretative reading. This reading shows that the genres differ considerably with respect to genre character and stability of text structure. A quantitative study of text length and variation in vocabulary further shows that texts written by two categories of students, those on vocationally oriented programmes and those on programmes preparing for higher education, differ significantly. Reference cohesion is studied in a smaller sample of the texts. This lexico-semantic mechanism of cohesion proves to exhibit an interrelation with variation in vocabulary as well as with text type. One particular cohesive tie, inference, shows different patterns in texts written by the two categories of students mentioned above.
35
Vancova, Sona. "TEAM, HOLD, LAG. : Sammenlignende undersøgelse af engelske låneord i danske og svenske aviser." Thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-9144.
Full textAbstract:
<p>I denne opgave undersøger jeg engelske låneords påvirkning af sproget i danske og svenske aviser.</p><p>Jeg har undersøgt følgende: På hvilke emneområder er påvirkningen størst, hvilket af disse to sprog er mest påvirket totalt set, hvad er omfanget af mulige afløsninger, hvilke bøjninger i pluralis ubestemt form har låneordene fået i respektive sprog samt hvilket omfang har låneordene der kom ind i dansk / svensk fra engelsk før / efter 2. verdenskrig.</p><p>Låneordene (simplexord og kun substantiver) fundne i artikler er blevet delt ind efter områderne nyheder – indland, nyheder – udland, kultur, sport og reklameannoncer. Alle ord er undersøgte etymologisk.</p><p>Materialet der er brugt er 10 rigsudgaver af danske og svenske metroaviser , 5 danske og 5 svenske. Alle aviser er i elektronisk form i PDF-format.</p><p>Resultaterne viser at i begge sprog er påvirkningen mindst på nyhedsområderne (både indland og udland), videre følger områderne sport, kultur og flest låneord er fundet i reklameannoncer. I begge sprog er antallet mulige afløsninger større end antallet af ord der ikke findes afløsning for. I begge sprog får størstedelen af låneordene nationalsproglige bøjninger. Antallet låneord med engelsk bøjning er højest i svensk. I dansk er der større frihed og brug af begge bøjningsformer. Mere end 50 % af de fundne låneord kom ind i sprogene efter 2. verdenskrig.</p>
36
Gärdesmed, Marianne. "Tankeskrivande i musikundervisningen : ett redskap för lärande." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1280.
Full textAbstract:
<p>Detta är en studie av hur två klasser från grundskolans år 8 i tankeskrivande reflekterar över sitt lärande i musikundervisningen. Klasserna får olika detaljerade instruktioner: en enkel och en mer omfattande. Syftet med undersökningen är att studera hur tankeskrivande kan användas som redskap för lärande och att få en inblick i hur eleverna ser på de didaktiska frågorna vad, hur och varför de lär sig eller inte lär sig.</p><p>I studien används kvantitativa och kvalitativa metoder. Resultatet presenteras i tre delar: (1) data om textens form (2) data om den del av textens innehåll som rör musiktermer och uttryck för attityder (kvantitativt bearbetade) och (3) den del av innehållet som rör elevernas tankar om de didaktiska frågorna vad, hur och varför de lär sig (kvalitativt analyserade).</p><p>Resultatet visar att tankeskrivande kan användas som ett redskap för lärande i musikundervisningen. Eleverna i båda klasserna tycker att det är viktigt att lärandet är roligt och lustfyllt och att de utvecklas musikaliskt. Texterna från klassen som fick en enkel instruktion har många uttryck för negativa attityder. Texterna från klassen som fick en mer detaljerad instruktion har: fler antal ord, många positiva förväntningar, längre perspektiv och fler reflektioner över framtiden.</p>
37
Enberg, Jonas. "Komma vid satsgränsen." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1875.
Full textAbstract:
<p>Den här uppsatsen behandlar kommats användning vid satsgränser i två kontexter: mellan samordnade huvudsatser och vid adverbialbisatser i huvudsats. Syftet är att kartlägga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhållande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nämnda kontexter. Materialet är hämtat från politiskt orienterade bloggar.</p><p>Resultatet visar att komma använts mellan 61,75 % av huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och längden hos olika textelement. Bruket bedöms ligga ganska nära Svenska skrivreglers komma-teringsregler, även om betydande avvikelser finns i fråga om huvudsatsfogning.</p>
38
Persson, Gunilla Almström. "Perspektiv i polisprotokoll." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-26932.
