Academic literature on the topic 'Normkritik'

Artikeln granskar Skolverkets rekommendationer och råd om att använda normkritik och normkritisk pedagogik i arbetet med att främja lika villkor samt förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier i skola och förskola. Med utgångspunkt i en poststrukturalistisk förståelse av policy och politisk styrning analyseras Skolverkstexter mellan 2009 och 2014 med hjälp av Carol Bacchis och Susan Goodwins analysmetod ”What’s the problem represented to be” (WPR). Resultatet visar att normkritik ofta framställs som en ”teknik” som ska ”införas” och att det både är ”lätt” och ”enkelt” och normkritik beskrivs som ett ”vaccin” mot diskriminering. Det problem som konstrueras och tas för givet i texterna är att lärare och elever är omedvetna om de normer som existerar och att skapa medvetande om normer blir därför en viktig metod (teknik). Det underliggande förgivettagandet är att alla, såväl lärare som elever, har samma intresse av att omvandla diskriminerande normer liksom att de har samma syn på vad som är diskriminerande normer. Därmed synliggörs inte maktrelationer eller ojämlika strukturella villkor.

På svenska förskolor används i dag barnlitteratur utgiven av så kallat normkritiska förlag både som en del av litteraturarbetet och värdegrundsarbetet. Syftet med denna artikel är att belysa förskollärares uppfattningar och erfarenheter av normkritisk litteratur i förskolan. På förskolor i tre olika delar av Sverige har sju pedagoger intervjuats om sina erfarenheter av och tankar kring att läsa och arbeta med normkritiska böcker, liksom om deras betydelse och funktion i relation till barnlitteratur generellt i förskolans verksamhet. Resultatet presenteras i tre avdelningar: 1) Vad och varför? Litteratursyn och litteratururval 2) Hur? Pedagogiskt handlednings-material 3) För vem? Strategier för att hantera stereotyper. Resultatet visar att förskollärarna betonar mångfald och igenkänning. De lyfter fram olika sätt som de hanterar stereotyper på, som att ändra eller ta bort ord under högläsning. Det pedagogiska handledningsmaterialet uppfattas som en värdefull resurs. Teoretiskt utgår artikeln från Rita Felskis resonemang om litteraturläsning och bruk av litteratur, framförallt de aspekter som rör igenkänning och kunskap. Nyckelord: barnlitteratur, normkritik, förskola, förskollärare, intervjustudie

This research report follows a group of educators, project managers and scientists involved in a norm-critical project: Norm Creative Certification. The aim of this study is to examine the proposal for, and obstacles to, a norm-critical change that the group discusses in relation to the project and its educational context. The research report also examines whom are expected to make the norm-critical change. For gathering the empirical material the method participant observation is used. Further, the material has been analyzed inspired by Carol Bacchis policy analysis method What is the problem represented to be? Carol Bacchis method has worked indicative, since the material is more organic than a policy. The research report has been analyzed in the context of theories of intersectionality and Kevin Kumashiros theory about antioppressive pedagogy. The obstacles that the reference group refers to a norm-critical change is partly a threatening outside world and an internal feminist critic, the lack of action, a fake (internal) self-image and a fear of the discomfort and resistance that norm-critical change raises. The components that the group suggests for a positive development, is linked to the experience-based learning, an interested attitude of the practitioner, the relation to time and an understanding of conflict, power and domination. What also emerges is that the norm-critical change occurs in the individual, which is assumed not to have any experience of being outside the norm. A duality emerges overall as the group relates to two parallel ideas and pedagogical approaches. Partly the group relates to a "market" where assignments will be carried out and where it is stressed that action without understanding is a way to a norm-critical change. At the same time signed an opposite condition for a norm-critical change, where time, your own experience, understanding and self-reflexivity stands in the center. Here the focus is on longer processes, the individual and the learning processes.

Uppsatsen är ett examensarbete i Produktdesignprogrammet på Malmö Högskola. Projektet analyserar med hjälp av Kritisk designteori de samhällsnormer som kopplas till dockor för flickor i åldern 7-11. En studie av ämnen kopplade till relationer och interaktioner mellan barn och docka utfördes genom litteratursökningar och intervjuer med målgrupper. Utifrån slutsatser i studien utformades koncept, ämnade att kritisera idealiseringen av passivitet och skönhetsfokus som marknaden är präglad av. Ett koncept valdes ut och utvecklades vidare med hjälp av Kritiska designmetoder.
This essay is a thesis in Product Design at Malmö University. The project uses Critical design theory to analyze the social norms that are connected to dolls for girls of ages 7-11. A study of topics related to relationships and interactions between children and dolls was conducted through literature searches and interviews with target audiences. Based on the conclusions of the study a design concept was created, intended to criticize the idealization of passivity and beauty by which the market is characterized. One concept was selected and further developed using Critical Design methods.

