Dissertations / Theses on the topic 'NorSDSA'

Sammanfattning

I dagens samhälle är bilkörning en viktig aktivitet för många individer. Att köra bil påverkar individens möjligheter till meningsfulla aktiviteter och självständighet. Efter att en person har fått en stroke kan personens körkort bli ifrågasatt. Ett vanligt bedömningsinstrument som arbetsterapeuter använder vid bedömning av kognitiv lämplighet inför fortsatt körkortsinnehav är Nordic Stroke Driver Screening Assessment (NorSDSA).

Syftet med denna kvantitativa studie var att jämföra parvisa NorSDSA-bedömningars resultat mellan äldre friska individer och äldre individer med stroke. Sex friska äldre individer matchades med sex äldre individer med stroke avseende ålder och kön. Resultaten visade en tendens till att äldre individer med stroke presterade ett lägre resultat på NorSDSA än äldre friska individer. Skillnaden i resultat visades främst i deltesten pricköverstrykning antal missar, riktningar och kompass. Slutresultatet på NorSDSA visade att alla äldre friska individer var godkända på testet medan en äldre individ med stroke hade ett godkänt resultat, en hade ett ovisst resultat och fyra hade ett underkänt resultat. Då urvalet var litet ska resultatet inte generaliseras, men resultatet väcker intresse att göra en större och fördjupad studie inom detta område.

Summary

A comparison of the results from the Nordic Stroke Driver Screening Assessment between elderly healthy individuals and elderly individuals with stroke.

In today’s society driving a car is an important activity for a lot of people. The ability to drive affects a person´s options regarding meaningful activities and independence. After a stroke, a person´s ability to continue driving might be questioned. Occupational therapists often use the Nordic Stroke Driver Screening Assessment (NorSDSA) to assess the cognitive suitability to drive a car.

The purpose with this quantitative study was a comparison of the results from the Nordic Stroke Driver Screening Assessment between elderly healthy individuals and elderly individuals with stroke. Six healthy elderly individuals were matched with six elderly individuals with stroke, with regards to ageand gender. The results showed a tendency for elderly individuals with stroke to score lower in the NorSDSA, than elderly healthy individuals. The differences in the results were particularly noticeable in the following test sections: direction tasks, compass and dot cancellation. The final results from the NorSDSA showed that all the elderly, healthy individuals passed the test while one elderly person with stroke passed, one had an uncertain result and four did not pass. Because of the small selection in this study the result should not be generalised but it raises an interest for a bigger and more in-depth study within this field.

Avhandlinga tek føre seg tonal fonologi, med hovudvekt på intonasjonsfonologi, men òg litt metrisk fonologi. Utgangspunktet for studien er sunnmørsk. TBU i sunnmørsk er mora. Den leksikalske tonen ved tonelag 2 er etablert som ein eigen morfo-leksikalsk tone (ulikt AP-grensetonen), ikkje som ein intonasjonell tone. Fokalitet i sunnmørsk vert markert gjennom ein ekstra låg tone og ny neddrift, med det finst indikasjonar på ein ekstra høg tone òg, som elles er kjend m.a. frå austnorsk. Austnorsk og vestnorsk er dermed ikkje berre spegelbilete av kvarandre. Det morfo-tonale prosodiske ordet vert avvist til fordel for det metriske prosodiske ordet. Neddrift finst i sunnmørsk som ukomprimert og komprimert, avhengig av plasseringa i det tonale prosodiske hierarkiet, dette til skilnad frå austnorsk, som berre har komprimert neddrift. Etterlekkstrykk i sunnmørsk er avhengig av både metriske og morfologiske forhold, og samverkar med både ordklassetilhøyrsle og morfoleksikalsk-tonale forhold. Alt i alt viser det seg at dei tonale forholda byggjer meir på metriske forhold enn det er teke høgd for i den tradisjonelle bruken av Trondheims-modellen for norsk intonasjon, samstundes som det ikkje er noko éin til éin-forhold mellom dei metriske og dei tonale domenegrensene.

The main question to be answered in this thesis is under what conditions bare singulars are acceptable in Norwegian. Although every native speaker of Norwegian masters the art of determining (unconsciously) when bare singulars can occur, it has turned out to be an amazingly complicated task to explicitly state the sufficient and necessary conditions for appropriate use of these phrases in Norwegian. This thesis is an attempt to reach that goal.

