Dissertations / Theses on the topic 'Nordnet'

Syfte: Undersökningen ämnar visa om och i så fall hur nyckeltalen lönsamhet, kapitalstruktur och skuldsättningsgrad samverkar i olika lågprisflygbolag.

Metod: Valda relevanta teorier har utgjort ramen för insamlandet av data från företagens årsredovisningar samt kompletterande information från artiklar, relevant litteratur och tidigare forskning.

Slutsatser: Effektivisering och kostnadsbesparingar är en avgörande faktor för företags överlevnad i dagens flygbransch. Allianser är en trend som flygbolag från USA anammat ett antal år för att fortsätta vara konkurrenskraftiga på en marknad som konstant utvecklas. Nordiska flygbolag har börjat att strategiskt bredda sitt utbud eller att fokuserat nischa sig.

Uppsatsen handlar om pedagogiska spel i skolundervisningen. Författarna har konstruerat och provspelat ett pedagogiskt spel kallat ”Norden runt” i två skolor i Stockholmsområdet. I uppsatsen redovisas resultaten av undersökningen samt förs en diskussion kring pedagogiska spel och hur de kan användas i skolan.

The subject of this thesis is the pedagogic game in education. The researchers have created and developed a pedagogic game called “Nordic tour”, and tested the game in two schools in

Haninge and Sollentuna. The result of the test, the game and a discussion of the pedagogic game and how they can be used in education is presented in this thesis.

Title: Nordea Life and Pension during financial crisis

Subject: Business administration, Candidate thesis 15 p.

Authors: Seyithan Öngörur och Adnan Yari

Instructor: Peter Lindberg

Date: 2010-01-13

Key words: Nordea, the financial crisis, advice, marketing, customer relationship

Purpose: The purpose of the study is to provide an understanding of how the financial crisis has affected Nordea Life and Pensions market growth based on market share. We also want to give an understanding of what factors may be responsible for the outcome that it may be helpful in future financial crises.

Method: A qualitative study was the basis for the study, where three interviews were carried out by the respondents from Nordea Life and Pension.

Theory: In this section we have focused on relevant theory and has divided them into different themes, advice, current legislation, marketing, consumption and buying behavior.

Conclusion: The study shows that Nordea Life and Pension had a positive growth during the financial crisis and a number of factors are presented that may be the basis for the outcome.

Proposal for further research: Since this study was limited to one company it may be intresting to investigate and examine the consuling industry market as a whole affected by the financial crisis.

Contributions: This paper has provided an understanding of how Nordea Life and Pensions affected during a financial crisis, based on market share and the factors that may have been the basis for this.

Titel: Nordea Liv och Pension under finanskris

Ämne: Företagsekonomi, kandidatuppsats 15 hp, C-nivå

Författare: Seyithan Öngörur och Adnan Yari

Handledare: Peter Lindberg

Datum: 2010-01-13

Nyckelord: Nordea, Finanskris, rådgivning, marknadsföring, relationsmarknadsföring

Syfte: Syftet med undersökning är att ge en förståelse för hur finanskrisen har påverkat Nordea Liv och Pensions tillväxt på marknaden, baserat på marknadsandelar. Vi vill också ge en förståelse för vilka faktorer som kan ligga bakom utfallet som därmed kan vara till hjälp vid framtida finanskriser.

Metod: En kvalitativ studie har varit i grund för undersökningen, där tre intervjuer har genomförts av respondenter från Nordea Liv och Pension.

Teori: I detta avsnitt har vi fokuserat på relevant teori och har delat upp dessa i olika teman, rådgivning, rådande lagstiftning, marknadsföring, konsumtions- och inköpsbeteende.

Slutsats: Studien visar att Nordea Liv och Pension haft en positiv tillväxtfas under finanskris och ett antal faktorer presenteras som kan vara till grund för utfallet.

Förslag till fortsatt forskning: Då denna undersökning begränsades till ett företag kan det vara idé att vidareforska och undersöka hur rådgivningsbranschen i sin helhet påverkats av den globala krisen.

Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har gett en förståelse för hur Nordea Liv och Pension påverkats under en finanskris, baserat på marknadsandelar och vilka faktorer som kan ha varit till grund för detta.

Problem: Det finns skillnader kring hållbarhetsredovisning mellan länder när det gäller reglering, tillämpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att påverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstått på grund av många orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning kulturen har en inverkan på hur de olika nordiska länderna väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning och hur företagen tillämpar GRI:s riktlinjer. Men även om intressenternas makt att påverka företagen att göra en hållbarhetsredovisning har någon förklaring i kulturen.