Full textAbstract:
The subject of this study is perspective in police reports. The overall aim is to introduce new tools for analysing perspective in written narratives. The material consists of reports based on different accounts of the same conflict from a number of people (the suspect, the injured part and witnesses), that is, different versions of the same sequence of events. The study begins with a theoretical discussion of perspective in literary texts and of some characteristics of the police reports examined. Two tools are developed to analyse linguistic means for identifying perspective. The first analytical tool can be placed within the framework of cognitive semantics. Analysis here concerns seeing space differently and having different limits in one’s way of experiencing the sequence of events. This conceptualisation of the focaliser (the person whose perspective is reported) is realised in the text through certain spatial expressions associated with the concept of centre. To analyse the centres chosen, the image schema centre–periphery is used in examining instances of the adverbs fram and bort and their derivations. The second analytical tool can be placed within the theoretical framework of dramaturgy. Analysis here concerns perceiving the dramatic development of events differently, that is, dramatic patterns in the different versions of the conflict and which character is given the most active role in it. The differences can be seen in the focaliser’s choice of events and how aggression is consciously or unconsciously described in terms of how different characters cause the conflict to escalate. The hypothesis being tested is whether the suspect’s perspective is discernible in the report of the suspect’s account. The hypothesis is confirmed. The study shows that the tools introduced work successfully in the analysis of perspective. Both analyses yield results, which in both cases can be validated.
39
Marcusson, Eva. "förtroende.se : Hur förtroende för ett företag påverkas av den språkliga utformningen av företagets webbpresentation." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1810.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förtroende för ett företag påverkas av den språkliga utformningen av företagets webbtexter. Jag har undersökt hur språklig korrekthet och subjektivitet påverkar bedömningen av förtroendet samt om det finns skillnader beroende på läsarens kön och ålder. Undersökningen har utförts i form av en enkät med 13 Osgoodskalor, varav skalan trovärdigt/opålitligt har varit sammanfattande för de övriga. Urvalet har bestått av 130 studenter utan tidigare kännedom om det undersökta företaget. Materialet har utgjorts av en företagspresentation på webben. Denna presentation har jag manipulerat för att erhålla fyra olika bjudtexter.</p><p>Resultatet visar att företaget röner större förtroende om texten är språkkorrigerad, framför allt upplevs företaget då mer kompetent, aktsamt, ambitiöst, attraktivt och trovärdigt. Vidare gör subjektiva inslag som framhäver företagets positiva egenskaper att företaget upplevs mer aktsamt, ordentligt, ambitiöst och engagerat, men även mer skrytsamt. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors uppfattning av företaget är försumbara. Däremot är skillnaderna beroende på ålder märkbara – informanter under 25 år upplever större förtroende för företaget om de subjektiva inslagen ökar, och de blir inte lika påverkade av språkliga felaktigheter som de som är 25 år och äldre.</p><p>Min slutsats är att språkgranskning och korrigering av webbtexter ökar graden av förtroende för företag som presenteras på webben hos flertalet webbesökare. Subjektiva inslag uppfattas däremot olika av webbesökare i olika åldrar; om graden av subjektivitet är hög får de unga besökarna större förtroende för företaget medan de äldre får mindre förtroende. När det gäller graden av subjektivitet bör företaget därför anpassa sina webbtexter efter målgruppen.</p>
40
Olsson, Ann-Britt, and Astrid Larsson. "Röd tråd och relevant innehåll : En närstudie av elevuppsatser." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-423.
