Academic literature on the topic 'Normaltryckshydrocefalus'

Syfte: Syftet var att undersöka hur symtomen hos patienter med idiopatisk normaltryckshydrocefalus förändrades från diagnos till återbesök tre månader postoperativt, i två olika grupper, en som väntat kortare och en som väntat längre tid än sex månader på operation. Dessutom var syftet att undersöka hur återhämtningen såg ut i respektive grupp samt undersöka om symtomen vid återbesöket skiljde sig åt mellan grupperna. Metod: Journalgranskning. Fyrtio patienter delades in i två grupper, de som väntat kortare (grupp 1) respektive längre tid än sex månader (grupp 2). Patienterna hade normaltryckshydrocefalus utan bakomliggande orsak, hade ej tidigare opererats med shunt samt var 40 år eller äldre. Hydrocefalusvariabler (gång, balans, inkontinens, Rankin och Mini Mental Test) analyserades med icke parametrisk statistik. Resultat: Grupp 1 visade förbättring för variablerna gång och balans från diagnos till återbesök. För grupp 2 kunde ingen skillnad ses. I grupp 1 sågs en bättre återhämtning än i grupp 2. Vid återbesöket kunde ingen skillnad ses på symtomen mellan grupperna. Slutsats: En snabbare behandling med shunt han vara gynnsam för patientens symtom och återhämtning.
Aim: The aim was to investigate how the symptoms in patients with idiopathic normal pressure hydrocephalus was changed from diagnosis to revisit three months postoperatively, in two different  groups, one who had waited shorter and one who had waited longer than six months for surgery. In addition, to examine how the recovery looked like in each group and examine whether the symptoms at the revisit differed between the groups. Method: Journal review. 40 patients were divided into two groups, those who had waited shorter (group 1) respectively longer than six months (group 2). The patients had normal pressure hydrocephalus with no underlying cause, had not earlier undergone surgery with a shunt and were 40 years or older. Hydrocephalus variables (gait, balance, incontinence, Rankin and Mini Mental State Examination) were analyzed with non-parametric statistics. Results: Group 1 showed improvement of gait and balance variables from diagnosis to return visit. For Group 2, no difference could be seen. In group 1 there was a greater recovery than in group 2. At the return visit there was no difference in symptoms between the groups. Conclusion: A more rapid treatment with a shunt may be favorable for the patient’s symptoms and recovery.

Normaltryckshydrocefalus (NPH) är ett sjukdomstillstånd där patienten får förstorade ventriklar. Detta leder till symtom som gångrubbningar, kognitivanedsättningar samt inkontinens. På åtta universitetssjukhus i Sverige görs utredningar av personermed misstänkt NPH, men det är endast på sex av dessa sjukhus som arbetsterapeuterna deltar i utredningarna. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters uppfattning om sin egen medverkan vid utredning av personer med misstänkt normaltryckshydrocefalus. Metod: För att samla in data gjordes telefonintervjuer med öppna riktade frågor, till hjälp använde sig författarna av en intervjuguide. Analys av data gjordes genom kvalitativ innehållsanalys. Deltagande: Sex arbetsterapeuter deltog i studien, de jobbade alla med utredningar av normaltryckshydrocefalus. Arbetsterapeuternas främsta uppgift i utredningen är att bedöma den kognitiva förmågan och aktivitetsförmågan hos patienterna. Resultat: Analysen resulterade i tre övergripande teman och nio kategorier. Temana som framkom var: Arbetsterapeuter är viktiga i utredningen, andra skulle kunna göra samma bedömningar samt utvecklingsmöjligheter. Resultatet visade på att de flesta arbetsterapeuter ansåg sin medverkan iutredningen som viktig. Arbetsterapeuter kan genom sin kunskap och erfarenhet koppla de kognitiva nedsättningarna till aktivitetsförmåga. Det är viktigt att utreda aktivitetsförmågan för att veta huruvida symtomen av NPH påverkar individens vardag inför ställningstagande av operation, men arbetsterapeuten är också den som kan se om patienten är i behov av vidare åtgärder. Många avbedömningarna som arbetsterapeuten gör idag är neuropsykologiska och de flesta deltagarna anser att de kognitiva bedömningarna skulle kunna göras av någon annan, men att man då missar de specifikt arbetsterapeutiska delarna och dessa är viktiga att få med. Dock anser de flesta deltagarna att arbetsterapeutens del, främst bedömningarna, behöver utvecklas. Det behöver bli mer strukturerade bedömningar med inriktning på aktivitet samt göras ADL-bedömningar i observation. Även de kognitiva bedömningarna behöver i vissa fall ses över för att de ska ringa in de kognitivaproblemen på ett bra sätt.