Metod: Den insamlade datan är huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt. Vid telefonintervjuerna har vi utgått ifrån ett frågeformulär och låtit respondenterna besvara frågorna med egna ord. Respondenterna har valts utifrån Fredrik Ljungdahls affärsnätverk inom PwC (PricewaterhouseCoopers).                             

Resultat: Det finns en svag kulturell förklaring till hur företagen i nordens länder väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning, tillämpa GRI:s riktlinjer samt vilken makt intressenterna har att påverka företagen till att hållbarhetsredovisa. Graden av lagstadgad kontroll kan förklara skillnader i reglering medan det inte finns någon kulturell förklaring till tillämpningen av GRI:s riktlinjer. Graden av maktdistans kan slutligen förklara intressenternas makt att påverka företagen till att hållbarhetsredovisa.

Problem: There are some differences in sustainability reporting between countries when it comes to regulation, applying GRI:s (Global Reporting Initiatives) guiding principles, stakeholders´ power to influence and so on. These differences can appear from different reasons but in this graduate paper we will investigate if these differences can be explained by cultural factors.

Purpose: The purpose of this paper is to describe and explain to which extent the culture has any impact on how the Nordic countries choose to regulate the sustainability reporting and how the companies apply GRI:s guiding principles. But also if the stakeholders´ power to affect companies to do a sustainability report can have its explanation in the culture.

Method: The gathered data is mainly qualitative but has been complemented with quantitative data. The gathering has been done through literature research, telephone interviews and an e-mail contact. In the telephone interviews we used a question form although the interviewee was allowed to answer the questions in his or her own words. The interviewee have been chosen on the basis of Fredrik Ljungdahls business network within PwC (PricewaterhouseCoopers).            

Result: There are a weak cultural explanation to how the Nordic countries choose to regulate the sustainability reporting, apply GRI:s guiding principles and which power the stakeholders´ have to influence the companies to do a sustainability report. The degree of statutory control can explain the differences in regulation while there are no cultural explanation to the application of GRI:s guiding principles. The degree of powerdistance can finally explain the stakeholders´ power to influence the companies to do a sustainability report.

Vår uppsats belyser hur bankerna arbetar när de sätter sina utlåningsräntor till privatkunder. Vilka konkurrenskrafter som de måste ta hänsyn till och hur bankerna försöker positionera sig på marknaden. Vår teoretiska utgångspunkt har två inriktningar, den första inriktningen handlar om hur bankerna sätter räntan internt, medan den andra inriktningen redogör för vilka möjligheter/hinder som finns för bankerna att positionera sig på marknaden. Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Intervjuer har skett med personer som har kunskap inom ämnet. Det insamlade materialet har sedan renskrivits och redogjorts under olika fruktbara rubriker vilka är kopplade till våra problemformuleringar.

Resultatet i studien visar att det spelrum som banken och dess tjänstemän har gällande priset i hög grad påverkas av rådande konkurrenssituation. Riksbanken styr räntan till alla banker och sedan är det upp till varje bank att själv sätta priset på sina utlåningsräntor. Visst kan Nordea lägga på hur mycket de vill på priset för att få en bättre marginal, men då kanske det kan bli svårt att få låna ut några pengar. Det handlar hela tiden om att arbeta rätt med priset och att arbeta effektivt med positionering samt att följa sina konkurrenter för att kunna hålla sig kvar på marknaden.

Syfte: Tanken med detta arbete har varit att se hur en fusion med företag i fyra olika länder som deltagare påverkat en stor organisation som Nordea, undersöka vilka skillnader de olika kulturerna för med sig och vilka problem de orsakat i integrationsprocessen. Jag ville även jämföra vilka olika ledarstilar som existerade i de olika länderna och ta reda på om det påverkat chefernas ledarstil i Sverige. Även massmedians bevakning under integrationsprocessen undersöks för att se deras inställning till sammanslagningen.

Metod: I denna uppsats har både sekundär- och primärdata använts. Jag har studerat vad andra skrivit om fusioner, kulturens påverkan och olika ledarstilar men jag har även samlat in egen primärdata genom intervjuer med två personer från Nordea. Sedan har jag jämfört resultatet av intervjuerna med teorin för att få en bra bild om hur fusionen och integrationsprocessen fungerat i Nordea.