Full textAbstract:
<p>Sammandrag</p><p>I denna undersökning analyserar vi elevuppsatser från de nationella proven år 2003. Vi studerar samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och kulturella kapital och elevernas förmåga att uttrycka röd tråd och relevant innehåll. Detta gör vi genom att studera styckeindelning och genom att analysera innehållsmässiga teman. Eftersom uppsatserna är bedömda dels av elevens lärare och dels av en extern bedömare, så undersöker vi om betygssättningen dem emellan eventuellt skiljer sig åt.</p><p>Vi analyserar 12 uppsatser indelade i två kategorier: Elevkategori 1, vars föräldrar har eftergymnasial utbildning och elevkategori 2, vars föräldrar endast har förgymnasial utbildning.</p><p>Resultatet visar att elever oavsett kategori har problem med styckeindelning och att det inte finns någon skillnad mellan grupperna i förmåga till att skapa en tydlig röd tråd.</p><p>De innehållsmässiga teman som analyserades visade att elever från båda kategorierna är övervägande positivt inställda till sina lärare och till skolan och att hur eleven uppfattar relationer och stämning i klassen beror på hur eleven upplever situationen i skolan. Det som skiljer de båda kategorierna åt är deras motivation och attityd. Eleverna i kategori 1 är mer studieinriktade, medan eleverna i kategori 2 mer upplever skolan som en social arena.</p><p>Betygssättningen skiljer sig åt i sju av uppsatserna. Fem av texterna har fått ett lägre betyg, och två har fått ett högre av de externa bedömarna.</p>
41
Wennerberg, Jeanna. "Tempus och transitivitet i dövas andraspråk." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-156.
Full textAbstract:
The aim of this dissertation is twofold. On one hand, I describe the use of tense in the second language of the deaf – written Swedish. There is no previous description of this. On the other hand, I operationalize the transitivity model (Hopper & Thompson 1980) and test its scope. I test in part whether transitivity as it is described by Hopper & Thompson (1980) can be used to explain the use of tense by the deaf in my study. The reason why I connect transitivity with the use of tense is that I would like to see whether a transitivity analysis of a text can replace classification into foreground and background. If so, a transitivity analysis should be a sufficient method for testing the discourse hypothesis, which maintains that second language learners use their emerging verb morphology to signal foreground and background rather than tense. The material I use for both these aims consists of a total of 129 essays written by deaf high school students. The results show that the percentage of clauses with an appropriate choice of tense in all three subsets of material is high. One interesting trend that could be discerned with regard to use of tense is that when informants use a tense that is appropriate for the genre, their command of that tense is better than when it is used in a genre for which it is less appropriate. Calculations testing the hypothesis of co-variance between the components in the transitivity model show in general that such co-variance exists. Nonetheless, the degree of this varies and is far from total. Taken together, the calculations made in this investigation provide support for the claim that these nine components co-vary with one another. The results also show that there is no correlation between the components and the use of tense. Judging from the results, the value of the different components (positive or negative) appears to have no importance in determining whether the choice of tense is appropriate or not. Nor is there any significant difference in the subsets of material for my investigation of whether the number of positive values that a clause has is relevant in classifying the choice of tense as appropriate.
42
Larsson, Ulf. "De fyra elementen : En semantisk motivstudie i Gunnar Ekelöfs En Mölna-Elegi." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-133.
Full textAbstract:
The aim of this study is to examine the semantic architecture of the motif complex the four elements, i.e. fire, air, water and earth, in the Swedish poet Gunnar Ekelöf’s poem A Mölna Elegy (1960). The poem belongs to the same polyphonic and quotative-allusive tradition as T. S. Eliot’s The Waste Land and Ezra Pound’s Cantos. The four elements may be regarded both as four separate motifs and as constituting one semantically coherent motif complex. The latter reading has to do with the fact that the phrase the four elements is not itself present in the text. Thus, the thesis includes the assumption that this motif complex, heavily suggested by items in the text but still omitted, might function as a text matrix, from which a number of themes emerge such as life–death and time. The thesis has a theoretical anchoring in ideas about semantic frames (Barsalou) when discussing semantic relations between the different element-related words in the poem, and how these words may be linked to the concepts ‘fire’, ‘air’, water’ and ‘earth’ respectively. Traditional lexical relations such as hyponymy, antonymy and meronymy only catch the more obvious relations such as fire–glow, warm–cold and tree–branch, but are unable to explain pragmatically based relations between words linked to the same conceptual domain, such as sea–jetty, water–sink, fly–air and the like. To some extent, the thesis also draws upon Riffaterre’s theories about a poem’s matrix and how meaning arises in such texts. A major finding of the study is the heavy lexical presence of the four elements in the poem, expressed and suggested by a great number of semantically heterogeneous words. This semantic pattern is analysed in detail with the aid of semantic frame theory. A further discovery is that most of the element words imply dichotomies such as motion–repose, warmth–cold, light–dark or soft–hard. The elements have most of the dichotomies in common, which strongly suggests a union of all the four elements. Such a union is also suggested by several conspicuous compounds never earlier recorded in Swedish, such as glödstänk (‘glowspray’), vindstänk (‘windspray’), eldsus (‘fire sough’) and vågsus (‘wave sough’). The meetings of element are also described at the syntactic level as an explicit amalgamation of all four elements, which suggests a theme not earlier noticed. This theme may tentatively be called the cyclical amalgamation.
