Academic literature on the topic 'Normalitet/avvikelse'

Syftet med mitt arbete var att belysa hur pedagogerna definierar avvikelse och normalitet i förskolan, samt vilken syn förskollärarna har på det enskilda barnet och hur det kommer till uttryck i utvecklingssamtalet.Metoden som jag har valt och använde i undersökningen är kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från fem olika förskolor i södra Skåne. Jag har spelat in intervjuerna och där-efter transkriberat dem. Det insamlade materialet har jag analyserat utifrån ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk- och specialpedagogisk forskning.Resultaten i denna studie visar att förskollärarna betraktade barn som avvikande om deras emotionella och sociala kompetens är bristande. Barn med språklig avvikelse var också betraktade som avvikande. De flesta intervjuade förskollärare har svårt att ge definition för begreppet normalt förskolebarn och ifrågasatte ordet normalt. En liten del av förskollärarna har svarat att ett normalt barn är barn som visar viljan att utveckla sig och kommunicera och vara en del av gruppen. Vid utvecklingssamtalet görs bedömningar av barnens utveckling utifrån fastställda normer och krav.

Antalet neuropsykiatriska diagnoser och antal personer som diagnostiseras har ökat de senaste året. Diagnostiseringen kan dock ha djupare betydelse och bidra till stigmatisering och utanförskap, men samtidigt medföra stöd och ge identitet och samhörighet. En förhållandevis ny och omdebatterad diagnos är Asperger syndrom (hädanefter refereras som AS). Diagnosen ströks 2003 och ingår numera i autismspektrumsyndrom. AS-begreppet används dock ändå och alltfler personer växer upp och/eller identifierar sig med diagnosen. Jämförelsevis få studier söker fånga individers upplevelser och därför försöker denna studie undersöka hur personer med AS-diagnos själv beskriver sin upplevelse. Syftet med denna studie var således att beskriva upplevelsen av att ha en AS-diagnos i relation till identitet och självbild kopplat till normalitet/avvikelse. Ett kvalitativt tillvägagångssätt, baserat på semistrukturerad intervjuer, har använts. Fem personer med AS-diagnos över 18 år i södra Sverige intervjuades; resultaten analyserades med hjälp av tematisk analys. Fyra huvudkategorier identifierades: (1) Att få och att ha AS (upplevelser, känslor och vad AS betyder för individen); (2) att kamouflera, passera och framträda (informanternas upplevelse av sin skillnad, de svårigheter som AS kan medföra samt de ansträngningar de gör för att övervinna dessa); (3) mötet med okunskapen – att leva i fördomarnas paradis (den betydelse okunskapen om AS-diagnosen har för informanterna och hur detta kommer till uttryck och får för konsekvenser för identitet/självbild i form av att samhället betraktar personer med AS-diagnos som annorlunda och avvikande); och (4) att leva i en slags marginal av normalitet, i gränslandet mellan avvikande och normal (informanternas upplevelse av att inte riktigt passa in i vare sig normalitetsmallen eller funktionshindermallen). Att ha en AS-diagnos är alltså komplext och mångfacetterat.
The number of neuropsychiatric diagnoses and the number of persons being diagnosed have increased during recent years. To receive a diagnosis may, however, have a deeper meaning, e.g. stigmatisation and alienation, but also increased societal support, and an identity and a sense of belonging. One such diagnosis is Asperger’s Syndrome (henceforth referred to as AS). However, both the diagnosis per se, and diagnostics, have remained highly debated, and since 2003 AS has been omitted, instead included in the overall Autism Spectrum Syndrome. The AS concept is, however, still in use, and an increasing number of persons are growing up and identify with having AS. But, the question remains what it actually means for a person to have AS. Comparatively few studies have focused the individual experience of AS, fewer yet concerning self-image/identity, normality/deviation in relation to AS. Hence, the aim of this study was to describe the experience of having AS concerning identity and self-image in terms of normality/deviation. A qualitative method was used; data gathered with semi-structured interviews with five persons with AS, and over 18 years of age, living in southern Sweden. Results were analysed thematically, and fell into four main categories: (1) Getting AS (or to receive, and have AS), including reaction upon learning of the diagnosis, and experiences and emotions connected to the individual meaning of the diagnosis); (2) camouflaging, passing and showing, i.e. the ways in which the individual deal with self-consciousness surrounding questions of being different, but also worries of what difficulties they can experience, and how to overcome these issues; (3) meeting ignorance, i.e. how the general state of ignorance and preconceptions concerning Asperger syndrome affects the individual, how such aspects manifest, and how they may affect self-image and identity; and (4) living on the margins of normalcy, to live in on the border between abnormal and normal, and to not fit in, neither with societal norms of normality, nor concepts of disability. Hence, based on the overall results of the study, it was concluded that having AS is a multi-faceted and complex experience.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan få för den enskilde beroende på vilka diskursiva framställningar av verkligheten som görs. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt och  stämplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger på intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod. Resultatet visar på fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, föräldrardiskursen, uppmärksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjälpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förväntas. När det avvikande ska definieras visar resultatet på att det handlar om att beskriva elevers oförmåga till att fungera socialt i skolmiljön. Ytterligare framkommer en diskurs kring föräldrar och dess påverkan. Två ytterligare diskurser handlar om att uppmärksamma elever i svårigheter och att återföra elever mot det normala. Flera faktorer medverkar till huruvida elever riskerar att stämplas som avvikare, såsom normer och föreställningar kring elevers föräldrar och personliga egenskaper.

