Dissertations / Theses: 'Normkritisk pedagogik'

1

Haapala, Linda. "Normkritisk pedagogik i samhällskunskapsundervisning : En studie av samhällskunskapslärares förhållningssätt till normkritisk pedagogik." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84325.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i ämnet samhällskunskap förhåller sig till normkritisk pedagogik, samt hur de uppfattar att deras förhållningssätt präglar den samhällskunskapsundervisning som sker. Syftet är också att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarnas förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Normkritisk pedagogik handlar om att visa sätten som olika normer interagerar och skapar obalanser i makt samt om hur dessa normer kan utmanas inom undervisningssammanhang (Bromseth & Darj, 2010, s. 13). Samhällskunskapslärare som undervisar i årskurs 7-9 har besvarat en kvalitativ enkät om deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Samhällskunskapslärarnas svar har analyserats utifrån flera bakgrundsfaktorer för att undersöka eventuella variationer i deras förhållningssätt utifrån deras bakgrund. Dessa bakgrundsfaktorer var ålder, kön, yrkeserfarenhet, behörighet och ämneskombination. Samhällskunskapslärarna har till stor del positiva uppfattningar av begreppen normkritik och normkritisk pedagogik, vilket medför att majoriteten av samhällskunskapslärarna arbetar med normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning. Studien visar även en viss relation mellan ålder och kön som bakgrundsfaktorer för i vilken utsträckning som samhällskunskapslärarna arbetar med normkritisk pedagogik. Ett resultat var dessutom att de studerade samhällskunskapslärarna anser att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i högre utsträckning än styrdokumenten. Faktorer som samhällskunskapslärarna själva menar har påverkat deras förhållningssätt är deras personliga bakgrund, didaktiska reflektioner, samhället och eleverna. Samhällskunskapslärarna nämner emellertid inte styrdokumenten som en viktig påverkansfaktor. Majoriteten av samhällskunskapslärarna menar dessutom att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning. Studien indikerar även en viss relation mellan kön som bakgrundsfaktor och i vilken utsträckning som samhällskunskapslärarna menar att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning. Flera samhällskunskapslärare betonar emellertid att andra faktorer än deras förhållningssätt påverkar deras val av ämnesinnehåll och undervisningsmetoder. Dessa faktorer är styrdokumentens centrala innehåll och/eller den aktuella elevgruppen. Studien visar även att det är möjligt att styrdokumenten, lagar och institutioner kan påverka samhällskunskapslärares förhållningssätt till normkritisk pedagogik utan deras medvetenhet. Studien visar emellertid även att majoriteten av samhällskunskapslärarna menar att deras personliga bakgrund påverkar deras förhållningssätt, vilket i sin tur påverkar den konkreta samhällskunskapsundervisningen. Styrdokumenten, diskrimineringslagen och Skolverket som institution fungerar därmed som ramar som påverkar och reglerar samhällskunskapslärares förhållningssätt till normkritisk pedagogik och deras samhällskunskapsundervisning.
The purpose of this essay is to investigate how teachers in the subject of social studies approach norm-critical pedagogy, and how they perceive that their approach characterizes the social studies teaching that takes place. The purpose is also to investigate which factors influence the teachers’ approach to norm-critical pedagogy. Norm-critical pedagogy is about showing the ways in which different norms interact and create imbalances in power and about how these norms can be challenged in teaching contexts (Bromseth & Darj, 2010, p. 13). Social studies teachers who teach 7-9 graders have answered a qualitative questionnaire about their approach to norm-critical pedagogy. The social studies teachers’ answers have been analyzed on the basis of several background factors in order to investigate possible variations in their approach based on their background. These background factors were age, gender, professional experience, eligibility and subject combination. The social studies teachers have to a large extent positive perceptions of the concepts of norm criticism and norm-critical pedagogy, which causes the majority of the social studies teachers to work with norm-critical pedagogy to a high extent or to a very high extent. The study also shows a certain relationship between age and gender as background factors for the extent to which the social studies teachers work with norm-critical pedagogy. A result was also that the social studies teachers believe that their personal background have influenced their approach to norm-critical pedagogy to a greater extent than the steering documents. Factors that the social studies teachers themselves believe have influenced their approach are their personal background, didactic reflections, the society and the students. However, the social studies teachers do not mention the steering documents as an important factor. The majority of the social studies teachers also believe that their approach to norm-critical pedagogy affects their social studies teaching. The study also indicated a certain relationship between gender as a background factor and the extent to which the social studies teachers believe that their approach to norm-critical pedagogy affects their social studies teaching. However, several social studies teachers emphasize that other factors than their approach influence their choice of subject content and teaching methods. These factors are the central content of the steering documents and/or the students. The study also shows that it is possible that the steering documents, laws and institutions can influence social studies teachers’ attitudes to norm-critical pedagogy without their awareness. However, the study also shows that the majority of the social studies teachers believe that their personal background influences their approach, which in turn affects their social studies teaching. The steering documents, the Discrimination Act and the Swedish National Agency for Education as an institution thus function as frameworks that influence and regulate social studies teachers’ approach to norm-critical pedagogy and their social studies teaching.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Lundgren, Anna. "Normkritisk pedagogik - hinder eller möjlighet? En enkätstudie om lärares syn på normkritisk pedagogik." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32906.

Full text

Abstract:

Detta arbete är en kvalitativ studie av den normkritiska pedagogikens förankring i lärarens sätt att arbeta och planera sin undervisning. Syftet med studien är att belysa hur undervisningen i ämnet samhällskunskap bedrivs ur ett normkritiskt perspektiv samt skapa en bild av i vilken utsträckning normkritisk pedagogik bedrivs i just ämnet samhällskunskap på några skolor i sydöstra Skåne. Studien baseras på en enkätundersökning där de svarande är samhällslärare i årskurs 7-9 på några av skolor i sydöstra Skåne. I studien ligger fokus på hur den enskilda läraren förhåller sig till heteronormativitet i sitt val av undervisningsmaterial och i sitt förhållningssätt gentemot eleverna samt om hen medvetet använder sig av normkritisk pedagogik som ett verktyg i sin undervisning. Resultatet visar att det i de utvalda skolorna inte bedrivs normkritisk pedagogik i någon stor utsträckning med undantaget av en. Detta beror dels på okunskap hos lärare om vad heteronormativitet är, dels en ovilja om att att se möjligheter istället för hinder med att arbeta normkritiskt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Johansson, Julia, and Miranda Strand. "Normkritiskt arbete i praktiken - vad säger lärare? : En kvalitativ intervjustudie av mellanstadielärares syn på normkritisk pedagogik." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-396260.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Akatakpo, Blessing, and Charlotte Wahlund. "Vad menas med normkritik då? : En kvalitativ studie om pedagogers arbete med normkritisk pedagogik i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-409983.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Barn vistas stora delar av sin vardag i förskolan, vilket gör att de pedagoger som arbetar i förskolan har stora möjligheter till att påverka barns framtida syn på samhällets normer. Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare och barnskötare arbetar med normkritisk pedagogik i förskolan samt om det finns skillnader i yrkeskategoriernas beskrivningar i deras arbetssätt utifrån ämnet. Vi anser att studien är av relevans, då vi ser en brist på kunskap om hur normkritisk pedagogik kan inkorporeras i förskolans utbildning. Studiens data samlades in genom kvalitativa intervjuer, där förskollärare och barnskötare som är verksamma i förskolan intervjuades. Empirin analyserades med hjälp av hermeneutisk metod med inslag av tematisk analys och bearbetades sedan med utgångspunkt från queerteorin samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att både förskollärare och barnskötare arbetar med normkritisk pedagogik i förskolan, men att förskollärarna har en större medvetenhet om hur normkritik kan integreras i utbildningens undervisning, och visar därför på skillnader i förskollärarnas och barnskötarnas kunskaper om ämnet. Resultatet visar på att samtliga förskollärare och barnskötare menar att barn gör motstånd mot utbildningens och pedagogernas normer i förskolan. Dock finns, enligt vår tolkning, en skillnad i förskollärarnas och barnskötarnas beskrivningar om när det ses som acceptabelt att barn gör motstånd i förskolan. Vi tycker oss ändå, trots skillnader i förskollärarnas och barnskötarnas beskrivningar, se en viss kontinuitet i respondenternas förhållningssätt i deras bemötande gentemot barn och hur arbetet med normkritisk pedagogik kan utföras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Lucas, Sofia. "Normkritisk pedagogik - en omöjlig metod? : En studie om motsägelser och dilemman i normkritisk pedagogik och värdegrund i teori och praktik." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255325.

Full text

Abstract:

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och värdegrundsarbete. Frågeställningen är huruvida värdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande när de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av två metodmaterial visade att sådana tendenser finns, båda materialen uppvisade exempel på förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte är att minska problematisk normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsäger sitt syfte. Den diskuterar även svårigheten i att tillhandahålla specifika metoder när det kommer till normkritik. För att kunna bedriva normkritisk undervisning krävs ett ständigt kritiskt förhållningssätt till sin egen praktik och situationsanpassade metoder. Slutsatsen är därför att det kanske inte går att säga hur normkritisk undervisning bör gå till, eller ge ut en allmän metodik för att handleda lärare i detta arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Törnberg, David. "Normkritisk pedagogik med fokus på normer i musikundervisningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70903.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att undersöka hur några högstadiepedagoger som undervisar i ämnet musik ser på normer och om man tillämpar ett arbetssätt där man diskuterar och synliggör normer. I studien intervjuas tre högstadiepedagoger som ger sin syn på normer och dess inverkan på undervisningen. Den forskning som ligger till grund för teorikapitlet visar på att begreppet norm kan beskrivas som idéer om vad som anses vara normalt respektive onormalt. Det är ett synsätt som delas av lärarna i undersökningen. Studien visar att lärarna ser och diskuterar normernas konsekvenser såsom diskriminering och mansdominansen i musikbranschen men saknar en metodik för att belysa normerna i sin undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Bengtsson, Julia, and Ann-Maarit Hassel. "Normkritisk vägledning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34457.

