Dissertations / Theses: 'Normkritiskt arbete'

1

Ström, Linnéa, and Helena Malki. "Love Me Gender : En litteraturstudie om normkritiskt arbetssätt i förskoleklassen och skolans årskurser 1-3." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-129301.

Full text

Abstract:

Syftet är att genom en strukturerad litteraturstudie få djupare inblick i och problematisera vad svensk och internationell forskning säger om vikten av att utmana könsnormer och förhindra traditionella könsroller i yngre barns skolmiljö. Med skolmiljö avses dels den målstyrda undervisningen i klassrum och klassrumsmiljö,dels övrig tid och utrymmen i skolan så som matsal och fritidsverksamhet. För att konkretisera problemformulering en tar vi hjälp av följande ämnesdidaktiska frågeställning är: Vilka argument lyfts fram inom forskningen för användandet av ett normkritiskt arbetssätt ifråga om genus? Vilka metoder för normkritiska arbetssätt redovisas inom tidigare forskning när det gäller genus, och vilka för- och nackdelar anses de ha? Hur skiljer sig fokusområdet genus i studier av normkritiskt arbete som har gjorts i Sverige i jämförelse med de som gjorts i andra länder?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Johansson, Julia, and Miranda Strand. "Normkritiskt arbete i praktiken - vad säger lärare? : En kvalitativ intervjustudie av mellanstadielärares syn på normkritisk pedagogik." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-396260.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Svensson, Linda, and Therese Strandek. "Barnens förskola : Ett arbete om barns inflytande utifrån ett normkritiskt perspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28794.

Full text

Abstract:

Barns inflytande i förskolan är ett aktuellt ämne som dessutom anses vara otroligt komplext, både att förstå begreppet och att arbeta med. Vårt syfte är att synliggöra de normer som kännetecknar en verksamhet där barn får möjlighet till inflytande och vilka konsekvenser det får för verksamheten. Arbetet tar avstamp i kulturanalytisk teori och utifrån ett normkritiskt perspektiv diskuteras sedan resultatet. Vi har utfört en mikroetnografisk studie och data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Empirin har samlats in på två avdelningar på två olika förskolor. Vårt resultat synliggör såväl möjligheter som hinder för barns inflytande. Det som framkommer är att pedagogernas barnsyn ligger till grund för det förhållningssätt som de har till barns inflytande. Vidare påverkar deras barnsyn om de närmar sig ett barns perspektiv eller inte vilket är avgörande för barns möjlighet till inflytande. Pedagogernas förhållningssätt är också avgörande för de normer som kommer till uttryck i verksamheten. Sammanfattningsvis visar resultatet att de normer som finns i förskolan skapar både möjligheter och hinder och att de samverkar med varandra.
Children’s influence in preschool is a highly debated subject and it contains much complexity, both defining the word and working with the subject. The purpose of this study is to highlight norms that signifies a preschool where children have the possibility to influence their everyday life and the consequences that arise. The study begins in the culture analytic theory and use a norm critical perspective to discuss the results. As a methodology we have used the micro-ethnographic approach, where data has been collected using semi-structured interviews and observations. The empirical material comes from two departments, from two different preschools. The result presents both possibilities for and obstacles to children’s influence. The prominent result shows that teacher’s view on children determines their approach to children’s influence. Their view on children also plays a significant part on whether or not they try to understand a child’s perspective, which is of great importance for children’s possibility to have influence. Also, the result shows that teacher approach plays a significant part in what norms become significant in preschool. As a conclusion our result shows that existing norms work both as possibilities and as obstacles to children’s influence and that these norms all coexists.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Gardeblad, Cathrin, and Elin Andersson. "Normkritisk medvetenhet och oro : En kvalitativ studie om förskollärares arbete att stärka barns förståelse för integritet och den normkritiska praktikens komplexitet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48652.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar om barns integritet och hur förskollärare ser på den undervisning som fokuserar på barns integritet, och rätt att bestämma över sin egen kropp. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma förskollärare. Normkritiskt perspektiv används som teori för analys och tolkning. Resultatet visar att förskollärarna vi intervjuade menar att förhållningssätt ses som grunden till arbetet kring att stärka barns integritet. Att visa respekt, bemöta och vara lyhörd för barns uttryck är en viktig del i detta arbete. Språket blir en viktig del för att undervisa i ämnet integritet samt att sätta ord på saker och samtala med barnen. En viss osäkerhet framgår kring förskollärarnas närhet och distans till barns integritet. Slutsatsen är att arbetet med barns integritet är komplext, där förskollärares förhållningssätt ses som grunden till arbetet med att värna om barns integritet. En osäkerhet om hur förskollärare ska bemöta olika situationer kan begränsa detta arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Pettersson, Aillinora, and Micaela Kimström. ""Genusböcker finns det ju gott om" : Förskollärares uppfattningar om normkritiskt arbete med barnlitteratur." Thesis, Högskolan i Gävle, Pedagogik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29072.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet normkritik och hur de tillämpar det i arbetet med barnlitteratur i förskolan. Forskning kring det normkritiska perspektivet visar att det krävs stor medvetenhet kring normer och privilegier för att vi inte omedvetet istället förstärker normer och skapa utanförskap. Tidigare forskning har visat att förskollärare tycker att det är svårt att implementera normkritiska arbetssätt på ett enkelt sätt i förskolans vardag. De upplever heller inte att de har tillräckligt med utbildning eller förståelse för ämnet. Genom kvalitativa intervjuer och en tillämpning av normkritiskt perspektiv i analysen har vi undersökt vilka normer som lyfts i samtalet kring begreppet normkritik och vilka normer som inte nämns. Studien undersöker även förskollärares uppfattningar om arbetet med barnlitteratur ur ett normkritiskt perspektiv. Empirin består av tio intervjuer av förskollärare i geografiskt olika områden i Sverige. Undersökningen visar att förskollärare definierar normkritik på tre olika sätt. De beskriver normkritik som ett förhållningssätt, en medvetenhet om egna privilegier och fördomar och som ett synliggörande av normer och strukturer. Studien visar att alla förskollärare i undersökningen anser att de har förståelse för ämnet, antingen genom utbildningen eller eget intresse. I studien framkommer det att genus är den norm som uppmärksammas mest, både i definitionen av normkritik och i förskollärarnas uppfattningar om arbetet med barnlitteratur. Vi kan också se att fortbildning i normkritik behövs för att ge förskollärarna bättre förutsättningar att välja bra litteratur till förskolan.

Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07

Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Sohlberg, Jonna, and Sandra Svensson. "Normkritisk kunskap inom socialtjänsten? : En studie om transsexualism och socialtjänsten." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-18142.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Olander, Victor, and Åsa Sörman. "Likabehandlingsplan - En chimär om allas lika värde : En kvalitativ studie om normkritiskt arbete på fritidshemmet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43708.

Full text

Abstract:

Norms are like the unwritten rules and a powerful signification when it comes to how people relate to each other. In this research we will describe how teachers in leisure centers relate to the norms and a norm-critical statement. The purpose is to find out what the teachers thoughts are on implementing a norm-critical approach. The empirical is qualitative interviews, observations and inquiry. The results indicate that the teachers consider the subject important but at the same time difficult to implement in the occupation. The conclusion will describe how priority is an aggravating factor together with a requirement from a collective experience.
Normer beskrivs ofta som våra oskrivna regler och har stor betydelse när det handlar om hurvi människor förhåller oss till varandra. I den här studien kommer vi att beskriva hur personal i fritidshemmet förhåller sig till normer och hur de arbetar normkritiskt. Syftet är att ta reda påhur fritidshemslärare tänker när det gäller implementering av det normkritiska arbetet. Datainsamlingen har varit tre stycken kvalitativa intervjuer, en enkät samt observationer. Resultatet visar att flera anser att det är ett viktigt ämne samtidigt som det finns en del svårigheter när det gäller att implementera ett normkritiskt förhållningssätt i verksamheten. Slutsatsen kommer att beskriva hur prioriteringar är en försvårande faktor när det gäller implementeringen samt hur den kollektiva praktiken är av stor vikt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Gustavsson, Marie. "”Jag försöker att inte köna barnen på min förskola” : En diskursanalytisk studie om normkritiskt pedagogiskt arbete i förskola." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-100004.

Full text

Abstract:

Startpunkten för denna masteruppsats var mina egna erfarenheter av att ha försökt arbeta med normkritisk pedagogik i förskolan och de funderingar, möjligheter och hinder jag då mötte. Det tycks som att det är lättare att skriva om och tänka kring dessa frågor än att faktiskt själv genomföra dem i praktiskt pedagogiskt arbete. Jag beslöt mig därför att i denna uppsats undersöka vilka möjligheter och problem som finns när pedagoger försöker arbeta normkritiskt i förskolan. I uppsatsen har jag intervjuat och tagit emot dagböcker från tre pedagoger som har uppgivit att de försöker arbeta med dessa frågor. I min undersökning har jag anlagt ett diskursanalytiskt och queerteoretiskt perspektiv. Jag har frågat pedagogerna om vilka normer som görs centrala i arbetet, hur de försöker arbeta med normkritisk pedagogik samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder de möter i det normkritiska arbetet. I pedagogernas tal om sitt normkritiska pedagogiska arbete har jag identifierat vissa normer som speciellt viktiga och framträdande; normer kring kön, sexualitet, hudfärg och etnicitet samt ålder. Ett gemensamt mönster som jag har identifierat handlar om en övergripande normkritisk motståndsdiskurs mot att tala i termer av binära kategorier. Det innebär att de intervjuade ofta definierar sitt normkritiska arbete som att det handlar om att utmana dikotoma kategorier som skapats via uteslutningar och motsatsförhållanden, såsom flicka är inte pojke, heterosexuell är inte homosexuell etc. I detta blir alltså språket tydligt en nyckel och ett redskap, dvs det är genom att undvika sådana benämningar och kategorier samt att hitta nya benämningar som mycket av det normkritiska arbetet utförs. Detta bildar en diskurs om språket som nyckeln i det normkritiska pedagogiska arbetet. Ur ett queerteoretiskt perspektiv kan en förstå detta språkliga motstånd mot dikotoma kategorier som en kamp för att göra fler liv begripliga. Genom förflyttningar av gränser för inneslutning och uteslutning deltar pedagogerna i en omförhandling av erkännande och därmed också, med filosofen Judith Butlers ord, av levbara liv. Dessutom placerar de intervjuade stort ansvar för arbetet hos sig själva. Det är de som pedagoger som själva ska utmana normer i en diskurs om ansvar. Detta arbete sker, menar de, i en förskola med stora barngrupper och för lite personal där det normkritiska pedagogiska arbetet ofta ligger på enskilda engagerade pedagoger som kämpar med bristande resurser för något de tror på. De förutsättningar för arbetet som pedagogerna beskriver har jag formulerat som en diskurs om en ansträngd förskola. Pedagogernas tal om normer och strategier har i hög grad fokus på de vuxnas förhållningssätt gentemot barnen, de vuxnas utmanande av normer och vuxnas språk. En av de utmaningar som jag ser att normkritiskt pedagogiskt arbete i förskola står inför är att fortsätta utforska och formulera vad normkritisk pedagogik kan vara tillsammans med barnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Eriksson, Emma, and Hanna Holmqvist. ""Normkritiskt utan att man ens tänker på det” : Om bokvalets möjligheter för högläsningen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44935.