Patienter med idiopatisk normaltryckshydrocefalus (iNPH) som utreds och opereras med shunt på Karolinska Universitetssjukhuset, kan få en bättre gångförmåga och livskvalité efter operation. Begränsad kunskap finns avseende den utredning som leder till shuntoperation på Karolinska universitetssjukhuset, samt hur operationen påverkar gångförmåga och hälsorelaterad livskvalité hos patienter med iNPH.Studien undersökte skillnader avseende gångförmåga och även hälsorelaterad livskvalité preoperativt och tre månader postoperativt hos patienter med iNPH. Urvalet bestod av 118 patienter med iNPH som genomgått shuntoperation. De fick utföra gångtester samt skatta sin hälsorelaterade livskvalité pre- och tre månader postoperativt. Patienterna hade signifikant bättre gångförmåga och funktionell gångförmåga postoperativt. Ingen klinisk signifikant skillnad sågs avseende skattad hälsorelaterad livskvalité postoperativt. Patienter med iNPH som utreds och opereras med shunt på Karolinska universitetssjukhuset hade en bättre gångförmåga och en högre skattad hälsorelaterad livskvalité postoperativt. Idiopatisk normaltryckshydrocefalus, gångförmåga, hälsorelaterad livskvalité, shuntoperation.
Patients with idopatic normal pressure hydrocephalus (iNPH) that are investigated och treated with shunt surgery may improve their walking ability and health related quality of life after surgery. There is limited knowledge regarding the investigation that leads to shunt surgery at Karolinska University Hospital, and how the surgery affects walk ability and health related quality of life, in patients with iNPH. The study investigated the differences regarding gait ability as well as health related quality of life, among patients with iNPH, before and three months after surgery. The study included 118 patients with iNPH, that underwent shunt surgery. The patients performed walking tests and estimated their health related quality of life, before and three months after surgery. The patients had a significant better walking ability after surgery. No clinical significant difference was seen regarding health related quality of life. Patients with suspected iNPH who were investigated and treated with shunt surgery at Karolinska University Hospital, had a better walking ability and a higher health related quality of life after surgery. Idopatic normal pressure hydrocephalus, gait, gait ability, health related quality of life, shunt surgery.

Normaltryckshydrocefalus (NPH) drabbar den äldre populationen med motoriska och kognitiva nedsättningar. Behandlingen är dränering av likvorvätska via shuntoperation och patientens symptom förväntas då gå i regress. Det saknas dock studier om förändring på iNPH-skalan stämmer överens med patientens subjektiva skattade förändring. Syftet var att studera om patientens subjektiva upplevda förändring stämmer överens med skattningsskalor och hur en förändring av förmågor påverkar livskvalitet. Syftet var även att undersöka vilken betydelse som förändring av förmågor har för patienten och anhöriga. Studien var en mixad observativ tvärsnittsstudie där 52 deltagare (26 patienter och 26 anhöriga) inkluderades och fick svara på en enkät framtaget för studien. Patienterna graderades enligt iNPH-skalan mellan diagnos och 3 månader efter shuntoperation. Resultatet visade att 76,9 % av patienterna förbättrades på iNPH-skalan efter operation. Det förelåg en signifikant korrelation mellan förändring på iNPH-skalan och förändring av gångförmåga (rs=0,42) och förändring av rörelseförmåga (rs=0,49), samt subjektiv skattad förändring mätt med VAS-skala (rs=0,43). Det förelåg ingen signifikant korrelation mellan förändring på iNPH-skalan och förändring av livskvalitet. Gång- och rörelseförmåga skattades som de förmågor som förbättrats mest postoperativt. Förbättring av dessa förmågor samt förbättrad vardagsaktivitet hade störst betydelse för deltagarna. Fler studier behövs för att närmare studera vilka förmågor som kan korrelera med förbättrad livskvalitet.