Full text

Abstract:

Normer är grundade på våra föreställningar och attityder om det som anses vara normalt eller det som i motsats kan vara avvikande och därmed icke-normalt. Attityder kan leda till att det uppstår reproduktioner som begränsar individens möjligheter i sin karriärutveckling. Att bedriva ett normkritiskt arbete handlar om att synliggöra sådana normer, särskilt dem som skapar sociala orättvisor, men också att utmana dessa för att skapa en förändring. Vi har genom en kvalitativ metod intervjuat sju verksamma studie- och yrkesvägledare (SYV) inom skolväsendet. Våra frågeställningar har handlat om att få kunskap och förståelse om hur studie-och yrkesvägledare resonerar kring normer och normkritisk pedagogik samt på vilket sätt de arbetar med detta.Resultatet visar att normer är ett komplext område att arbeta inom eftersom det är så nära förknippat med känslor och värderingar. Normkritiken sker i en ständig process där individen pendlar mellan att vara omedveten till att vara medveten på olika nivåer av kompetenser. Informanterna lyfte även barriärer i det normkritiska arbetet, där speciellt föräldrar med sina normer ansågs ha en stark påverkan på sina barns karriärutveckling. Studien visar att det finns en utvecklingspotential, relaterat till svag styrning från ledningens håll men också för att den normkritiska pedagogiken saknar tydliga handlingsplaner. Informanter uttryckte därför en önskan om ett utökat samarbete, i en enad front, samt fortbildning för hela skolans pedagogiska personal.I sättet hur informanterna arbetar framkommer det att de använder sig själv som redskap och metod, både i sitt förhållningssätt och i sättet att agera. Informanterna förmedlade också ha ett särskilt fokus på genusperspektivet i sitt arbete. I de praktiska övningar som används nämns bland annat övningen Privilege race samt könsneutrala Kiwi-kort, som är ett verktyg för att synliggöra privilegier och normer.
Social norms are based on our beliefs and attitudes about what is right or wrong. These attitudes can lead to unfavorable reproductions of norms that limit the individual's opportunities in his or her career development.Carrying out norm-critical work is about making norms visible, especially those that create social injustices, but also challenging them to create changes. Through a qualitative method, we interviewed seven guidance counsellors that are working within schools. Our questions have been customized to gain knowledge about how these counsellors are reasoning about norms and norm-critical pedagogy as well as how they work with this.The result shows that norms are a complex area to work within because it is so closely associated with emotions and values. Norm criticism takes place in a constant process where the individual commutes between unconscious to consciousness and within various levels of competence. The informants also experienced barriers in the norm-critical work, where parents were highlighted meaning that their own norms have a strong impact on their children's career development. Also, a development potential emerged, related to weak steering from management side and that the norm-critical pedagogy lacks clear action plans. Therefore, there was a desire for increased collaboration, in a united front, as well as continuing education for the entire school's educational staff.As a method in how they work, it emerges that informants use themselves as tools, both in their approach and in the way they act with the clients. The informants also conveyed a special focus on the gender perspective throughout the practical exercises. Specific exercises mentioned by the informants were the Privilege race and as well as using gender- neutral Kiwi-cards, with a purpose and a tool for highlighting privileges and norms.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Lina, Zavalia. "Hur görs normkritik? : En studie av praktikers förslag till normkritisk förändring." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-28149.

Full text

Abstract:

This research report follows a group of educators, project managers and scientists involved in a norm-critical project: Norm Creative Certification. The aim of this study is to examine the proposal for, and obstacles to, a norm-critical change that the group discusses in relation to the project and its educational context. The research report also examines whom are expected to make the norm-critical change. For gathering the empirical material the method participant observation is used. Further, the material has been analyzed inspired by Carol Bacchis policy analysis method What is the problem represented to be? Carol Bacchis method has worked indicative, since the material is more organic than a policy. The research report has been analyzed in the context of theories of intersectionality and Kevin Kumashiros theory about antioppressive pedagogy. The obstacles that the reference group refers to a norm-critical change is partly a threatening outside world and an internal feminist critic, the lack of action, a fake (internal) self-image and a fear of the discomfort and resistance that norm-critical change raises. The components that the group suggests for a positive development, is linked to the experience-based learning, an interested attitude of the practitioner, the relation to time and an understanding of conflict, power and domination. What also emerges is that the norm-critical change occurs in the individual, which is assumed not to have any experience of being outside the norm. A duality emerges overall as the group relates to two parallel ideas and pedagogical approaches. Partly the group relates to a "market" where assignments will be carried out and where it is stressed that action without understanding is a way to a norm-critical change. At the same time signed an opposite condition for a norm-critical change, where time, your own experience, understanding and self-reflexivity stands in the center. Here the focus is on longer processes, the individual and the learning processes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Gardeblad, Cathrin, and Elin Andersson. "Normkritisk medvetenhet och oro : En kvalitativ studie om förskollärares arbete att stärka barns förståelse för integritet och den normkritiska praktikens komplexitet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48652.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar om barns integritet och hur förskollärare ser på den undervisning som fokuserar på barns integritet, och rätt att bestämma över sin egen kropp. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma förskollärare. Normkritiskt perspektiv används som teori för analys och tolkning. Resultatet visar att förskollärarna vi intervjuade menar att förhållningssätt ses som grunden till arbetet kring att stärka barns integritet. Att visa respekt, bemöta och vara lyhörd för barns uttryck är en viktig del i detta arbete. Språket blir en viktig del för att undervisa i ämnet integritet samt att sätta ord på saker och samtala med barnen. En viss osäkerhet framgår kring förskollärarnas närhet och distans till barns integritet. Slutsatsen är att arbetet med barns integritet är komplext, där förskollärares förhållningssätt ses som grunden till arbetet med att värna om barns integritet. En osäkerhet om hur förskollärare ska bemöta olika situationer kan begränsa detta arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Samuelsson, Camilla, and Marlene Solca. "Den normkritiska dramapedagogen? : En undersökning om dramapedagogers uppfattningar av att arbeta normkritiskt." Thesis, University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6851.

Full text

Abstract:

Samuelsson, Camilla & Solca, Marlene (2010). Den normkritiska dramapedagogen? –En undersökning om dramapedagogers uppfattningar av att arbeta normkritiskt. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.

Syftet med undersökningen är att belysa och problematisera vad det kan innebära för dramapedagoger att arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Det undersöks med frågeställningarna:

- Hur går det att förstå och tolka dramapedagogers erfarenhet av att arbeta normkritiskt? - Vilka strategier går det att finna i dramapedagogers normkritiska arbete? - Vilka styrkor för att arbeta normkritiskt går det att finna inom dramapedagogiken? - Finns det några svårigheter i mötet mellan dramapedagogik och normkritisk pedagogik?

Undersökningen är kvalitativ med en hermeneutisk ansats som utgår från queer- och intersektionalitetsteorier och anti-opressive education. Forskningsmetoden är fokussamtal med dramapedagoger som arbetar med ett normkritiskt förhållningssätt.

Empirin resulterade i en analys med två tydliga huvudgrenar: styrkor som dramapedagog i ett normkritiskt arbete och strategier för att arbeta normkritiskt. Analysen är kopplad till litteratur om icke förtryckande, normkritisk och dramapedagogisk verksamhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Hessel, Anna. "Verktyg för en jämlik skola : med normkritisk pedagogik som strategi." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227063.

Full text

Abstract:

Detta är en rapport om framtagningen av ett informationshäfte om normkritisk pedagogik som riktar sig till pedagoger, framför allt för pedagoger i grundskolans yngre åldrar. Informationshäftet är av introducerande karaktär och riktar sig till pedagoger som har lite eller inga förkunskaper i ämnet. Informationshäftet är tänkt fungera som ett medvetandehöjande material som förhoppningsvis kan väcka en nyfikenhet kring normkritisk pedagogik och ett vidare intresse. Normer kring kön och sexualitet är i särskilt fokus. Det färdiga häftet har utvärderats av tre verksamma lärare som har fått besvara en anonym enkät för att undersöka huruvida syftet med häftet uppfylls.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Lantz, Erik, and Katarina Magnusson. "En normkritisk gransning av ett läromedel inom svenskämnet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40150.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka i hur stor utsträckning heteronormen är rådande i ett läromedel i svenskämnet. Detta har undersökts genom att kritiskt granska hur sexuell läggning framställs i, av oss, utvalt läromedel. Vi har valt att använda oss av kvantitativ analys samt kvalitativ analys. Utifrån dessa två analysmetoder har vi kunnat se dels hur frekvent samt dels på vilket sätt icke-heterosexuella läggningar framställs kontra heterosexuella. Resultatet av vår studie visar på hur heterosexuell kärlek normaliseras och hur övriga sexuella läggningar osynliggörs. I de få fall då icke-heterosexualitet exemplifieras i läromedlet görs detta på ett problematiserande och avvikande sätt. Heterosexualitet, å andra sidan, skildras konstant icke-problematiskt. Detta leder till att heteronormen befästs och elevers förståelser för icke-heterosexuella läggningar tenderar att missgynnas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Gustavsson, Marie. "”Jag försöker att inte köna barnen på min förskola” : En diskursanalytisk studie om normkritiskt pedagogiskt arbete i förskola." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-100004.