Full text

Abstract:

Med hjälp av skönlitteratur har ämnet svenska möjlighet att fungera som en del av det demokratiska uppdraget i skolan för att uppfylla alla elevers rättighet att utveckla en stark språklig identitet i och genom allt lärande i skolan. Detta styrker undersökningens syfte att öka förståelsen för hur lärare i årskurs F–3 väljer högläsningsböcker, och hur de då förhåller sig till mångfald och normkritik. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer, där även bibliotekarier har intervjuats, eftersom all personal på skolan ska stödja elevernas läsutveckling vilket därmed inkluderar lärare och skolbibliotekarier. De besvarade forskningsfrågorna i undersökningen är: (1) Vilka faktorer påverkar lärares bokval? (2) Hur samarbetar lärare med andra när de gör val av högläsningsböcker och vilken stöttning kan de få i detta? (3) Arbetar lärare med att främja mångfald och normkritik i undervisningen, och i så fall hur? Resultatet visar att lärare gör både medvetna och omedvetna bokval, vilka påverkas av bokutbud och lärarens egna kunskaper. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning om yttre och inre ramar för lärares bokval, läslust, bibliotekssamverkan och autentiska skildringar i barnlitteratur. Slutsatsen är att lärare behöver reflektionstid för att göra medvetna bokval, representerade av ett brett och varierat utbud. Om högläsningsböckerna innehåller bredd och variation ökar sannolikheten att alla elever får möjlighet till igenkänning och perspektivtagande, vilket är en del av arbetet för att främja mångfald och normkritik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Strömberg, Emma. "HBTQ versus genus i förskolan : En enkätstudie om arbetet med genus kontra HBTQ." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26216.

Full text

Abstract:

Denna studie handlar om arbetet med HBTQ och genus i förskolan och bygger på enkätresultat med 60 deltagare, vilka är verksamma i förskolan i olika yrkesgrupper. Förskollärare, förskolechefer, barnskötare, vikarier samt av kategorin "annan" yrkesgrupp. Denna förväntas innehålla de grupper som inte uttrycks ovan, vilka kan vara ateljérista, specialpedagog, etcetera. Studiens syfte är att undersöka hur det pedagogiska arbetet i förskolan sker gällande HBTQ-frågor. En av frågeställningarna är huruvida det sker ett aktivt arbete med HBTQ-frågor och orsaker om det inte görs. En annan frågeställning handlar om arbetet kring genus, då även det har med kön och identitet att göra. Därefter jämförs arbetet med de två områdena för att få syn på skillnader i hur de arbetas med i förskolan och på vilket sätt. Studien inleds med synen på HBTQ och heteronormativiteten i samhället. Detta kopplas kort samman med barns relationsskapande och lek samt en intervju med en queer-aktivist som berättar kort om känslorna kring heteronormativitet kontra att falla utanför normen. Efterföljande är de centrala begreppen som är relevanta för studiens innehåll, som kan vara bra att känna till. Resultatet visar att det är skillnad i hur aktivt det arbetas med genus och HBTQ i förskolan. Genus är mer vanligt förekommande att arbeta med jämfört med HBTQ. Många deltagare är överens om att det krävs medvetenhet för att kunna arbeta aktivt med de två områdena. Okunskap och omedvetenhet är en av orsakerna till varför det inte sker ett arbete med HBTQ. Andra orsaker som deltagarna uppger är att det är brist på tid eller att det inte anses vara ett nödvändigt område att arbeta med. De deltagare som uppger att de arbetar med genus och/eller HBTQ har i enkäten haft möjlighet att uppge på vilket sätt de arbetar med de två områdena. De har bland annat gett förslag på böcker, leksaker och material som de använder sig av för att belysa dessa. Resultatet diskuteras utifrån ett normkritiskt perspektiv, som ifrågasätter normerna. Resultatets viktigaste poäng och slutsats är att det krävs mer kunskap och medvetenhet inom HBTQ för att det ska kunna ske ett aktivt arbete med detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Gunnarsson, Stina. ""Jag är inte homofob, men rör mig inte och prata inte om det" - En kvalitativ intervjustudie om normkritiskt skolsocialt arbete." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25618.

Full text

Abstract:

This is a qualitative study based on interviews with teachers, social workers and school counselors – with aim to analyze how norm critical social work is in schools. Gender and sexuality norms are in focus which is analyzed in a intersectional and queer theoretical perspective. The study shows that what is defined as a norm in the society varies both socially, historically and culturally. School is a reflection of its society and therefore also reflects its norms, such as heteronormativity and gender roles. The making of norms also makes it possible to categorize people, often by using stereotypes. As a member of the society, we’re a part of several different categories – e g depending of gender, sexuality, class and ethnicity. This categorizing is affecting our conditions, but also other people expectations and views of each other. To generalize and to use stereotypes is making the complex easy – but at the same time it’s power structures that maintain inequality and oppression if you’re not aware of them. The study shows how this is transferred into schools and how teachers and other school professions design their work to be more critical and aware of norms and power structures.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Samuelsson, Camilla, and Marlene Solca. "Den normkritiska dramapedagogen? : En undersökning om dramapedagogers uppfattningar av att arbeta normkritiskt." Thesis, University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6851.

Full text

Abstract:

Samuelsson, Camilla & Solca, Marlene (2010). Den normkritiska dramapedagogen? –En undersökning om dramapedagogers uppfattningar av att arbeta normkritiskt. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.

Syftet med undersökningen är att belysa och problematisera vad det kan innebära för dramapedagoger att arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Det undersöks med frågeställningarna:

- Hur går det att förstå och tolka dramapedagogers erfarenhet av att arbeta normkritiskt? - Vilka strategier går det att finna i dramapedagogers normkritiska arbete? - Vilka styrkor för att arbeta normkritiskt går det att finna inom dramapedagogiken? - Finns det några svårigheter i mötet mellan dramapedagogik och normkritisk pedagogik?

Undersökningen är kvalitativ med en hermeneutisk ansats som utgår från queer- och intersektionalitetsteorier och anti-opressive education. Forskningsmetoden är fokussamtal med dramapedagoger som arbetar med ett normkritiskt förhållningssätt.

Empirin resulterade i en analys med två tydliga huvudgrenar: styrkor som dramapedagog i ett normkritiskt arbete och strategier för att arbeta normkritiskt. Analysen är kopplad till litteratur om icke förtryckande, normkritisk och dramapedagogisk verksamhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Andersson, Sofie. "Gestalta genus i förskolan : En studie om fyra pedagogers föreställningar om kön utifrån exemplet måltidssituationer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100556.

Full text

Abstract:

Den nya reviderade läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har lyft jämställdhetsarbetet på förskolan. Syftet med studien är därför att utifrån ett normkritiskt perspektiv synliggöra fyra pedagogers föreställningar om kön i kommunikationen med barn, med specifikt fokus på kommunikation vid måltider. Detta för att undersöka om det förekommer skillnader i pedagogernas bemötande av pojkar och flickor efter att den nya läroplanen lagt fram nya genusaspekter. Studiens frågeställningar är: Hur bemöts pojkar och flickor av pedagoger vid måltider utifrån fördelning av talutrymme, uppmärksamhet och samtalsinnehåll? Vilka könsstereotypiska föreställningar om kön kan speglas i pedagogernas kommunikation med barnen? Undersökningen genomförs genom observationer, där ett arbetslag på fyra pedagoger har observerats under tre måltider. Baserat på tidigare forskning har en observationsmall gjorts som undersöker pedagogers fördelning av talutrymme, uppmärksamhet och valda samtalsinnehåll till pojkar och flickor. Observationerna analyserades utifrån ett normkritiskt perspektiv där pedagogernas bemötande och könsföreställningar undersöktes. Resultatet skildrar att pedagogerna vid måltider bemöter barnen relativt likvärdigt. Resultatet är komplext där både likheter och skillnader framkommer i pedagogernas bemötande av barnen. En likhet är att pedagogerna ställer lika många frågor och hjälper pojkar och flickor i lika stor utsträckning. En skillnad visar att pojkarna får ett större talutrymme och att flickor får hårdare tillsägelser. Ibland kommunicerar pedagogerna olika samtalsinnehåll till pojkar och flickor. I resultatet kan också olika könsstereotypiska föreställningar synliggöras, men även icke- könsstereotypiska föreställningar framkommer. Könsstereotypiska föreställningar som framkommer hos pedagogerna är exempelvis pojkar som busiga och flickor som skötsamma. Konsekvenserna av att pedagogerna inte alltid bemöter barnen likvärdigt i kommunikationen gör att pojkar och flickor inte får lika möjligheter och förutsättningar, vilket inte bara strider mot förskolans läroplan utan även påverkar barnens bild av sig själva och jämställdheten, i både nutid och framtid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Hansson, Caroline, and Sara Eiselt. ""Redan som bebis sägs det ju att dom bemöts olika" : En kvalitativ studie om förskollärares upplevelser kring könsnormer och normkritiskt arbete med barn i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-102936.