43
Kahlin, Linda. "Sociala kategoriseringar i samspel : Hur kön, etnicitet och generation konstitueras i ungdomars samtal." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7481.
Full textAbstract:
The aim of the thesis is to show how gender, ethnicity and generation membership categories are constituted in talk-in-interaction. The main material comprises seven video recordings of multi-participant conversations among school pupils, aged 16 to 19. An important theoretical term is intersectionality, i.e. the interplay between different social categories. The tools of analysis are mainly derived from conversation analysis and discursive psychology. Identity is seen as a dynamic phenomenon and I analyse the identities the participants themselves make relevant during the course of the conversations. The investigation, aided by membership categorisation analysis, is carried out into how social categories are negotiated and used in establishing identity. In the analyses, social categories in particular are used in order to constitute identities by the participants’ creating contrasts between in-group, we, and out-group, them. Category-bound activities are used to constitute social categories. The participants also use more specific resources for talk-in-interaction – for example, active voicing and extreme case formulations – to establish or negotiate social categories. Interactional strategies and tools are used in resistance to avoid being attributed membership in a certain category, and partly consist of various ways of renegotiating the implication of belonging to a certain category. Thus, generalising notions about social groups become more nuanced and the adolescents avoid being categorised as passive victims of cultural notions. Gender, ethnicity and generation membership are furthermore constituted through storytelling. To sum up, the above linguistic resources are used first and foremost for three different types of discursive work during the group conversations. First, the adolescents argue that they are unique and independent and therefore not dependent on cultural expectations. Secondly, they place themselves in relation to the categories by their enacting themselves as normal in various ways. Thirdly, the adolescents establish a positive self image by modifying or renegotiating the non-desirable activities associated with the categories. The results show how the categories have situational relevance and are dealt with locally, and invoke normative expectations as to how members of social groups ought to behave.
44
Koivisto, Milla. "Attityder, ålder och språkundervisning : Några gymnasieelevers upplevelser av och attityder till svenska språket i Finland." Thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-112891.
Full textAbstract:
<p>Syftet med min uppsats är att studera attityder till svenska språket i Finland. Jag har intervjuat sju finskspråkiga gymnasieelever i södra Finland. Syftet med intervjuerna är primärt kvalitativt. Jag har velat bilda mig en uppfattning om vilka faktorer som påverkar de intervjuades attityder och även försöka förstå varför man har de attityder man har och vari de bottnar. Jag har även velat se hur ålder vid studiestarten i svenska påverkarattityderna. Därför har jag valt att intervjua både dem som har börjat studera svenska i lågstadiet och dem som börjat sina studier i högstadiet.</p><p>Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar de intervjuades attityder. En faktor är kontakter med de svenskspråkiga och den vardagliga närvaron (eller frånvaron) av svenska språket. Undervisningens kvalitet och hurdan lärare man har i svenskämnet påverkar också. Även omgivningens attityder kan ha en viss påverkan. Bland mina informanter framstår den instrumentella funktionen som mest central i formandet av attityderna: informanterna läser svenska för att de tror sig ha nytta av det nu och i framtiden. Även den affektiva funktionen påverkar i vissa fall informanterna: en positiv attityd till svenska språket samt en stor vilja och motivation att lära sig det uttrycker en lust att känna tillhörighet till den andra gruppen (svenskspråkiga) utöver den egna (finskspråkiga). Flera informanter har åsikter om ålder vid studiestart i svenska och hur det kan påverka attityderna. Alla mina informanter har en positiv eller mer neutral attityd till svenska språket i sig och även de svenskspråkiga. Gällande åsikter om den obligatoriska undervisningen i svenska i Finland är åsikterna delade.</p>
45
Östlund-Stjärnegårdh, Eva. "Godkänd i svenska? : Bedömning och analys av gymnasieelevers texter." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-1967.