Full text

Abstract:

Startpunkten för denna masteruppsats var mina egna erfarenheter av att ha försökt arbeta med normkritisk pedagogik i förskolan och de funderingar, möjligheter och hinder jag då mötte. Det tycks som att det är lättare att skriva om och tänka kring dessa frågor än att faktiskt själv genomföra dem i praktiskt pedagogiskt arbete. Jag beslöt mig därför att i denna uppsats undersöka vilka möjligheter och problem som finns när pedagoger försöker arbeta normkritiskt i förskolan. I uppsatsen har jag intervjuat och tagit emot dagböcker från tre pedagoger som har uppgivit att de försöker arbeta med dessa frågor. I min undersökning har jag anlagt ett diskursanalytiskt och queerteoretiskt perspektiv. Jag har frågat pedagogerna om vilka normer som görs centrala i arbetet, hur de försöker arbeta med normkritisk pedagogik samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder de möter i det normkritiska arbetet. I pedagogernas tal om sitt normkritiska pedagogiska arbete har jag identifierat vissa normer som speciellt viktiga och framträdande; normer kring kön, sexualitet, hudfärg och etnicitet samt ålder. Ett gemensamt mönster som jag har identifierat handlar om en övergripande normkritisk motståndsdiskurs mot att tala i termer av binära kategorier. Det innebär att de intervjuade ofta definierar sitt normkritiska arbete som att det handlar om att utmana dikotoma kategorier som skapats via uteslutningar och motsatsförhållanden, såsom flicka är inte pojke, heterosexuell är inte homosexuell etc. I detta blir alltså språket tydligt en nyckel och ett redskap, dvs det är genom att undvika sådana benämningar och kategorier samt att hitta nya benämningar som mycket av det normkritiska arbetet utförs. Detta bildar en diskurs om språket som nyckeln i det normkritiska pedagogiska arbetet. Ur ett queerteoretiskt perspektiv kan en förstå detta språkliga motstånd mot dikotoma kategorier som en kamp för att göra fler liv begripliga. Genom förflyttningar av gränser för inneslutning och uteslutning deltar pedagogerna i en omförhandling av erkännande och därmed också, med filosofen Judith Butlers ord, av levbara liv. Dessutom placerar de intervjuade stort ansvar för arbetet hos sig själva. Det är de som pedagoger som själva ska utmana normer i en diskurs om ansvar. Detta arbete sker, menar de, i en förskola med stora barngrupper och för lite personal där det normkritiska pedagogiska arbetet ofta ligger på enskilda engagerade pedagoger som kämpar med bristande resurser för något de tror på. De förutsättningar för arbetet som pedagogerna beskriver har jag formulerat som en diskurs om en ansträngd förskola. Pedagogernas tal om normer och strategier har i hög grad fokus på de vuxnas förhållningssätt gentemot barnen, de vuxnas utmanande av normer och vuxnas språk. En av de utmaningar som jag ser att normkritiskt pedagogiskt arbete i förskola står inför är att fortsätta utforska och formulera vad normkritisk pedagogik kan vara tillsammans med barnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Ferens, Magdalena, Maria Larsson, and Batol Alawieh. "En Normkritisk Bildsal : Sexualitet, Identitetsskapande Och Bild." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40097.

Full text

Abstract:

Kunskapsöversiktens syfte är att belysa bildpedagogik genom kritisk pedagogik, identitet och identitetsskapande. Detta undersöker vi genom utvalda artiklar, där vi lyfter fram de olika metoderna och resultaterna i artiklarna. Genom en systematisk undersökningsprocess hittade vi och valde ut artiklar som är relevanta för vårt syfte. Resultatet visar att de valda artiklarna har alla inkludering i åtanken, men på olika sätt. De skriver om att nå ett inkluderande klassrumsklimat, men skiljer sig åt i teorier och metoder. Artiklarna utgick ifrån bild-, kritisk-, feministisk-, bisexuell-, ‘Atkinsons’- och ‘slow pedagogy’. Tabitha variety Patience Millet skriver i sin artikel Queering the Art Classroom: Queering Matters (2019) om professor Dennis Atkinsons pedagogiska metoder, som en teori inom kritisk pedagogik. Syftet med dessa pedagogiska teorier är att fokusera på elevernas processer och hur eleverna utvecklar deras kritiska tankar i bildämnet. Vi drar paralleller till den svenska Läroplanen för gymnasieskolan (2011), för att kunna sätta den internationella kontexten i en nationell kontext, i jämförande syfte. Genom analyser av studiens material kan vi se att många av artiklarna har ett liknande fokus eller tema. Med andra ord, för att skapa tolerans i klassrummet genom samtal och uppgifter som främjar normkritiskt tänkande. Detta för att nå önskad inkludering. Avslutningsvis visar artiklarna av Keifer-Boyd (2007); Nathanson (2009); Page (2017); Payne (2010); Yescavage och Alexander (1997); Zebracki (2020) på implikationer för vår yrkesprofession genom exemplifieringar av konsekvenser gentemot läraren, som diskuteras i underrubriken konsekvenser inom bildpedagogik och kritisk pedagogik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Dobre, Billström Rebecca. "När normen blev formen – vem lämnades därhän? : Normkritisk pedagogik i skola, samhälle och musik." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-11615.

Full text

Abstract:

En norm genererar flera normer som alla verkar i ett ömsesidigt beroende av varandra i de flesta sammanhang en människa befinner sig i. Normer säger inte bara åt oss hur vi ska bete oss för att passa in, de ingår även i en kontext av maktutövning där människor ofrivilligt och omedvetet kan begränsas och kategoriseras utifrån olika typer av sociala hierarkier. Det är normen i sig som skapar kategorier och har förmånen att definiera vad som anses normalt i förhållande till det avvikande. Denna förmån kräver samtidigt ett självhävdelsebehov där normen ständigt är utsatt för att positionera sig mot det avvikande vilket även kan innebära en möjlighet för den att misslyckas. Normen är således även föremål för föränderlighet och det är i denna anda av föränderlighet en normkritisk pedagogik vill verka utmanande och granskande i sin ansats att dekonstruera det normala i dess normalitet. Vilka normer och normaliteter det kan tänkas handla om att utmana och granska i en lärares vardag och hur arbetet med denna utmaning bedrivs, är föremål för denna uppsats med syfte att undersöka och analysera tre lärares tankar kring normkritisk pedagogik i sin undervisning. Undersökningens frågeställningar riktar sig främst till normkritisk pedagogik i musik-undervisning, men för att vidga fältet och visa på hur olika skolämnen har mycket att hämta från varandra har en lärare i drama- och samhällskunskap och två musiklärare intervjuats. Ett provokationspedagogiskt tillvägagångssätt med avsikt att utmana heteronormativitet samt att ge fler elever tillgång till epitetet musiker via en utmaning av rådande normer kring instrumentalister, sångare samt kön, blir i kombination med de utmaningar detta kan innebära för läraren som individ några centrala delar av informanternas normkritiska arbete. Ämnesord: intersektionalitet, heteronormativitet, materialisering, musiker, utbildningsnormer

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Bergqvist, Julia. "Från normkritisk analys tillnormkreativ handling : Bildundervisning med normmedvetenhet ochnormkreativitet i fokus." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5760.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att utforska vad som händer i det bildpedagogiska sammanhanget näreleverna får möjlighet att utforska normer i sin närmiljö. Studien syftar även till att utforskanormkreativa metoder i bildundervisningen. Undersökningen har genomförts med en klass nio i engrundskola i Stockholms län. Genom ett interaktivt föredrag samt workshops med elevernasynliggörs vilka normer eleverna själva anser att de lever i samt hur eleverna väljer att uttryckadetta. Studiens teoretiska perspektiv är socialkonstruktionistisk med normkritiska och normkreativaperspektiv och inspirerad av etnografiska verktyg. I analysarbetet har maktbegreppet används somett analytiskt verktyg i kombination med de teoretiska perspektiven. Resultaten visar att normerligger till grund för ett kollektivt förtryckande beteende i denna klass och att mer eller mindre doldastrukturer vidmakthåller hierarkier och ojämlika maktrelationer. Studien visar även exempel påinkluderande undervisning ur ett normkreativt perspektiv. Denna studie bidrar till att visa vikten avatt arbeta med normmedvetenhet med elever i grundskolan. Detta arbetssätt kan ge eleverna verktygtill att förhålla sig till normer och strukturer i sin närmiljö så att de lättare kan förstå och förändrabeteendemönster och tankar som de har både inom sig själva och gentemot sin omgivning.Det gestaltande arbetet består av ett utsnitt från en återskapad skoltoalett, där hora stårskrivet med läppstift på spegeln. Genom spegeln kan betraktaren se sitt eget ansikte. På väggarnastår klottrade kommentarer bestående av material från en workshop där eleverna sade ifrån tillkränkningar, utan att själva kränka tillbaka. Kränkningar var en av de tydligaste normerna i dennaklass. Syftet med gestaltningen är att betraktaren ska få uppleva en kränkning riktad mot sig självför att få en inblick i elevernas vardag och samtidigt kunna ta del av elevernas normkreativa klotter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Strömbeck, Wendel. "Error i cisblicken : en normkritisk studie om cisnormen." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7690.