Full text

Abstract:

Denna studie grundar sig i sex förskollärares upplevelser kring jämställdhet och genus i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar kring normer om kön. Målsättningen är att jämföra och få förståelse för hur förskollärare och förskolor arbetar för att alla barn ska få samma möjligheter, oavsett kön Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre förskollärare på en mindre ort och tre förskollärare på en större ort, båda i södra Sverige. Resultatet har analyserats utifrån tre strategier om genusarbete i förskolan; könsneutral pedagogik, kompensatorisk pedagogik och komplicerande genuspedagogik. Resultatet visar att förskollärare idag inte använder sig av enbart en strategi i arbetet med genus och normkritik. Olika strategier används i olika situationer. Den könsneutrala pedagogiken används främst i frågor om den pedagogiska miljön. Den kompensatoriska pedagogiken används främst i syfte att utmana barnen. Resultatet visar att förskollärares tankar och arbetssätt främst går i linje med den komplicerande genuspedagogiken. De menar att barnet ska ses som en individ och att mindre fokus ska ligga på om barnet är en pojke eller flicka.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Hawerman, Matilda. "Identitet, makt och drama : en undersökning av DRACON-programmet i Sverige ur ett normkritiskt perspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Bild- och dramapedagogik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-25190.

Full text

Abstract:

Den här studien vill bidra med kunskap kring normkritisk pedagogik inom dramapedagogiken i Sverige. Det genom att belysa det svenska DRACON-projektet ur ett normkritiskt perspektiv. Det svenska DRACON-projektet är en del av det internationella DRACON-projektet vars övergripande syfte var att bygga en bro mellan drama och konflikthantering. I bakgrunden till den här studien beskrivs dramapedagogik, svensk dramaforskning och internationell dramaforskning utifrån kritiska teorier. Normkritisk pedagogik är en kritisk pedagogik som vänder blicken mot maktstrukturer och privilegier istället för att fokusera på minoriteter eller förtryckta grupper. I det teoretiska perspektivet förklaras och fördjupas begreppet normkritisk pedagogik utifrån feministisk teori, queerteori, postkolonial teori och kritiska vithetsstudier, funktionalitet, intersektionalitet och kritisk pedagogik. Syftet med den här undersökningen var att genom ett kritiskt makt- och identitetsperspektiv belysa det svenska DRACON-programmet. Det utifrån forskningsfrågorna: Vilka föreställningar om makt och identitet finns inbyggda det svenska DRACON-programmet? Hur förhåller sig dessa föreställningar till den normkritiska pedagogikens syn på makt och identitet? Studien genomfördes utifrån textanalys av boken DRACON i skolan. Analysen strukturerades med hjälp av en analysmall. Resultatet tyder på att DRACON-programmet i Sverige är inkluderande och försöker ta tillvara på alla deltagares erfarenheter. Samtidigt verkar programmet sakna ett ifrågasättande av kön och genus och fördjupade analyser kring makt. Spår av postkolonialism framträder i någon enstaka lek.
The general aim of this study is to contribute to the knowledge of, so called, norm-critical pedagogy (normkritisk pedagogik) as part of Drama in Education in Sweden. This through looking at the Swedish DRACON-project from a norm-critical point of view. The Swedish DRACON-project is a part of the international DRACON-project which aimed at building a bridge between drama in education and conflict management. Norm-critical pedagogy is a Scandinavian term for critical pedagogy that focuses on the structures of power and privilege, rather than the oppressed. The pedagogy is explained in this paper and has its roots in queer pedagogy, queer theory, feminist theory, postcolonial theory and intersectional perspectives. The aim of this study was to look at the Swedish DRACON-project from the critical point of view of power, privilege and identity. The study examines the following questions: What conceptions of power and identity can be found in the Swedish DRACON-program? How do these conceptions relate to norm-critical perspectives of power, privilege and identity? The examination is done through text analysis of the book DRACON i skolan(DRACON in school). The results indicate that the Swedish DRACON-project is inclusive and tries to seize the experiences of all participants. At the same time the project seems to lack the questioning of gender and the immersing of analyzing power structures.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Larsson, Johanna, and Malin Söder. "Det svåra normkritiska arbetet : En kvalitativ undersökning av förskollärares syn på normkritiskt förhållningssätt i förskolans praktik." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43797.

Full text

Abstract:

Normer utgörs av föreställningar kring vad som betraktas som normalt och får på så vis betydelse för hur människor samspelar med varandra. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare talar om normkritik och hur de beskriver sitt praktiska arbete. Datainsamlingen utgörs av kvalitativa intervjuer med åtta legitimerade förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna anser att normkritik är ett viktigt ämne men att de samtidigt upplever svårigheter med att implementera det normkritiska förhållningssättet i hela verksamheten. Ett normkritiskt perspektiv användes för att analysera resultatet. Slutsatsen är att det normkritiska arbetet kan försvåras av faktorer som bristande samsyn i arbetslaget och att arbetet inte tar hänsyn till normers samverkande funktion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Fransila, Sabine, and Magnus Wallin. "Den HBTQ-certifierade förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31200.

Full text

Abstract:

Vår studie handlar om hur pedagoger i förskolan resonerar angående HBTQ-certifieringens eventuella plats i förskolan. Studien bygger på tankar från pedagoger vid en certifierad förskola och vid två icke certifierade förskolor som deltagit i fokusgrupper där pedagogerna diskuterat kring hur de tänker angående HBTQ-certifieringen i förskolan samt normkritiskt arbete och kunskapen inom HBTQ-frågor. Studiens syfte är att belysa vilka aspekter som pedagoger anser vara viktiga att resonera kring gällande HBTQ-certifiering, normer, normkritiskt arbete och familjekonstellationer i förskolan. I kapitlet centrala begrepp redogörs förklaringar av följande begrepp: HBTQ-begrepp, normer och normkritik, genus och kön, heteronormen, regnbågsfamiljer, queerbegreppet och toleransbegreppet. Här ges en beskrivning av dessa begrepp som genomsyrar studien och ger en grundläggande förståelse. Tidigare forskning innehåller forskning om HBTQ-certifikatet, HBTQ-historia, Internationell forskning om HBTQ, normer och normkritiskt arbete i förskolan, diskriminering och kränkande behandling samt arbete för diskriminering och kränkande behandling och jämställdhetsarbete. I analysen redogörs för vårt viktigaste empiriska material där man kan följa pedagogernas resonemang och diskussion från fokusgrupperna. Ämnena vi fokuserar på är HBTQ-certifieringen, normkritiskt arbete i förskolan och kunskap. Vi bidrar med en analys av materialet och de resultat som vi kommer fram till. Resultatets viktigaste poäng är den tydliga kunskapsbristen bland pedagogerna i förskolan. Vi avslutar med en diskussion kring våra slutsatser och förslag på vidare forskning inom ämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Akatakpo, Blessing, and Charlotte Wahlund. "Vad menas med normkritik då? : En kvalitativ studie om pedagogers arbete med normkritisk pedagogik i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-409983.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Barn vistas stora delar av sin vardag i förskolan, vilket gör att de pedagoger som arbetar i förskolan har stora möjligheter till att påverka barns framtida syn på samhällets normer. Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare och barnskötare arbetar med normkritisk pedagogik i förskolan samt om det finns skillnader i yrkeskategoriernas beskrivningar i deras arbetssätt utifrån ämnet. Vi anser att studien är av relevans, då vi ser en brist på kunskap om hur normkritisk pedagogik kan inkorporeras i förskolans utbildning. Studiens data samlades in genom kvalitativa intervjuer, där förskollärare och barnskötare som är verksamma i förskolan intervjuades. Empirin analyserades med hjälp av hermeneutisk metod med inslag av tematisk analys och bearbetades sedan med utgångspunkt från queerteorin samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att både förskollärare och barnskötare arbetar med normkritisk pedagogik i förskolan, men att förskollärarna har en större medvetenhet om hur normkritik kan integreras i utbildningens undervisning, och visar därför på skillnader i förskollärarnas och barnskötarnas kunskaper om ämnet. Resultatet visar på att samtliga förskollärare och barnskötare menar att barn gör motstånd mot utbildningens och pedagogernas normer i förskolan. Dock finns, enligt vår tolkning, en skillnad i förskollärarnas och barnskötarnas beskrivningar om när det ses som acceptabelt att barn gör motstånd i förskolan. Vi tycker oss ändå, trots skillnader i förskollärarnas och barnskötarnas beskrivningar, se en viss kontinuitet i respondenternas förhållningssätt i deras bemötande gentemot barn och hur arbetet med normkritisk pedagogik kan utföras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Markström, Jeanette, and Matilda Holmqvist. "Ett samtal om normkreativitet : En kvalitativ studie om förskollärares syn på normer, normkritik och normkreativitet." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-70806.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt examensarbete var att skapa en djupare förståelse för förskollärares syn på arbetet med normkreativitet i förskolan. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som genomförts med ändamålsenligt utvalda förskollärare. Resultatet i studien har visat en tydlig koppling mellan normer och kränkande behandling. Förskollärarna beskriver att normer kan skapa utanförskap och att verksamheten behöver utvärderas och utvecklas till en miljö där barnen respekteras och stärks i sina olikheter. Förskollärarna har även beskrivit hur de ser på normer, normkritik och normkreativitet, vad begreppen betyder för dem, hur de arbetar med dessa och vilket ansvar de anser att de som förskollärare har gällande normkreativitet. Vid intervjuerna har vi träffat både förskollärare som arbetat begreppet normkreativitet tidigare samt förskollärare som känner sig oförmögna att definiera begreppet, men där det framgår i empirin att de till viss del arbetar normkreativt.
The aim of the study is to create a deeper understanding of preschool teachers view on norm creativity as a way of working in their organization. In order to address the study´s aims we used qualitative interviews implemented with selected preschool teachers. The results of our study have shown an association between norms and offensive treatment. The preschool teachers have described that norms can create exclusion and that the organization have to be evaluated and developed into an environment where the children are respected and strengthened in their differences. The preschool teachers have also described their view on norms, norm criticism and norm creativity mean to them, how they work with it and what responsibility they believe they have in work with norm creativity. During the qualitative interviews we met teachers who have worked with norm creativity and teacher who is unable to describe the term, but we can see in the collected data that they partly work with norm creativity after all.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Degerman, Marielle. "”Det är ingen quickfix, utan någonting som man får jobba med varje dag” : en kvalitativ studie med ett poststrukturellt perspektiv om hur förskolepersonal beskriver normer och normkritiskt arbete angående kön och sexualitet i förskolan och öppna förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26473.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to examine discourses about norms and norm criticism regarding sex/gender and sexuality in preschool teachers’ and nursery nurses’ speech using a post-structuralist perspective. My two research questions are: How do the educators describe norms in general and norms about sex/gender and sexuality in relation to their work? How do the educators describe their work with norm criticism in relation to norms about sex/gender and sexuality? The theoretical base of this thesis is feminist post-structuralism and queer theory. Qualitative interviews were used as method to gather material and then a form of discourse analysis was made based on the transcribed interviews. Five preschool teachers and one nursery nurse participated in this study. Four of these educators work in two different open preschools, which are lgbtq-certified by RFSL, The Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights, and two educators work in a preschool that explicitly say that they work with a norm criticism perspective. In this study I found that the main discourses about norms were that they can be both positive and negative, but controlling and often invisible. Norms concerning sex/gender and sexuality were mainly described as limiting and narrow. The main discourses found about norm criticism were that it is a work without specific methods but that there are still norms concerning it. That norm criticism is about broadening the meanings of different norms and also, that how teachers talk and respond to children and parents affects them and how they understand and create themselves and others. The conclusions are that many discourses contradict each other in ways that are necessary. That the discourses mainly focused on educator’s and adult’s impact on children, and that norms which are perceived by the educators as dominant in society affect the educators discourses.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Gustafsson, Hanna, and Sandra Johnsen. "En normkritisk analys av "Socialt arbete - en grundbok"." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45328.

