Academic literature on the topic 'Normgivare'

Titel: Hur anpassas kreditprocessen för ett litet företag av att regelverken för redovisningskonsultens och revisorns yrkesutförande innehåller olika krav på oberoende?                                                      Seminariedatum: 2016-01-22                                                         Ämne Företagsekonomi, Kandidatuppsats, 15 hp                                             Författare: Ellen Oskarsson, Emilia Hellberg                                                     Handledare: Per-Ola Maneschiöld                                                                       Nyckelord: Kreditprocess, Små företag, Oberoende, Redovisningskonsult, Revisor, Normer, Regelverk, Kreditgivare, Normgivare.                  Syfte: Syftet är att undersöka hur kreditprocessen anpassas beroende på om företagen anlitar en redovisningskonsult eller en revisor och om anpassningen beror på yrkesgruppernas olika oberoende.                                                        Metod: En kvalitativ forskningsmetod användes bestående av intervjuer med respondenter från kreditgivarna och respondenter från normgivarna. Teori: Regelverk för respektive yrkesgrupp, företagsekonomiska teorier och tidigare forskning utgör uppsatsens referensram. Empiri: Data samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer där fyra respondenter från intressentgruppen kreditgivare och fyra respondenter från intressentgruppen normgivare intervjuades.                                                         Bakgrund och problemformulering: Redovisningskonsulter och revisorer är två yrkesgrupper som kan anlitas i varandras ställe för att förse företags bokslut med en kvalitetsstämpel. Skillnaden mellan yrkesgrupperna utgörs av att de måste förhålla sig till olika regelverk vilket antas speciellt problematiskt när det kommer till deras olika krav på att utföra sitt uppdrag oberoende. Slutsats: Studien konstaterar att kreditprocessen inte anpassas av yrkesgruppernas olika krav på oberoende, däremot kan det konstateras att det är banktjänstemännens inställning till de olika yrkesgrupperna som avgör om kreditprocessen ska anpassas.

Studien undersöker EU:s agerande i yttre åtgärder i relation till tredje länder. Med avgränsning hur EU agerar som extern normgivare utifrån teorin ”Normative Power Europe” (NPE). Genom att undersöka EU:s policy över tid med ett land med motsatt värdegrund, Kina. Studien utgår från Ian Manners teoribildning om normativ makt och hans definition av NPE, EU:s ”normativa bas” och ”spridningsverktyg”. Studien undersöker hur EU:s normativa bas förekommer, motiveras och syftas att implementeras. Hur EU:s internationella identitet formuleras, och om det skett en förändring över tid, 1985 till 2013. Fem av EU:s policydokument i relationen analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys och konstaterar att EU:s normativa bas återfinns över tid, men att fokus och betoning sker på olika värdeord samtidigt som motiveringen och implementeringsstrategierna är desamma. EU:s internationella identitet formuleras som en enhet i de tidigare dokumenten, men efter 2002 sker en förändring och man betonar ständigt EU vara ett samarbete bestående av suveräna stater. Medlemsstaterna nämns när EU:s strategier motiveras och förklaras, en förändring från tidigare dokument.