Full text

Abstract:

The cis norm could be described as the norm that forces everyone to be either female or male and that genitals, gender identity and juridical sex should be constant throughout a person’s lifetime. “Cis” means “on the same side” in Latin, and in this study Wendel Strömbeck, student at the Pedagogy Institution of Konstfack, University College of Arts, Crafts and Design, has coined the notion “the cis gaze”. “The cis gaze” refer to a performative act of sorting bodies into a female or male category. Wendel study how people with trans* experiences could experience gazes and pictures in relation to the cis norm. The study is based on the queer community that Wendel is a part of, and includes interviews and self-reflections. “Trans” means “to move over” in Latin and “trans*” refers to the whole spectra of possible ways of transgressing the cis norm. The study is devided into two parallel works, an essay and an artistic figuration, a comic book. The comic book includes rendering of the interviews that Wendel has carried out and an irreverent study of cis gendered persons. The essay also includes rendering of the same interviews and an analysis of a poster for the Hollywood movie Glen or Glenda from 1953

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Dahlström, Emil. "Normkritisk pedagogik på normativ grund : En analys av arbetsmaterialet Möte med människor från andra kulturer." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-14748.

Full text

Abstract:

The aim of this study has been to analyze how society is constructed in the workbook Möte med människor från andra kulturer, a popular material within the “cultural competency” industry. The analysis has largely been carried out from the perspective of a pedagogy against oppression as it has been outlined by Kevin Kumashiro.

I have found that the material combines discursive movements, which in complex and hybrid ways deconstruct, decenter, recenter and reproduce stereotypes and norms, through its normative language and pedagogy. A language constructing culture as cleanly demarcated, static and homogenous. Cultures are made mutually exclusive and cultural patterns dominant within Sweden are placed in a dichotomous relationship with the “immigrant” other, naturalizing the privileges of the former and the marginalization of the latter.

The material attempts to structure a reflexive process encouraging the reader to develop a critical self-awareness. However, the material, more often than not, fails to move this beyond an individual level, other than to inscribe a static and excluding notion of “Swedish” culture and identity onto the reader. The material teems with critical potential but I argue that its ambition is mired by normative language and staging. This is not to say that it cannot encourage critical awareness, but inarguably, its ability to do so has been lessened.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Ek, Alice, and Linn Olsson. "Bilderboken - inkludering i litteraturform? : En normkritisk text- och bildanalys av femton bilderböcker." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-429303.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att belysa om förskolor i tre områden runt om i Uppsala väljer att låna normkritiska bilderböcker utifrån sex av de sju diskrimineringsgrunderna. Ålder är undantagen och familj är istället tillagd relaterat till att det är bilderböcker vi analyserar. Vi kommer att beskriva dessa val närmre i uppsatsen. Utifrån tre tabeller tillhandahållna av bibliotekarie på Stadsbiblioteket för perioden 21/10, 22/10–2020 analyseras 15 bilderböckerna från 2000-talet utifrån ett normkritiskt perspektiv från tre olika bibliotek i Uppsala. Frågeställningarna är vilka diskrimineringsgrunder som synliggörs i bilderböckerna och hur dessa framställs utifrån ett normkritiskt perspektiv. I studien utgår vi från ett normkritiskt perspektiv grundat i queerteorin. Studiens resultat är att bilderböckerna som vi valt att analysera visar en minimal mångfald utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Genus är den diskrimineringsgrund som påvisats tillstörst del i bilderböckerna medan diskrimineringsgrunden hbtq inte synliggörs i någon av de analyserade bilderböckerna. Det vi fann mest intressant av resultatet i vår studie var att sju av de 15 utvalda bilderböckerna blev placerade under kategori X. Kategori X innebär att bilderböckerna inte utmanar eller uppmärksammar någon av de sex diskrimineringsgrunderna vi använder oss av i vårt analysschema. Vi ser även olika slags fokus på normkritik inom de tre olika områden vars utlåning studien granskar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Tilling, Malin. "Förväntningar, föreställningar och andra förklaringar : En undersökning av normbegreppet i normkritisk pedagogisk verksamhet." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-89228.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att synliggöra den förståelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. Här studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. Frågeställningarna som utforskas är: Hur används normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstås i relation till andra teoretiska begrepp? För att synliggöra den vardagsförståelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter används en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgångspunkt i normbegreppets synonymer och attribut. Empirin analyseras utifrån begreppen roller, förväntningar, referensgrupper och sociala representationer. Resultatet visar att normbegreppet används på flera olika sätt för att diskutera den sociala dimensionen av tillvaron, med fokus på sociala begränsningar. Framför allt belyser studien hur normbegreppet i betydelsen föreställningar (om sociala grupper) här flyter samman med förståelsen av normer som förväntningar (riktade mot individer).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Andreasson, Rasoul Sara, and Sarah Touzallek. "Den normmedvetna vägledaren : En kvalitativ studie om normkritisk vägledning på grundskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43199.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Edström, Jessica. "Vadå genus? : En studie av högstadieelevers föreställningar om genus och normer." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1096.

Full text

Abstract:

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka vilka uppfattningar och föreställningar som högstadieelever har av begreppen genus och normer. Hur skapas kön och på vilket sätt är skolan delaktig i skapandet och normaliseringen av begreppen kön och genus? Genuspedagogik och normkritisk pedagogik diskuteras i förhållande till elevernas uppfattning om genus i en diskurs om makt. Studien är empirisk och har genomförts i en etnografisk kvalitativ ansats genom deltagande observation och intervju som redskap. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Yvonne Hirdmans teori om genussystem och Judith Butlers postmoderna genusbegrepp.

Studiens resultat visar att elevernas uppfattningar kring genus och normer är svaga. Eleverna efterfrågar mer kunskap kring begreppen och de anser att det är viktig att arbeta med förståelsen kring dessa begrepp i skolan. Studien visar även hur högstadieelever upprätthåller och skapar normer kring genus och kunskap samt att de använder stereotypa könsroller för att beskriva flicka/pojke och kvinna/man. Som slutlig diskussion diskuteras en normkritisk pedagogik som en del av en mer genusneutral undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Vigren, Emma, and Amanda Axelsson. "Normkritisk pedagogik i ämnet idrott och hälsa : En kvalitativ studie utifrån begreppen genus, kön och etnictet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101497.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning visade att lärarutbildningar har misslyckats med att utbilda lärare kring normkritisk pedagogik där genus, kön och etnicitet är betydande faktorerna för elevernas resultat i skolan (Skolverket 2016a; Lundvall 2006; Barker 2017). Vårt syfte med studien var att ta reda på hur lärare arbetar med normkritisk pedagogik samt om och isåfall hur Linnéuniversitetet har förberett lärare i idrott och hälsa kring ämnet. Lärares åsikter och kunskaper inom ämnet insamlades med hjälp av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet har analyserats genom Lee Shulmans (1986) teori om pedagogiska ämneskunskaper samt diskuteras utifrån begreppen ämneskunskaper, pedagogiska kunskaper och pedagogiska ämneskunskaper. För att få ytterligare perspektiv analyserades resultatet från tidigare forskning. Studiens resultat visade att lärare med examen från Linnéuniversitetet brister i pedagogiska ämneskunskap kring normkritik. Lärare är väl medvetna om de normer som existerar och har ett engagemang i att arbeta mot dem men har brister i kunskaper om pedagogiska kunskaper för att arbeta normkritiskt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Skön, Andreas, and Anna Sandari. "Mer tid önskas! En kvalitativ studie av skolpersonals uppfattningar och upplevelser av arbetet med Friendsprogrammet, ett antimobbningsprogram." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51653.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syftet med föreliggande studie är att undersöka skolpersonals uppfattningar och upplevelser kring likabehandlingsarbetet och utbildningar med Friendsprogrammet under det första året programmet implementerats. Vidare ämnar studien undersöka skolpersonalens tolkning av Friendsprogrammets vision avseende att utmana normer. Data samlades in genom fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med skolpersonal på en skola i ett litet samhälle utanför en mellanstor kommun i Sverige. Resultatet visade att skolan inte börjat med det aktiva likabehandlingsarbetet genom Friendsprogrammet. Detta utifrån negativa kontextuella förutsättningar som lett till att likabehandlingsarbetet bortprioriteras, såsom personalbrist, hög personalomsättning och otydligt ledarskap. Dock identifierades även positiva kontextuella förutsättningar som en stark personalgrupp och engagerad personal vilket tyder på att programmet kan implementeras i viss utsträckning. En slutsats som dras är att Friendsprogrammet i sin utveckling av programmet bör ha en ökad flexibilitet i sitt förhållningssätt. En överblick kring skolans kontextuella förutsättningar kan ge en mer fördjupad förståelse för skolans möjligheter kring likabehandlingsarbete. Studien är av relevans för att belysa hur Friendsprogrammet tas emot och implementeras i skolor - och därigenom skapa förutsättningar för att i slutändan utvärdera programmets effekt på mobbningsfrekvensen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Hjort, Amanda. "Stökiga flickor och oväntade kärlekspar : En normkritisk läsning av tre ungdomsromaner." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18129.