Full text

Abstract:

This study present a norm-critical analysis of a Swedish social work academic textbook. The aim is to make visible how norms can be created and maintained through written text, but also to analyze whether the current book is inclusive in its language. The study also aim to analyze how the authors write about and portray, for example, gender, sexuality, ethnicity and functionality. The analysis uses a number of discourse analytical tools and focus on norms and normalization processes. The study makes use of a social constructivist perspective and queer theory. An initial quantification of the use of sex-based and gender-neutral pronouns is supplemented by an analysis of these occasions, where the discursive tools are used. In conclusion, the study's results can show how norms about sex, sexuality, ethnicity and functionality can be created and reproduced through text. Because there is only room for two sexes and heterosexuality, the view on gender is maintained as a binary category and heterosexuality as the "normal". The result also shows how clients are categorized and presented as "the other", which contributes to how social workers look at different groups, individuals and social problems.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Villar, Fuentes Evangelina. "Arbetet mot diskriminering i lokala styrdokument : En studie ur ett normkritiskt perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-173279.

Full text

Abstract:

Diskriminering kan ske både på individuell och strukturell nivå men den hämtar alltid kraft från outtalade normer. Normer som bär med sig föreställningar om det som anses vara normalt och som samtidigt pekar ut det som ställs utanför, det avvikande. Det kan därmed sägas att normer reglerar och kategoriserar, skapar gränser och definierar skillnad. Den som är inkluderad i normen märker oftast inte av den medan den som bryter mot normen löper risken att bli diskriminerad och kränkt. Detta uttryck för negativ särbehandling är ett samhällsproblem som skolan inte på något vis är förskonad ifrån. Arbetet mot diskriminering regleras av likabehandlingsplaner som enligt lag måste upprättas av skolorna varje år. Detta examensarbete är en kvalitativ studie av likabehandlingsplaner för grundskolan. Syftet med studien är att med kvalitativ textanalys belysa de föreställningar om diskriminering, synen på den Andre och normer som kommer till uttryck i 25 likabehandlingsplaner. Vidare undersöks om det normkritiska förhållningssättet slagit igenom som ett alternativ för arbetet för likabehandling. Studiens resultat visar att idéer om den Andre och rådande normer uttrycks tydligt i vissa fall och mer dolt i andra. En slutsats som studien drar är att flera skolor inkorporerat ett normkritiskt perspektiv i sitt likabehandlingsarbete även om det i många fall inte benämns som sådan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Tahiri, Liridona. "Normkritiska barnböcker : En studie om könsmönster i barnlitteratur." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21896.

Full text

Abstract:

Bakgrund Denna undersökning grundar sig på tidigare forskning samt litteratur som behandlar den ojämställdhet som förekommer när det gäller skildringen av manliga och kvinnliga karaktärer i barnlitteratur. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka två normkritiska bilderböcker med fokus på att granska och analysera om de bryter mot könsroller och i så fall hur. Denna studie är en kvalitativ textanalys där bilderböckerna har analyserats, för att se vilka mönster som framträder när det gäller könsnormer. Resultat Resultatet av studien visar att de båda barnböckerna delvis lyckas förmedla ett normkritiskt förhållningssätt när det kommer till hur karaktärerna presenteras i böckerna. Det råder ett dubbelt budskap i de båda böckerna, vilket leder till att man som läsare kan misstolka skildringen av karaktärerna som presenteras i respektive barnbok. Studien påpekar att pedagoger görs medvetna om förlegade könsmönster i barnböcker samt att kritisk granska den barnlitteratur som erbjuds under lässituationerna med barnen för att på så sätt utmana barns idéer om könsnormer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Pålsson, Linn, and Linnea Svensson. "Att arbeta i motvind : En studie om hur grundskolevägledare arbetar för att främja gymnasieprograms likvärdighet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42621.

Full text

Abstract:

Det är ett faktum att normer och föreställningar kring de nationella gymnasieprogrammen existerar bland dagens högstadieelever, vårdnadshavare och i samhället i stort. Det finns framför allt normer relaterade till yrkesprogrammens låga status. Denna studie undersöker studie- och yrkesvägledares roll i grundskolan gällande arbetet med att främja gymnasieprograms likvärdighet. Syftet med studien är att belysa hur studie- och yrkesvägledare i nuläget arbetar för att främja gymnasieprogrammens likvärdighet, samt hur de hade kunnat utveckla detta arbete utifrån deras egen uppfattning. Totalt har sex kvalitativa intervjuer genomförts med studie- och yrkesvägledare som arbetar på grundskola. Empirin har analyserats med hjälp av Mark L. Savickas Career Construction Theory, Phil Hodkinson och Andrew Sparkes begrepp handlingshorisont och Lotta Björkman och Janne Bromseths normkritiska synsätt. Vårt resultat bekräftar i högsta grad att normer och föreställningar om gymnasieprogram framkommer hos högstadieelever, men även hos vårdnadshavare och skolpersonal. Tidigare forskning visar på att det finns ett dilemma för dagens studie- och yrkesvägledare i hur de ska arbeta. Detta dilemma är även något som framkommer i vårt resultat. Det finns ingen entydig uppfattning gällande hur vägledning ska utföras och resultatet av detta är distinkta svårigheter i yrkesrollen. Vägledarna i vår studie arbetar i dagsläget i viss mån med eleverna, vårdnadshavarna och lärarna. Det är märkbart att vägledarna är villiga och skulle kunna utföra ett omfattande arbete med att minska normer och föreställningar. För att möjliggöra detta behövs tid och ett större ansvarstagande från ledning och övrig skolpersonal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Tofte, Jenny. "Möjligheter och motstånd i arbetet med normkritik och funktionalitet i skolan." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6345.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen handlar om normkritik och till viss del funktionalitet. Det är en kvalitativ studie av 3 olika pedagogers sätt att arbeta med normkritiska frågor och syftet är att undersöka hur dessa pedagoger, som har anställning inom skolans alla olika former, från allmänna gymnasieskolan, genom gymnasiesärkolan och till grundskolan, arbetar med frågor som rör normkritik och funktionalitet. Frågeställningen berör de svårigheter och det motstånd som finns mot detta.Jag har tittat en del på hur skollagen, värdegrunderna och diskrimineringslagen är utformad och hur det går att praktiskt införa normkritisk pedagogik i vardaglig undervisning.Till uppsatsen har jag skrivit en konstnärlig bok och haft en föreläsning om normer och normkritik. Syftet med detta är att hitta en form för vidare lärande där jag kan hjälpa mig själv och andra att tänka och leva mer normkritiskt. Boken innehåller också akvareller som jag har målat under arbetets gång. De föreställer människoliknande figurer men jag tänker att det är upp till betraktaren att själv göra sig en åsikt om dessa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Greijer, Linnea, and Jessica Hammarström. "Arbetet med barns integritet i förskolan : Ennormkritisk studie om förskollärares tankar och arbetssätt." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352950.

Full text

Abstract:

