Academic literature on the topic 'Norrländsk'

The image of Northern Sweden has long been subjected to stereotyping, and the stereo­typed image of the Northerner is widely spread in various media contexts within Sweden. Historically, Norrland has been regarded as a wide wilderness, and the Norr­landic literature in turn has typically been studied in terms of the pastoral genre, the romanti­cism of the wilderness, or from an eco-critical perspective. The study of masculin­ity within modern Norrlandic literature, however, is largely overlooked, de­spite the undeniable stereotyping of Norrlandic males within other forms of media. This the­sis aims to solve this anomaly by providing insights into the creation processes of masculinity in three contemporary Norrlandic novels. In the novels Smekmånader [Honeymoons, 2017] by Mikael Berglund, Solidärer [Solidarians, 2017] by Anna Jörgensdotter, and Silvervägen [The Silver Road, 2018] by Stina Jackson, the construct of Norrlandic masculinity is examined through close-reading. The questions of how Norrlandic masculinity is constructed is examined through a theoretical framework combining the hegemonic masculinity of R. W. Connell, the gender performativity and queer studies of Judith Butler, the frontstage and backstage perspective of Erving Goffman, and the creation of emotions of Sara Ahmed, in the reading of three contemporary novels following male protagonists—each seeing their identity challenged while on a journey far away from home. Viktor of Honeymoons is constructed as a brave cry-baby or a highly sensitive person whose self is disintegrated in the absence of his wife Maija. He is furthermore constructed as a person offering emotional comfort, despite being deeply void of such comfort himself. Ingemar of Solidarians is constructed as a mummy’s boy or a dreamer who ends up as a martyr, who always requires the presence of a woman—his mother Eivor, Klara whom he is wooing, or Conxa whom he meets in the war in Spain—in order to advance from a mere lust to an actual event of action. His emotions are slightly supressed. Lelle of The Silver Road is constructed as an emotionally blunted vigilant or a nervous wreck, who readily succumbs to aggression and violence towards other men, in his lack of emotional cathexis to a physical person. He is struggling with his perceived failure in his role as a father, and is furthermore driven to action by his need of reconciling with his past. Nonetheless, none of the male protagonists exhibits a lasting hegemonic masculinity. The study concludes that the analysed novels contribute to a new form of Norrlandic literature which challenges the traditional and stereotypical ideas of rural masculinity.

Undersökningens syfte är att studera dialektutjämning och regionalisering i övre Norrland genom att undersöka fyra markerade dialektala drag – norrländsk förmjukning, oböjd predikativ i pluralis, norrländskt som och he/hä ’det’ – utifrån de utomspråkliga variablerna geografi, ålder och kön. Undersökningen har genomförts genom att lyssna på intervjuer av fyra informanter per ort från följande fem orter: Piteå i Norrbotten, Burträsk i Västerbotten, Sorsele i Lappland, Aspås i Jämtland och Anundsjö i Ångermanland. Materialet är inspelat för projektet SweDia 2000. Studien visar att norrländsk förmjukning finns på alla orter men används i huvudsak av äldre. I inlandet (Aspås och Sorsele) har man kategoriskt dialektvarianten medan man vid kusten växlar i sitt bruk. Oböjd predikativ i pluralis är vanligt på alla orter och står starkt emot eventuell utjämning. Norrländskt som används på alla orter och i högre grad av yngre än äldre, de yngre har även mer frekvent bruk. He/hä ’det’ finns hos nästan alla informanter på de nordligare orterna, däremot inte alls i Aspås och Anundsjö. Draget är starkt men används mer frekvent av de äldre. Dialektutjämning och regionalisering av dialekter sker i övre Norrland och olika drag klarar sig olika bra; norrländsk förmjukning ligger i riskzonen för att försvinna medan de övriga dragen står starka.

This essay, called Like a dry, dead tree on the bog, examines how the identity-bearing aspects of the dialects in fiction can be applied in teaching literature in the Swedish subject. The method used is a qualitative analysis and close reading of three works made by authors from the same area, Västerbotten and Norrbotten. The works used are The Tar Still (1953) by Sara Lidman, I Went Down To Brother (2018) by Karin Smirnoff and So Fucking Cold (2019) by Lova Lakso. The results in the analysis show that how the characters use their language, either if it is dialect or a standard variety, affects and implies their identity in relation to others and the region of Norrland, mostly in the form of affiliation or distance to a community. The discussion focuses mainly on how the dialect and its effect on identity that is shown in the works can be used in literature teaching in Sweden. Based on theories by Louise M. Rosenblatt and Lars-Göran Malmgren it suggests using the works as an opportunity for reasoning and discussing dialect and the identity-bearing aspects of it in the classroom.