Full text

Abstract:

The study aims to examine how three books written for teenagers and young adults address topics that are generally considered as deviant to social norms in order to conclude if they can contribute to a norm critical pedagogy in school. Norm critical pedagogy is foremost based on gender- and queer theory and tends to discuss how social norms and power structures are constructed and reproduced in different social contexts. To work in a norm critical fashion the teacher must be aware of the present norms and work to make the pupils conscious of them. Thereby the focus is on existing norms, rather on the deviances. To use norm critical pedagogy correct it must be incorporated in all subjects in school. The books that have been analysed in this essay are Syskonkärlek by Katarina von Bredow, Henrietta är min hemlighet by Maja Hjertzell and Tusen gånger starkare by Christina Herrström. This study shows that all books include and discuss subjects that are deviant to social norms, such as: non-conformal gender roles, homosexuality and incest. Tusen gånger starkare and Henrietta är min hemlighet are suitable to teach in upper school and upper secondary school, because they discuss subjects and themes that pupils and students in that age can relate to and they are written in ways that open up to discussions. However, all books are not suitable to use in a norm critical pedagogy. Syskonkärlek’s theme is the incestuous relationship between a brother and a sister. Incestuous love is not only deviant to social norms, it is also against the law. To teach that book in the purpose to make the pupils aware of norms and start thinking critical about them, can have the opposite effect, though incest is seen as wrong in so many ways.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Lindell, Linus. "Han är bara en vanlig kille som gillar killar - ett normkritiskt undervisningsförsök i manusskrivande, Rörlig Bild B." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36065.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att undersöka hur normkritisk pedagogik kan vara ett redskap i ämnet Rörlig Bild på gymnasieskolans medieprogram. Inom ramen för uppsatsen har ett undervisningsförsök i kursen Rörlig Bild B genomförts i samband med kursmomentet manusskrivande. Med hjälp av lektionsobservationer, intervjuer och loggböcker har jag undersökt på vilket sätt ett normkritiskt förhållningssätt kan prägla undervisningen samt motverka kränkningar och diskriminering i skolan. Resultaten visar att eleverna anser att det normkritiska arbetet underlättat deras skrivande samt lärt dem skriva bättre och mer spännande manus. Vissa elever menar att undervisningsförsöket utgjort en skillnad jämfört med den övriga skolvardagen i och med att det under lektionerna har varit möjligt att ha diskussioner om normer utan att någon har blivit kränkt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Lindblad, Julia, and Maja Nilsson. ""Det är inte viktigt, det skiter jag i" - En kvalitativ studie om implementeringsprocessen av normkritisk pedagogik i skolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31890.

Full text

Abstract:

Sedan 2009 rekommenderar Skolverket att lärare ska ha ett normkritiskt arbetssätt i skolan. Detta har sedan 2010 stöd i diskrimineringslagen, skollagen och Gy11 och utifrån det har vi undersökt hur implementeringen av dokumenten på kommunala gym-nasieskolor i Malmö Stad uppfattas. I vår studie har vi intervjuat fyra personer varav två utbildar personal i gymnasieskolan i bland annat normkritisk pedagogik och två arbetar på gymnasiet och har deltagit i kommunens normkritiska fortbildning. Vi har tittat på hur Malmö stads enhet för fortbildning och kompetensutveckling bedriver två av sina projekt. Vi har även undersökt hur det normkritiska arbetet ser ut på två gymnasieskolor i Malmö och vilket stöd och mottagande lärarna får efter genomgången fortbildning. Vår analys utgår från tre implementeringsfaktorer, förståelse, förmåga och vilja och vårt resultat visar på att det finns implementeringsproblem inom samtliga kategorier. I vår studie kommer vi bland annat fram till slutsatsen att Malmö Stad och skolorna i större utsträckning behöver prioritera normkritisk pedagogik och organisationen bör omstruk-tureras. Dessutom behöver styrdokumenten precisera normkritisk pedagogik som ar-betssätt och fler lärare behöver utbildning och fortbildning för att implementeringen ska kunna genomföras fullt ut.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Larsson, Elina, and Frida Sjöholm. "Fler möjligheter till att få vara den man är : En kvalitativ studie om förskollärares föreställningar kring normkritisk pedagogik." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38166.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie var att ge en fördjupad förståelse för förskollärarnas kunskaper kring normer och normkritisk pedagogik. Vi har genom semistrukturerade intervjuer gjort vår datainsamling med nio förskollärare på nio olika förskolor i tre olika kommuner. För en fördjupad kunskap i ämnet har vi även sökt efter tidigare forskning i litteratur, avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att definitionen av normkritik skiljer sig åt mellan respondenterna men att alla tycker att det är ett viktigt ämne och har ambitionen att arbeta utifrån normkritisk pedagogik. Dock verkar det finnas en viss osäkerhet kring hur arbetet ska ske i praktiken och mer utbildning önskas av samtliga. Genus tenderar hamna i fokus och det visade sig att det är en balansgång mellan normkritisk pedagogik och toleranspedagogik. Slutsatsen vi kommit fram till är att respondenternas syn på normkritisk pedagogik är avgörande för barns fria identitetsutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Sandegård, Frida. ""Jag vägrar sätta in mig i en norm!" : En studie av "BRYT! - ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet"." Thesis, Södertörn University College, School of Gender, Culture and History, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2538.

Full text

Abstract:

In this essay I examine how the norm-critical material ”BRYT! ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet” is used by Hyresgästföreningen in Stockholm in their education of personnel in the perspective of equalisation. I’ve mostly been interested in how the personnel who takes part in workshops about the material react and reflect in relation to the purpose of the material. How do they discuss about norms and the connection to discrimination and how do they look upon the power and responsibility that comes with power in relation to norms? Earlier research in norm critical pedagogy and the critic of tolerans pedagogy perspective helps me to analyse how critical pedagogy stands above non-critical pedagogy in many perspectives.

By observing workshops and by interviewing personnels taking part in these workshops I’ve examined how they react on both the practical and theoretical parts of the material.

To summarise my examination I find the personnel who is educated in working with the material discover new experiences in knowledge and on how norms and discrimination functions. They explain that they have experienced knowledge about the connection between norms and discrimination and thereby how oppression could be counteracted and prevented.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Burström, Lovisa, and Nathalie Pihl. "Barnlitteraturen i förskolan : En normkritisk studie av bokval, utbud och skildringar av genus." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38045.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka och synliggöra hur barnlitteraturen på fyra olika förskolor valdes ut, om en medvetenhet kring val av normkritiska barnböcker gällande kön och genus finns samt att synliggöra hur kön och genus gestaltas i de fyra populäraste barnböcker på dessa förskolor. Studien genomfördes genom intervjuer, litteratursociologiska kartläggningar och text-och bildanalyser utifrån ett normkritiskt perspektiv. Resultatet visar att det inte fanns tydliga rutiner i hur barnlitteraturen väljs ut och att medvetenheten kring normkritiska barnböcker varierade. Det framkom även att pojkar oftare än flickor gestaltades i barnlitteraturen och att de populäraste böckerna skildrade sina karaktärer på ett könsneutralt eller könsöverskridande sätt. Studiens slutsats är att det behövs en större medvetenhet kring barnlitteraturens påverkan på barnens skapande av könsnormer samt att fler böcker som skildrar flickor behöver väljas in. Avslutningsvis behöver även barnböcker som skildrar karaktärer på ett normutvidgande sätt eller könsöverskridande sätt få större plats på förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Hamrelius, Frida. "Inkluderande sex- och samlevnadsundervisning : Hur några gymnasielärare i biologi uppfattar heteronormen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27346.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att undersöka hur fem biologilärare anser att de utmanar heteronormen i sex- och samlevnadsundervisningen och hur de anser att de försöker inkludera alla elever oavsett sexuell läggning och könstillhörighet. Undersökningen genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar på gymnasiet i en stad i Mellansverige. Resultatet av undersökningen var att lärarna ansåg sig ha bristande kunskaper om normkritiskt arbete och för att kunna utmana normer skulle lärarna behöva ökad medvetenhet och kunskap om att arbeta med normer. Lärarna ansåg sig ta vara på de tillfällen som uppstår för att arbeta med elevernas normativa ageranden. Lärarna arbetar normkritiskt genom att inte anta att elever lever i heterosexuella livsstilar och genom att inte använda heteronormativt material. Lärarna anser att de läroböcker som finns är heteronormativa och därför används böckerna inte i undervisningen, lärarna menar att undervisningens innehåll till stor del utgår ifrån eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Warnqvist, Caroline. "Collegedrömmar, alkoholiserade fartygsarbetare och högutbildade förebilder : En studie om yrkes- och studierepresentation i ungdomslitteratur." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384279.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Olsson, Maria. "Vad säger läromedlet – egentligen? En studie i det som ligger under ytan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35638.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete är en kritisk textanalys av ett urval texter som hämtats från två läromedel avsedda för gymnasiekursen Svenska 1. Analysen baseras på den textanalysmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997), och de resultat den genererar tolkas med utgångspunkt i normkritisk teori. Examensarbetets syfte är att synliggöra dolda maktförhållanden och normer som inte är uppenbara vid en första anblick, genom en granskning av vilka språkliga val som gjorts under utarbetande av texterna samt vilka konsekvenser dessa val får ur ett normkritiskt perspektiv.Resultatet ger att språkliga val gällande lexikon, grammatik och lingvistiska former har medfört att vissa deltagare tilldelas makt på bekostnad av andra, och att en del av dessa val syftar till att dämpa effekterna av rådande maktobalanser genom att ge sken av mer jämlika förhållanden än de faktiskt rådande. Detta ger i sin tur möjlighet att föra fram argument utan att det tydligt framgår att det är just argumentation det handlar om. Analysen ger också exempel på framställningar som innehåller implicit uttryckta normer i fråga om studieförutsättningar, ideologiska värderingar, kroppsfunktioner och manlighet. Sammanfattningsvis gav resultaten indikationer på att det föreligger behov att låta läromedel genomgå en kritisk textanalys med normkritiskt perspektiv, med fördel innan läromedlen i fråga köps in av skolor och delas ut till elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Watson, Bohlin Tilda, and Anna Alopaeus. "Framställningar av familjekonstellationer och sexualitet : En normkritisk studie av tre skönlitterära bokserier som används på lågstadiet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444659.