Alla barn i förskolan ska ges möjlighet att lära sig rätten till integritet, utvecklas och vara medbestämmande och delaktiga i beslut om sig själv, utan att begränsas utifrån uppfattningar om vad barn kan eller inte kan baserat på sin ålder. Syftet i studien är att undersöka hur förskollärare tänker om och beskriver sitt arbete med integritet som planerat innehåll i förskolan, samt om det finns likheter eller skillnader i detta arbete beroende på barns ålder. Genom intervjuer av åtta förskollärare har vi samlat vår empiri till denna studie. Studien är uppdelad i två delstudier där förskollärarna delades upp i de som arbetar med äldre barn, tre till fem år, respektive yngre barn, ett till tre år. Resultatet från vardera delstudien analyseras utifrån ett normkritiskt perspektiv och med hjälp av begreppen ålderism och makt. Detta för att se om det förekommer normer rörande barns ålder i förskollärarnas beskrivningar av arbetet med barns integritet. Resultatet från båda delstudierna visade att integritet som ett planerat innehåll i förskolan sällan förekom. Integritetsarbetet handlade oftast om värdegrund och förskollärarnas förhållningssätt gentemot barnen. Arbetet med integritet som ett planerat innehåll baseras huvudsakligen på förskollärarnas individuella synsätt och prioriteringar, om vad som anses som ett innehåll och vad som inte anses vara det. Skillnader i förskollärarnas beskrivna arbete med integritet med de yngre respektive de äldre barnen förekom och kan ha kopplingar till normer om ålder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Sandberg, Matilda, and Elin Dahlgren. "Dolda budskap : en normkritisk granskning av läroböcker i idrott och hälsa." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5610.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Läroböcker innehar idag en central roll i skolans undervisning. Vi menar att det därför är synnerligen viktigt att dessa granskas så att vi får kännedom om vilka normer och värderingar som förmedlas, samt hur de förhåller sig till det som skolans värdegrund förespråkar. Syftet med denna studie är således att utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöka vilka ideal och normer som går att urskilja i läroböcker riktade till gymnasieämnet idrott och hälsa. Det är sedan utifrån normer om etnicitet, sexualitet, kön/genus och funktionsförmåga som vi ämnar besvara följande frågeställningar: Vilka normer avseende kön/genus, sexualitet, funktionsförmåga, etnicitet kommer till uttryck i läroböckerna?, samt Vad karakteriserar de olika normerna ur ett intersektionellt perspektiv? Metod Metodvalet för studien är en diskursanalys och det empiriska underlaget utgörs av två läroböcker publicerade för gymnasieämnet idrott och hälsa. Det praktiska genomförandet av analysen är uppdelat i två delar. I den första delen av analysen, diskursanalysen, detaljlästes materialet utifrån följande frågeställningar: Vad talas det om, hur talas det om detta, vad framställs som sanning, vilka subjektspositioner framträder samt vad utesluts genom detta tal? I den andra delen av analysen bildades gemensamma teman utifrån svaren som frågeställningarna genererat för att lyfta fram studiens intersektionella perspektiv. Resultat Normer om etnicitet, sexualitet, kön/genus, funktionsförmåga kom till uttryck i båda böckerna, dock i olika stor omfattning. Underliggande är att mannen är norm samt att fysiologiska såväl som sociokulturella skillnader mellan könen genomgående går att urskilja. Transpersoner är helt frånvarande och heterosexualitet framstår som norm. Vad det gäller funktionsförmåga premieras en hög sådan och frånvaron av personer med funktionshinder var påtagligt märkbar. Läroböckerna kan inte heller sägas representera den kulturella mångfalden som finns i det svenska samhället idag. Slutsats De analyserade läroböckerna står inte helt i samklang med det som uttrycks i skolans värdegrund. Även om innehållet i läroböckerna inte uttryckligen innehåller kränkande skildringar så exkluderas individer i texterna genom att de osynliggörs eller särbehandlas då de framställs som avvikande.
Abstract Aim Textbooks today have a central role in the school's teaching, we believe that it is therefore extremely important that these are examined so that we get to know what norms and values are conveyed, and how they relate to what is advocated in the school's core values. The aim of this study is therefore to investigate, from an intersectional perspective, which ideals and norms can be distinguished in textbooks aimed at the upper secondary school subject Physical education and health. It is then based on norms about ethnicity, sexuality, sex/gender and functional ability that we intend to answer the following questions: What norms regarding ethnicity, sex/gender, sexuality, functional ability, are expressed in the textbooks?, and What are the different norms characterized by out of an intersectional perspective? Method The method selection for the study is a discourse analysis and the empirical material consists of two textbooks published for the upper secondary school subject Physical education and health. The practical execution of the analysis is divided into two parts. In the first part of the analysis, the discourse analysis, the material was detail read out of the following questions: What is talked about, how is it talked about, what is presented as truth, which subject positions appear and what is excluded by this speech? In the second part of the analysis, common themes were formed based on the answer that the questions generated to highlight the study’s intersectional perspective. Results Norms about ethnicity, sexuality, sex/gender and functional ability were expressed in both books, though to varying degrees. Underlying is that the men are the norm and that physiological as well as socio-cultural differences between the sexes consistently can be distinguished. Transgender people are completely absent and heterosexuality appears to be the norm. As far as functional ability is concerned, a high function is favoured and the absence of people with disabilities were scientifically noticeable. The textbooks cannot either be said to represent the cultural diversity that exists in Swedish society today. Conclusions The analyzed textbooks do not completely coincide with what is expressed in the school’s core values. Although the content of the textbooks does not explicitly contain offensive descriptions, individuals are excluded from the texts by being invisible or disfavored as they are presented as deviant.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Hannu, Kajsa, and Lomberg Mari Rehn. "Normkritik och intersektionalitet på socionomprogrammet : Lärares erfarenheter och upplevelser av undervisning om normkritik och intersektionalitet." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40857.

Full text

Abstract:

Att socionomstudenter under socionomutbildningen erhåller kunskap kring de maktaspekter som förekommer i mötet med klienter, kan anses betydande för det sociala arbetets praktik. Undervisning kring normkritik och intersektionalitet tar fasta på just dessa maktaspekter vilket därmed påvisar vikten av goda förutsättningar för att bedriva sådan undervisning. Studiens syfte vilket är att undersöka lärares upplevelser och erfarenheter av att undervisa om normkritik och/eller intersektionalitet på socionomutbildningen. En kvalitativ studie har genomförts med lärare som har erfarenhet av undervisning kring normkritik och/eller intersektionalitet. Nio semistrukturerade intervjuer har genomförts med lärare från olika lärosäten. Studiens material har analyserats utifrån normkritisk pedagogik samt antiförtryckande undervisning. I studien framkommer vikten av att studenterna utvecklar ett kritiskt tänkande för att kunna ifrågasätta förgivettagna sanningar samt för att studenterna genomgående skulle arbeta kring den process som det kritiska tänkandet innebär. Även att den kritiska blicken måste riktas mot den egna personen för en djupare förståelse kring makt, normer och strukturer, samt hur de som individer påverkar och påverkas av dessa. Organisatoriska hinder för undervisningen har synliggjorts i form av resursbrist. Studentgrupperna anses vara för stora och det finns inte tillräckligt med tid för att utforma undervisningen på sätt som visat sig gynnsamma. Slutsatserna för studien är att lärarna anser att kunskap kring normkritik och intersektionalitet är ett viktigt bidrag till att social förändring på strukturell nivå ska kunna ske. För att studenterna ska kunna tillgodose sig sådan kunskap krävs tillgång till de resurser som lärarna efterfrågar. Den resursbrist som tydliggjorts i denna studie behöver även tas hänsyn till vid forskning samt utformning av undervisningsmetoder för att dessa praktiskt ska kunna genomföras.
One might say that it is of significant importance for social work practices that students, during education to become social workers, acquire knowledge of the aspects of power that occur during the meeting with clients. Anti-oppressive education as norm criticism and intersectionality addresses these aspects of power, thus points out the importance of good conditions for such education. The purpose of this study is to investigate how the teaching is conducted in practice and examine teachers’ experiences on how to teach about norm criticism and/or intersectionality in social work education. A qualitative study has been conducted with teachers who have experience in teaching about norm criticism and/or intersectionality. Nine semi-structured interviews have been conducted with teachers from different institutions. The study material has been analyzed on the basis of norm critical pedagogy and anti-oppressive education. The study highlights the importance that students develop critical thinking, which is imperative in order to question known “truths” and to continuously apply the process of critical thinking. For a deeper understanding, the students must understand the of power, norms and structures as well as how they affect and are influenced by them. This is achieved by the students turning the critical look toward themselves. There are organizational barriers to the teaching about norm criticism and/or intersectionality due to the lack of resources. For example, the student groups are too large and there is time constraint in designing the teaching in a constructive way. The conclusions are that teachers believe that knowledge about norm criticism and/or intersectionality is of outmost importance to achieve social change on a structural level. In order for students to gain such knowledge, the resources required must be made available to teachers. Therefore, to ensure that new models of teaching about norm criticism is practically implemented in social work education, the shortage of resources exposed in this study need to be considered when developing new teaching methods and during further research.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Andersson, Lisa, and Emmy Andersson. ""Jag var lyckligt ovetande om den här heteronormen"." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28017.

Full text

Abstract:

Mot bakgrund av de nya läroplanerna Lgr11 och Gy11, där sex och samlevnad fått en större ochtydligare plats, har vi undersökt skolpersonals syn på arbetet med sex- ochsamlevnadsundervisningen samt vilken roll normkritisk pedagogik spelar i denna verksamhet. Vihar besökt fem skolor där personal fått fortbildning i sex- och samlevnadsundervisning för attkunna möta de nya riktlinjerna.Genom fem intervjuer har vi kommit fram till att fortbildning är viktigt för yrkesutövandetoch att normkritisk pedagogik i flera fall inneburit perspektivförskjutningar för kursdeltagarna.Det har dock visat sig att arbetet med sex och samlevnad möter mycket motstånd på skolorna ochdet upplevs i många fall som ett svårt, ibland kontroversiellt ämne. Detta leder till attutvecklandet av sex- och samlevnadsundervisningen ofta bedrivs av enskilda personer och därförefterfrågas större ansvar och engagemang från ledningshåll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Skön, Andreas, and Anna Sandari. "Mer tid önskas! En kvalitativ studie av skolpersonals uppfattningar och upplevelser av arbetet med Friendsprogrammet, ett antimobbningsprogram." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51653.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syftet med föreliggande studie är att undersöka skolpersonals uppfattningar och upplevelser kring likabehandlingsarbetet och utbildningar med Friendsprogrammet under det första året programmet implementerats. Vidare ämnar studien undersöka skolpersonalens tolkning av Friendsprogrammets vision avseende att utmana normer. Data samlades in genom fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med skolpersonal på en skola i ett litet samhälle utanför en mellanstor kommun i Sverige. Resultatet visade att skolan inte börjat med det aktiva likabehandlingsarbetet genom Friendsprogrammet. Detta utifrån negativa kontextuella förutsättningar som lett till att likabehandlingsarbetet bortprioriteras, såsom personalbrist, hög personalomsättning och otydligt ledarskap. Dock identifierades även positiva kontextuella förutsättningar som en stark personalgrupp och engagerad personal vilket tyder på att programmet kan implementeras i viss utsträckning. En slutsats som dras är att Friendsprogrammet i sin utveckling av programmet bör ha en ökad flexibilitet i sitt förhållningssätt. En överblick kring skolans kontextuella förutsättningar kan ge en mer fördjupad förståelse för skolans möjligheter kring likabehandlingsarbete. Studien är av relevans för att belysa hur Friendsprogrammet tas emot och implementeras i skolor - och därigenom skapa förutsättningar för att i slutändan utvärdera programmets effekt på mobbningsfrekvensen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Liliequist, Tove. "Mycket mer än en hylla : metoder och uppdragslogik i fyra folkbiblioteks hbtq-arbete." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149868.