Syftet är att genom en strukturerad litteraturstudie få djupare inblick i och problematisera vad svensk och internationell forskning säger om vikten av att utmana könsnormer och förhindra traditionella könsroller i yngre barns skolmiljö. Med skolmiljö avses dels den målstyrda undervisningen i klassrum och klassrumsmiljö,dels övrig tid och utrymmen i skolan så som matsal och fritidsverksamhet. För att konkretisera problemformulering en tar vi hjälp av följande ämnesdidaktiska  frågeställning är: Vilka argument lyfts fram inom forskningen för användandet av ett normkritiskt  arbetssätt ifråga om genus? Vilka metoder för normkritiska arbetssätt redovisas inom tidigare forskning när det gäller genus, och vilka för- och nackdelar anses de ha? Hur skiljer sig fokusområdet genus i studier av normkritiskt arbete som har gjorts i Sverige i jämförelse med de som gjorts i andra länder?

Sammanfattning Barn vistas stora delar av sin vardag i förskolan, vilket gör att de pedagoger som arbetar i förskolan har stora möjligheter till att påverka barns framtida syn på samhällets normer. Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare och barnskötare arbetar med normkritisk pedagogik i förskolan samt om det finns skillnader i yrkeskategoriernas beskrivningar i deras arbetssätt utifrån ämnet. Vi anser att studien är av relevans, då vi ser en brist på kunskap om hur normkritisk pedagogik kan inkorporeras i förskolans utbildning. Studiens data samlades in genom kvalitativa intervjuer, där förskollärare och barnskötare som är verksamma i förskolan intervjuades. Empirin analyserades med hjälp av hermeneutisk metod med inslag av tematisk analys och bearbetades sedan med utgångspunkt från queerteorin samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att både förskollärare och barnskötare arbetar med normkritisk pedagogik i förskolan, men att förskollärarna har en större medvetenhet om hur normkritik kan integreras i utbildningens undervisning, och visar därför på skillnader i förskollärarnas och barnskötarnas kunskaper om ämnet. Resultatet visar på att samtliga förskollärare och barnskötare menar att barn gör motstånd mot utbildningens och pedagogernas normer i förskolan. Dock finns, enligt vår tolkning, en skillnad i förskollärarnas och barnskötarnas beskrivningar om när det ses som acceptabelt att barn gör motstånd i förskolan. Vi tycker oss ändå, trots skillnader i förskollärarnas och barnskötarnas beskrivningar, se en viss kontinuitet i respondenternas förhållningssätt i deras bemötande gentemot barn och hur arbetet med normkritisk pedagogik kan utföras.

Glimmingehus, i sydöstra Skåne, är en del av det skånska kulturarvet och ett betydande besöksmål. Som en del av det statligt förvaltade kulturarvet finns ett ansvar att historiebruket är inkluderande och främjar delaktighet. Uppsatsen undersöker vilken del av historien som lyfts fram på Glimmingehus, utifrån följande frågeställningar: Vilka och vems narrativ tillvaratas och förmedlas till den allmänhet som besöker Glimmingehus? och Vilka andra narrativ med anknytning till Glimmingehus skulle kunna föras fram? Agnidakis et al. (2018) utgår från statens förvaltning av vårt gemensamma kulturarv i sin metodutveckling. Metoden undersöker de narrativ som förmedlas på en plats och i vilken utsträckning de är bundna till normer som rör kultur, särskilda tider, klass eller kön. Resultatet visar på adeln som den mest återgivna sociala kategorin på Glimmingehus. Jens Holgersen Ulfstand och Margareta Arvidsdotter Trolle är genomgående de mest framträdande personerna och främst medeltid, men även andra perioder såsom 1600-tal, åskådliggörs. Rumsligt fokus ligger till största delen på borgens funktion som försvarsverk och bostad. Därtill tillkommer flera andra mindre framträdande narrativ, med den största variationen i utställningen Borgfolk. Flera av de historiska personer som presenteras är kvinnor. Utmaningen tycks inte ligga i att hitta inflytelserika kvinnor ur historien att berätta om, utan i att hitta och belysa de personer som möjliggjorde den svenska och danska högadelns livsvillkor, på Glimmingehus såväl som på andra kulturhistoriskt viktiga platser i Skåne. Med landskapet som arbetsplats har landskapsvetaren möjlighet att vara delaktig i en normkritisk och normkreativ kulturmiljövård och bidra till ett inkluderande och varierat kulturlandskap.