The aim of this scientific essay is to illuminate perceptions and interpretations about children's deviant behavior and how it affects the educators attitudes towards these children. The starting point for the essay is two different self-perceived situations where I experienced that "deviant" behavior and behaviors that causes trouble, referred to as “trouble-making” behaviors, quickly and carelessly identifies as consequences of the neuropsychiatric disability ADHD. The “diagnosis-label” creates a feeling of uncertainty for me because I know from experience that it provides more support and understanding of children's behaviors. At the same time, the instant association to ADHD leads to disregarding of other factors that generate "trouble-making" behaviors. The "problems" are not always connected to a disability, but a diagnosis of a disability provides, in reality, faster, more structured and well-designed support for the child compared to a child who shows "trouble-making" behaviors without a diagnosis. Therefore, it is interesting to investigate other circumstances that can create "trouble-making" behaviors and question function of the diagnosis as a creator of greater understanding of these behaviors. I would like to highlight different perspectives of behaviors that are perceived as deviating and negative, to create opportunities for educators to provide children support without the need of a disability to explain the reason why the child needs support. Greater knowledge of children's "trouble-making" behaviors can lead to more personalized support actions for the child, and to an understanding of how interpretations and prejudices influence children's ability to develop advantageous strategies for managing individual difficulties. The survey is based on the questions: What is “abnormal behavior” in preschool children? Can there be other causes of "trouble-making" behaviors than consequences of a neuropsychiatric disfunction? What significance does a formal diagnosis have for preschool children?
Syftet med denna vetenskapliga essä är att synliggöra föreställningar och tolkningar kring barns avvikande beteenden i förskolan och hur de påverkar pedagogers förhållningssätt gentemot dessa barn. Utgångspunkten för uppsatsen är två olika självupplevda situationer där jag fått känslan av att ”avvikande” och ”problemskapande” beteenden snabbt och ovarsamt identifieras som följder av den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD. Jag själv känner en viss osäkerhet beträffande ”diagnos-stämpeln” eftersom jag av erfarenhet vet att en diagnos ger mer stöd och förståelse för barns beteenden, samtidigt som den hastiga kopplingen till ADHD resulterar i att andra faktorer som genererar ”problemskapande” beteenden negligeras. ”Problemen” är inte alltid är orsakade av en funktionsnedsättning men en diagnos ger, i realiteten, snabbare, mer strukturerade och välutformade stödinsatser för barnet jämfört med ett barn som uppvisar ”problemskapande” beteenden utan en diagnos. Därför är det intressant att undersöka andra omständigheter som kan ge upphov till ”problemskapande beteenden” och ifrågasätta diagnosens funktion som skapare av större förståelse för dessa beteenden. Jag vill synliggöra olika perspektiv på beteenden som uppfattas som avvikande och negativa för att på så sätt skapa möjligheter för pedagoger att ge barn stöd utan att orsaken till att barnet är i behov av stöd måste vara en funktionsnedsättning. Bredare kunskap om barns ”problemskapande” beteenden kan dels leda till mer anpassade stödinsatser för barnet, dels till förståelse för hur tolkningar och fördomar påverkar barns möjligheter att utveckla strategier som är mest fördelaktiga för att hantera individuella svårigheter. Undersökningen utgår från frågorna: Vad är ett avvikande beteende i förskolan? Finns det andra orsaker till ”problemskapande beteenden” som inte har med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att göra? Vad har en formell diagnos för betydelse för barn i förskolan?