Full textAbstract:
This thesis deals with the assessment of school texts by students in Swedish upper-secondary school or in the corresponding adult education and concentrates on what differs between the grades Pass and Fail. The 60 texts used in the survey come from the 1997 archives of the national test construction group. A questionnaire to teachers asks what criteria are most important when distinguishing between Pass and Fail. The five criteria pointed out are Holistic scoring, Relevant content, The connecting thought, Sentence structure and How the student has followed the instructions. The most salient result regarding grades is the difference between grades from the students’ own teachers and from the independent assessors. Ten texts have received a Fail from the student’s own teacher, but as many as 35 get an average Fail from three assessors. There is variation in assessment, but 18 Fail texts and 18 Pass texts get a unanimous grade. Quantitative analyses of the 60 texts show a definite correlation between grade and number of words. However, the Fail-groups among narrative, expository and argumentative texts contain both the shortest and the longest texts. School texts are longer now than thirty years ago, especially texts with low grades. Sentences and words have become shorter. Coherence is investigated by a method of reference cohesion. No clear difference between Pass and Fail texts can be found, but between types of essay topics. Also important is the organization of the text and its paragraphs, a factor which separates Fail and Pass texts. Various aspects of sentence structure show better results in the Pass texts. The thesis is concluded with a commentary on the demands of the last compulsory course in Swedish. The needed level is argued to be the ability to write for an unknown reader.
46
Haugen, Susanne. "Från bautasten till bautastor : studier över fornvästnordiska bautasteinn och svenska ord bildade med bauta(-)." Doctoral thesis, Umeå universitet, Litteraturvetenskap och nordiska språk, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1460.
Full textAbstract:
Avhandlingen tar sin utgångspunkt i två uppslagsord i Svenska Akademiens Ordlista 2006: bautasten och bauta-. Övergripande syfte är att beskriva och förklara lexikala förändringar hos ord bildade med bauta(-) i svenskan under perioden 1664–2006, med särskild hänsyn till dessa förändringars relation till ordens etableringsgrad. Materialet består av 838 belägg för ord bildade med baut- eller böt-, och därutöver undersöks 30 ordböcker. Ordet bautasten är ett isländskt lånord i svenskan. Undersökningen av fornvästnordiska ord visar att bautasteinn kan vara ’sten som är slagen ned i jorden’ eller ’sten rest över en fallen krigare’, två betydelser som kan sammanföras i betydelsen ’minnessten’. Denna betydelse framträder också tydligt i samtliga texter. Historiens höga status under stormaktstiden har haft stor betydelse för att ordet bautasten lånades in i svenskan år 1664. Språkstrukturella faktorer har sannolikt lett till att ordet har uppmärksammats och att det har kunnat användas i svenskan. Under perioden 1664–1790 har etableringsgraden hos bautasten inte har varit hög, men vissa tecken tyder på att den höjs under perioden. Fram till ca 1900 stiger etableringsgraden hos bautasten, men den avtar sedan fram till 1973. I avhandlingen antas att ordets växlande etableringsgrad har varit beroende av synen på historien. I början av 1970-talet stiger etableringsgraden åter hos bautasten och 1985 finns första belägget för bauta- som förstärkande förled, vilket med stor sannolikhet har sin orsak att söka hos den stora populariteten hos och spridningen av seriealbumet Asterix. Förleden bauta- har visat sig vara mycket användbar som förstärkande förled. I materialet finns 3 ord bildade med bauta(-) som inte är etablerade i språksamfundet.