Att socionomstudenter under socionomutbildningen erhåller kunskap kring de maktaspekter som förekommer i mötet med klienter, kan anses betydande för det sociala arbetets praktik. Undervisning kring normkritik och intersektionalitet tar fasta på just dessa maktaspekter vilket därmed påvisar vikten av goda förutsättningar för att bedriva sådan undervisning. Studiens syfte vilket är att undersöka lärares upplevelser och erfarenheter av att undervisa om normkritik och/eller intersektionalitet på socionomutbildningen. En kvalitativ studie har genomförts med lärare som har erfarenhet av undervisning kring normkritik och/eller intersektionalitet. Nio semistrukturerade intervjuer har genomförts med lärare från olika lärosäten. Studiens material har analyserats utifrån normkritisk pedagogik samt antiförtryckande undervisning. I studien framkommer vikten av att studenterna utvecklar ett kritiskt tänkande för att kunna ifrågasätta förgivettagna sanningar samt för att studenterna genomgående skulle arbeta kring den process som det kritiska tänkandet innebär. Även att den kritiska blicken måste riktas mot den egna personen för en djupare förståelse kring makt, normer och strukturer, samt hur de som individer påverkar och påverkas av dessa. Organisatoriska hinder för undervisningen har synliggjorts i form av resursbrist. Studentgrupperna anses vara för stora och det finns inte tillräckligt med tid för att utforma undervisningen på sätt som visat sig gynnsamma. Slutsatserna för studien är att lärarna anser att kunskap kring normkritik och intersektionalitet är ett viktigt bidrag till att social förändring på strukturell nivå ska kunna ske. För att studenterna ska kunna tillgodose sig sådan kunskap krävs tillgång till de resurser som lärarna efterfrågar. Den resursbrist som tydliggjorts i denna studie behöver även tas hänsyn till vid forskning samt utformning av undervisningsmetoder för att dessa praktiskt ska kunna genomföras.
One might say that it is of significant importance for social work practices that students, during education to become social workers, acquire knowledge of the aspects of power that occur during the meeting with clients. Anti-oppressive education as norm criticism and intersectionality addresses these aspects of power, thus points out the importance of good conditions for such education. The purpose of this study is to investigate how the teaching is conducted in practice and examine teachers’ experiences on how to teach about norm criticism and/or intersectionality in social work education. A qualitative study has been conducted with teachers who have experience in teaching about norm criticism and/or intersectionality. Nine semi-structured interviews have been conducted with teachers from different institutions. The study material has been analyzed on the basis of norm critical pedagogy and anti-oppressive education. The study highlights the importance that students develop critical thinking, which is imperative in order to question known “truths” and to continuously apply the process of critical thinking. For a deeper understanding, the students must understand the of power, norms and structures as well as how they affect and are influenced by them. This is achieved by the students turning the critical look toward themselves. There are organizational barriers to the teaching about norm criticism and/or intersectionality due to the lack of resources. For example, the student groups are too large and there is time constraint in designing the teaching in a constructive way. The conclusions are that teachers believe that knowledge about norm criticism and/or intersectionality is of outmost importance to achieve social change on a structural level. In order for students to gain such knowledge, the resources required must be made available to teachers. Therefore, to ensure that new models of teaching about norm criticism is practically implemented in social work education, the shortage of resources exposed in this study need to be considered when developing new teaching methods and during further research.

Normer utgörs av föreställningar kring vad som betraktas som normalt och får på så vis betydelse för hur människor samspelar med varandra. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare talar om normkritik och hur de beskriver sitt praktiska arbete. Datainsamlingen utgörs av kvalitativa intervjuer med åtta legitimerade förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna anser att normkritik är ett viktigt ämne men att de samtidigt upplever svårigheter med att implementera det normkritiska förhållningssättet i hela verksamheten. Ett normkritiskt perspektiv användes för att analysera resultatet. Slutsatsen är att det normkritiska arbetet kan försvåras av faktorer som bristande samsyn i arbetslaget och att arbetet inte tar hänsyn till normers samverkande funktion.

Denna studie undersöker barnlitteraturen på fyra förskoleavdelningar ur ett normkritiskt perspektiv. Detta för att undersöka hur människor förekommer och framställs i böckerna på förskolan. Samt att undersöka vilka möjligheter bokutbudet kan ge barnen att ta del av människors olika sätt att leva och vara. Den teoretiska utgångspunkt som använts i undersökningen är det normkritiska pedagogiska perspektivet. De normer som undersökts är etnicitet, funktionsvariation, familj och socioekonomi. En kartläggning gjordes på de fyra förskoleavdelningarna där alla böcker som innehöll människor analyserades och vi undersökte böckernas bilder och handling. Resultatet visade att alla avdelningar hade böcker inom alla undersökta normer. Dock varierade bokutbudet både gällande antalet böcker på avdelningarna och antalet normkritiska böcker. En av förskolorna hade många böcker med en förhållandevis låg andel normkritiska böcker, vilket skulle kunna göra att dessa försvinner i mängden. Barns möjligheter att ta del av dessa kan på så sätt bli begränsade. En annan förskola i undersökningen hade istället få böcker på avdelningen. Dessa böcker var medvetet valda utifrån ett normkritiskt perspektiv och det kan då öka barnens möjligheter att ta del av människors olika sätt att leva och vara. Slutsatsen av den här studien är att böcker bör väljas medvetet utifrån ett normkritiskt perspektiv där olika människor och levnadsförhållanden skildras på ett normvidgande sätt. Detta för att barn ska få möjlighet att känna igen sig själv och få möjlighet att se och få förståelse för andra människor.