Resultat & slutsats: De olika kulturerna inkluderade olika ledarstilar i fusionen och en viss anpassning har krävts av cheferna för att samarbetet ska fungera. Det finns stora skillnader bland chefernas sätt att leda och detta har bekräftats i både teorin och empirin. Nordea har med sammanslagningen blivit en stor och attraktiv bank bland de svenska storföretagen, eftersom de nu och kan hantera nordiska affärer bättre än andra banker.

Förslag till fortsatt forskning: En fusion mellan SEB och Nordea har diskuterats i media och det skulle ha varit kul att göra en jämförelse hur väl de två bankerna passar ihop och se vad resultatet visar. Att jämföra Nordeas sammanslagning med en annan större fusion skulle också vara kul för att verkligen se vad som gjorts bra respektive mindre bra i Nordeas fusion.

Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ger en förklaring till hur viktigt det är att ta hänsyn till kulturen i det andra företaget i en fusion. Att båda parter lär sig hur och varför de andra ledarna agerar som de gör. Detta är värdefullt för att kunna utveckla eller modifiera sitt eget beteende för att underlätta samarbetet.

Aim: The purpose with this assignment was to see how a merger with four different participants in four countries has affected a large organisation as Nordea. To see the differences in the culture and the problems they caused in the integration process. I also wanted to compare the different manager styles in the different countries and find out if they had an impact on the leadership style in Sweden. Even the mass medium survey during the integration process will be investigated to see their attitude towards the merger.

Method: Both secondary- and primary data has been used in this paper. I have studied what other has written about the merger, culture affect and different managerial style which are secondary data. I have also collected my own primary data through interviews with two persons from Nordea. Afterwards I compared the results from the interviews with the theory to get a good understanding how the merger and integration process worked in Nordea.

Result & Conclusions: The different cultures included different managerial styles into the merger and a certain adaptation was needed by the managers to make the cooperation work. There are big differences in the way managers leads and that has been confirmed in both theory and empirical studies. Nordea has by the merger grown and are now a big bank and attractive among the big Swedish companies, because they are now can handle Nordic affairs better then others banks.

Suggestions for future research: A merger between SEB and Nordea has been discussed in media and it would be interesting to compare the two banks and see how well they fit each other and what the result could turn out to be. Comparing the Nordea merger with another big fusion would be interesting and make it possible to see what was made good and bad in the Nordea merger.

Contribution of the thesis: This assignment gives an explanation on how important it is to consider the culture in the other company in a merger. It is important for both parts to learn how and why the managers’ act in the way they do, to be able to modify and develop their own behaviour to facilitate the collaboration.

Avsikten med denna uppsats är att ta reda på vilken information som används i ett företag. Frågan är om hur den informationen fungerar som hjälpmedel till att styra detta företag. Medarbetarna på Nordeas lokala kontorsblock Säffle-Åmål intervjuades. Frågorna rörde deras tankar och åsikter angående informationen, som används i det aktuella företaget.

Nordeas verksamhet är baserad på mycket siffror. Därför är det logiskt att uppföljning av den finansiella informationen blir en stor del i det dagliga arbetet för medarbetarna. Samtidigt som den icke-finansiella informationen spelar stor roll i hur de genomför sina arbetsuppgifter. Med hjälp av information kan Nordea styra sina medarbetare, för att kunna arbeta mer effektivt och leverera bra resultat.

FRÅGESTÄLLNINGAR: Att ha lojala kunder är särskilt viktigt på vissa marknader, men har företagen inom dessa branscher verkligen insett detta? Arbetar de överhuvudtaget med att öka lojaliteten bland sina kunder? Hur ser detta lojalitetsbyggande i så fall ut? Och hur överstämmer det med befintlig teori på området? Det är de frågor vi vill försöka reda ut i denna uppsats. TEORI: Den teoretiska basen om kundlojalitet har införskaffats från vetenskapliga artiklar och böcker. Utifrån litteraturen har vi identifierat faktorer som kundlojalitet består av. METOD: För att samla in material har det utförts personliga intervjuer på bankerna Nordea, Handelsbanken och SalusAnsvar. RESULTAT: Utifrån teorin har vi genom denna studie redogjort för på vilket sätt Nordea och Handelsbanken, men även SalusAnsvar i viss mån, arbetar med lojalitetsbyggande. Inom vissa aspekter av kundlojalitet, som att tillfredsställa kunder och skapa kundvärde, har vi inte lyckats hitta något dramatiskt som avviker från befintliga teorier. Däremot upptäckte vi brister inom kvalitetstänkandet, informationssystemen samt organisationernas strukturer. Dessutom tillämpade företagen inte tjänstegarantier och barriärer i syfte att behålla kunder.