SammanfattningDenna studie syftar till att undersöka hur personalomsättningen av socialsekreterare ser utinom socialtjänsten i Västerbottens inland. Studien är en fallstudie av ett socialkontor i englesbygdskommun i Västerbotten. Studiens resultat visar att personalomsättningen avsocialsekreterare inom socialtjänsten i den glesbygdskommun i Västerbotten som vi undersöktär hög. Universitetsorter utbildar många socionomer och konkurrensen om jobb är stor i dessastäder. Nyutexaminerade söker till glesbygden där konkurrensen inte är lika stor. Ett tydligtproblem som uppstår är att glesbygden får sökande som inte erhåller någon erfarenhet menframförallt har en intention att stanna kvar i glesbygden. Att arbeta inom socialtjänsten i englesbygdskommun i Västerbotten innebär att man får lära sig lite om mycket och i stora dragupplevs det myndighetsutövande klientarbetet i glesbygden som något positivt. Dock visarstudien att många av de som rekryterats oftast återvänder till sin hemort eller annan större stadefter att ha arbetat en kortare period. Detta medför en hög omsättning av personal. Den högaomsättningen av personal påverkar även det klientnära myndighetsutövande arbetet men ävenhögre arbetsbelastning i form av bl.a. ojämn arbetsfördelning.

This dissertation concerns everyday life and sustainability in sparsely populated parts of Northern Sweden. The aim is to study how sustainability is constructed, experienced, practised and perceived in a field of tension between local everyday life and political discourses. Apart from written material, the study is based on interviews and observations performed in the municipalities Strömsund and Örnsköldsvik. Empirical themes include everyday life movements and means of transport, work and spare time practices, and experiences of time. The central theoretical concepts used are everyday life, provinces of meanings, typifications, community, place and policy. These concepts shape the analysis of processes pertaining to space and movement, work and leisure, time and tempo. The study shows gaps between sustainability policies and local experiences of sustainability. In order to highlight complications like the ones between the center and the periphery, polices and lived experiences, I have stressed the importance of the social dimension of sustainability. It is nevertheless important to nuance the concept of social sustainability since it carries an ambiguity, for example in terms of collisions with other dimensions of sustainability. Socially good life styles have a tendency to collide with the ecological definitions of sustainability. The emphasis on the social dimensions has been done in order to draw attention to unfair effects from a time-space perspective, and to point at the problem with urban norms in policies on sustainability.

Studien handlar om immigration i en landsbygdskommun och syftar till att belysa platsens betydelse för integration och etablering med särskilt fokus på landsbygdsspecifika förhållanden. Studien är gjord i Ragunda kommun i Jämtland, en av Sveriges till befolkningen minsta kommuner. 2017 var Ragunda en av de 10 kommuner som tog emot störst andel nyanlända i förhållande till folkmängd. I studien undersöks hur invandrade personer upplever att anlända och bo på en mindre ort, hur man betraktar platsens möjligheter och hinder och hur man resonerar kring en framtid på orten. Vidare undersöks vilken betydelse de lokala demografiska utmaningarna har i förhållande till hur immigrationen betraktas i kommunen. Studien är kvalitativ och det empiriska materialet består av 15 intervjuer och kompletterande observationer. Fenomenologi är det främsta teoretiska perspektiv som inspirerat analyserna. Flertalet av de invandrade informanterna har tidigare bott i miljonstäder och omställningen till att bo i en landsbygdsmiljö har handlat om att ”omvänja” sig till en ny livsstil i både materiella och immateriella aspekter. Särpräglande för integration i landsbygd tycks vara att det är förhållandevis lätt att bli en del av en ytlig social ortsgemenskap. Man erkänner och bekräftar varandra genom ”hejande” när man möts på orten och håller koll på varandra i ett samhälle där ”alla känner alla”. Däremot tycks avsaknaden av mötesplatser där ytliga sociala kontakter kan omsättas till samtal och sedermera vänskap upplevas som en brist i det lokala samhället. Samhällets etableringsinsatser syftar till att ge nyanlända invånare ett grundläggande språk och orientering i samhället och arbetsmarknaden. Verklig integration är dock relationell och kräver att samhällets invånare möts i sociala relationer. Flera informanter har utvecklat strategier för att skapa interaktioner med den etablerade lokalbefolkningen och på så vis förbättra sina möjligheter att utveckla språk och ett lokalt socialt nätverk. Den lokala arbetsmarknaden upplevs begränsad och betraktas som en utmaning för nya invånare att långsiktigt stanna kvar i kommunen. Flertalet informanter uppger att arbete är den viktigaste förutsättningen för att bo kvar i framtiden. De invandrade informanternas känsla inför platsen varierar mellan att den anses vara ”en plats utan potential” och ”världens bästa by”. De allra flesta lyfter dock fram såväl positiva som negativa aspekter av landsbygdens förutsättningar, vilket påverkar deras trivsel och framtidsförhoppningar på platsen.<br>The study is about immigration in a rural municipality and aims to highlight the importance of the site for integration and establishment with particular focus on rural-specific conditions. The study was conducted in the small municipality Ragunda in Jämtland. In 2017, Ragunda was one of the 10 municipalities in Sweden that received the largest proportion of refugees with resident permit in relation to population. The study examines how immigrants experience arriving and living in a small, rural site, how they consider the opportunities and obstacles of the place, and how they consider a future in the region. Furthermore, the significance of local demographic challenges in relation to how immigration is considered in the municipality is investigated. The study is qualitative and the empirical material consists of 15 interviews and additional observations. Phenomenology is the main theoretical perspective that inspired the analyzes. Most immigrant informants have previously lived in million cities and the transition to living in a rural environment has also been a "transforming" into a new lifestyle in both material and immaterial aspects. Particular for integration in rural areas seems to be that it is relatively easy to become part of a shallow social community. You acknowledge and confirm each other by greeting when you meet in the streets and keep an eye on each other in a society where "everyone knows everyone". On the other hand, the lack of social meeting spots seems to make shallow social contacts hard to transform into conversation and subsequently friendship and that is perceived as a shortcoming in the local society. The society’s establishment efforts aim at giving immigrants a basic language and orientation in the society and the labor market. Real integration, however, is relational and requires residents to meet in social relations. Several informants have developed strategies to create interactions with the established locals and thus improve their opportunities for developing language ​​and a local social network. The local labor market is perceived to be limited and is considered a challenge for new residents to stay in the municipality for a long time. Most informants state that work is the most important condition for staying in the region in the future. The attitude towards the place varies between being considered "a place without potential" and "the best village in the world". However, most people highlight both positive and negative aspects of rural conditions that affects their well-being and future hopes in the region.

Inlandskommunerna är de kommuner som tar emot flest flyktingar per invånare. Mycket har forskats på temat integration men få studier har undersökt integration på mindre orter. Syftet med uppsatsen var att undersöka om kvotflyktingar över 18 år som bor i en liten kommun anser sig vara eller ha möjlighet att bli integrerade i den kommunen samt vad de anser att inegration är. Studien baserades på sex kvalitativa intervjuer med kvotflyktingar boende på två orter i en norrländsk inlandskommun. Teorier som använts i studien är KASAM samt teorier om integration.Resultatet visar att de som bodde i centralorten överlag var nöjda och kände sig integrerade medan de som bodde på den mindre orten tyckte att den var för liten och inte erbjöd tillräckliga integrationsmöjligheter. Informanterna beskrev anpassning som en förutsättning för integration. Det fanns en övergripande vilja hos dem att anpassa sig till det svenska samhället. Men de tyckte också att det krävs en ömsesidigt anpassning mellan dem och majoriteten för att en god integration ska ske. Resultatet visar att individer kan bli integrerade på en mindre ort om det finns tillräckliga integrationsmöjligheter såsom jobbmöjligheter och kontakt med ortsbor.

This study investigates the sound structure of the dialect of the Rödåliden area in the province of Västerbotten in Northern Sweden. The aim is to describe the phonological system with a structural approach. The theoretical framework is based on the ideas that have developed from the Prague Linguistic Circle, where speech sounds are looked upon as functional units. One method used to determine phonemes is by way of commutation tests; another is the distribution method.The chief aim is to describe the phonemes of the Rödåliden dialect on the lexical level including prosodic features such as stress, tonal accent and quantity. The prosodic feature of short verbal phrases is also described. The material consists of words and phrases from a dictionary (not yet published) with more than 3 000 entries. The vocabulary in the dictionary was collected between 1988 and 2010 by a group of local people speaking the dialect. Thirteen informants have been interviewed and confronted with problems concerning phonological issues that are typical for the dialect in question. The study is based on auditory perception, i.e. the speakers’ idea of what is “right or wrong” or if there are alternative versions of a segment. The phonemes of the dialect are compared with the phonological system of standard Swedish. A thorough description of the phonology of the dialect is presented. Each phoneme is described as well as the most frequent allophones. Certain areas have been the focus of special interest. In standard Swedish as well as in the dialect the tonal accents acute (accent 1) and grave (accent 2) are used. In addition to these accent types, circumflex accent is used in the dialect. Circumflex is for example the only distinctive feature between the infinitive form [^fry:s] and the present tense form [fry:s] of the verb frys ‘to be cold’. The sequences ka- and ga- where /a/ is a front vowel reveal phonological distinction between velar k and g and palatal k and g, e.g. /kal:/ ‘old man’ ≠ /kal:/ ‘cold’ and /+gal:/ ‘was possible’ ≠ /gal:/ ‘infertile’. The cacuminal /ɽ/ and dental /l/ are in certain distributional contexts, e.g. after some long vowels, phonologically relevant. In other contexts, e.g. after short vowels, the different l-sounds are allophones due to complementary distribution. In standard Swedish the retroflex consonants (supradentals) are not considered to be phonematic but in the dialect in question they are phonologically relevant.