Dissertations / Theses on the topic 'Normering'

Syftet med denna studie var att utveckla och normera ett logopediskt stavningstest för vuxna., då det idag saknas ett sådant test. Det framtagna testet bestod till en början av en orddel som innehöll 80 ord i varierande svårighetsgrad, utvalda för att representera svenskans olika stavningskombinationer. Vidare fanns en del med 80 nonord, konstruerade för att följa svenskans ljudmässiga uppbyggnad. 146 deltagare från 18 – 94 år deltog i normeringen av testet. Urvalet stratifierades efter kön, ålder och utbildningsnivå så att inverkan av dessa olika faktorer på stavningsförmågan kunde undersökas. Resultaten visade att utbildningsnivå påverkade stavningsförmågan på så sätt att personer med eftergymnasial utbildning klarade stavning av både ord och nonord bättre än personer med förgymnasial/gymnasial utbildning. Vidare uppvisade kvinnor bättre resultat på stavning av ord jämfört med män, men ingen signifikant skillnad i stavningsförmåga av nonord uppmättes. Vid stavning av ord framkom ingen skillnad i förhållande till ålder, men vid stavning av nonord uppvisade äldre personer ett sämre resultat, troligen p.g.a. nedsatt hörsel. De vanligaste typerna av stavfel bland deltagarna var på orddelen enkel-/dubbelteckning och på nonorddelen utbyte av bokstav. Stavfelens placering förekom främst medialt i orden, medan de i nonorden fanns både initialt och medialt. Studien utmynnade i STAVUX, ett test med 45 ord och 45 nonord, utvalda från det ursprungliga testet. STAVUX deltest har en hög intern reliabilitet. Testet har normerats och är tänkt att användas vid utredning av vuxna med stavningssvårigheter.

Because a comprehensive clinical spelling test for adults does not exist today, the aim of this study was to develop and standardize such a test. The originally developed test consisted of one part containing 80 words of varying difficulty, chosen to represent the different spelling combinations of the Swedish language. Furthermore, the test had a part containing 80 pseudo-words, constructed to follow the Swedish sound system. 146 participants between the age of 18 to 94 participated in the standardization of the test. The selection was stratified by sex, age and level of education, in order to examine the influence of these variables on spelling ability. The results indicated that the level of education affected the spelling ability, so that participants with high education spelled both words and pseudo-words better than participants with low education. Moreover women had better results on the spelling of words than men, whereas no significant sex differences was found on pseudo-word spelling. Age did not influence word spelling, but elderly participants had significantly lower results on the pseudo-words, likely because of impaired hearing. The most common type of word misspelling was single/double spelling of consonants. On pseudo-words, grapheme substitutions were the most common error. Misspellings were most frequent medially in words and initially and medially in pseudo-words. The study resulted in STAVUX, a test consisting of 45 words and 45 pseudo words, selected from the original version. The different parts of STAVUX thus have high internal reliability. The test has been standardized and is intended to be a part of the assessment of adults with spelling difficulties.

Hämning (Behavior Inhibition) tycks utgöra en riskfaktor för olika typer av ångestsyndrom. Child Inhibition Scale (CIS) är ett föräldraformulär som mäter hämning hos barn. Syftet med studien är att normera samt att psykometriskt utpröva den svenska versionen av CIS mot ett föräldraformulär som mäter generell ångest hos barn och ungdomar Multidimensional Anxiety Scale for Children – Parent version (MASC-P). I studien ingår skolor från fem områden i Storstockholm. Deltagarna är 430 föräldrar/vårdnadshavare till barn i årskurs 2-9. Faktoranalys, Cronbachs alfa och korrelationer genomfördes. I resultatet framkom fyra faktorer samt en god reliabilitet och validitet för CIS. Signifikanta skillnader fanns avseende kön och geografiska områden. Flickorna hade högre medelvärde på delskalorna Räddhågsenhet och Fysiska symtom. Pojkarna hade högre på skalan Socialt undvikande vilket det skulle vara intressant att göra vidare studier på. Sammanfattningsvis visar utprövningen att CIS kan användas i kliniska sammanhang och forskning på en svensk population.

The Nasometer is a non-invasive acoustic measuring instrument that quantifies the ratio ofnasal resonance in speech. It can be used as a complement to perceptual judgment of speech impediments, for example, in patients with cleft palate and velopharyngeal insufficiency. Inorder to determine if a nasalance score is abnormal, it must be compared to norm data. The main purpose of the study was to collect reference nasalance scores in children between fourand five years of age in Linköping. An additional objective was to compare the results tonorm data collected in Umeå. The participants were 52 children aged between 4:2 and 5:11.Scores were recorded with a Nasometer at the children’s preschools. The speech materialincluded oral words, oral sentences, oronasal sentences, nasal sentences and the syllablesequence “ma-ma-ma”. The mean nasalance score was 18.1 % for the oral words, 14.2 % forthe oral sentences, 28.9 % for the oronasal sentences, 53.1 % for the nasal sentences and 65.1% for the syllable sequence “ma-ma-ma”. Significantly higher nasalance scores were recordedin boys during oral word production (p < .05). The nasalance scores in children fromLinköping were significantly higher than those recorded in children from Umeå during oralword production (p < .05).

Nasometern är ett icke-invasivt akustiskt mätinstrument som kvantifierar andelen nasalresonans i tal. Den kan användas som komplement till perceptuell bedömning av talavvikelserhos patienter med till exempel gomspalt och velofarynxinsufficiens. För att kunna ta ställning till om ett nasaleringsvärde är avvikande måste det relateras till jämförbara normvärden. Studien syftade till att utföra en normering av nasaleringsvärden hos barn i fyra- till femårsåldern i Linköping. Vidare jämfördes resultatet med normvärden från Umeå. Deltagarna var 52 barn i åldrarna 4:2 – 5:11. Nasometermätningen utfördes på barnensförskolor. Talmaterialet innehöll ord utan nasala fonem, meningar utan nasala fonem, meningar med få nasala fonem, meningar med flera nasala fonem och en stavelsesekvens "ma-ma-ma". Medelvärdet för nasaleringsvärdet var 18,1 % för orden utan nasala fonem, 14,2% för meningarna utan nasala fonem, 28,9 % för meningarna med få nasala fonem och 53,1% för meningarna med flera nasala fonem och 65,1 % för stavelsesekvensen "ma-ma-ma". Pojkarna hade signifikant högre nasaleringsvärden än flickorna vid produktion av ord utannasala fonem (p < .05). Barnen i Linköping hade signifikant högre nasaleringsvärden änbarnen i Umeå vid produktion av ord utan nasala fonem (p < .05).

Kort Upprepad Skattning av Ätstörningssymptom- Patientversion

(KUS-P) är ett självskattningsformulär, avsett att mäta de vanligaste

symptomen hos personer med ätstörningar. Formuläret har använts i

forskningssammanhang samt i kliniska sammanhang. De

psykometriska egenskaperna har inte tidigare undersökts. Syftet med

föreliggande studie var att validera och normera formuläret.

Självskattningar från en normalpopulation bestående av 945

gymnasie- och universitetsstuderande samlades in för studiens

analyser. Data på 270 patienter från en ätstörningsenhet fungerade

som klinisk jämförelsegrupp. Det insamlade materialet undersöktes

avseende könsskillnader. Resultaten visar att KUS-P har god

reliabilitet och validitet samt klassificerar 84 % korrekt, med ett

gränsvärde på 22 poäng för kvinnor. Det visade sig finnas

signifikanta skillnader mellan könen, på hela skalan samt på de

symptomfrågor som rör tankar och känslor.

Kort Upprepad Skattning av Ätstörningssymptom - Patientversion

(KUS-P) is a self-report questionnaire, intended to measure the most

common symptoms in people with eating disorders. The questionnaire

has been used in research and in clinical contexts but its psychometric

properties have not yet been reported on. The aim with this study was

to validate and standardize the questionnaire. Self-reports from a

normal population comprising of 945 upper secondary school and

university students was gathered for the study's purposes. Records

from 270 patients in an eating disorder unit served as a clinical

comparison group. The collected material was examined with regards

to sex differences. The result shows that KUS-P has good reliability

and validity. The questionnaire classifies 84% correctly and has a cutoff

value at 22 points for women. There were significant differences

between sexes, on the entire scale and on those symptom questions

concerning thoughts and feelings.

The oral sensory ability in children can be assessed through test of intraoral stereognosis and two-point discrimination. Currently, these two tests are not frequently used in clinical settings, and normative data are not always available. The aim of this study was to establish normative data for these two tests in children aged 5;6 to 7;0 years. Further, intention was to compare the results with respect to age and gender. In total 103 children participated, 49 boys and 54 girls. The participants were divided into three age-groups. The results regarding intraoral stereognosis showed significant differences between genders, where boys performed poorer than girls. Differences between two of the three age-groups could also be established. The results show that an improvement can be expected in children six years and older.

Regarding two-point discrimination 73 of the 103 children performed perfectly. The remaining children’s scores were also consistently high. No differences between gender and age were found.

There was no correlation between the test results of intraoral stereognosis and two-point discrimination. Therefore it would be necessary to perform both these tests in assessment, since they probably examine two separate aspects of the oral sensory ability.