Full text

Abstract:

Studien undersöker tre populära bokserier som används som högläsningsböcker för barn på lågstadiet. Dessa serier, Handbok för superhjältar, Musse & Helium och Sandvargen, undersöktes med syfte att granska vilka normer om familjekonstellationer och sexualiteter som framställs i dem. Metoden som använts i studien är först enkät för att få svar på vilka böcker som faktiskt används på lågstadiet i skolor idag. Därefter användes en multimodal textanalys som metod för att analysera empirin. Det teoretiska perspektiv som empirin analyserades med var det normkritiska perspektivet samt det utvidgade textbegreppet. Resultaten visar att alla bokserier tillsammans innehåller framställningar av 21 olika familjekonstellationer och 23 framställningar av sexualitet. När familjekonstellationer framställs är det vanligast att det framställs som en familjekonstellation i form av barn med två föräldrar. Denna familjekonstellation förekommer 11 gånger av de totala 21 familjekonstellationerna. När sexualitet framställs är det vanligast att det beskrivs i form av heterosexuell kärlek. Denna typ av beskrivning förekommer 20 gånger av de totala 23 beskrivningarna. Resultatet går i linje med den tidigare forskning som utförts inom detta fält, vilket är att det vanligaste sättet att framställa familj på är en kärnfamilj med mamma, pappa och barn och det vanligaste sättet att framställa sexualitet på är enligt heteronormen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Hansson, Anselius Klara. "Den betydelsebärande bilden : En bildsemiotisk studie av ett antal bilderböcker för barn ur ett normkritiskt perspektiv." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-18184.

Full text

Abstract:

Bakgrunden till denna uppsats är ett eget intresse för vilka normer och outtalade regler som styr och ligger till grund för vår identitetsutveckling och våra relationer. I mitt blivande yrke som förskollärare kommer jag att möta och bemöta ett stort antal barn och min förhoppning är att jag kommer göra det utan att reproducera normerande och stereotypiserande kategorier på barnen. Syftet med arbetet är att, genom en bildsemiotisk analys, belysa kulturella normer och värderingar som bilder i barnböcker frammanar. Samt undersöka om det går att utläsa någon skillnad mellan litteratur vald av en förskola som uttalat arbetar utifrån en normkritisk pedagogik och mellan barnlitteratur som används av förskolor utan uttalad normkritisk ambition. För att genomföra detta har jag valt ut fyra stycken böcker, två som representerar den normkritiska litteraturen och två som representerar litteratur vald av förskolor utan normkritisk ambition. Resultatet pekar mot att det finns normerande bilder och stereotypa skildringar baserade framförallt på kön men att det även finns karaktärer som bryter mot normer baserade på både kön och ålder. Slutsatsen blir att ett medvetet förhållningssätt hos pedagoger gällande normer och reproducerande bilder bidrar till att öka handlingsutrymmet och identifikationsmöjligheterna för barn i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Alopaeus, Anna, and Bohlin Tilda Watson. "Hur etnicitet och normbrytande funktionalitet framställs i svenskämnets läseböcker : En normkritisk studie av tolv läseböcker i grundskolans årskurs 1-3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413954.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöks tolv läseböcker i svenskämnets årskurs 1–3 avseende hur normbrytande funktionalitet respektive etnicitet representeras i böckerna. Detta för att se om det finns karaktärer eller beskrivningar i läseböckerna som elever har möjlighet att identifiera sig med. Läseboken i skolan är för många barn den första bok de själva läser, därför är det läseböcker som valts för analys i studien. Böckerna har analyserats med hjälp av dels en kvantitativ innehållsanalys, där antalet karaktärer eller beskrivningar har räknats, dels en kvalitativ innehållsanalys, syftande till att analysera till exempel kontexten för representationerna. I det kvantitativa resultatet visade det sig bland annat att antal procentenheter av det totala antalet karaktärer som har en normbrytande funktionalitet är 9,8%, och antal sidor där det förekom beskrivningar av etnicitet utgjorde 2,2% av de totala antal sidor i alla läseböckerna. Det kvalitativa resultatet visade till exempel att när karaktärer väl hade normbrytande funktionalitet var det oftast framställt med hjälpmedlet glasögon. Vad gäller etnicitet visade det kvalitativa resultatet att när det beskrevs någonting om etnicitet så beskrevs oftast ursprung eller kultur. Som blivande lärare får vi utifrån detta resultat en ökad insikt i den möjlighet elever har att identifiera sig med läseböckernas karaktärer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Neselius, Karin. "Med normkritiska ögon : En diskursanalytisk studie med ett intersektionellt perspektiv av två läseböcker för grundskolans tidigare åldrar." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104306.

Full text

Abstract:

Denna studie har som syfte att undersöka de budskap som två läseböcker för skolans yngre åldrar kan innehålla. Detta genom att studera de implicita/indirekta och explicita/direkta diskurser, föreställningar och normer som språket i böckerna förmedlar till läsaren kring kategorierna kön, sexualitet och etnicitet. Diskursanalys har i denna studie fått agera som både det teoretiska perspektivet och det metodiska redskapet. Tillsammans med ett intersektionellt perspektiv och tankar från normkritisk pedagogik har jag strävat efter att synliggöra de maktoordningar som finns i läseböckerna Pojken och Tigern av Lars Westman (2001) och Mer om Moa och Mille A av Moni Nilsson (2000). De diskurser som identifierats i denna studies resultat är fnittriga flickor och pratiga pojkar, den knegande karln och hans matmor samt Pojke + flicka = sant. Likaså diskurserna den främmande främlingen och den duktige förtryckta medborgaren. Dessa diskurser som identifierats har visat sig förmedla normerande och maktproducerande föreställningar när det gäller hur kvinnliga och manliga attribut konstrueras till de stereotypiska könsrollerna. Studien visar även hur framställningen av heterosexualitet kontinuerligt ses som idealet samt hur vithetsnormen synliggörs som det självklara och därmed utesluter ”de andra”. Dessa diskurser och maktoordningar som synliggjorts i diskursanalysen kring kön, sexualitet och etnicitet har därefter problematiserats utifrån skolans styrdokument och Sveriges diskrimineringslag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Strömberg, Kajsa, and Josefine Wirsén. "Vi och dom på normkritikensvillkor? : - En kritisk diskursanalys av normkritisk barnlitteratur i förskolan för barn mellan 3–6 år." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443030.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att analysera normkritisk barnlitteratur för barn mellan tre till sex år, från tre normkritiska bokförlag: Vombat förlag, Sagolikt bokförlag och Olika förlag. I två delstudier analyserades litteraturen utifrån två olika perspektiv, i delstudie ett utifrån ett etniskt mångfaldsperspektiv och i delstudie två ur ett genusperspektiv. Den utvalda barnlitteraturen för studien var: När var egentligen i morse (2015), Maskerad (2009), Tyranno (2008), Kalle blir kär! (2019), Kalle med klänning (2008), Kalle som lucia (2009), Bra bestämt! (2016), Kivi och Monsterhund (2012), Här kommer UppfinnarJohanna! (2017) och Prinsessan Victoria (2014). Genom barnlitteraturen ville vi synliggöra hur etnisk mångfald och genus konstrueras och vilka normer och värderingar som blev framträdande, samt ur ett didaktiskt perspektiv analysera vilka konsekvenser litteraturen får för barns identitetskonstruktioner och lärande. Genom en kritisk diskursanalys analyserade vi hur texterna och bilderna i barnlitteraturen har konstruerats, vilka didaktiska konsekvenser litteraturen medför samt vilka ideologiproduktioner som framträdde. Materialet har bearbetats både enskilt och intersubjektivt, samt att våra analyser är baserade på våra egna tolkningar och generaliseringar. Studiens resultat utifrån ett etniskt mångfaldsperspektiv visade att det råder en vithetsnorm i barnlitteraturen samt att personer med annan etnicitet än den västerländska marginaliserades. Dessutom framkom det att karaktärer med annan hudfärg än vit framställdes på ett stereotypiskt sätt. Studiens resultat utifrån ett genusperspektiv visade att kvinnor var underrepresenterade som huvudkaraktärer och att litteraturen reproducerade och upprätthöll stereotypiska könsföreställningar. De här resultaten blev särskilt intressanta och anmärkningsvärda med tanke på att litteraturen var utgiven av bokförlag som specifikt profilerat sig som normkritiska och inkluderande. Resultatet blev därför uppseendeväckande eftersom de normkritiska förlagen genom sin litteratur reproducerade och upprätthöll de etablerade normerna, samt att de konstruerade nya normer som blev normerande i sig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Strömberg, Kajsa, and Josefine Wirsén. "Vi och dom på normkritikens villkor? : - En kritisk diskursanalys av normkritisk barnlitteratur i förskolan för barn mellan 3–6 år." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443030.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att analysera normkritisk barnlitteratur för barn mellan tre till sex år, från tre normkritiska bokförlag: Vombat förlag, Sagolikt bokförlag och Olika förlag. I två delstudier analyserades litteraturen utifrån två olika perspektiv, i delstudie ett utifrån ett etniskt mångfaldsperspektiv och i delstudie två ur ett genusperspektiv. Den utvalda barnlitteraturen för studien var: När var egentligen i morse (2015), Maskerad (2009), Tyranno (2008), Kalle blir kär! (2019), Kalle med klänning (2008), Kalle som lucia (2009), Bra bestämt! (2016), Kivi och Monsterhund (2012), Här kommer UppfinnarJohanna! (2017) och Prinsessan Victoria (2014). Genom barnlitteraturen ville vi synliggöra hur etnisk mångfald och genus konstrueras och vilka normer och värderingar som blev framträdande, samt ur ett didaktiskt perspektiv analysera vilka konsekvenser litteraturen får för barns identitetskonstruktioner och lärande. Genom en kritisk diskursanalys analyserade vi hur texterna och bilderna i barnlitteraturen har konstruerats, vilka didaktiska konsekvenser litteraturen medför samt vilka ideologiproduktioner som framträdde. Materialet har bearbetats både enskilt och intersubjektivt, samt att våra analyser är baserade på våra egna tolkningar och generaliseringar. Studiens resultat utifrån ett etniskt mångfaldsperspektiv visade att det råder en vithetsnorm i barnlitteraturen samt att personer med annan etnicitet än den västerländska marginaliserades. Dessutom framkom det att karaktärer med annan hudfärg än vit framställdes på ett stereotypiskt sätt. Studiens resultat utifrån ett genusperspektiv visade att kvinnor var underrepresenterade som huvudkaraktärer och att litteraturen reproducerade och upprätthöll stereotypiska könsföreställningar. De här resultaten blev särskilt intressanta och anmärkningsvärda med tanke på att litteraturen var utgiven av bokförlag som specifikt profilerat sig som normkritiska och inkluderande. Resultatet blev därför uppseendeväckande eftersom de normkritiska förlagen genom sin litteratur reproducerade och upprätthöll de etablerade normerna, samt att de konstruerade nya normer som blev normerande i sig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Abrahamsson, Linn. "Fördomar, normer och generaliseringar : En studie av religionskunskapslärares förhållningsätt till mångfald." Thesis, Högskolan Dalarna, Religionsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27785.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till begreppet mångfald så som det skrivs fram i ämnesplanen för religionskunskap i LGY11. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare i religionskunskap på gymnasiet. Dessa intervjuer har tolkats med hjälp av en narrativ analysmetod och relaterats dels till olika filosofiska perspektiv, normkritisk pedagogik samt fältet för kontroversiella frågor i undervisning. Resultatet påvisar att det finns såväl likheter som skillnader mellan lärarnas förhållningssätt. En likhet var att många av dem intog ett elevperspektiv i sin undervisning och berättade om hur de anpassar sin undervisning till olika elevgrupper. En skillnad berör hur man uppfattar själva religionsämnet som sådant; vissa av lärarna talade i termer av att motverka fördomar, andra om att ämnet kan bidra till en ökad förståelse hos eleverna själva.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Lucas, Sofia. "De osynliga könen : En innehållsanalys av förekomsten av ickebinära kön i biologi- och samhällskunskapsläromedel för grundskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296333.