Bakgrund: Det har i vissa fall varit märkbart att patienter med idiopatisk normaltrycks hydrocefalus (iNPH) upplever att förväntat shuntbehandlingsresultat inte uppnåtts och de rapporterar försämring vid den postoperativa uppföljningen trots att standardiserade tester inte visar i den riktningen. Det har också visat sig att rehabiliteringsinsatserna varierat för patienterna allt från strukturerade rehabiliteringsperioder på exempelvis geriatrisk rehabiliteringsenhet till i princip ingen rehabilitering alls. Syfte: Att beskriva vilka förväntningar personer med iNPH har på behandling med shunt och hur de ser på sin egen roll i rehabiliteringsprocessen. Metod: Kvalitativ, deskriptiv design med manifest och induktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med sju patienter med iNPH preoperativt. Resultat: Det fanns en samstämmighet bland informanterna kring förväntningar på shuntbehandlingsresultatet. De rörde den symtomtriad (gång och balansstörning, överaktiv urinblåsa samt kognitiv nedsättning) som ofta finns vid iNPH. Varierade beskrivningar gavs på hur symtomen påverkade informanterna. Det fanns också en uppfattning bland informanterna att de hade ett eget ansvar i rehabiliteringsprocessen och förslag framkom på vad de själva kunde bidra med i processen men också olika hinder för att utöva fysisk aktivitet beskrevs. Slutsats: Förväntningar på shuntbehandlingsresultat behöver diskuteras med patienten (ibland även anhörig) inför shuntbehandling redan vid beslut om operation men också då patienten läggs in för behandlingen. Rehabiliteringsprocessen behöver också diskuteras med patienten såväl före shuntoperation som tidigt postoperativt. Detta är troligtvis mycket viktigt för att uppnå ett så optimalt behandlingsresultat som möjligt.
Background: It has been noticeable that some patients with idiopathic normal pressure hydrocephalus (iNPH) find the expected result of shunt treatment not  achieved and they report detoriation at postoperative follow-up even though standardized tests do not show results in that direction. It has also been shown that rehabilitation possibilities for patients varied, ranging from structured rehabilitation periods, e.g. at geriatric rehabilitation units to basically no rehabilitation at all. Objective: To describe what expectations patients with iNPH have on treatment with shunt and how they view their own role in the rehabilitation process. Method: A quality, descriptive design with manifest and inductive approach. The data collection was done by semi-structured interviews with seven patients with iNPH preoperative. Results: There was consensus among informants regarding the expectations on the result of shunt treatment. The expectations concerned the symptom triad (gait-and balance disturbance, urgency bladder and cognitive dysfunction) which often occurs in iNPH. Varied descriptions were given on how the symptoms had affected the informants. There was also an opinion among the informants that they had own responsibility for the rehabilitation process and suggestions were given on what they could contribute with in the process but also different obstacles for performing physical activities were described. Conclusion: Expectations on shunt treatment results need to be discussed with the patient (sometimes together with a relative) prior to shunt treatment, already when the patient is offered a shunt operation and also on the day before operation when the patient is in the neurosurgery clinic. The rehabilitation process also needs to be discussed with the patient before the shuntoperation as well as early postoperative. This is probably very important in order to achieve as optimal treatment results as possible.