Man hör ständigt sjöfolk prata om att arbeta inom den norskflaggade flottan. Det är allmänt känt att lönerna är högre än i Sverige men när det handlar om övriga ekonomiska aspekter är okunskapen stor. Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på hur dessa aspekter skiljer sig åt mellan de båda länderna. Vi valde att skriva i utredningsform då det handlar om att sammanställa redan befintligt material. En stor del av arbetet bestod i att söka information i elektroniska källor. För att tolka informationen har vi sedan kontaktat respektive organisation. Vi kom fram till att lönerna i Norge, enligt de avtal vi granskat, är högre än i Sverige. De sociala förmånerna är likartade länderna emellan, båda har sina fördelar och nackdelar. Detta gör att det mest är livssituationen i varje enskilt fall som avgör vilket land som har bäst förmåner.

Avhandlingen tar utgangspunkt i landskaps- og stedsbeskrivelser i et utvalg av Dag Solstads noveller, kortprosatekster og romaner fra 1965-99. Avhandlingen viser hvordan de skiftende figurasjonene av landskap og omgivelser kan tolkes som uttrykk for vilkårene for å gjøre historiske erfaringer i Solstads norske, geografiske livsverden i andre halvdel av det 20. århundret.

Idag finns det lite forskning kring området alpinanläggningar och så kallade snowparks som många norska alpinanläggningar erbjuder. Syftet med denna studie är att skapa en större kunskap om användarnas, dvs. Snowboardåkares, preferenser som kan användas som stöd i utvecklingen av framtida norska snowparks. Vi önskar även skapa en kunskap om varför vissa anläggningar upplevs vara bättre än andra.

En undersökning, baserad på Kanos et al. (1984) teori om attraktiv kvalitet, utfördes för att hitta svar på vad som gör snowboardåkare av snowparks tillfredsställda och om det finns en skillnad mellan hur olika dimensioner av snowparkprodukten bidrar till kvalitet och tillfredställelse. Undersökningen urförs även för att hitta svar på vilka imagekriterier som påverkar valet av snowpark, samt varför vissa snowparks anses vara bättre än andra. Kanos teori om attraktiv kvalitet gör det möjligt att identifiera attraktiva kvalitetsattribut och klassificera vilken kvalitetskategori attributet tillhör.

Undersökningen är uppdelad i fyra steg. Första steget är att identifiera vilka attribut som kan knytas till produkten ur ett kundperspektiv. Detta gjordes genom 30 stycken individuella intervjuer. Urvalet består av aktiva snowboardåkare och har gjorts utifrån geografisk spridning, förmåga, ålder och kön. Inom de tre dimensioner som enligt teorin påverkar tjänstens kvalitet, vilka är fysisk tjänstemiljö, outcome, dvs. den sökta upplevelsen, och interaktionskvalitet, fann vi 21 stycken attribut. Sedan utformades en enkät som innehåller de produktattribut vi identifierade i tidigare forskning och genom intervjuerna. Därefter följde själva undersökningsfasen då en elektronisk enkät spreds till Norges Snowboard Forbunds (NSBF) direktanslutna medlemmar. Totalt svarade 270 på enkäten. I det sista steget sammanställdes resultatet från enkäten, som slutligen evaluerades och analyserades. 

Av totalt 21 attribut var 14 stycken statistiskt signifikanta och kunde därmed klassificeras, dvs. en kvalitetskategori kunde anges till respektive attribut. Bland de 7 attribut som inte kunde klassificeras föll samtliga utom en inom kvalitetsdimensionen fysisk tjänstemiljö medan ett föll inom dimensionen outcome. Dessa attribut kan vara svåra att klassificera på grund av att de kan vara en kombination av flera kvalitetskategorier. En annan orsak kan vara att olika segment har olika uppfattningar om attributen. En analys av snowboardåkares ålder, kön, förmåga och frekvens genomfördes för att undersöka hur olika segment svarade på enkäten. Analysen visade att olika segment klassificerar attributen olika. Förklaringen till att sex utav dessa sju attribut inte kan bli klart definierade är troligen på grund av att attributen är dynamiska och följer en livscykel, dvs. den upplevda kvaliteten av ett attribut kan förändras över en tid.