Full text

Abstract:

Med intervjuer som metod syftar denna uppsats till att undersöka hur en hbtqsatsning på ett folkbibliotek kan se ut och vilka tankar och idéer som ligger bakom den. Syftet uppfylls dels genom en kartläggning av hbtq-satsningar på de fyra studerade folkbiblioteken och dels genom en analys av de intervjuade bibliotekariernas berättelser om hur de motiverar sitt arbete med hbtq-frågor. I analysen används begreppet uppdragslogik som ett sätt att förstå bibliotekariernas resonemang kring sitt hbtq-arbete. Kartläggningen av hbtq-satsningarna visar att vanliga arbetsmetoder är att sätta upp särskilda regnbågshyllor, att ha programpunkter med hbtq-innehåll och att synliggöra hbtq-resurser på webben. Att ha dubbla exemplar av hbtq-medier är ett vanligt tillvägagångssätt för att försöka tillgodose låntagarnas eventuella behov av anonymitet och samtidigt undvika osynliggörande av dessa resurser. Frågan om bemötande är något som flera av respondenterna har stort engagemang för. Analysen av bibliotekariernas berättelser om sitt hbtq-arbete kommer fram till att de intervjuade bibliotekarierna kan sägas agera utifrån en gemensam uppdragslogik där hbtq-frågor ses som viktigt för att uppfylla bibliotekets uppgift att vara en plats som är öppen för alla. Ett normkritiskt perspektiv lyser igenom där respondenterna ger uttryck för en uppfattning om att hbtq-frågor hör ihop med andra kategoriseringar som eventuellt kan leda till diskriminering, såsom kön, etnisk tillhörighet och funktionsförmåga. Denna uppdragslogik kolliderar ibland med kollegornas uppfattning om vad biblioteket bör prioritera för att uppnå sina mål och vad som utgör dessa mål.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Törnebladh, Lovisa. "Sagans didaktiska potential i arbetet med värdegrundsfrågor : En kvalitativ studie om elevers uppfattningar av genus i en normkritisk saga." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49882.

Full text

Abstract:

Det finns gott om skönlitteratur skriven för barn med en pedagogisk utgångspunkt vars avsikt är att utmana traditionella könsmönster. Det förekommer dock fåtal studier på hur barn faktiskt uppfattar denna normkritiska litteratur, vilket är av vikt för litteraturens användning som didaktiskt redskap i undervisning. Eftersom skönlitteratur utgör en stor del av arbetet i förskoleklass ämnar denna studie att undersöka hur elevers uppfattningar av genus kan synliggöras genom critical literacy-inspirerat sagoarbete i förskoleklass. Den normkritiska sagan Rödluvan (Jansson & Jensfelt, 2018) är den skönlitteratur som utgör grunden för undersökningen och därav har följande frågeställningar formulerats: Hur benämner eleverna karaktärernas genus i Rödluvan (Jansson & Jensfelt, 2018)? Hur skiljer sig elevernas sätt att benämna karaktärernas genus åt, beroende på om de deltagit i ett gemensamt samtal om texten eller inte? Studien är kvalitativ och datainsamlingen är gjord genom semistrukturerade intervjuer med 20 elever i förskoleklass. Analysen av materialet är baserad på genusteori samt begreppet didaktisk potential, i enlighet med Alkestrands (2017) definition. Slutsatserna som kan dras utifrån studiens resultat är att de deltagande eleverna haft svårt att uppfatta sagokaraktärernas genus så som det beskrivs i sagan om karaktären i fråga porträtterats på ett normkritiskt sätt. Det kan utifrån studiens resultat också konstateras att det förekommer en påtaglig skillnad vad gäller elevernas sätt att uppfatta de normkritiska karaktärernas genus beroende på om de deltagit i ett gemensamt samtal om texten eller inte.
There is plenty of fiction written for children with an educational starting point whose intention is to challenge traditional gender patterns. However, there are few studies on how children actually perceive this norm-critical fiction, which is important for the use of literature as a didactic tool in teaching. As fiction forms a large part of the work in preschool class, this study aims to explore how student perceptions of gender can be made visible through critical literacy-inspired preschool work. The norm-critical fairy tale Rödluvan (Jansson & Jensfelt, 2018) is the fiction that forms the basis of the study and the following issues have been formulated: • How do the students name the characters' gender in Rödluvan (Jansson & Jensfelt, 2018)? • How do the students' ways of naming the characters gender differ, depending on whether they participated in a joint conversation about the text or not? The study is qualitative and the data collection is done through semi-structured interviews with 20 students in preschool class. The analysis of the material is based on gender theory and the concept of didactic potential, in accordance with Alkestrand's (2017) definition. The conclusions that can be drawn from the results of the study are that the participating students had difficulty understanding the gender of the fairy characters as described in the story of the character in question, portrayed in a norm-critical manner. Based on the results of the study, it can also be stated that there is a marked difference in the students' ways of perceiving the gender of the norm-critical characters depending on whether they participated in a joint conversation about the text or not.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Sannerström, Annika. "Att arbeta med genus och könsroller inom ämnet teater på Estetiska programmet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-133497.

Full text

Abstract:

I mitt arbete har jag undersökt om eleverna på Estetiska programmet anser att utbildningen tar upp frågan om genus och könsroller i undervisningen. Jag har främst intresserat mig för teaterinriktningen. Jag har intervjuat tio elever i årskurserna 3 och 1. Samtliga av eleverna har jag haft i undervisningen. En del av eleverna har kommit i kontakt med frågorna inom teatern, andra har det inte. Jag har också frågat dem om de arbetat med frågan i andra sammanhang. Jag har frågat dem om hur det uppfattar begreppet genus och om de kommit i kontakt med det i samhället och vad det innebär för dem på ett personligt plan. Vidare har jag undersökt om och på vilket sätt de har kommit i kontakt med genus/könsroller i undervisningen. Jag har specialiserat mig på att ställa frågor kring teaterundervisningen, om de har arbetat med genus/könsroller och på vilket sätt. Jag har också försökt få fram hur de vill arbeta med frågan och dess betydelse. I arbetet har jag också beskrivit metoder för instudering av rollen enligt pedagogerna/teaterteoretikerna Konstantin Stanislavskij och Bertolt Brecht. Jag har också tagit upp forskning kring genus och könsroller bland barn och unga inom skolan. I mitt arbete har jag diskuterat och analyserat vikten av en normkritisk pedagogik i utbildningen och behovet av att våga arbeta och ifrågasätta rådande värderingar och normer i samhället. Att man som pedagog vågar utmana sina egna värderingar tillsammans med eleverna. Jag har också beskrivit en del metoder för att arbeta med genus och könsroller inom scenisk gestaltning. Resultatet från min undersökning är att samtliga elever tycker att det är viktigt att arbeta med genus och könsroller i undervisningen. De tycker att det är intressant att ifrågasätta värderingar och normer och att arbetet leder till en större tolerans mot varandra. Eleverna tycker också att det är viktigt att arbeta med genus och könsroller i undervisningen. De säger att de främst har fått arbeta med frågan inom teaterämnet och att de saknar ett genusperspektiv i utbildningen på Estetiska programmet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Henningsson, Madeleine. "Värdegrundsarbetet "Grunden för allt!" : En kvalitativ studie om hur lärare arbetar med värdegrunden i åk 1-3." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34673.

Full text

Abstract:

I studien undersöker jag hur några lärare arbetar med värdegrunden i årskurs 1-3. I tidigare forskning framgår det att värdegrundsarbetet kommer i skymundan trots att det framgår i styrdokument att det ska genomlysa hela undervisningen. Genom att intervjua fyra lärare undersöker jag hur de ser på värdegrunden och vilka metoder de använder för att belysa ämnet. Studiens teoretiska perspektiv är det sociokulturella perspektivet. Studiens slutsats är att lärarna i den här studien anser att värdegrunden är viktig och att den bör prioriteras. De presenterar olika metoder och arbetssätt för att belysa värdegrunden. Dock medger flera lärare att mer kan göras för att ta in värdegrunden i den dagliga undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Engström, Elin. "Bildämnet som plattform för kritiskt tänkande : En studie av strategier för kritiskt tänkande och normkritiska förhållningssätt hos pedagoger i bildämnet." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5749.

Full text

Abstract:

This study researches questions concerning arts education and critical thinking. The study poses two questions. What strategies for critical thinking are revealed in conversation with five art educators? And how can art education be a suitable platform for critical thinking? The Swedish school authorities have set out strong general guidelines concerning the need for schools to develop students skills in critical thinking. This subject is traditionally focused on the social sciences yet this study wants to go into how critical thinking may be integrated and used in art education. The data from the study is presented in six themes; “self reflection”, “conscious planning”, “making the many perspectives visible”, “giving space for individual expression”, “trust, safety and relationships”, and “norms”. These themes are then critically appraised in the light of “norm criticism”, a contemporary social theory that works with questioning the societal norms around subjects such as gender, race, sexuality. The study shows many important strategies for critical thinking in the concerned group of educators. The educators assert the need for appropriate planning, creating a safe and encouraging space for students to express their thoughts and feelings in their art work and in critical analyses of pictures and discussions concerning societal norms. Although the study has its limitations – it’s based on data from a small group, who were partly selected out of their interest in the subject of critical thinking – it suggests that there are many good reasons to work more deeply with critical thinking in art education. Art education also has the advantage of creativity and the work with picture analyses. Using their own individual expression students may learn a more intimate understanding of what critical thinking really means, not only as a mere thought process, but a bodily, practical understanding. Further studies would be good and could e.g. include an ethnological study of the current condition of critical thinking in Swedish art education of today. The study includes a figuration which is inspired by theme ”trust, safety and relationships” and is called ”Trygga rum”, “The Safe Space”. “The Safe Space” a three part sculpture made out of a combination of metal and textile in the shape of cocoons (and sound installation), representing the qualities of safety as a crucial part of the processes of developing critical thinking.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Lundquist, Hanna. "Normkritik i en heteronormativ skola : En kvalitativ studie om lärares varierade uppfattningar kring läroplanens uppdrag om genus och kön." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49607.