Företag hittar ständigt nya sätt att arbeta genom olika strategier. En ny sådan strategi kallas extrem tjänstefiering som innebär att företag går från att sälja fysiska produkter, till att sälja funktionen av en produkt. Istället för att exempelvis sälja en borrmaskin, säljer man antal borrhål som maskinen producerar. Denna nya strategi har växt till ett nytt fenomen som företag börjat implementera i sina affärsmodeller. Detta fenomen har till stor del studerats inom området för innovation och miljö, men redovisningsaspekten av strategin saknas helt. I och med att det är ett relativt nytt sätt att arbeta har inga studier gjorts inom ämnet för redovisning, samt finns det inget specifikt regelverk som behandlar detta fenomen. Studiens syfte formulerades därför till att beskriva revisorers tolkningar av avtal som innefattar extrem tjänstefiering samt analysera problematiken som uppstår med detta och se hur normgivare förhåller sig till den problematiken. För att kunna besvara studiens syfte valdes följande frågeställningar; 1) Hur anser revisorer i Sverige att noterade företag bör redovisa avtal som innefattar extrem tjänstefiering? 2) Vilken redovisningsproblematik anser revisorerna uppstå med denna typ av avtal? Och 3) Hur förhåller sig normgivare till den identifierade redovisningsproblematiken för denna typ avtal? Genom en kvalitativ metodansats består empirin av totalt en intervju med ett företag som arbetar med extrem tjänstefiering, sex revisorer samt två normgivare inom redovisning i Sverige. Studiens resultat visar på att extrem tjänstefiering bör redovisas genom att kostnadsföra avgiften löpande. Den största problematiken som framkommer i studien är jämförbarheten av de finansiella rapporterna. Extrem tjänstefiering verkar redovisas på ett helt annat sätt än andra liknande affärsstrategier. Det efterfrågas en tydlighet kring hur denna problematik ska lösas, men studiens resultat visar på att huruvida ansvaret för den tydligheten bör ligga hos normgivarna eller revisorerna är de båda parterna oense om. Revisorerna efterfrågar förändring från normgivarnas sida, medan normgivarna anser att de befintliga regelverken är tillräckliga och att det är upp till de redovisningsansvariga att vara tydliga i sin redovisning och upp till revisorerna att vara tydliga i sin bedömning.
Companies are constantly trying to improve their business models by implementing new strategies. A new strategy that recently has become popular is called product service systems (PSS). This phenomenon is when companies instead of traditionally selling and buying physical products, now is selling or buying the function of a product. For example; instead of selling a drilling machine, the company sell the produced holes per hour that the machine is capable of making. This phenomenon has been studied mostly within the area of innovation and sustainability, but no studies has yet been written with an accounting perspective. There is no existing standard that regulate this specific business strategy, hence there is a lack of knowledge of this subject in an accounting perspective. Therefore we compiled the following purpose of this study to be; describe auditors interpretations and the assessments of business contracts that are involving PSS and also analyze the problems that come with it. We also want to highlight the norm setter’s view of the identified problems. To be able to answer the given purpose we decided to compile the following research questions; 1) How should a PSS contract be reported in the financial reports according to auditors in Sweden? 2) What accounting problems, regarding PSS contracts, does the auditors raise? 3) How does Swedish norm setters in accounting view the identified problems? Through a qualitative method the empirical chapter consists of a total of one interview with a PSS company, six auditors and two norm setters. The results of the study show that PSS should be expensed in the financial reports. The most important problem appears in the comparability between companies financial reports. PSS is being treated differently from other similar business strategies in the financial reports. There seems to be a need for clarification surrounding PSS contracts. The results show that there is a contradiction on whether that clarification should come from the norm setters or the auditors. The auditors claims that the norm setters should create and publish distinct guidelines on the topic, aiming for all auditors to make an equal assessment. While on the other hand the norm setters rather think that the existing standards are enough and that it is the auditors or the accountant’s responsibility to be transparent in the financial reports. Through transparency the norm setters believe that comparability between companies can be achieved.

Idag är leasing väletablerat och dess betydelse sominvesterings- och försäljningsverktyg ökar ständigt. De som inneharleasingavtal skall redovisa dessa i enligt med bestämmelserna i standardenIAS17. Ett leasingavtal kan klassificeras på två olika sätt antingen somfinansiellt eller operationellt beroende på avtalets ekonomiska form. Det förekommer dock vissproblematik med att ha två stycken redovisningsmetoder. Detta för att företagväljer att redovisa sina leasingavtal på ett sätt som visar en bättre bild avverksamheten, men inte som är det mest regelrätta eller sanningsenliga sättet.Normgivarna försöket motarbeta detta genom att utforma specifika kriterier. Detdiskuteras ett förslag angående att all operationell leasing skall ombildastill finansiell, vilket kommer att medför att denna problematik med tvåredovisningsmetoder försvinner.   Syftet med studien är att beskriva om det harskett någon förändring i användandet av operationell leasing i de svenskanoterade koncernbolagen. Vi skall även analysera och förklarar hur företagpåverkas av harmonisering och även om branscherna försöker efterliknamarknaden. Vi har använt oss av en kvantitativ undersöknings metod och vi harstuderat svenska noterade koncernföretags årsredovisningar. Studien har en deduktivansats vi har skapat vår empiri utifrån våra befintliga teorier. Efter att ha studerat huranvändandet av den operationella leasingen har förändrats mellan åren 2007 och2010, kan vi konstatera att användandet av operationell leasing har ökat. Företagenhar alltså inte börjat omvandla den operationella leasingen till finansiell ochdärmed inte börjat harmonisera mot en ny standard.
Leasingis well established in todays society, and it’s considered to be an importanttool for sales and investment purposes. Those who are holding the leases shallreport these in accordance with the provisions of the leasing standard IAS17. Alease asset may be classified in two ways, either financially or operationally,depending on the economic form of the asset. Unfortunately there are someissues with having two accounting models. This is due to the fact that somecompanies choose to report their leases in such ways that will benefit the bigpicture of the business, but it is not necessarily the most accurate andtruthful way of doing it. The standard setters are working against this byshaping and defining specific criteria. A proposal is being discussed, sayingthat any operating leases should be converted into financial leases, which willlead to that the issue about having two accounting methods will beeliminated. . The aim of thisstudy is to define if there has been changes in the using of operating leasesin the Swedish listed companies. We are going to analyze and explain howbusinesses are affected by harmonization, and also see whether the industriesare trying to mimic the market. We have used a quantitative research method andwe have studied the Swedish listed company's consolidated financial statements.The study has a deductive approach, and we have created our empirical workbased on our existing theories. After we've been studying how the use ofoperational leases has changed between 2007 and 2010, we can now come to the conclusionthat the use of operating leases has increased. The companies have not begun totransform the operational leases to financial nor have thus started toharmonize with a new standard.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur mäklare uppfattar att de förhåller sig till, och tillämpar, lagar och etiska riktlinjer i sin yrkesutövning.