För att skapa en så attraktiv snowpark som möjligt bör anläggningar främst fokusera på den fysiska tjänstemiljödimensionen för att sedan skapa en unik produkt med hjälp av dimensionens attribut som visade sig ge kunderna en attraktiv kvalitet samt attributen inom interaktionsdimensionen. De faktorer som visade sig mest påverka en parks image är de fysiska egenskaper snowparkprodukten i sig har. Trysil upplevdes vara den bästa anläggningen i Norge oberoende av var användarna åkte, då de bl.a. lyckats att skapa en mer unik produkt med hjälp av interaktionsattribut. De upplevs också ge bättre förutsättningar till de upplevelser som söks.

Den slutsats vi kunnat dra är att attributen i interaktionsdimensionen kan ses som skapare av attraktiv kvalitet men generellt sett var minst viktiga. Outcomedimensionens attribut tillhörde de viktigaste och var även det området som avgjorde konkurrensen. Den fysiska tjänstemiljön visade sig påverka kvalitetsintrycket på olika sätt. En del attribut bidrog starkt till tillfredsställelse medan andra främst kunde bidra till missnöje vid avsaknad av dem. Attributen i denna dimension var viktigare för respondenterna än vad interaktionsdimensionens attribut var. Det var tydligt att denna dimension indirekt, genom att påverka resultatet, var den upplevelse som respondenterna sökte och kan vara avgörande för varför vissa snowparks anses vara bättre än andra.

Many students in the Swedish and Norwegian compulsory school do not have quali­fi­cation to search for further education. There is a large part of those pupils who have a different native language than the country’s majority language. These students’ possi­bi­lities to a fair and equal education is regulated in national laws and regulations of school activity, the so-called governing documents.

The purpose of this study is to compare Norwegian and Swedish governing docu­ments regarding education for pupils with another native language. The comparison also app­lies to the requirements that each country has for the students who are looking to the Swedish upper secondary school, and its counterpart in Norway, “den videre­gående skolen”.

It is possible to see some similarities in the design of the governing documents and the school as an institution. However, there are some differences in the content of teaching and the document that governs this. The Norwegian school and Norwegian governing documents put more focus on the Norwegian language, while the Swedish school system and Swedish governing documents have a more generous attitude towards the native language.

Många elever i svenska och norska grundskolan har inte behörighet att söka till vidare utbildning. Det är en stor andel av dessa elever som har ett annat modersmål än landets majoritetsspråk. Dessa elevers möjligheter till en rättvis och likvärdig utbildning finns reglerade i ländernas lagar och regler för skolverksamheten, de så kallade styr­doku­menten.

Syftet med denna undersökning är att jämföra norska och svenska styrdokument an­gående undervisningen för elever som har annat modersmål. Jämförelsen gäller även vilka krav respektive land har för de elever som söker till den svenska gymnasie­skolan, och dess motsvarighet i Norge, ”den videregående skolen”.

Det går att se vissa likheter i utformningen av styrdokumenten och grundskolan som in­stitution. Däremot finns en del skillnader när det gäller innehållet i undervisningen och de dokument som styr denna. Den norska skolan och de norska styrdokumenten lägger mera fokus på det norska språket, medan den svenska skolan och de svenska styr­dokumenten har en generösare attityd till modersmålet.

Godkänt datum 2020-06-05

The subject of this dissertation is Norwegian modal verbs, modal auxiliaries or, if one prefers, simply modals. The term modals will be employed in this dissertation, since this term, unlike the other two, is not inherently encumbered with theoretical assumptions about the categorical status of these linguistic elements.