<br>The starting point for the dissertation is two entry words in Svenska Akademiens Ordlista (SAOL 13, 2006): bautasten and bauta-. The overall purpose is to describe and explain lexical changes in words created with bauta(-) in the Swedish language during 1664–2006, placing particular em¬phasis on these changes in relation to the degree of establish¬ment. The material consists of 838 pieces of evidence of words created with baut- or böt- and, in addition, 30 dictionaries are exam¬ined. The word bautasten (‘menhir’, ‘standing stone’) is an Icelandic loan word in the Swedish lan¬guage. The examination of Old West Norse words shows that bautasteinn can be ’sten som är slagen ned i jorden’ (‘stone beaten into the ground’) or ’sten rest över en fallen krigare’ (‘stone erected over a fallen warrior’), two meanings which can be brought together in the meaning ’minnessten’ (‘memorial monument’). This meaning also clearly appears in all texts. The high status of history during the Swedish Age of Greatness was significant for the inclu¬sion of the word bautasten into the Swedish language in 1664. Language-structural factors have likely lead to the word being noticed as well as made it possible to use in the Swedish language. During 1664–1790, the degree of establishment of bautasten was not high, but there are indi¬cations that it increased during the period. Until about 1900, the degree of estab¬lish¬ment of bautasten increased, but then it decreased up until 1973. In the disserta¬tion it is assumed that the varying degree of establishment has been dependent on the view of history. In the beginning of the 1970s, the degree of establishment of bautasten increased once again and in 1985, the first instance of bauta- as an augmentative prefix appears, which most likely can be attributed to the great popularity and wide spread of the cartoon magazine Asterix. The prefix bauta- has proven to be very usable as an augmentative. There are 3 words created with bauta(-) in the material that are not established in the language community
47
Björkvall, Anders. "Svensk reklam och dess modelläsare." Doctoral thesis, Stockholm University, Department of Scandinavian Languages, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7408.
Full textAbstract:
<p>This thesis deals with model readers in contemporary Swedish magazine advertising texts aimed at different target groups: children (aged 7–12), teenagers (13–19), and adults (20–29) of both genders. The model reader is the presupposed reader of the text, realised in the text itself and not identical with the empirical reader, who is anyone reading the text.</p><p>The study takes the consumer culture of late modernity and the gender system as its point of departure. The model readers are regarded as socially motivated mass mediated identities that are offered to the empirical readers of the advertisements. Through the theoretical assumptions of social semiotics and critical discourse analysis, the model readers are, on the one hand, treated as textual realisations of the consumer culture and the gender system and, on the other, as varying with respect to target group.</p><p>A total of 14 advertisements, selected according to the age and gender of the target groups, are analysed. The texts are multimodal; the copy combines with the images, graphics, colours etc. to create meaning. A qualitative model for analysis was developed and applied both to the copy and to other visual representations in the texts. This model allows an analysis of the construction of the model reader at different levels in the text. The textual composition of the ads as well as ideational and interpersonal meanings are analysed along with intertextual and extratextual presuppositions.</p><p>One of the main findings of the study is that the model readers in the ads with male target groups tend to relate to a reproductive type of consumption, where an already successful model reader reproduces success, activity and leadership through consumption of the advertised products. The model readers in ads with female target groups tend to be more concerned with looks and the female body, and are not as successful or leadership-oriented. They also relate to a pretentious type of consumption, where the product is needed to adjust or improve the identity of the model reader. A gender system in which masculinity is superior and femininity inferior can thus be traced in the advertisements analysed. Another result is that more traditional, often more person and product-oriented, advertising formats are found in the ads with older target groups whereas more collage-oriented, or intertextual, formats are found in the ads with younger target groups.</p>
48
Sörlin, Marie. "Att ställa till en scen : Verbala konflikter i svensk dramadialog 1725–2000." Doctoral thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-8422.