Studiens syfte och innehåll handlar om vilka elever som pedagoger i skolan definierar som avvikande elever och vilka metoder som specialpedagogen använder för att utreda elevens behov samt hur dessa val av metoder påverkar eleven. Intervjupersonerna var specialpedagoger   I de specialpedagogiska svaren kan man klart se att pedagogernas uppfattning av begreppet avvikande grundade sig på pedagogernas egen tolkning av normalitet. Fastän de flesta specialpedagogerna ansåg att avvikelserna hos eleverna berodde på skolans miljö och organisation så blir eleven bärare av problemen och pedagogerna definierade vilka elever som var avvikande   Samtliga sex specialpedagoger använde klassrumsobservationer som metod och var överens om att eleverna skulle vara inkluderade i den vanliga klassen. Utav de sex kommuner som ingick i denna studie så är det endast en kommun som levde upp till denna inkluderingstanke.

The purpose of this study is to research into the role of the citizen and the educational system in Sweden throughout periods of time based on previous theoretic works, and also to deepen the understanding of students with special needs in Swedish education focusing on the primary school years. This shall be carried out by illustrating the different points of view and choices within the educational system that are at hand for students with concentration difficulties and social difficulties.

I will analyze these points through a cultural and social perspective on contemporary society in order to contribute towards today’s discourse on the norm. The result of this empirical investigation presents a dilemma existing in the democratic educational system of today. Nationally and internationally, the educational system has been structured around a normative system containing both rights and duties that effect everyone working within it. It is not seldom that the rights of the individual collide with collective duties within the school.

This study shows that the educational system, and society at large, is founded upon a norm shaping the way people exist, behave and act within its boundaries. When an individual cannot live up to it’s ideals society perceives this as a fault that needs correcting. The students that cannot live up to the standards and the ideas of the system become marginalised in society. These students become exposed to various tests performed by the school’s professionals as a means to redefining the individual in question