Syftet med examensarbetet är få ökad kunskap och förståelse för lärares uppfattning av en god lärmiljö. Vad anser lärarna vara en god lärandemiljö, hur kan en god lärmiljö skapas och vilken betydelse menar lärarna att lärmiljön har för undervisningen? En intervjuundersökning på två likvärdiga skolor i Norge och Sverige genomfördes och tre lärare på respektive skola deltog. Resultatet av undersökningen visar att lärarna har en relativt samstämmig syn på vad en god lärmiljö är och anser att lärmiljön är av största vikt för all undervisning. Respondenterna anser att trygghet, trivsel, acceptans och gemenskap är nyckelord för den goda lärmiljön. Vidare talar respondenterna också om variation i undervisningen som en viktig komponent för en god lärmiljö. Samtliga respondenter menar att lärmiljön är en av de viktigaste beståndsdelarna för all undervisning. Lärarnas bidrag till en god lärmiljö skiljer sig åt. De norska respondenterna tenderar bland annat att använda sig av läroplaner medan de svenska respondenterna framhåller läromedel som en del av en god lärmiljö. Vidare talar de norska respondenterna om att de själva står för den största svårigheten för att uppnå en god lärmiljö medan de svenska respondenterna mer framhåller avsaknaden av resurser.

The ratio of companies and organizations in Norway with a number of employees between 5 and 9 and Internet access increased from 66% to 86% during a five year period from 2001 to 2006. This increased use of the Internet puts small companies in a vulnerable position considering information security. They are known to be remarkably less willing to pay for information security compared to companies with more employees and more revenue. There is no such thing as two identical organizations. Every single one has it's own assets, weaknesses, employees and fundamental strategies. This makes each company's requirement for ICT-systems and information security identical as well. One solution might be good for one company but not for others. The differences in organizational structure and mentality is important variables in the process of building a good and secure infrastructure for the organizations. The Australian Computer Crime Surveys presents four readiness to protect factors, they consist of: Technology, policies, training and standards. These factors are used as a template for this thesis. If companies focus on these four aspects of information security, and succeed in combining them in an optimal manner they are said to have security in depth. There is no use in investing great amounts of money on technology if these are not used in a justifiable manner. There might be several reasons for improper use of the technologies, among them; lack of knowledge, laziness and carelessness. The companies continuous inability to calculate their own risks of adverse events and their total losses experienced due to computer crime makes it difficult to perform investment analysis on information security. Smaller companies do often have very limited amount of money to spend in general, and therefore also on information security. The investment analysis model chosen therefore take the maximum amount of spend able money into account. The accuracy of the model presented relies in the companies ability to present trustworthy data, and use both willingness to pay calculations and cost/benefit-investments analysis methods, resulting in a more thorough presentation of an ALE/ROI method used in a proof of concept using estimated data based on surveys, professionals experiences and prices used by a Norwegian ICT-operations company.

Denna studie har som syfte att synliggöra de kunskaper som skandinaviska ungdomar har i de nordiska grannspråken danska, norska och svenska. Vi har använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod, och resultaten visar dels att eleverna har en större läsförståelse i norska än danska och svenska, dels att viktigast för förståelsen är kontakten med språket.

Undervisningen i grannspråken har minskat under de sista 25 åren och en bidragande orsak till detta kan vara dels att lärarna prioriterar bort området till förmån för andra moment, dels att det engelska språket är viktigare i den alltmer globaliserade värld vi lever i.

The purpose of the study is to show the knowledge Scandinavian students have in the Nordic languages Danish, Norwegian and Swedish. We have conducted a survey on the question and the results show that students have a larger understanding in Norwegian than in Danish and Swedish, and the most important thing in learning and understanding a language is being exposed to the language as often as possible.

Education in Nordic languages has decreased in the last 25 years which might be due to that teachers think other parts is more important than Nordic languages and that English is more important than Nordic languages in this global world we live in.

It is the curriculum and the syllabus for history that decides what the classbooks will include. The intention with this paper was to found out what Swedish and Norwegian classbooks writes about the union between Norway and Sweden in 1814-1905. The result has been compiled from a study with teaching materials. Two Norwegian and two Swedish books which was written for the elementary school was used in the study. The text in these books has been analysed from a number of questions. The results are showing that the Norwegian books are telling more about the union between Norway and Sweden than what the Swedish books are. The union era take up a lot of space in the Norwegian books, but the Swedish books are not giving the union era so much space. There is no confusion that the union between these two countries means different things for the countries. At the end of the union bacame Norway a sovereignty and the clearance of the constitution still celebrates every year in may 17. The pupils doesn´t receive enough knowledge to put it in a cohesion from the Swedish classbooks.