Full textAbstract:
<p>This thesis deals with interactional patterns in verbal disputes as portrayed in the written dialogue of Swedish drama over three centuries. The overarching aim is to contribute to research into conflict talk in Swedish dialogue, but also to contribute to historical pragmatics and linguistic stylistics.</p><p>The teoretical and methodological framework combines elements from conversation analysis and theories of communicative events (activity types). A corpus of 30 drama texts, written during the 18<sup>th</sup> century, the late 19<sup>th</sup> century, and the late 20<sup>th</sup> century, was examined for examples of conflict events that are lexically marked as such in the texts (by words such as <i>argument</i>, <i>dispute</i>, <i>quarrel</i> etc.). </p><p>A total of 47 conflict events were identified in 21 of the 30 drama texts. The construction of the beginning of the three most significant types of conflict sequences found within 45 of the 47 events, totalling 111 sequences, is analysed in detail. The three sequence types concern differences in opinion (disagreement sequences), accusations (complaint sequences) and directives (rejection sequences).</p><p>One result of the study is that complaint sequences are shown to be by far the most common conflict pattern in the data. Another result is that few differences are found regarding the construction of the sequences over three centuries. For the most part, it is the same sort of moves that are frequent no matter which period the data stem from. One conclusion is therefore that the conflict patterns in drama dialogue appear to be relatively stable over time.</p><p>The study also deals with the dramatic functions of the conflict patterns (the events, sequence types or moves). Two functions are discussed, namely plot development and characterisation. While all conflict can further the process of characterisation, for example by showing the negotiation of differences in power between the characters, less than half of the events further the plot by having an effect on the disputants or other characters in the drama.</p>
49
Persson, Frej. "Kjapt och kjempebra : En studie av skandinavisk språkgemenskap på en arbetsplats." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för svenska och flerspråkighet, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-93699.
Full textAbstract:
I denna studie undersöks skandinavisk grannspråksförståelse på en arbetsplats med anställda från Danmark, Norge och Sverige. Syftet är att ta reda på hur den skandinaviska språkgemenskapen tar sig konkret uttryck på arbetsplatsen. Materialet, som omfattar ett möte och två intervjuer, analyseras med utgångspunkt i ackommodationsteorin och CA (Conversation Analysis), samt i tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse. Resultaten visar dels att viss ackommodation (språkliga anpassningar) görs i de interskandinaviska samtalen, dels att förståelsen är asymmetrisk: de svenska medarbetarna tycks ha svårare än sina skandinaviska kolleger att förstå grannspråken. Främst har de svårt att förstå talad danska, och väljer därför ofta att tala engelska med sina danska kolleger. Talad norska förstås däremot betydligt bättre av svenskarna. Den skandinaviska språkgemenskapen på arbetsplatsen kan därför sägas vara partiell. Dessa resultat stämmer i hög grad överens med tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse.
50
Myrberg, Sara. "The Intonational Phonology of Stockholm Swedish." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-38697.
Full textAbstract:
This thesis develops the phonological model for the Stockholm Swedish intonation system. Though previous research provides a general model of this system, many phonological aspects of it have remained understudied. The intonational options that are available to speakers of Stockholm Swedish are discussed, and it is argued that Stockholm Swedish provides evidence for complex branching of phonological domains. Specifically, it is argued that so called focal accents, which are referred to as (H)LH-accents in the present work, have essentially two different functions. First, they signal information structural categories such as focus. Second, they signal left edges of Intonation Phrases (IP). It is also argued that a wide range of options exist in the post-nuclear area. Six types of contours for such areas are distinguished, plus one additional rising contour when there are no post-nuclear accents. Based on these findings, I present an account of the branching options for the phonological categories in the Stockholm Swedish prosodic hierarchy. I argue that there is evidence for recursive phonological structures in Stockholm Swedish, i.e. that a mother node and a daughter node can belong to the same phonological category. Also, Stockholm Swedish provides evidence for a distinction between prosodic coordination (equal sister nodes) and prosodic adjunction (unequal sister nodes). Prosodic structure is mapped onto syntactic structure via a set of variably ranked Optimality Theoretic constraints. The relation between phonological and syntactic structure shows that the phonology prefers prosodic coordination (equal sisters) over adjunction (unequal sisters). The material for the study comprises a corpus of approximately 420 read sentences, which were specifically designed to test various phonological hypotheses, and approximately 17 minutes of uncontrolled speech.