Full text

Abstract:

The purpose of the study is to increase the knowledge of teachers' varied views about the assignment in the curriculum on the social gender and the biological gender. Through qualitative semi-structured interviews, different teachers' thoughts were highlighted which, together with a sociocultural perspective, which characterized both the method and the result, made it possible to answer the study's purpose. In the result, it became clear that norm-critical elements of teaching are something that rarely occurs consciously, but when it does occur it is mainly done from a social-gender perspective. LGBTQI issues relating to suxuality and gender identity are at risk of being excluded as teachers' own competence is not perceived to be sufficient to address such issues. The self-interest in the area also influences how the assignment is prioritized by teachers. The students who attend the school also influence the teaching. Schools that are made up of students whose identities are perceived to be within the heteronorm are rarely active in challenging and stimulating students' knowledge of LGBTQI issues. Instead, the need for such knowledge development is perceived to be greater in schools where students identify themselves outside the norm.
Studiens syfte är att öka kunskapen om lärares varierade uppfattningar kring uppdraget i läroplanen om genus och kön. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer lyftes olika lärares tankar fram och som tillsammans med ett sociokulturellt perspektiv, som präglade såväl metoden som resultatet, bidrog till att kunna besvara studiens syfte. I resultatet framkom det att normkritiska inslag i undervisningen är något som sällan förekommer medvetet, men när det väl förekommer sker det främst utifrån ett genusperspektiv. HBTQI-frågor som handlar om sexuell läggning och könsidentitet riskerar att hamna utanför då lärares egen kompetens inte upplevs vara tillräcklig för att beröra sådana frågor. Det egna intresset för området påverkar också hur uppdraget prioriteras hos lärare. Även de elever som går på skolan påverkar undervisningen. Skolor som utgörs av elever vars identiteter uppfattas infinna sig inom heteronormen arbetar sällan aktivt för att utmana och stimulera elevers kunskap om HBTQI-frågor. Istället uppfattas behovet av en sådan kunskapsutveckling vara större hos skolor där elever identifierar sig utanför normen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Forsblom, Nina, and Elin Hammarstedt. ""...Och normen levde lycklig i alla sina dagar... eller?" : En kvalitativ studie kring förskolepersonals syn på sitt arbete kring olikheter och normer i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38690.

Full text

Abstract:

Förskolepersonalens pedagogiska förhållningssätt påverkar arbetet med normer och värden i förskolan. Det råder olika uppfattningar kring hur detta arbete ska se ut. Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på förskolepersonals syn på och arbete med olikheter, normer och värden, samt deras syn på begreppen normkritik och normkreativitet. Studiens forskningsfrågor lyder: • Hur ser förskolepersonal på olikheter, normer och värden i förskolan? • På vilket sätt anser förskolepersonal att de arbetar med och mot normer i förskolan? • Hur resonerar förskolepersonal kring begreppen normkritik och normkreativitet? Metoden i undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studien utgår från ett normkritiskt perspektiv som hjälper oss att synliggöra normer och deras praktiska konsekvenser. Vi har även tagit inspiration från Langmann och Månsson (2016) som problematiserar normkritiken. I resultatet framkommer att förskolepersonalen ser olikheter som något positivt. Slutsatsen visar att förskolepersonalens arbete med normer och värden kan se olika ut samt att deras definition och förståelse av normbegrepp kan variera.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Lowejko, Linnea. "Genusstrategier i förskolan : En studie av en förskolas arbete med att motverka traditionella könsroller, ur ett intersektionellt perspektiv." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21453.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to examine a preschool's work to counteract traditional gender roles, which strategies are used and how norms about gender roles are produced and treated. The study also examines whether the preschool has an intersectional perspective in it's gender work, which analyzes how they relate to other categories such as ethnicity, race, class, age and sexuality in their work. I have been observing and conducting four interviews with teachers at a preschool with a gender profile. In my analysis I have used Foucault's theories about discourse and power. The results show that the informants had a high awareness of gender and that the main strategies used were: an individual perspective, seeing the individual and not the sex, and a gender-neutral strategy, removing everything that is gendered, for example, in language and environment. The preschool's work implementing the equal treatment plan (Likabehandlingsplan) allowed them to replace their gender profile, which included discrimination based on forms of ethnicity, religion or other belief, disability, sexual orientation, gender identity or expression and age. The results showed some examples of an intersectional perspective, for example, how the preschool worked with sexuality/different family structures and age, but other categories were harder to include, such as ethnicity, race and class. The conclusions I have drawn are that there are risks with these gender strategies. They confirm and reinforce gender roles, and there is a risk that the work is based on a white middle-class heterosexual norm, which means it is based on privileged positions. The work with the equal treatment plan requires an intersectional perspective and a self-reflected approach from the teachers.
Syftet med studien är att undersöka en förskolas arbete med att motverka traditionella könsroller samt vilka genusstrategier som används och hur normer kring genusuttryck produceras och bemöts. Studien undersöker även om förskolan har ett intersektionellt perspektiv, det vill säga hur de arbetar med andra kategorier såsom etnicitet, ras, klass, ålder och sexualitet i deras genusarbete. Jag har gjort observationer och intervjuer med pedagoger på en förskola med uttalad genusprofil. I min analys har jag använt mig av Foucaults teorier om diskurs och makt. Studiens resultat visar att informanterna hade en hög medvetenhet kring genus och att de vanligaste strategierna de använde var ett individuellt perspektiv, att se individen och inte könet, samt en könsneutral strategi, att avlägsna det som anses könat i exempelvis språk eller miljö. Förskolans arbete med sin likabehandlingsplan hade börjat ersätta deras genusprofil, vilket innebar att de även inkluderar förebyggande arbete mot diskriminering relaterat till etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Studiens resultat visar exempel på ett intersektionellt perspektiv, exempelvis hur förskolan arbetade med sexualitet och olika familjebildningar samt ålder. Resultatet visar dock hur det var svårare att arbeta med andra kategorier såsom etnicitet, ras och klass. Slutsatserna jag dragit är att det finns risker med de genusstrategier som jag upptäckte. De riskerar att befästa och förstärka könsroller samt baseras på en vit heterosexuell medelklassnorm, vilket innebär att de baseras på positioner som ständigt privilegieras. Arbetet med likabehandlingsplanen kräver därmed ett intersektionellt perspektiv samt ett självreflekterande förhållningssätt hos pedagogerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Day, Lindha, and Sofia Färm. "Fäder i vårdnadstvister : en normkritisk studie om hur män och deras föräldraskap inramas och representeras i socialtjänstens vårdnad-, boende- och umgängesutredningar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65368.

Full text

Abstract:

The aim of the study is to, with a norm critical perspective, highlight how men and their parenting are represented and framed in child custody investigation reports in Sweden. The main focus is to show norms and beliefs about men and their parenting as several sources indicate that discrimination related to gender and ethnicity occurs. Based on a qualitative research effort, a document analysis has been made by 14 child custody investigation reports from diverse areas in the country. Through a thematic analysis tree themes became apparent. “Culture as an explanation”, “Gender inequality and women understand women best” and “The receiving father vs. the authoritarian father”. The selected theories that have been used to create an understanding of our research problem are the gender system and postcolonial theory. The results gave us the conclusion that in this context both structural discrimination and racial prejudices towards fathers are apparent in many cases.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Öhling, Lina, and Emily Nilsson-Fornsedt. "Att börja i förskolan : Förskollärares perspektiv på inskolningsprocessen i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42791.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare beskriver inskolningsprocessen i förskolan. Resultatet bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare. Teoretisk utgångspunkt i studien är ett normkritiskt perspektiv och anknytningsteorin. Analysmetoden i studien är tematisk. Fokus i analysmetoden är centrala teman och subteman. I resultatet lyfter deltagarna tre områden kring inskolningsprocessen. Dessa är hur förskollärare förhåller sig till olika inskolningsformer, familjer med annat modersmål och hur de ser på föräldrasamverkan. Slutsatserna av denna studie är att förskollärarnas förhållningssätt är viktigt för hur inskolningsprocessen genomförs. Vårdnadshavares delaktighet och inflytande under inskolningsprocessen är också beroende av förskollärarnas förhållningssätt, och vilket normsystem förskolan har.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Nilsson, Sofia, and Hanna Sjölin. "Hej på dig, är du kille eller tjej? : En studie om hur förskollärare talar om genus." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25134.

Full text

Abstract:

Inledning och resultat Studien behandlar begreppet genus. Vårt empiriska underlag består av sju kvalitativa intervjuer med förskollärare verksamma på tre olika förskolor. I arbetet redovisar vi för hur förskollärare förstår och talar om genus. Resultatet visar att begreppet genus anses komplext och att en önskan om att få mer kunskap är hög. Faktorer som kan påverkar arbetet med genus är en god grundsyn, kollegialt lärande, kunskap om genus, strategier och material i verksamheten. Även pedagogens roll är av vikt när det handlar om att bemöta barnen ur ett genusperspektiv och samhällets normer. Olika perspektiv och diskurser som framkommer i resultatet visar att begreppet genus är omfattande och i viss mån svåröverskådligt. Syfte Syftet är att skapa kunskap om hur förskollärare tolkar och talar om genus samt vilka faktorer som kan påverka arbetet för en jämställd förskola. Metod Kvalitativ metod, semistrukturerad intervju.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Alveljung, Josephine, and Viktoria Voigt. "En rosa tröja : En studie om förskolebarns syn på kläder utifrån ett könsperspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13094.

Full text

Abstract:

Inledning Skillnaden mellan tjejers och killars kläder från ett identitetsperspektiv har debatterats i media de senaste åren, liksom vikten av att få klä sig hur man vill samt att få vara den man vill vara. Utifrån detta är det angeläget att undersöka barns uppfattningar om kläder utifrån ett könsperspektiv. Syfte I vår studie vill vi undersöka vad förskolebarn anser vara ett accepterat klädval utifrån enpersons kön. Genom observationer av barns reaktioner när en förskollärare läser den normkritiska boken "Viktors nya tröja” hoppas vi kunna få en inblick i hur barn resonerar kring innehållet i boken och hur de ser på vad som är accepterat i klädväg utifrån olika könsnormer. Metod Vi har valt att genomföra observationer av ett boksamtal. Den kritiska hermeneutiken användes som metod för analys. Vi gjorde sex observationer och dessa genomfördes i grupper om två-tre barn per grupp, födda 2011-2012, samt en förskollärare. Under observationerna fördes löpandeprotokoll. Resultat I vår studie såg vi att barnen reagerade med nyfikenhet på den normkritiska bok som lästes avförskollärarna. Barnens åsikter var ganska samstämmiga när det gällde hur normer för tjejkläderrespektive killkläder ser ut. De var dock öppna för att killar kunde gilla de kläder och färger som ansågs tillhöra normen för tjejer och tvärtom, men det fanns en viss oro för att ett normbrytande klädval kunde leda till att man blev retad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Fagerberg, Emma. "Normkreativa barnbibliotek : En studie i bibliotekens normbrytande arbete för de yngsta barnen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105462.