Program och kurs: Specialpedagogprogrammet/ Magisteruppsats 15hpNivå: Avancerad nivåTermin/år:Ht 2016Handledare: Bernt GunnarssonExaminator:Lisa HellströmTitel/ Rapportnummer:Normalitet och avvikelseNyckelord:individualisering, inkludering, normer, specialpedagogiska perspektiv, systemteori, ________________________________________________________________Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka hur några lärare resonerar kring normalitet och avvikelse. Syftet var också att undersöka om det finns några skillnader mellan hur några lärare i förskoleklass och lärare i mellanstadiet resonerar kring begreppen, samt att utifrån studiens resultat dra slutsatser rörande specialpedagogens arbete.Teori:Vi har valt att spegla empirin utifrån ett systemteoretiskt och sociokulturellt perspektiv. I båda dessa teorier betraktar man samspelet mellan gruppen och individen som det primära i lärsituationer. De normer vi konstruerar och de beteenden som uppstår måste förstås i ett större socialt och kulturellt sammanhang.Metod:Vi har använt oss av den hermeneutiska vetenskapssynen. Hermeneutiken är lämplig att använda när syftet med studien är att få tillgång till informanternas egna upplevelser av fenomen samt när informanterna ska ges ett stort utrymme att själva välja vad de vill tala om. Vår forskningsprocess har utgått från kvalitativa semistrukturerade intervjuer i syfte att söka kunskap utifrån några lärares resonemang kring normalitet och avvikelse. Tanken med att göra en semistrukturerad intervju är att informantens perspektiv blir synligt. Vi intervjuade totalt sex lärare i F-9 skolor. Empirin analyserades utifrån en tematisk analysmetod, där resultatet analyserades och kategoriserades utifrån teman.Resultat:Resultatet visar att samtliga lärare i studien anser att en normal elev är en elev som följer och rättar sig efter rådande normer i respektive verksamhet. En elev blir avvikande eller anses onormal när denne bryter mot normen som till exempel att eleven inte följer reglerna i klassrummet, avviker, vägrar eller stör. Studien pekar på att det saknas strategier kring hur man hanterar och bemöter elever som avviker från normen på ovan nämnda sätt. Resultatet visade att det finns olika tolkningar kring vad inkludering är och hur man arbetar inkluderande. Några lärare i studien framhåller vikten av sitt eget ledarskap och tydlig struktur. Några framhåller att det är verksamheten som ska möta elevens behov i inkluderingsprocessen. Lärarna beskriver också gruppens betydelse för den enskildes förmåga att kunna anpassa sig. Vi uppfattade att lärarna hade blandade kunskaper vad inkludering är och vi tänker att specialpedagogen har en stor uppgift. Samtliga lärare framhåller att alla barn är olika och att de har även rätt att vara det. Samtidigt upplever lärarna att det är svårt att individualisera utifrån elevens behov och förutsättningar i kombination av höga krav på måluppfyllelse. Detta kan betraktas ur ett dilemmaperspektiv, där krav på måluppfyllelse kontra värdegrundsarbete, varken går att uppfylla eller kombinera i ett individualiserings syfte. Studien visar att specialpedagogen fortfarande används till stor del som specialläraren användes förr. Fokus ligger mycket på eleven utifrån det kompensatoriska perspektivet. Några lärare har fått handledning av specialpedagogen i syfte att jobba med gruppen som helhet. Detta upplevde de som mycket positivt. Specialpedagogens roll handlar om att medvetandegöra lärarna kring normer och värderingar som ligger till grund för deras förhållningssätt och agerande gentemot elever som avviker från normen. Specialpedagogen kan genom handledning stärka lärarnas förståelse för den egna rollen och hur ledarskapet och lärmiljön påverkar inkluderingsprocessen för elever som avviker. Lärare upplever idag ofta en maktlöshet och en känsla av otillräcklighet. Lärare som upplever maktlöshet tenderar att se på elever ur ett bristperspektiv. Specialpedagogen kan genom handledning ge nya perspektiv och olika sätt att förhålla sig och tänka kring elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen kan genom ett systemteoretiskt synsätt bidra till förändring, genom att observera, kartlägga och analysera helheten kring elever som avviker.

Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader i förskollärares och grundskollärares syn på normalitet och avvikelse hos barn. Datainsamlingsmetoden som har använts är kvalitativ samtalsintervju och fem förskollärare respektive fyra grundskollärare har intervjuats. Samtalsintervju som metod valdes för att möjliggöra en förståelse för och kartlägga respondenternas uppfattningar, värderingar och tankesätt. Intervjuerna har skrivits ut och transkriberats och intervjusvaren har kategoriserats och analyserats.  Resultatet visar på att varken grundskollärarna eller förskollärarna ville använda ordet eller definiera normalitet i vidare utsträckning men i och med att de definierar avvikelse och skapar kategorier av barn så skapas och definieras normaliteten samtidigt. Resultatet visar även på att förskollärarna i större utsträckning problematiserar synen på avvikelse och intar ett relationellt perspektiv jämfört med grundskollärarna som tenderar att inte ett kategoriskt perspektiv. Resultatet tolkas sedan bland annat utifrån skillnader i förskolan och skolans verksamhet.