Background. CoGNIT is a computerized test battery for cognitive assessment, used in diagnosing and treating patients with idiopathic normal pressure hydrocephalus (INPH). The disorder causes symptoms of dementia, among other things. Apart from other diseases with similar symptoms, like Alzheimer’s, INPH can be countered. CoGNIT is performed by a patient before and after drainage of cerebrospinal fluid. If a significant improvement in cognition is detected after the extraction, the patient receives shunt surgery which reduces all symptoms. The test battery is long and tedious, which makes it difficult for people with cognitive impairments to complete. Objectives. The objectives of this study are to rework original CoGNIT with carefully selected game design elements and analyze the effects of the alteration on performance and user experience. If users perform better in a gamified environment, the validity of gathered data will have improved as the data should better reflect their cognitive capabilities. Another objective is to introduce gamification to the medical field. Methods. Game design elements were picked and designed based on suitability for elderly people and with the impairments of INPH patients in mind. A gamified prototype was developed and put to test with healthy individuals against the original version in an experiment. The effects of gamification on performance was examined by comparing resulting score values from both versions of the test. Participants also filled in a questionnaire as proxy for the test’s target group, meaning that questions were answered with how the participants expected a cognitively impaired person to answer. Answers were used to investigate the effect of gamification ofuser experience. Results. The gamified version of CoGNIT shows an improvement in test segments regarding attention, psychomotor speed, executive function, and manual dexterity, but a negative inclination in segments regarding memory. Results from the user experience questionnaire indicates that the gamified version feels less dramatic, more playful, less "test-like" and less tedious compared to the non-gamified version. This suggests that the added game elementsare affecting the user experience in the desired way. Conclusions. An overall positive impact on both performance and user experience from gamification is concluded. The negative effect on memory tests could not be determined to be a cause of the gamification per se.
Bakgrund. CoGNIT är ett datoriserat testbatteri för kognitiv bedömning som används vid diagnos och behandling av patienter med idiopatisk normaltryckshydrocefalus (INPH). Sjukdomen orsakar bland annat symptom som demens. Till skillnad från andra sjukdomar med liknande symptom, som Alzheimers, kan INPH motverkas. CoGNIT utförs av en patient före och efter dränering av cerebrospinalvätska. Om en förbättring av patientens kognitiva förmågor upptäcks efter dräneringen, shuntoperaras patienten och alla symptom minskas. Testbatteriet är långt och tråkigt, vilket gör det svårt för personer med kognitiva nedsättningar att slutföra. Syfte. Syftet med denna studie är att omarbeta CoGNIT med noggrant utvalda speldesignelement och analysera hur prestation och användarupplevelse påverkas av förändringen. Om användare presterar bättre i en spelifierad miljö kommer validiteten av insamlad data att förbättras eftersom datan borde bättre återspegla deras kognitiva förmågor. Ett annat mål är att introducera spelifiering till det medicinska området. Metod. Speldesignelement valdes ut och utformades baserat på dess lämplighet för äldre och med de funktionsnedsättnigar som INPH-patienter har i åtanke. En spelifierad prototyp utvecklades och testades med friska individer mot originalversionen i ett experiment. Effekterna av spelifiering på prestation undersöktes genom att jämföra poängvärden från båda versionerna av testet. Deltagarna fyllde också i ett frågeformulär som "proxy" för testets målgrupp, vilket innebär att frågorna besvarades med hur deltagarna förväntade sig att en kognitivt nedsatt person hade svarat. Svaren användes för att undersöka effekten av spelifiering på användarupplevelsen. Resultat. Den spelifierade versionen av CoGNIT visar en förbättring i testsegmenten som utvärderar uppmärksamhet, psykomotorisk hastighet, exekutiva funktioner och fingerfärdighet, men en försämring i segmenten som utvärderar minne. Resultat från frågeformuläret indikerar att den spelifierade versionen upplevs mindre dramatisk, mer lekfull, mindre "testliknande" och mindre tråkig jämfört medden icke-spelifierade versionen. Detta visar att de tillagda spelelementen påverkar användarupplevelsen som önskat. Slutsatser. En övergripande positiv inverkan på både prestanda och användarupplevelse från spelfiering fastställs. Den negativa effekten på minnestesterna kunde inte bedömas vara en orsak av spelifiering i sig.