Full text

Abstract:

Public libraries are the largest mediators of literature to young children in Sweden. They are obligated to pay special attention to children, and to offer various literature and service that meets the needs of different people. It’s important that libraries offer a wide range of literature that shows a diversity of people and relations for children to be able to relate and thereby find the motivation to keep on reading. Norm creativity (normkreativitet) is a method used to challenge and broaden already existing norms. This essay study how Swedish children librarians apply norm creativity in their everyday practice. This is done by conducting a qualitative analysis in which I’ve interviewed five children’s librarians in five randomly selected public libraries about purchase, weeding, selection for storytelling and highlighting of books in the library. Shove, Pantzar and Watsons practical social theory is used to describe how librarians can either change norms or deliberately or unconsciously help consolidate already prevailing norms in their everyday practice. The theory contains three elements; material, competence and meaning. The result shows that it´s up to one and each librarian to apply norm creativity and that it´s very different how well-informed and motivated they are. Lack of published materials and problem finding reviews affects the purchases. The librarians also reflect on how some published books have the purpose to show diversity at the expense of quality.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Lethenström, Matilda, and Lisa Häggkvist. "Likabehandlingsarbete mot kränkningar i förskolan : En studie om hur förskollärare exemplifierar kränkande behandling i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42805.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att synliggöra hur förskollärare arbetar med likabehandling i förskolans praktik för att arbeta förebyggande och åtgärdande mot kränkningar i förskolan. Studien utgår från ett normkritiskt perspektiv. Resultatet bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna upplever likabehandlingsplanen som ett användbart verktyg i arbetet mot kränkningar. Resultatet visar även att de är personen som blir utsatt för en kränkande behandling som avgör när en kränkning har skett. Det framgår även att lyhördhet, vuxennärvaro och tillgänglighet är av betydelse för likabehandlingsarbetet mot kränkningar. Slutsatsen visar att förhållningssättet, normer och ett normkritiskt förhållningssätt stärker likabehandlingsarbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Bergenheim, Usai Malvina, and Vanesa Carlström. "Barnlitteratur som lånas av förskolan : en genusteoretisk karaktärsanalys." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25128.

Full text

Abstract:

I studiens inledande kapitel presenteras läroplanens innehåll rörande jämställdhetsarbete, samt en rad olika forskares tankar om könsroller och genus. Vidare redogörs för tidigare forskningsresultat gällande litteraturens påverkan, barn sidentitetsskapande, samt hur böckernas karaktärer framställs utifrån kön. Dessa tidigare studier visar på ett enigt resultat; det finns en skillnad i hur ofta och på vilket sätt flickor respektive pojkar porträtteras i den litteratur de får ta del av samt att detta påverkar deras självbild. Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns skillnader i hur ofta och på vilket sätt flickor respektive pojkar är representerade i den barnlitteratur förskolan lånar från biblioteken. Vi har utifrån en lista över de 25 böcker som lånats mest av förskolor i en medelstor svensk stad gjort en litteraturanalys med genusteoretiskt fokus. Studien består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Resultatet visar huruvida representationen av flickor respektive pojkar skiljer sig åt i de analyserade böckerna. Det framkommer också att det finns en skillnad i hur barn framställs i böckerna baserat på könstillhörighet.
In the introductory chapter of the study the content of the curriculum regarding the work with gender equality is presented, as well as several different researchers 'thoughts on gender roles and gender. Furthermore, previous research results regarding the influence of literature, children's development of their gender identity, and how the books' characters are represented based on gender are reported. These previous studies show a unified result; there is a difference in how often and in what way girls and boys are portrayed in the literature they are exposed to and that this affects their self-image. The purpose of the study is to investigate whether there are differences in how often and in what way girls and boys are represented in the children's literature the preschool borrows from the libraries. Based on a list of the 25 most borrowed books for pre-schools in a medium-sized Swedish city, we have made a literature analysis with focus on gender theory. The study consists of a quantitative and a qualitative part. The results show whether the representation of girls and boys differs in the books analyzed. It also emerges that there is a difference in how children are portrayed in the books based on gender.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Västsäter, Frida, and Lovisa Andersson. ""Att man vågar tänka lite utanför de där fastsa rutinerna" : En kvalitativ studie om barns motstånd i förskolan." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, Förskolepedagogisk-didaktisk forskning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49995.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att bidra med mer kunskap om hur förskollärare uppfattar barns motstånd samt för hur de beskriver vilka olika strategier de använder i dessa situationer. Studiens syfte har följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare vad barns motstånd innebär? Hur beskriver förskollärare de strategier de använder vid barns motstånd? Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer. Empirin har samlats in genom åtta intervjuer med fyra förskollärare som intervjuades två gånger vardera. Därefter analyserades empirin utifrån tematisk analys. Studiens teoretiska bakgrund är normkritiskt perspektiv. Studiens resultat visar att förskollärarna har skilda syner på vad motstånd är och att begreppet är komplext. Det lyfter även flera av de strategier som utmärker sig i förskollärarnas berättelser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Björk-Lindberg, Nicolas. "Kalla vindar : En vetenskaplig essä berörande demokrati, etik och ledarskap i skolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32489.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Abrahamson, Åsa. "Olika barn leka bäst? : En analys av bibliotekspersonalens tankar om hbtq-arbete på ett barnbibliotek." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-265332.

Full text

Abstract:

This study examines the experiences of public library staff who works in an LGBTQ-profiled children’s library. The aim of the study is further to find out whether the library as an institution can challenge heteronormativity or if traditional gender identities are reproduced. I have conducted five qualitative interviews with librarians who all work in the same library, and who all work with children to some extent. The interview material is analyzed with queer theory and norm critical theories of pedagogy. These perspectives wish to critically examine heteronormativity and change what is defined as normal. The result of the study shows that the way the library works with separate rainbow shelves, where LGBTQ-themed material is gathered, is pointing out LGBTQ as something different. And although it may also shed a light on a group formerly made invisible, it is reproducing traditional gender identities and leaves heteronormativity unquestioned. By contrast, the way the librarians are working with always including LGBTQ-materials in programming as storytimes and book presentations, is challenging the dominant position of heterosexuality. It is also shown that the way the library staff has developed their written and oral communication with the patrons, including using the gender neutral pronomina ”hen” and alternatives to ”mom and dad”, is increasing the possibilities of an inclusive reception in the library. The oral communication is for various reasons not always used though. In conclusion the interviews show that the librarians are positive to working with LGBTQ-issues although they sometimes tend to forget. The study further concludes that the library’s way of working with LGBTQ-issues is both reproducing traditional gender identities, and challenging heteronormative structures. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Erbayraktar, Chamsine Ipek. "Säkerställs kvalitetsarbetet i förskolan? : En vetenskaplig essä om kvalitetsarbete i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41018.

Full text

Abstract:

The scientific essay begins with a figuration that will make the needs and guidance visible for the educator. This essay aims to investigate the educators work considering the quality process and where the systematic work take place, In relation to the guidance given by the preschool teacher and the principal of the preschool. I will describe and portray which kind of methods that I will use, and then explain what method means. The method is the scientific essay and is linked to Hermeneutics as a research approach. I will examine through the reflection of different types of perspective, partly my own, Zoias perspective and finally the principle. Further on will I continue with a discussion of different aspects such as the curriculum, criticism of norms, pedagogical leadership, quality-assurance and intercultural pedagogy. Finally, I will then Later on write about the previous research that have been done in this area. I will interlock these types of research with my analysis, so that I eventually can decide the final reflection in the last part called afterword.
Denna vetenskapliga essä inleds med en gestaltning som synliggör en pedagogs behov av vägledning och stöttning. Syftet med uppsatsen är att reflektera kring min gestaltning, för att undersöka hur det pedagogiska arbetet i praktiken synliggörs i kvalitetsarbetet. Jag beskriver vilken metod som jag kommer att använda mig utav, och förklarar vad metoden innebär. Metoden är vetenskaplig essä, sammankopplad med hermeneutiken som forskningsansats. Jag undersöker genom att reflektera över dilemmat från tre olika perspektiv som representeras av personer i mitt dilemma. Dessa perspektiv diskuteras vidare i förhållande till olika aspekter från läroplanen, normkritiskt arbete, pedagogiskt ledarskap, kvalitetssäkring och interkulturell pedagogik. Senare skriver jag i delen tidigare forskning om den forskning som gjorts inom området och kopplar denna till min undersökning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Charfa, Nadia, and Lundberg Jenny Falk. "-Vad gör ni? : Pedagogers interagerande i den fria leken på förskolan." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-190506.

Full text

Abstract:

Detta arbete handlar om förskolepedagogers interaktioner i barns lek med fokus på makt och genus. Metoden som används är kvalitativ och empirin samlas in genom icke-deltagande observationer. De som deltar i studien är förskolebarn och deras pedagoger på fyra förskolor i två olika kommuner. Resultaten analyseras med hjälp av Foucaults maktteori samt Butlers genusteori med fokus på begreppen makt och genus. Observationerna visar att pedagogers interaktioner i den fria leken befäster traditionella könsnormer genom att pojkar och flickor bemöts olika. Pojkarna har haft större tillträde till olika bråklekar, och därmed även större möjligheter till makt och motstånd av förgivettagna normer. Flickor är mer övervakade och mer begränsade i sin lek. Detta visar att den fria leken inte är fri utan att vuxnas makt och perspektiv alltid är överordnat barnens delaktighet och inflytande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Normkritiskt arbete'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles