Academic literature on the topic 'Normering'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Normering.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Normering"
Belsheim, Kåre. "Normering av oreigningserstatningar." Lov og Rett 33, no. 02 (February 1, 1994): 105–14. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3061-1994-02-04.
Full textvan de Bunt, J. E. "Materiële normering van personenschade." Maandblad voor Vermogensrecht 15, no. 3 (March 2017): 85–93. http://dx.doi.org/10.5553/mvv/157457672017015003002.
Full textvan ’t Hullenaar, Jasja, and Jaap Verdegaal. "Wet Normering Topinkomens: een uitdaging." HEADline 31, no. 2 (April 2014): 23–25. http://dx.doi.org/10.1007/s40739-014-0017-8.
Full textRense, Francien. "De private fraudeonderzoeker." Maandblad Voor Accountancy en Bedrijfseconomie 78, no. 3 (March 1, 2004): 75–80. http://dx.doi.org/10.5117/mab.78.15710.
Full text. "1207 Klink Bestudeert Normering Interim-Inkomens." Zorg en Financiering 8, no. 8 (August 2009): 112. http://dx.doi.org/10.1007/bf03098876.
Full textJansen, Jochem. "Detentie specifieke normering van de d2 aandacht- en concentratietest." Tijdschrift voor Criminologie 61, no. 3 (December 2019): 271–79. http://dx.doi.org/10.5553/tvc/0165182x2019061003004.
Full textBoersma, L. "De kosten van de deelgeschilprocedure: enkele suggesties tot normering." Tijdschrift voor Vergoeding Personenschade 20, no. 1 (March 2017): 18–28. http://dx.doi.org/10.5553/tvp/138820662017020001003.
Full textStevens, L., M. Hirsch Ballin, M. Galič, S. S. Buisman, B. Groothoff, Y. Hamelzky, C. Lucas, K. Rasul, and S. Verijdt. "Strafvorderlijke normering van preventief optreden op basis van datakoppeling." Tijdschrift voor Bijzonder Strafrecht & Handhaving 7, no. 4 (August 2021): 234–45. http://dx.doi.org/10.5553/tbsenh/229567002021007004002.
Full textHultgren, Anna Kristina. "Sproglig normering i callcentre og på universiteterne - hvordan og hvorfor?" NyS, Nydanske Sprogstudier 44, no. 44 (April 2, 2013): 31. http://dx.doi.org/10.7146/nys.v44i44.14356.
Full textHuijbrechts, I. P. A. M., M. Appelo, C. W. Korrelboom, Colin van der Heiden, and E. H. Bos. "Routine Outcome Measurement binnen PsyQ: normering van de 4 K’s." Directieve therapie 29, no. 4 (December 2009): 243–53. http://dx.doi.org/10.1007/bf03087866.
Full textDissertations / Theses on the topic "Normering"
Forsberg, Tobias. "Normering i två skolkulturer." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5990.
Full textNilsson, Elin, and Kajsa Pettersson. "Utveckling och normering av ett stavningstest för vuxna (STAVUX)." Thesis, Uppsala University, Logopedi, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-113243.
Full textSyftet med denna studie var att utveckla och normera ett logopediskt stavningstest för vuxna., då det idag saknas ett sådant test. Det framtagna testet bestod till en början av en orddel som innehöll 80 ord i varierande svårighetsgrad, utvalda för att representera svenskans olika stavningskombinationer. Vidare fanns en del med 80 nonord, konstruerade för att följa svenskans ljudmässiga uppbyggnad. 146 deltagare från 18 – 94 år deltog i normeringen av testet. Urvalet stratifierades efter kön, ålder och utbildningsnivå så att inverkan av dessa olika faktorer på stavningsförmågan kunde undersökas. Resultaten visade att utbildningsnivå påverkade stavningsförmågan på så sätt att personer med eftergymnasial utbildning klarade stavning av både ord och nonord bättre än personer med förgymnasial/gymnasial utbildning. Vidare uppvisade kvinnor bättre resultat på stavning av ord jämfört med män, men ingen signifikant skillnad i stavningsförmåga av nonord uppmättes. Vid stavning av ord framkom ingen skillnad i förhållande till ålder, men vid stavning av nonord uppvisade äldre personer ett sämre resultat, troligen p.g.a. nedsatt hörsel. De vanligaste typerna av stavfel bland deltagarna var på orddelen enkel-/dubbelteckning och på nonorddelen utbyte av bokstav. Stavfelens placering förekom främst medialt i orden, medan de i nonorden fanns både initialt och medialt. Studien utmynnade i STAVUX, ett test med 45 ord och 45 nonord, utvalda från det ursprungliga testet. STAVUX deltest har en hög intern reliabilitet. Testet har normerats och är tänkt att användas vid utredning av vuxna med stavningssvårigheter.
Because a comprehensive clinical spelling test for adults does not exist today, the aim of this study was to develop and standardize such a test. The originally developed test consisted of one part containing 80 words of varying difficulty, chosen to represent the different spelling combinations of the Swedish language. Furthermore, the test had a part containing 80 pseudo-words, constructed to follow the Swedish sound system. 146 participants between the age of 18 to 94 participated in the standardization of the test. The selection was stratified by sex, age and level of education, in order to examine the influence of these variables on spelling ability. The results indicated that the level of education affected the spelling ability, so that participants with high education spelled both words and pseudo-words better than participants with low education. Moreover women had better results on the spelling of words than men, whereas no significant sex differences was found on pseudo-word spelling. Age did not influence word spelling, but elderly participants had significantly lower results on the pseudo-words, likely because of impaired hearing. The most common type of word misspelling was single/double spelling of consonants. On pseudo-words, grapheme substitutions were the most common error. Misspellings were most frequent medially in words and initially and medially in pseudo-words. The study resulted in STAVUX, a test consisting of 45 words and 45 pseudo words, selected from the original version. The different parts of STAVUX thus have high internal reliability. The test has been standardized and is intended to be a part of the assessment of adults with spelling difficulties.
Ek, Lisa, and Patrik Israelsson. "En psykometrisk utprövning och normering av Child Inhibition Scale." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7965.
Full textHämning (Behavior Inhibition) tycks utgöra en riskfaktor för olika typer av ångestsyndrom. Child Inhibition Scale (CIS) är ett föräldraformulär som mäter hämning hos barn. Syftet med studien är att normera samt att psykometriskt utpröva den svenska versionen av CIS mot ett föräldraformulär som mäter generell ångest hos barn och ungdomar Multidimensional Anxiety Scale for Children – Parent version (MASC-P). I studien ingår skolor från fem områden i Storstockholm. Deltagarna är 430 föräldrar/vårdnadshavare till barn i årskurs 2-9. Faktoranalys, Cronbachs alfa och korrelationer genomfördes. I resultatet framkom fyra faktorer samt en god reliabilitet och validitet för CIS. Signifikanta skillnader fanns avseende kön och geografiska områden. Flickorna hade högre medelvärde på delskalorna Räddhågsenhet och Fysiska symtom. Pojkarna hade högre på skalan Socialt undvikande vilket det skulle vara intressant att göra vidare studier på. Sammanfattningsvis visar utprövningen att CIS kan användas i kliniska sammanhang och forskning på en svensk population.
Legemaate, J. "Recht en realiteit juridische normering en het therapeutisch proces /." [S.l.] : Rotterdam : [de auteur] ; Erasmus University [Host], 1994. http://hdl.handle.net/1765/7475.
Full textRede in verkorte vorm uitgesproken op 13 oktober 1994: door prof. mr. dr. J. Legemaate bij de aanvaarding van het ambt van hoogleraar Gezondheidsbeleid en gezondheidsrecht (Instituut Beleid & Managment Gezondheidszorg)
Jansson, Ulrika, Erica Sandlund, Liselotte Jakobsen, and Christina Olin-Scheller. "Diskursiv och könad normering kring stress i ett föränderligt arbetsliv." Karlstads universitet, Centrum för genusforskning, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-16101.
Full textHedlund, Klas, and Emilia Morén. "Normering av SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst, SVANTE - Talet hos sjuåriga barn." Thesis, Linköpings universitet, Logopedi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-91070.
Full textAlkass, Yousef Sabina, and Hanna Bergström. "Normering av Rösthandikappindex och Halsskalan för personer över 65 år i Sverige." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-78050.
Full textBefolkningsgruppen över 65 år ökar i storlek och äldre personer är allt friskare. Äldre människors hälsa har sedan länge varit föremål för forskning men röstfunktion och rösthälsa hos de äldre har inte varit prioriterade områden. Syftet med föreliggande studie är att fastställa normalvärden för Rösthandikappindex och Halsskalan hos personer över 65 år samt kartlägga röstfunktion och rösthälsa i denna åldersgrupp. Frågeställningarna var följande: 1) Hur ser normalvärdet av RHI ut för personer över 65 år? 2) Hur ser normalvärdet av Halsskalan ut för personer över 65 år? 3) Finns det något samband mellan en självskattad VAS-skala för upplevd grad av röstproblem och det självskattade RHI-/Halsskaleresultatet? 4) Har ålder, kön eller tidigare yrke betydelse för den subjektiva röstupplevelsen? 100 personer, 50 kvinnor och 50 män, mellan 65 och 92 år, deltog i föreliggande studie. Normalvärdet av RHI för personer över 65 år är 13,4 poäng och normalvärdet av Halsskalan är 7,7 poäng. Båda dessa normalvärden är högre än normalvärden för yngre personer. Normalvärdet av RHI förklaras främst av höga värden för deltagarna över 85 år. Det fanns ett samband mellan resultaten på RHI/Halsskalan och VAS-skalan för grad av röstproblem, p < .01. Ålder har betydelse för den subjektiva röstupplevelsen. Ju äldre deltagarna var, desto högre poäng fick de på både RHI, p < .05 och Halsskalan. Åldersskillnaderna på Halsskalan var dock inte signifikanta. Trots att det i föreliggande studie till största del var aktiva äldre som deltog blev normalvärdet av RHI och Halsskalan högre än för yngre personer. Slutsasten är att de röstförändringar som sker med åren faktiskt har betydelse för röstupplevelsen.
Lindahl, Rebecka, and Anna-Karin Oskarsson. "Action Naming Test (ANT) : Översättning och normering för vuxna i en svensk population." Thesis, Linköpings universitet, Logopedi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-69392.
Full textIn case of brain damage the naming ability of verbs and nouns can be differently affected. Since there is no test of verb naming available in Swedish, the aim of this study was to translate and establish normative data for Action Naming Test (ANT). Further, the intention was to compare the results with respect to age, gender, educational and cognitive level. The words in ANT were translated from English to Swedish through back translation and 120 healthy participants, aged 20-83 years, were tested. To be able to study factors possible influence on the results, information about education was also collected and the participants were tested with Irregularly Spelled Words (ISW) and Wechsler Intelligence Scale for Children-III (WISC-III) Block Design. The result showed that age, education and cognition had a significant influence on the ANT results. Young participants performed better, as well as participants with high educational and cognitive level. Considerations should be taken that the adaptations to the Swedish language are incompletely, but since the result is based on a large sample it can be used to test verb naming in patients with brain damage.
Nijholt, Hylke. "Op weg naar een bestuursrechtelijke normering van het gemeentelijk aanbestedingsbeleid in de bouw." [Deventer : Maastricht : Kluwer] ; University Library, Maastricht University [Host], 1996. http://arno.unimaas.nl/show.cgi?fid=7287.
Full textLittorin, Elin, and Clara Holmén. "SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst, SVANTE– en normering och bedömning av svenska 10-åringars tal." Thesis, Linköpings universitet, Logopedi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-90924.
Full textBooks on the topic "Normering"
Netherlands. Wet normering topinkomens. Deventer: Kluwer Juridische Uitgevers, 2014.
Find full textNetherlands. Bijstandsbesluit landelijke normering, draagkrachtcriteria, krediethypotheek: Tekstuitgave. 3rd ed. 's-Gravenhage: VUGA, 1986.
Find full textUildriks, Niels A. De normering en beheersing van politiegeweld. Rotterdam: Sanders Instituut, 1997.
Find full textNetherlands. Bijstandsbesluit landelijke normering, draagkrachtcriteria, krediethypotheek: Tekstuitgave. 2nd ed. 's-Gravenhage: VUGA, 1985.
Find full textGroothuis, Margaretha Maria. Beschikken en digitaliseren: Over normering van de elektronische overheid. [Den Haag]: Sdu, 2004.
Find full textSpruit, Ed. Richtlijnen voor de normering van de multikulturele dienstverlening door openbare bibliotheken. Den Haag: Nederlands Bibliotheek en Lektuur Centrum, 1986.
Find full textKooijmans, T. Op maat geregeld?: Een onderzoek naar de grondslag en de normering van de strafrechtelijke maatregel. [Rotterdam]: Sanders Instituut, 2002.
Find full textB. H. A. van Leeuwen. Beginselen van behoorlijk ondernemingsbestuur: Een onderzoek naar de juridische normering van het besturen van een onderneming. Deventer: Kluwer, 1990.
Find full textVuisje, H. Een zaak van later zorg?: Verslag van de casusbespreking normering wetenschappelijk onderzoek met lichaamsmateriaal, gehouden te Utrechtop 28 november 1991. Amsterdam: Nationale Raad voor de Volksgezondheid, 1992.
Find full textJönsson, Sten A. Eliten och normerna: Drivkrafter i utvecklingen av redovisningspraxis. Lund: Doxa, 1985.
Find full textBook chapters on the topic "Normering"
Bijkerk, Lia. "Fase 3: Construeren toets met normering." In Basis Kwalificatie Examinering in het hoger beroepsonderwijs, 57–68. Houten: Bohn Stafleu van Loghum, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-90-368-0933-7_8.
Full textvan Berkel, Henk, and Wynand Wijnen. "Normeren en cijfergeven." In Toetsen in het hoger onderwijs, 73–79. Houten: Bohn Stafleu van Loghum, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-90-368-0239-0_7.
Full textvan Berkel, Henk, and Wynand Wijnen. "Normeren en cijfergeven." In Toetsen in het hoger onderwijs, 75–81. Houten: Bohn Stafleu van Loghum, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-90-368-1679-3_7.
Full textReports on the topic "Normering"
van Doorn, Anne, Jan Willem Erisman, Dick Melman, Nick van Eekeren, Jan Peter Lesschen, Tim Visser, and Harm Blanken. Drempel-en streefwaarden voor de KPI’s van de Biodiversiteitsmonitor melkveehouderij : Normeren vanuit de ecologie. Wageningen: Wageningen Environmental Research, 2019. http://dx.doi.org/10.18174/505122.
Full text