Full text

Abstract:

Studien söker svara på i vilken utsträckning andra kön än de binära omnämns i läromedel för grundskolan och huruvida materialet möjliggör könslig identitetsutveckling för ickebinära elever. Det material som studeras är läromedel för år 4-9 i ämnena biologi och samhällskunskap, utgivna mellan 2004-2016. För att räkna i vilken utsträckning omnämnanden görs av ickebinära kön, identiteter och uttryck används kvantitativ innehållsanalys. Resultatet av räkningen analyseras sedan utifrån studiens queerteoretiska och normkritiska teoretiska utgångspunkter. Studiens konklusion är att representationen av ickebinära kön är låg, framför allt gällande år 4-6 och att möjliggörandet av ickebinär identitetsutveckling således är försvårad. Detta kan innebära brister i skolornas demokrati-, likabehandlings- och antidiskrimineringsarbete. Slutsatserna kan ligga till grund för fortsatta studier i hur läromedel i framtiden skulle kunna frångå tvåkönsnormen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Backman, Elin, and Lina Martinsson. "En värld utan mångfald? : En normkritisk granskning av hur mångfald skildras genom bild och skrift i ett urval av läroböcker." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-375433.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Roos, Elin, and Jennifer Lagergren. "Kunskap inkluderar alla : En kvalitativ studie om högstadielärarens perspektiv av undervising i sex och samlevnad." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-29109.

Full text

Abstract:

Enligt skolverket (2015) ska skolan belysa vilka normer och värderingar som finns i vårt samhälle. Undervisning i sex och samlevnad ska ge kunskap om sexualitet, relationer, kön, jämställdhet, normer, samt om hur kroppen fungerar och ser ut. Skolan ska även motverka diskriminering och kränkande behandling. Med inspiration från ett hermeneutiskt perspektiv, är studien en kvalitativ studie med fyra djupintervjuer utförda på högstadielärare. Lärarna undervisar på olika skolor i västra Sverige. I studien har det skapats en förståelse för vilket perspektiv läraren har på sin undervisning samt om läraren undervisar i sex och samlevnad ur ett normkritiskt perspektiv med genus och hbtq (Homo-, Bi-, Trans- och queer) som utgångspunkt. Förståelsen har skapats genom intervjuer och analyser av dem. Intervjuguiden utgick ifrån tre frågeställningar som behandlar frågor om hur läraren beskriver sin undervisning i sex och samlevnad, vilka normer och värderingar läraren har samt hur läraren arbetar med frågor som rör genus och om olika sexualiteter. Utifrån lärarens utsagor har även en övergripande bild för lärarens perspektiv vad gäller frågorna skapats. Utifrån resultatet har även en djupare förståelse kring hur eleven och dess hälsa påverkas av vilken kunskap de får i skolan skapats. Studien utgår ifrån en normkritisk pedagogik som har i huvudsyfte att ifrågasätta och synliggöra de normer som finns i samhället (Bromseth & Darj, 2014). I skolan skapas och formas normer för hur en individ ska bete sig och agera utifrån sitt biologiska kön (Nordenmark, 2011). Studien utgår även ifrån queerteorin (Berg & Wickman, 2010) som ifrågasätter om heterosexualitet måste vara en norm, och varför resterande sexualiteter anses vara avvikande. Queerteorin utgår även ifrån att ifrågasätta hur den heterosexuella normen drabbar individer som identifieras med andra sexualiteter. Ett annat viktigt tema i studien är genus och hur det påverkar individen. Hirdman (1988) har myntat begreppet genussystem, som innebär att kvinnan har en lägre status än mannen. En sammanfattning av resultatet kan förklaras som oroväckande i relation till de riktlinjer som finns för vilken kunskap elever ska få. Sex och samlevnad är inget enskilt ämne vilket kan bidra till att läraren ibland bortprioriterar undervisning om det. De lärare som ingått i studien uppgav att det finns en saknad av riktlinjer för hur undervisningen i sex och samlevnad ska genomföras. Hur lärarna prioriterar undervisningen i sex och samlevnad varierar, men de är överens om att de själva får välja vad de anser är viktigast att ge kunskap om. Lärarna nämnde inte begreppen trans-, bisexualitet samt queerpersoner i sin undervisning, vilket kan leda till att eleverna inte vet vilka sexualiteter som finns och kanske själva kan känna sig utanför för att de inte identifierar sig som heterosexuella (Bromseth, 2014). Utifrån lärarnas utsagor kan vi även identifiera att elevernas möjlighet till kunskap varierar från skola till skola, beroende på vilken undervisning de har fått.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Norberg, Jenny, and Sundberg Elin Rydlöv. ""För att jag är ung och tjej" : En normkritisk analys av styrelser i fotbollsföreningar i Umeå." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-162126.

Full text

Abstract:

The Swedish Sports Confederation (Riksidrottsförbundet) is a powerful organization of opinion within the service of Swedish sport, continually clarifying the responsibilities that sport assumes and the positive values that the popular movement represents. However, gender equality seems to be a difficult task to solve. In fact, Riksidrottsförbundet aim for that both genders should have the same amount of power to form the sport and to have equal opportunity to exercise and be leaders in sport. Additionally,both genders should have the same amount of influence in boards. This is something that’s not reached when the majority of all board members are still men. This leads to that several of the sport clubs must work to recruit more women. Swedish football have since 2019 created the project called “Plus 10 000”which strives to bring in more female leaders and coaches by 2022. Riksidrottsförbundet have a projectcalled “Strategi 2025” where one of the goals is that none of the genders should be represented with less than 40 %. The purpose of this study was to find out the gender equality in boards of football clubs in Umeå and what role the woman in those boards had. It was studied what 40 % means in practice for the equality in the boards and why the boards that had 40 % women succeeded with the recruitment and integration. Through interviews with people in boards of football clubs, the study showed how norms and performances control recruitment. The result showed that the members of boards were unaware of these norms and how they made the recruitment of women more difficult. The clubs were open to bringin more women, especially young women, but in most cases the masculine norm were invisible and made men choose men. The conclusion of the study is that women are not the problem, instead it’s the masculine norm and culture that create limitations. Awareness of the norm and culture must be established but also the process of recruitment must change in order to improve gender equality within the boards

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Holmer, Jessica. "Queer i grundskolan : En normkritisk studie baserad på en intervju med en elev i sjätte klass." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32512.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka vilka föreställningar och antaganden som ligger till grund för vår förståelse av begreppen kön, genus och sexualitet: hur sådana normer existerar och visar sig i skolan och undervisningen, samt hur lärare kan gå tillväga inom undervisningen för att synliggöra dessa normer. Analysen utgår ifrån det queerteoretiska perspektiv som granskar heteronormativiteten och dess antaganden om vad som är normalt eller inte. Som grund för arbetet ligger den intervju jag har gjort med M, en elev i grundskolan. M är 12 år och könsneutral. I intervjun framkommer att M ofta känner sig sårbar i förhållandet till vuxna, när det handlar om att vara öppen med sin identitet och sina pronomen. Vuxna i skolan behöver bli bättre på att låta elever komma till tals- och erkänna deras kunskaper om sig själva som giltiga. Genom kunskaper om maktförhållanden mellan barn och vuxna, och i arbetet med normkritisk pedagogik, närmar vi oss ett sådant mål.
The aim of this study is to investigate how gender and sexuality in the Swedish education system is understood and practiced by teachers, and in which ways they can highlight and illustrate norms in our everyday life. The study is based on queer theory, which main purpose is to study heteronormativity. As a basis for this study, an interview with M, a 12 years old gender neutral person was conducted. It appears that M often feels vulnerable when talking about their gender and pronoun to adults. In conclusion, broader knowledge about assymetrical power relations between adults and youths should narrow the gap, and be a step towards the right direction for a more tolerant school environment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Svensson, Sara. "Normkritisk litteraturundervisning : Normer, identitet och sexualitet i Jeanette Wintersons Det finns annan frukt än apelsiner." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105102.