The purpose of this essay is to understand how estate agents interpret and how they relate to, and applies, laws and ethical guiding lines in their practise.

Swedish municipalities are obliged to continually and annually account and disclose information in certain accounting reports. The accounting obligation for municipalities is set forth in the Swedish Local Government Act. Since the year 1998 there is also a Local Government Accounting Act (LGAA) in place. In accordance with LGAA a requirement on all accounting is that it needs to be established in line with Swedish General Accepted Accounting Principles (GAAP). At the same time as LGAA came into effect, the state and the municipal federations established a new standard-setting body. It had, and still has, the task to publish recommendations with the body’s view on how municipalities should account in accordance with Swedish GAAP. The body received the name The Council for Municipal Accounting, CMA. In this study the complex of norms that is of certain importance for Swedish municipalities when they account are analysed. Questions that are analysed are e.g. what position and function the standard-setting body CMA and the body’s recommendations have in a legal context. Another question that is analysed is how the regulation for municipalities should be understood in relation to the regulation for private sector. Some of the conclusions in the study are that there is a possibility to identify a Swedish GAAP for Municipalities which has its own systematic. The legal control of whether municipalities account in accordance to Swedish GAAP is weak though. When evaluating what should be seen as Swedish GAAP for municipalities, there is a presumption that the recommendations from CMA are the correct interpretations, even though the recommendations in line with the constitution can not be seen as any form of binding law. In light of this, the strength of the presumption is somewhat unclear, but should not be seen as strong as the equivalent presumption that recommendations from standard-setting bodies in private sector are the correct interpretation of Swedish GAAP.
Sveriges kommuner och landsting har sedan länge varit skyldiga att redovisa utfallet av sin verksamhet. Det kommunala redovisningsområdet har gått från att vara i stort sett oreglerat, till en reglering som under de senaste två decennierna utvecklats i väsentlig grad. Dagens reglering är emellertid inte okomplicerad utan ger upphov till ett flertal intressanta rättsliga frågeställningar, bland annat frågan om vilken rättslig ställning som kan tillskrivas olika typer av normer inom området. I denna rättsvetenskapliga studie analyseras, systematiseras och utvärderas regleringen som berör den kommunala redovisningsskyldigheten, särskilt i ljuset av att redovisningen ska upprättas i enlighet med den rättsliga standarden god redovisningssed. Undersökningen omfattar flera rättsområden där konstitutionella, kommunal- och redovisningsrättsliga frågor behandlas parallellt. Inom ramen för undersökningen utvärderas bland annat förhållandet mellan lagstiftningen och den s.k. kompletterande normgivningen, både ur ett principiellt perspektiv och genom en särskild undersökning av fyra utvalda redovisningsfrågor. De fyra redovisningsfrågor som behandlas är redovisningen av materiella anläggningstillgångar, bidrag till infrastruktur, pensionsåtagandet samt den sammanställda redovisningen.