Oral sensorisk förmåga hos barn kan bland annat utredas genom test av intraoral stereognosi och tvåpunktsdiskrimination. Dessa två test är i nuläget inte särskilt kliniskt utbredda, och normvärden saknas ofta. Föreliggande studie syftade till att fastställa normvärden för dessa två test hos barn mellan 5;6 och 7;0 år. Vidare jämfördes även testresultaten med avseende på åldersgrupp och kön. 103 barn deltog i studien, varav 49 var pojkar och 54 var flickor. Deltagarna delades in i tre åldersgrupper. Resultatet visade signifikanta könsskillnader på test av intraoral stereognosi, där pojkarnas resultat var något sämre än flickornas. Även skillnader mellan två av åldersgrupperna konstaterades gällande intraoral stereognosi. Resultatet visar att en förbättring på testet kan förväntas då barnen har fyllt sex år.

Angående test av tvåpunktsdiskrimination klarade 73 av de 103 barnen testet felfritt, och överlag presterade barnen mycket bra på testet. Inga skillnader mellan kön eller åldersgrupper noterades beträffande test av tvåpunktsdiskrimination.

Testresultaten av intraoral stereognosi och tvåpunktsdiskrimination korrelerade inte. Därför är det sannolikt nödvändigt att i utredning utföra båda testen, eftersom det kan röra sig om två olika aspekter av intraoral sensorik.

Orofaciala funktioner såsom mimik, tal, tuggning och sväljning är viktiga för livskvaliteten. Det råder generell brist på normerade test som bedömer dessa funktioner och därför har Nordiskt Orofacialt Test – Screening (NOT-S) utvecklats. Syftet med föreliggande studie var att normera NOT-S för barn med typisk utveckling i åldrarna 3:0-6:0 år. Testet består av en strukturerad intervjudel och en undersökningsdel med sex avsnitt vardera. Kalibrering utfördes innan testningen inleddes och visade på hög inter- och intrabedömaröverensstämmelse (94% respektive 96-99%). Det var 132 barn, 62 pojkar och 70 flickor, som deltog i testningen vilken utfördes på barnens förskolor. Resultatet visade att barn med typisk utveckling i åldersgruppen 3:0-3:11 år kan förväntas få en totalpoäng på 1,41 ± 0,96, barn i åldersgruppen 4:0-4:11 år en totalpoäng på 1,31 ± 1,04 samt barn i åldersgruppen 5:0-6:0 år en totalpoäng på 1,41 ± 0,94. Det fanns inga generella signifikanta ålders- eller könsskillnader. Signifikanta skillnader återfanns på enstaka frågor och uppgifter inom avsnitten Dregling (V), Näsandning (2) och Oral motorik (5). Sammanfattningsvis kan konstateras att NOT-S är ett lättadministrerat orofacialt test som med tillägg av denna normering har potential att bli ett välanvänt screeningmaterial för yrkesgrupper involverade vid bedömning av barns orofaciala funktion.

Orofacial functions, such as nutrition, speech and facial expression, are essential for the quality of life. Due to the lack of standardized tests regarding these functions the Nordic Orofacial Test – Screening (NOT-S) was developed. The aim of this study was to collect norm data for NOT-S for children with typical development aged 3:0-6:0 years. The test consists of a structured interview and a clinical examination with six domains each. Calibration performed before testing, showed high inter- and intraexaminer agreement (94% and 96-99% respectively). Totally 132 children, 62 boys and 70 girls, were tested at their preschools. Findings showed that children aged 3:0-3:11 years can be expected a mean score of 1,41 ± 0,96; children aged 4:0-4:11 years a mean score of 1,31 ± 1,04 and children aged 5:0-6:0 a mean score of 1,41 ± 0,94. There were no general statistically significant differences regarding age or gender. Statistically significant differences were found regarding a few questions and tasks within the domains Drooling (V), Nose breathing (2) and Oral motor function (5). In conclusion, NOT-S is an easy administered orofacial test that has, with the addition of this norm data for children, the potential of becoming a widely used test.

Vårt syfte är att visa på de normer rörande adoptivföräldraskap som finns i Statens nämnd för internationella adoptionsfrågors (NIAs) handböcker och tidskrift NIA informerar. Utifrån queerteorins principer om exkludering och inkludering och forskarens Michael Lipskys teori om närbyråkrater har vi vaskat fram hur normen för adoptivföräldraskapet konstrueras utifrån det biologiska föräldraskapet som ideal.

Barnets bästa är den princip som det genomgående hänvisas till i materialet för att motivera kärnfamiljen som norm. Dock är denna princip aldrig definierad men ges innebörd genom NIAs kriterier för adoptivföräldraskapet. Normen för adoptivföräldraskapet är kortfattat den heterosexuella kärnfamiljen.

Migrationsverket har kritiserats hårt för att inte ha tillräcklig kunskap i homo-, bi- och transsexualitetsfrågor, eftersom människor nekats uppehållstillstånd trots att de uppfyllt kriterierna. Samkönade par har inte behandlats som par i ansökningsprocessen. Människor med "fel" sexualitet har fram till 2005 inte beviljats asyl med sin sexuella läggning som skäl, eftersom det inte klassats som tillräcklig förföljelsegrund för flyktingstatus. Praktiker som dessa har kritiserats för att utgå från en heteronormativ diskurs som är diskriminerande.

Queerfeministisk teori kritiserar samhälleliga normer som påverkar hur människor behandlas. Med hjälp av en queerfeministisk teori urskiljs och analyseras heteronormativa diskurser i svensk migrationspolicy. Policyn får här representeras av fem statliga utredningar vilka behandlar flyktingskap och anhöriginvandring.

Vad som framträtt genom analysen är att det finns tendenser till både heteronormativa och patriarkala strukturer inom migrationspolicyn. Idag finns emellertid en större förståelse för könsrollsfrågor och det finns en vilja och strävan efter att använda ett köns- och sexualitetsneutralt språk. Begreppet partnerskap förekommer allt mer frekvent vilket tolkas som att partnerskapet som institution införlivats i den allmänna samhällsnormen om tvåsamhet. Däremot är det endast den homosexuella mannen som synliggörs. Kvinnors sexualitet i allmänhet och homosexuella kvinnors sexualitet i synnerhet, osynliggörs i diskurserna.

The Swedish migration authority has been criticized for not having enough knowledge on issues concerning gay, lesbian, bisexual, transgender and intersex people since visas has been declined even if the person fulfil the conditions. Couples of the same sex have not been processed as a couple. People with the "wrong" sexual orientation have had their asylums applications declined if sexual identity was the reason for persecution until 2005, when sexuality was accepted as reason for refugee status. These types of actions have been criticized for discrimination caused by heteronormative discourses.

Queer feministic theory is sceptical to societal norms and their influence on how people are being treated. Heteronormative discourses in Swedish migration policy will be visible and analysed with the queer feministic theory. The policy will be represented by five public investigations dealing with refugees and family reunification.

The results from the analysis show tendencies to both heteronormative and patriarchal structures in the migration policy. Today the consciousness of gender issues is present which results in a will to use gender and sexuality neutral language. The term registered partners is more frequently used which can be seen as the institution of partnership has been included in the norm. The gay man is only part who has been accepted. The female sexuality has in general been ignored in the discourses and even more the sexuality of the homosexual woman.

Syftet med denna undersökning är att testa tre hypoteser om transsexualism i Sverige, genom att studera lagen och debatten om lagen om könsbyte från 1972 som uttryck för den dominerande diskursen om transsexualism. Studien är gjord historiskt, där olika tidsmässiga nedslag i debatten om lagen studeras för att nå insikt om huruvida transsexualism skapas av den empiri jag studerar. Teorierna som hjälpt analysen av utvecklingen av lagen och rösterna i debatten är främst inspirerade av Michel Foucaults diskursteori, samt Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen. Metodologiskt söks svar på de frågor som utformats för att testa hypoteserna och genomgående står erkända kunskaper om transsexualism samt normerande av kön, genus och sexualitet i fokus för analysen. Vidare diskuteras vad den lagligt fastställda dominerande diskursen om transsexualism och diagnosen kräver för ett erkännande av det transsexuella subjektet. Studien av empirin kring lagen om könsbyte resulterar i tesen att transsexualism inte enbart kan förstås som ett naturligt förekommande fenomen utan att det styrs av olika diskursivt skapade sanningar om kön, genus och sexualitet, vilka även villkorar det transsexuella subjektet. Analysens resultat är att transsexualism, precis som normerna kring kön, genus och sexualitet, är diskursivt skapat och villkorat och således är föränderligt.

This study is aimed at the Swedish 1972 law on transsexualism and the debate on this subject before and since then. The purpose is to test three hypotheses through three questions focused on trying to find out whether it is possible to state that transsexualism is discursively created. The theories which underlay the analysis are mainly derived from Michel Foucault’s theory on reality and truth as constructed through discourse and Judith Butler’s theory on the force of the heterosexual matrix. By analyzing historical texts in this debate I examine how acknowledged truths together discursively construct certain truths about transsexualism in relation to truths on the subject of sex, gender and desire created through the heterosexual matrix. In relation to these theories I also examine in what ways the recognized transsexual subject is constructed through the conditions in the law and diagnosis. My thesis is that the studied materials, seen as representing the Swedish dominating discourse on transsexualism, together sets the terms for and constructs both transsexualism and the transsexual subject through a set of norms on sex, gender and desire. As these norms are subject to change, so is transsexualism, and therefore transsexualism can not be understood as merely a natural condition.