Full text

Abstract:

Ungdomar spenderar mycket tid i skolan där de ingår i olika sociala sammanhang. I dessa speciella kontexter har det länge existerat normer för vad som anses vara rätt och fel beteende, utifrån både grupp- och könstillhörighet. Hur lärare och övrig skolpersonal väljer att synliggöra och diskutera dessa normer har betydelse för hur öppna och accepterande ungdomar är gentemot dem som anses avvika från normen. Utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och med hjälp av Jeanette Wintersons debutroman Det finns annan frukt än apelsiner (1985) syftar denna text till att lyfta fram hur lärare kan undervisa i normkritisk litteraturläsning. Genom att välja litteratur med omsorg kan lärare hjälpa eleverna att ifrågasätta sina egna normföreställningar men också öppna upp tolknings- och diskussionsutrymmen som synliggör olika normer, identiteter och sexualiteter. Dagens läromedel har ett bristande fokus på normkritik, vilket resulterar i att lärare som vill undervisa normkritiskt behöver hitta eget undervisningsmaterial. Lärarens litteraturval blir därför avgörande för att kunna skapa ett öppet och tryggt klassrum där eleverna vågar uttrycka sig och samtidigt visar respekt och acceptans gentemot andras olikheter. Wintersons roman kan i undervisningssyfte användas för att åstadkomma just detta och öppna upp diskussioner som kan förankras i den värdegrund som skolan vilar på.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Lindström, Sophia. "Sex ända in i skolbänken : En kvalitativ intervjustudie ur religionslärares perspektiv." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-23245.

Full text

Abstract:

Det här är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka hur religionskunskapslärare undervisar om sexualitet i skiljelinjen mellan att upprätthålla antidiskrimineringslagen och värdegrunden, i samband med att skapa förståelse för religioners synsätt på sexualitet. Med kvalitativ forskningsintervju som metod, intervjuades fem religionskunskapslärare som undervisar på både gymnasiet och för grundskolans senare år. Därefter analyserades lärarnas utsagor utifrån toleranspedagogik, normkritisk pedagogik och existentiell relationspedagogik som teoretiska ramverk i syfte att tolka vilka didaktiska aspekter, möjligheter och svårigheter som är förknippat med deras undervisning om sexualitet. Resultatet visade att det fanns många likheter i hur de bedrev sin undervisning. Samtliga lärare upplevde att det finns en spänning mellan att värna om antidiskriminering och att skapa förståelse för religioners synsätt på sexualitet. Mangrant värnade de om rätten till att styra över sitt eget liv men också att det fanns nyansskillnader i vad man tryckte på i värdegrunden. Lärarna beskrev att de hanterade värdegrundskonflikter genom att markera, dra gränser mellan religionens och samhällets normer och diskutera. Vidare beskrev lärarna både didaktiska möjligheter och svårigheter med att undervisa om sexualitet inom religionsämnet och att de upplevde detta på olika sätt. För en stor del av de intervjuade fanns en gemensam nämnare i att det förekom didaktiska svårigheter förknippat med elevers negativa inställningar till homosexualitet men också om det fanns elever som tidigare varit utsatt för något.

Religion

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Olsson, Sofia, and Julia Torstensson. "Friendsprogrammet, på vilka villkor? En kvalitativ studie om hur kontextuella förutsättningar påverkar implementeringen av ett anti-mobbningsprogram." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-53265.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Det finns många anti-mobbningsprogram och metoder för att förhindra förekomsten av mobbning. Det svenska anti-mobbningsprogrammet Friendsprogrammet använder sig av en hela-skolan-ansats för att reducera förekomsten av mobbning. Vidare fokuserar Friends-programmet på normkritisk pedagogik för att reducera mobbning med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna/normer och värderingar. Det primära syftet med Friendsprogrammet är ett främjande anti-mobbningsarbete, men fokus ligger även på förebyggande och åtgärdande arbete. Eftersom mobbning syns på tre nivåer, sker anti-mobbningsarbete på individ-, grupp- samt organisationsnivå. Friendsprogrammet inkluderar samtliga i ett anti-mobbningsarbete. För att utvärdera huruvida Friendsprogrammet är verksamt, har programteori använts som en metod. I denna studie har gruppintervjuer utförts med lärare på en grundskola som är belägen i en liten tätort i mellansverige för att undersöka huruvida Friendsprogrammet är verksamt i en liten-skol-miljö. Resultatet visar att kontextuella förutsättningar påverkar implementeringen av Friendsprogrammet samt ett främjande arbete, vilket innebär att ett främjande anti-mobbningsarbete inte alltid är mest relevant. Vidare framgår av resultatet att den undersökta Friendsskolan inte tillämpar Friendsprogrammet fullt ut, utan mer som en inspiration. Skolan kombinerar sina egna metoder med metoder från Friendsprogrammet. Trots att skolans anti-mobbningsarbete skiljer sig från Friendsprogrammets arbetssätt, inkluderas ett anti-mobbningsarbete på samtliga tre nivåer: individ-, grupp- samt organisationsnivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Grönlund, Mya. "Sex och samlevnadsundervisning : Högstadielärares förhållningssätt och köns-och sexualitetsnormers reproduktion och ifrågasättande." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149853.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur högstadielärares förhållningssätt till sex och samlevnad i skolan formar deras undervisning samt hur normer för kön och sexualitet reproduceras eller utmanas i, eller i talet om, undervisningen. De teoretiska perspektiv från vilken denna undersökning utgår från är dels ett socialkonstruktivistiskt, queerteoretiskt, genusteoretiskt och ett normkritiskt perspektiv. Metod för studien är kvalitativa intervjuer och tematisk analys. Resultaten visar på att det bedrivs förändringsstrategier i form av en toleranspedagogik och en normkritisk pedagogik för att främja acceptans och jämlikhet samt motverka diskriminering och kränkningar i undervisningen. Här såg lärarna också mer eller mindre på sina elever som passiva lärande objekt eller aktiva lärande subjekt. Många av lärarna är till stor del normmedvetna, problematiserar normer och kopplar sex och samlevnad till värdegrundsarbetet. Några av lärarna tillämpar även ett genusperspektiv på sin undervisning. Normer i undervisningen utmanas genom lärarens språkanvändning, val av material och framförandet av alternativa narrativ. Existerande normer för kön och sexualitet förstärktes och reproduceras dock också i och med lärares språkanvändning där tal om det naturliga och normala är svårt att komma ifrån och där kategoriseringar och skillnadsskapande praktiker såsom att dela upp klassen efter kön förekommer. Resultatet tyder således på att lärares egna målsättning med undervisningen, syn på vad som är viktigt att ta upp och förståelsen av vad sex och samlevnad innefattar påverkar undervisningens utformning. Lärarnas strategier och tillämpning av pedagogiska praktiker samt synen på sina elever inverkar i stor grad på hur ett värdegrundsarbete och arbete med att utmana normer för kön och sexualitet fördes i undervisningen. Även lärarnas egna perspektiv på genus och sexualitet samt lärares normmedvetenhet hade betydelse för huruvida köns-och sexualitetsnormer förstärktes och reproduceras i undervisningen, eller i talet om denna. Den undervisning och kunskap eleverna i slutändan får ta del av är i huvudsak beroende av lärarnas kunskap, pedagogiska strategier samt synen på eleverna och sex och samlevnad som kunskapsområde.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Gretzén, Theréze. "”Sen får man liksom syn på att det är väldigt lätt att vara grabbig och tuff emot killarna” : En kvalitativ studie om jämställdhetsarbetet i bildundervisningen." Thesis, Högskolan Dalarna, Bild, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36054.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om och ökad förståelse för på vilket sätt ett jämställdhetsarbete i praktiken kan se ut i bildundervisningen. Frågeställningarna är således: Vilka strategier har bildlärarna i undervisningen för att utmana genusnormer? Hur reflekterar bildlärarna kring sin medvetenhet och kunskap gällande genusnormer och jämställdhet? Vilka utmaningar kopplade till genusmedvetenhet och normkritik kan bildlärarna och skolledning möta? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre bildlärare och en rektor. Intervjusvaren har analyserats utifrån ett genus-, queerteoretiskt och normkritiskt perspektiv. Resultatet visade på hur bildlärarna hade flera goda strategier i sin undervisning men också hur normer och föreställningar om kön och kropp är närvarande och skapar utmaningar både för lärare och elever. Därtill påvisades behovet av en tydlig ledning och hur ett jämställdhetsarbete behöver bygga på kunskaper för att lärarna ska ha goda förutsättningar och normkritiska verktyg att använda i sin undervisning. Uppsatsens diskussion fokuserar på hur elevgruppens sammansättning gynnar men också försvårar ett jämställdhetsarbete i bildundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Normkritisk pedagogik'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles