Log in

Relevant bibliographies by topics / NorSDSA / Journal articles

To see the other types of publications on this topic, follow the link: NorSDSA.

Journal articles on the topic 'NorSDSA'

Author: Grafiati

Published: 4 June 2021

Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 47 journal articles for your research on the topic 'NorSDSA.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Selander, Helena, Ewa Wressle, and Kersti Samuelsson. "Cognitive prerequisites for fitness to drive: Norm values for the TMT, UFOV and NorSDSA tests." Scandinavian Journal of Occupational Therapy 27, no. 3 (May 15, 2019): 231–39. http://dx.doi.org/10.1080/11038128.2019.1614214.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Larsson, Larsåke. "PR på norska." Norsk medietidsskrift 12, no. 01 (April 11, 2005): 76–78. http://dx.doi.org/10.18261/issn0805-9535-2005-01-13.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Bukve, Oddbjørn. "NORSA IS ESTABLISHED!" Regions Magazine 273, no. 1 (March 2009): 27. http://dx.doi.org/10.1080/13673882.2009.9724800.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Boucht, Johan. "Utvidgat förverkande enligt norska straffeloven § 34a." Tidsskrift for strafferett 12, no. 04 (May 26, 2016): 382–424. http://dx.doi.org/10.18261/issn0809-9537-2012-04-03.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Sundsdal, Einar, and Maria Øksnes. "Klassledning och barnperspektivet." Venue 4, no. 3 (November 19, 2015): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15422.

Full text

Abstract:

Trängs barnperspektivet ut av den starka ställning som klassledningen, det som i Sverige kallas ledarskap i klassrummet, har i den norska lärarutbildningen? I stället för att beskriva barn som initiativrika och samarbetande antar man från klassledningsperpektiv att barnen måste disciplineras till att lyda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Stenius, Kerstin. "EG:s avi rubbar inte det norska monopolförsvaret." Nordisk Alkoholtisdkrift (Nordic Alcohol Studies) 10, no. 2 (April 1993): 111–13. http://dx.doi.org/10.1177/145507259301000205.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Hentilä, Jorma. "Det norska alkoholsystemet har ett starkt stöd." Nordisk Alkoholtisdkrift (Nordic Alcohol Studies) 10, no. 3 (June 1993): 165–66. http://dx.doi.org/10.1177/145507259301000304.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Lieri, Kristiina. "Språkanvändning och språkval bland finsk-norska ungdomar i Osloområdet." Puhe ja kieli, no. 2 (June 1, 2017): 55. http://dx.doi.org/10.23997/pk.64383.

Full text

Abstract:

I artikeln studeras vilket språk (finska eller norska) de sex utvalda ungdomarna i åldern 17–22 år använder i tre olika domäner (hemdomänen, fritidsdomänen och massmediebruket) och hur språkvalet har förändrats under de åtta åren som var mellan de två olika undersökningstillfällena. Det belyses också faktorer som kan tänkas påverka dessa ungdomars språkval. Materialet består av intervjuer och enkät. Studiens ansats är sociolingvistisk.Resultaten i denna undersökning bevisar norskans dominerande ställning i de undersökta ungdomarnas språkval. Undantag är hemdomänen där informanterna också talar finska. Det har skett en del förändringar i språkvalet, först och främst i hemdomänen. Språkvalet förklaras bäst av faktorerna socialt nätverk och förändring av språklig identitet. Resultaten visar vidare att några ungdomar är mer aktivt tvåspråkiga än de andra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Wide, Sverre. "Max Scheler på norska? Om ursprunget till «Deltakar og tilskodar»." Norsk sosiologisk tidsskrift 1, no. 05 (October 30, 2017): 365–79. http://dx.doi.org/10.18261/issn.2535-2512-2017-05-02.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Lieri, Kristiina. "Hur behärskas norska idiom av informanter med finska som förstaspråk?" Nordand 3, no. 02 (December 2, 2019): 117–41. http://dx.doi.org/10.18261/issn.2535-3381-2019-02-02.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Brautaset, Camilla. "I främmande hamn: Den svenska och svensk-norska konsulattjänsten, 1700–1985." Scandinavian Economic History Review 64, no. 1 (January 2, 2016): 79–80. http://dx.doi.org/10.1080/03585522.2016.1149515.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Forser, Tomas. "Middlebrows bland tillvarons highbrows och lowbrows? Bibliotekarierna på det norska fältet." Edda 90, no. 02 (May 4, 2002): 244–49. http://dx.doi.org/10.18261/issn1500-1989-2002-02-13.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Schweigkofler, Wolfgang, Kathleen Kosta, Vernon Huffman, Supriya Sharma, Karen Suslow, and Sibdas Ghosh. "Steaming Inactivates Phytophthora ramorum, Causal Agent of Sudden Oak Death and Ramorum Blight, from Infested Nursery Soils in California." Plant Health Progress 15, no. 1 (January 2014): 43–47. http://dx.doi.org/10.1094/php-rs-13-0111.

Full text

Abstract:

Nursery trade plays a major role in the long-distance spread of Phytophthora ramorum, the causal agent of Sudden Oak Death (SOD) and ramorum blight of ornamental plants. Under federal regulations, nurseries found positive for P. ramorum must destroy infected plants and treat infested soils. The use of steam is an effective method to thermally inactivate P. ramorum from nursery soils as demonstrated at the National Ornamental Research Site at Dominican University (NORSDUC) and one commercial nursery in the Central Valley of California. Heating up the top soil layer (0-30 cm) to 50°C for 120 minutes resulted in complete thermal inactivation of P. ramorum. Consequently, the commercial nursery was released from federal quarantine. Steaming can be a fast, reliable and sustainable option for treating nursery soils. Accepted for publication 21 January 2014. Published 13 March 2014.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Ablat, Abdulwali, Jamaludin Mohamad, Khalijah Awang, Jamil A. Shilpi, and Aditya Arya. "Evaluation of Antidiabetic and Antioxidant Properties ofBrucea javanicaSeed." Scientific World Journal 2014 (2014): 1–8. http://dx.doi.org/10.1155/2014/786130.

Full text

Abstract:

The ethanol extract ofB. javanicaseed was fractionated with solvents of different polarities and tested for antioxidant activities by several assays including DPPH radical scavenging activity, ferric reducing antioxidant power (FRAP), ferrous ion chelating activity (FCA), and nitric oxide radical scavenging activity (NORSA) along with their polyphenolic contents. Antidiabetic activity was evaluated both in vitro and in vivo using a glycogen phosphorylaseα(GPα) inhibition assay and oral glucose tolerance test (OGTT) in nondiabetic rats. The ethyl acetate fraction (EAF), rich in tannin, exhibited the strongest antioxidant activities to DPPH, FRAP, and NORSA, except for FCA. The EAF also exerted a dose-depended inhibition of GPα(IC50= 0.75 mg/ml). Further evaluation of hypoglycemic effect on OGGT indicated that rats treated with EAF (125 mg/kg bw) showed a 39.91% decrease (P < 0.05) in blood glucose levels at 30 min, and continuous fall (P < 0.05) of 28.89% and 20.29% was observed in the following hours (60 and 90 min) compared to the normal control during OGTT. The EAF was applied to polyamide column chromatography, and the resulting tannin-free fraction was tested for both GPαinhibition and antioxidant (DPPH only) activity. The GPαinhibitory activity was retained, while antioxidant activity was lost (4.6-fold) after tannin removal. These results concluded that the GPαinhibitory activity initially detected was primarily due to the compounds other than tannins, whereas antioxidant activity was mainly due to the tannins.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Bugge, Edit. "Den norske folkevisedansen: Den edleste gave, eller „ein akademisk avglans av eit naturfænomen“? / The Norwegian „folkevisedans“. The noblest gift or „an academic reflection of a natural phenomenon“?" Fróðskaparrit - Faroese Scientific Journal 58 (February 26, 2017): 88. http://dx.doi.org/10.18602/fsj.v58i0.63.

Full text

Abstract:

<p><strong>Úrtak</strong>: Tann norski fólkavísudansurin vaks fram i byrjan av 1900árunum og var fyrst og fremst en nýtíðar norsk tulking av føroyska dansinum. Tann norski fólkavísudansurin spældi stóran lut i fólkaupplýsingar og tjóðbyggingarstarvinum hjá „norskdomsrørsluni“. Í hesi grein verður greitt frá nøkrum eyðkennum í norska fólkavísudansinum, upphavi og søguligu menning hansara. Í norska diskursinum um stílideal í fólkavísudansi spæla møti við og hugmyndir av <em>autentiskum </em>føroyskum dansi stóran lut. Tiknar verða fram tvær vitjanir, sum føroysk dansifeløg gjørdu hjá norskum fólkadansifeløgum í Noregi. Hesar vitjanir hava havt ávirkan á menningina av fólkavísudansi í Noregi, og tær hava fyri ein part eisini ført til split í norskum fólkadansihøpi.</p><p> </p><p><strong>A</strong><strong>bstract</strong>: Norwegian <em>folkevisedans </em>is a dance form that appeared in the early 1900s. It is primarely a modern Norwegian interpretation of the Faroese chain dance. The Norwegain <em>folkevisedans </em>played a central role as a cultural expression to the nation building and cultivation project of <em>The Movement for Norwegianness (norskdomsrørsla)</em>. The article gives a short introduction to Norwegian folkevisedans, its origin and historical development. Encounters with and ideas about <em>authentic </em>Faroese dance has been, and still is, an important topic in the Norwegian discourse on the aestetic and stylistic ideals of <em>folkevisedans</em>, <em>sangdans </em>and <em>stordans</em>. The article discusses two such cultural encounters, in which Faroese dance groups have visited Norway. These encounters have had an impact for the development of the folkevisedans in Norway, and to some extent they have given rise to a dissension between Folkevisedans enthusiasts.</p>

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Rapp, Anna. "Organisering av föräldrasamverkan i ett ojämlikhetsperspektiv." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 1 (May 7, 2020): 39–54. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i1.3577.

Full text

Abstract:

Föräldrars socioekonomiska bakgrund har stor betydelse för hur väl barn tillägnar sig sin skolgång.Ett av skolans uppdrag är att bidra till jämlik utbildning och att utjämna social ojämlikhet.Detta förväntas bland annat ske genom ett samarbete mellan skola och hem. I ett neoinstitutionelltperspektiv kan man betrakta skolor som organisationer som påverkas av normsystem i sinomgivning. På så vis kommer de normer som finns i skolornas upptagningsområde att påverkahur de organiserar sin verksamhet. Föräldrasamverkan är en av många företeelser som kräverden typen av organisering. Den här studien visar att skolor i hög grad påverkas av sin institutionellaomgivning när det handlar om samarbete mellan skola och hem. Det är stora skillnadermellan en utvald norsk och finsk kommun, men också mellan skolor belägna i utsatta områdenoch skolor i mer priviligierade områden. En generell trend mot kundorientering förstärker skillnadernai hur samverkan hanteras, speciellt den norska kontexten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Kempa, Maria E. "Profesor Irena Norska-Borówka – wybitny pediatra i neonatolog z Śląskiego Uniwersytetu Medycznego – 80-lecie urodzin." Pediatria Polska 84, no. 6 (November 2009): 606–9. http://dx.doi.org/10.1016/s0031-3939(09)70098-8.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Gosbell, Iain B., Joanne L. Mercer, Stephen A. Neville, Kerry G. Chant, and Rosemary Munro. "COMMUNITY-ACQUIRED, NON-MULTIRESISTANT OXACILLIN-RESISTANT STAPHYLOCOCCUS AUREUS (NORSA) IN SOUTH WESTERN SYDNEY." Pathology 33, no. 2 (May 1, 2001): 206–10. http://dx.doi.org/10.1080/00313020120038674.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Gosbell, Iain B., Joanne L. Mercer, Stephen A. Neville, Kerry G. Chant, and Rosemary Munro. "Community-acquired, non-multiresistant oxacillin-resistant staphylococcus aureus (NORSA) in South Western Sydney." Pathology 33, no. 2 (2001): 206–10. http://dx.doi.org/10.1080/00313020123439.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Gosbell, I. B. "Detection of intrinsic oxacillin resistance in non-multiresistant, oxacillin-resistant Staphylococcus aureus (NORSA)." Journal of Antimicrobial Chemotherapy 51, no. 2 (January 6, 2003): 468–70. http://dx.doi.org/10.1093/jac/dkg064.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Bodin, Per-Arne. "Helgen i grenseland. Arven fra Trifon av Petsjenga." Nordisk Østforum 33 (May 10, 2019): 26–28. http://dx.doi.org/10.23865/noros.v33.1637.

Full text

Abstract:

Längst upp på Nordkalotten sammanstrålar fyra länder, två kristna kyrkor, tre olika ortodoxa kyrkliga jurisdiktioner och mer än en handfull olika folk. Caroline Serck-Hanssen fokuserar i sin bok Helgen i Grenseland på en särskild aspekt på detta område, den ortodoxa traditionen i Petjenga (Petsamo) med omgivningar. Två munkar, Trifon och Feodorit, etablerade ortodoxin i trakten och kristnade skoltsamerna på 1500-talet. Det kloster som Trifon byggde brändes ner av finnarna (eller om man så vill svenskarna) 1589. Det flyttades och återetablerades flera gånger. I slutet av 1800-talet blomstrade det och blev både ett pilgrims- och turistmål. Efter första världskriget blev en del av området finskt med namnet Petsamo. Andra världskriget gick hårt åt trakten och efter kriget blev Petsamo sovjetiskt territorium. Efter Sovjetunionens fall har ortodoxin och klostret återetablerats och ortodoxin finns också närvarande på den norska sidan. Den gemensamma ortodoxa traditionen och arvet från Trifon har idag blivit gemensamhetsskapande element i denna trakt. Den nya vägtunneln som förkortar vägen mellan Nordnorge och Ryssland har symtomatiskt nog fått namnet Trifontunneln.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Westerhäll, Lotta Vahlne. "Komparativ- och migrationsrättsliga perspektiv på begreppen sjukdom och arbetsoförmåga avseende rätt till kontantförmån - Det svensk-norska exemplet." Tidsskrift for Rettsvitenskap 124, no. 02 (August 30, 2011): 250–83. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3096-2011-02-04.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Contessa, Andreina. "The Mantua Torah Ark and Lady Consilia Norsa: Jewish Female Patronage in Renaissance Italy." Ars Judaica: The Bar Ilan Journal of Jewish Art 12 (May 2016): 53–70. http://dx.doi.org/10.3828/aj.2016.5.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Samuelsson, Martin. "Deliberativ demokrati i den norska skolan - Ger lärare uttryck för deliberativa uppfattningar när det kommer till demokrati och demokratiutbildning?" Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 22, no. 1 (January 1, 2013): 47–63. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v22i1.984.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Vassallo, Christian. "Il ruolo della retorica tra democrazia e oligarchia. Un’ipotesi di attribuzione di un supposto frammento socratico." Elenchos 35, no. 2 (June 1, 2014): 195–232. http://dx.doi.org/10.1515/elen-2014-350202.

Full text

Abstract:

AbstractSince the editio princeps, PSI XI 1215 has been recognized as a fragment of a Socratic dialogue. After the first studies on its philological aspects and probable authorship, however, the text has not drawn the attention of historians of ancient philosophy, and this important Socratic evidence has long been totally neglected. This paper reviews the history of scholarship on the Florentine fragment and presents a new critical edition, on the basis of which it tries to give for the first time a historico-philosophical reading of the text. This interpretation aims to demonstrate: a) that the Socratic philosopher who is writing had not a low cultural level, and the fragment presupposes an accurate knowledge of Plato’s political thought, as Medea Norsa and Girolamo Vitelli already supposed with regard to Book 8 of Plato’s Republic; b) that the fragment in question can be attributed to a Socratic dialogue which was most likely composed in the first half of the 4th century BC; c) that both philosophical and textual arguments support the attribution of the fragment to a dialogue of Antisthenes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Mariotto, Sandra, Liano Centofante, Carlos S. Miyazawa, Luiz Antonio Carlos Bertollo, and Orlando Moreira Filho. "Chromosome polymorphism in Ancistrus cuiabae Knaack, 1999 (Siluriformes: Loricariidae: Ancistrini)." Neotropical Ichthyology 7, no. 4 (2009): 595–600. http://dx.doi.org/10.1590/s1679-62252009000400006.

Full text

Abstract:

Cytogenetic and FISH analyses were performed in 30 Ancistrus cuiabae specimens from a bay near the town of Poconé, in the Pantanal of Mato Grosso, Brazil. The observed diploid number was 2n = 34 chromosomes for both sexes and three distinct katyotypic formulae were found, namely cytotype A (20m, 8sm, 6st, Fundamental Number/FN = 68; 6 males and 11 females), cytotype B (19m, 8sm, 6st, 1a, FN = 67; 8 males and 4 females) and cytotype C (18m, 8sm, 6st, 2a, FN = 66; a single male). NORs's analyses showed that these regions were located in distinct sites on the NOR-bearing chromosome pair, according to cytotypes. Thus, in cytotype A, NORs were located in the terminal region of the short arm of the second metacentric chromosome pair; in cytotype B, they were detected in the short arm of the metacentric chromosome and interstitially on the acrocentric chromosome and, in cytotype C, NORs were observed in the interstitial region of the acrocentric chromosome pair. C-positive heterochromatic bands were adjacent to the rDNA sites in the corresponding chromosomes. Thus, the chromosomal polymorphism of A. cuiabae was probably originated through a pericentric inversion in chromosome pair nº 2 involving the NOR sites, which represents a novelty in the Ancistrini tribe. The results also broaden the knowledge of the chromosomal evolution in Ancistrus, the most derived genus of the Ancistrini tribe.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Boucht, Johan. "Betydelsen av självförvållat rus vid uppsåtsbedömning enligt norska strl. § 40 – särskilt i ljuset av svenska HD:s avgörande NJA 2011 s. 563." Tidsskrift for Rettsvitenskap 124, no. 05 (March 22, 2012): 612–57. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3096-2011-05-02.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Berg, Roald. "Aryo Makko & Leos Müller (eds.), I främmande hamn. Den svenska och svensk-norska konsulstjänsten 1700-1895 (Malmö: Universus Academic Press, 2015). 313 pp." Sjuttonhundratal 13 (December 1, 2016): 155–58. http://dx.doi.org/10.7557/4.3887.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Shrestha, Bidya, Bharat M. Pokhrel, and Tribhuban M. Mohapatra. "Phenotypic characterization of nosocomial isolates of Staphylococcus aureus with reference to MRSA." Journal of Infection in Developing Countries 3, no. 07 (August 30, 2009): 554–60. http://dx.doi.org/10.3855/jidc.474.

Full text

Abstract:

Background: Apart from being a major cause of mortality, nosocomial infections due to Staphylococcus aureus have been imposing a burden on patients, hospitals and health care systems. The present study was designed to determine the prevalence of methicillin resistant S. aureus (MRSA) among nosocomial isolates along with their phenotypic characterization. Methodology: MRSA and methicillin sensitive S. aureus (MSSA) were determined by performing four different tests viz: disc diffusion, oxacillin screen agar test, MRSA latex agglutination test, and MIC of oxacillin by E test. Results: Of the 149 S. aureus nosocomial isolates, 44.9% were MRSA, which included 82.1% of homogeneous MRSA and 17.9% of heterogeneous MRSA. Association of MRSA infection was found to be significantly higher in skin and lower respiratory tract infections. Of the MRSA isolates, 65 were multiresistant oxacillin resistant Staphylococcus aureus (MORSA) and 2 were nonmultiresistant oxacillin resistant Staphylococcus aureus (NORSA). D tests performed on 136 isolates showed that Inducible macrolide-lincosamide-streptogramin B (MLSB) and constitutive MLSB resistance were found to be associated with MRSA. On the contrary, susceptibility to both erythromycin and clindamycin was found to be associated with MSSA. However, MSB (macrolide-streptogramin B) resistance was not found associated either with MRSA or MSSA. Furthermore, both inducible and constitutive MLSB were found to be associated with only homogenous MRSA. Conclusion: D tests may be made mandatory in all S. aureus isolates as inducible MLSB resistance cannot be detected in routine susceptibility test unless erythromycin and clindamycin are placed 15-26 mm apart.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Baden, Andrea L. "The Missing Lemur Link: An Ancestral Step in the Evolution of Human Behavior Ivan Norscia Elisabetta Palagi Cambridge, UK, Cambridge University Press. 2016. 289 pp. ISBN: 978-1-107-01608-8 (hardback)." American Journal of Physical Anthropology 163, no. 2 (March 2, 2017): 417. http://dx.doi.org/10.1002/ajpa.23199.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Forskning, Sociologisk. "Komande temanummer av Sociologisk Forskning." Sociologisk Forskning 57, no. 2 (July 8, 2020): 220. http://dx.doi.org/10.37062/sf.57.21973.

Full text

Abstract:

Det behövs sociologiska perspektiv för att belysa de många samhälleliga utmaningar som pandemin covid-19 har inneburit, såväl direkt som indirekt. Vi efterlyser därför aktuella och empiriskt grundade forskningsartiklar som utifrån sociologiska perspektiv kan öka vår förståelse av coronakrisen och pandemin covid-19. Relevanta frågor att belysa är till exempel expertkunskaper och relationen mellan vetenskap och politik, betydelsen av social ojämlikhet under pandemin samt dess sociala konsekvenser, samhällets organisering och styrning under kristider, de nya utmaningar som krishanteringsåtgärder skapar, hur människor agerar under kriser och hanterar ensamhet, isolering och permitteringar. Artiklarna kan handla om svenska förhållanden men även använda jämförande och internationella perspektiv för att förstå det som händer i Sverige i förhållande till andra länder. En världsomspännande hälsokris gör att vi alla behöver experter mer än någonsin, för att veta hur vi kan skydda oss mot viruset och för att ta fram vaccin eller andra effektiva behandlingar. Under pandemin covid-19 har vi sett att det finns en stor tilltro till vetenskap och teknik samtidigt som expertisen ständigt ifrågasätts. Expertkunskaper handlar aldrig enbart om faktaförhållanden utan även om hur problemen uppfattas och vem som har ansvar för att lösa dem. Sociologiska perspektiv på huruvida vetenskap uppfattas som är viktiga under kriser när experter dominerar debatten. Minst lika viktiga sociologiska teman är mellanmänskliga relationer, emotioner och människors drivkrafter. Vad är det som gör att vi agerar som vi gör i en kris? Vilken beredskap har människor och organisationer för att agera i en kris? Vi efterlyser också bidrag som uppmärksammar perspektiv som tenderat att falla bort i rapporteringen, till exempel frågor om ojämlikhet, konflikter, makt och ideologi. Det finns ett stort behov av empirisk forskning som undersöker hur coronakrisen och pandemin covid-19 har drabbat olika grupper och huruvida socioekonomiska skillnader, åldersskillnader och intressekonflikter har synliggjorts eller osynliggjorts under coronakrisen. Bidrag kan skrivas på svenska, engelska, danska och norska. Artiklar kan vara mellan 4 000 och 10 000 ord långa. I övrigt se tidskriftens riktlinjer på www.sociologiskforskning.se. Alla artiklar genomgår anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review). Vid frågor, kontakta gärna någon av gästredaktörerna för temanumret. Deadline för manus är 15 oktober 2020 Gästredaktörer:Shai Mulinari, Lunds universitet: shai.mulinari@soc.lu.seLinda Soneryd, Göteborgs universitet: linda.soneryd@gu.seSusanna Öhman, Mittuniversitetet: susanna.ohman@miun.se

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Andren, Nils. "Book Reviews : Stefan Höjelid: Sovjetbilden i nordisk press, Svenska, norska och finländska reaktioner på sovjetiskt agerande. (The Soviet image in the Nordic press, Swedish, Norwegian and Finnish reactions on Soviet actions). With an English Summary. Diss. 181 pp. 1991, Lund Political Studies 67, Studentlitteratur Lund." Cooperation and Conflict 26, no. 3 (September 1991): 161–63. http://dx.doi.org/10.1177/001083679102600305.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Lundmark, Lennart. "Reindeer pastoralism in Sweden 1550-1950." Rangifer 27, no. 3 (April 1, 2007): 9. http://dx.doi.org/10.7557/2.27.3.264.

Full text

Abstract:

In the middle of the 16th century we get the first opportunity to a more detailed knowledge of reindeerpastoralism in Sweden. At that time the Sami lived in a hunter-gatherer economy. A family had in average about 10-20 domesticated reindeer, mainly used for transport. They could also be milked and used as decoys when hunting wild reindeer. During late 16th century the Swedish state and merchants bought large amounts of fur from the Sami. The common payment was butter and flour. This created a new prosperity, which lead to a considerable increase in population in Swedish Lapland. The population became too large for a hunter-gatherer economy. A crisis in early 17th century was the starting point for the transition to a large-scale nomadic reindeer pastoralism. Up to the middle of the 18th century intensive reindeer pastoralism was successful. But the pastoralism became gradually too intensive and diseases started to spread when the herds were kept too densely crowded for milking in summertime. During the first decades of the 19th century reindeer pastoralism in Sweden went through a major crisis. The number of reindeer herding mountain-Sami decreased considerably, mainly because they went to live permanently along the Norwegian coastline. Intensive reindeer pastoralism started to give way for extensive herding towards the end of the 19th century. In the north of Sweden influences from the Kautokeino Sami were an important factor, in the south extensive reindeer herding started to expand when the market for meat came closer to the Sami. During the 1920s the milking of reindeer ceased in Sweden, except in a few families. At that time Sami families from the north had been removed southwards. They further demonstrated the superiority of extensive herding to the Sami in mid- and southern Lapland. Reindeer pastoralism is basically a system of interaction between man and animal, but it has been heavily influenced by market forces and state intervention during hundreds of years. To a large extent these long-term external influences have made reindeer pastoralism what it is today. That aspect should not be overlooked when assessing the future prospects of reindeer pastoralism in Scandinavia.Renskötseln i Sverige 1550-1950Abstract in Swedish / Sammanfattning: Först vid mitten av 1500-talet finns det källmaterial som ger oss en tämligen detaljerad bild av renskötseln i Sverige. Vid den tiden levde samerna i en jakt- , fiske- och samlarekonomi. En familj hade normalt 10-20 renar som främst utnyttjades vid transporter. Tamrenarna kunde också mjölkas och fungera som lockdjur vid vildrensjakt. Under senare delen av 1500-talet köpte svenska staten och handelsmän stora mängder pälsverk av samerna. Den vanligaste betalningen var smör och mjöl. Detta skapade ett välstånd som ledde till en betydande folkökning i svenska lappmarken. Befolkningen blev för stor för att rymmas inom ramarna för en jaktochfiskeekonomi. En kris i början av 1600-talet blev startpunkten för övergången till en storskalig rennomadism.Fram till mitten av 1700-talet var den intensiva renskötseln framgångsrik. Men renskötseln blev efterhand alltför intensiv. Under senare delen av 1700-talet började det spridas sjukdomar i de tätt sammanhållna hjordarna. De första decennierna av 1800-talet innebar en allvarlig kris i renskötseln. Antalet renskötande fjällsamer minskade kraftigt, främst genom utvandring till norska kusten. Den intensiva renskötseln med mjölkning av renarna började ersättas av en extensiv renskötsel inriktad på köttproduktion de sista decennierna av 1800-talet. I norr var naturförhållandena och influenser från Kautokeino-samerna en viktig faktor, i söder utvecklades renskötseln i extensiv riktning främst därför att marknaden för renkött kom närmare renskötarna. Under 1920-talet upphörde mjölkningen av renar i Sverige, utom i några enstaka familjer. Då hade förflyttningarna av samer från nordligaste Sverige söderut påskyndat utvecklingen och ytterligare markerat den extensiva renskötselteknikensöverlägsenhet. Tamrenskötsel är ett samspel mellan människa och djur, men det är inte bara en fråga om renskötaren och hans hjord. Externa marknadsfaktorer, beskattning och lagstiftning har haft ett betydandeinflytande på renskötselns utveckling under hundratals år. De har till stor del format renskötseln till vad den är idag. Detta bör beaktas när man gör bedömningar av renskötselns framtid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Porko-Hudd, Mia. "Förord." Techne serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap 21, no. 3 (June 22, 2021): i—ii. http://dx.doi.org/10.7577/technea.4488.

Full text

Abstract:

Bästa läsare! Välkommen att läsa artiklar i detta nya nummer av Techne Serien, det tredje numret under år 2021. I numret finns sex artiklar vars gemensamma nämnare kan reduceras till ordkonstruktionerna samskapande, meningsskapande och tvärvetenskapande. Den första artikeln Video Data Analysis for Tracing Emotional Aspects of Collaborative Design and Making Processes av Tiina Paavola, Kaiju Kangas, Sirpa Kokko, Sini Riikonen, Varpu Mehto, Kai Hakkarainen och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, beskriver införandet av en systematisk analys på tre nivåer för videoanalys, för att spåra emotionella aspekter av en Makercentrerad samarbetsdesign och tillverkningsprocess. För analys av longitudinella samarbetsprocesser utvecklades den visuella analysmetoden Making-Process-Rug, som möjliggör spårning av materialmedierade verbala och förkroppsligade tillverkningsprocesser. Metoden exemplifieras genom en fallstudie där en grupp elever i årskurs 7 använde traditionella och digitala tillverkningstekniker för att uppfinna, designa och tillverka artefakter. Datamaterialet utgörs av 11 timmar videofilm som analyseras på tre nivåer bestående av makro, mellanliggande och mikro nivå. Resultaten visar att metoden för att identifiera känslor från videodata har potential för pedagogisk forskning inom olika områden, men att kulturspecifika uttryck och tolkningar av känslor kräver särskild uppmärksamhet i fortsatt metodutveckling. I den andra artikeln Laddad slöjd – slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande, strävar Marléne Johansson att utifrån slöjdforskning och historiska, sociala och kulturella grunder ge en översiktlig bild och lyfta fram hur slöjd, slöjdkunnande och slöjdföremål kan uppfattas ’laddade’ på olika vis. Artikeln inleds med beskrivningar om olika redskaps och föremåls laddningar. Med hjälp av en sax, en nål och en jeansväska illustreras hur olika varianter av respektive redskap har olika laddningar. En sax är inte bara en sax, den kan t ex vara en fårklippningssax, leksakssax i plast, tillklippningssax, plåtsax, kirurgsax, taggsax, broderisax, knapphålssax eller frisörsax, var och en med sin egen form, sitt eget specifika användningsändamål och laddning. Johansson belyser vidare hur skolslöjd och slöjdkunnande ger och ges laddningar samt för resonemang om slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande i och utanför skolan. Artikeln avslutas med att lyfta fram behovet av en breddad syn på slöjdens kunskapsform, och vad det kan innefatta att arbeta i hela processer utifrån idéer, olika material och redskap till ett fysiskt föremål. Artikeln ”Det blir ofte vanskelig å få til de tverrfaglige greiene” Et lærerperspektiv på tverrfaglighet av Torunn Paulsen Dagsland tar läsaren till tvärvetenskapliga utmaningar och möjligheter som den nya läroplanen för den norska grundutbildningen ger. Artikeln belyser hur den övergripande delen av läroplanen beskriver begreppet tvärvetenskapligt som en pedagogisk princip och hur detta tillåter lärare att konstruera sin egen förståelse för vad ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt är, och hur olika former av tvärvetenskaplig undervisning kan formas. Undersökningen bygger på dokumentanalys och intervjuer med tolv lärare i gymnasiet som undervisar i naturfag och i kunst og håndverk. Den teoretiska ramen för studien utgörs av Goodlads läroplansteori. Artikeln beskriver vad lärarna placerar i begreppet tvärvetenskapligt och hur de operationaliserar detta i sin undervisning. Studien visar att majoriteten av lärarna hävdar att tvärvetenskap innebär undervisning där ämnen integreras och glider in i varandra. Undersökningen visar dock att när lärarna ser på sin egen operationaliserade undervisning, märker de att de förstår och tillämpar den tvärvetenskapliga metoden på olika sätt. Den fjärde artikeln utgörs av Reasons for knitting blogging and its importance for crafting av Katja Vilhunen, Sinikka Pöllänen and Harri Pitkäniemi. I artikeln beskrivs en studie om orsaker till varför många som håller på med stickning, också väljer att blogga om sin verksamhet och hur bloggandet i sin tur stödjer hantverket. Studien genomfördes som en mixed-methods studie där det empiriska materialet insamlades genom två online enkäter under två olika år i samma grupp av finska bloggare, samt genom essäer skriva efter de senare enkäterna. Studiens kvantitativa data fokuserade på tidsrelaterade förändringar i bloggningen, medan det kvalitativa datat användes som klargörande beskrivningar. Resultaten visar att det fanns flera orsaker till bloggning om stickande. Orsakerna bestod av inspiration och materialisering, känsla av samhörighet och gemenskapsstöd, samt uppmuntran, reflektion och minnen. Studien antyder att stickning och bloggning kompletterade varandra, och att bloggningen stödde utvecklingen av bloggarnas stickning till en seriös fritidsaktivitet bestående av meningsfulla långsiktiga aktiviteter och tydliga mål. Den femte artikeln i numret är skriven av Stina Westerlund och Marcus Samuelsson. Artikeln Lära sig att stå ut – ett bidrag till diskussionen om varför vi har slöjd i skolan fokuserar på den stundvis högljutt ställda frågan som svenska slöjdlärare får bemöta om slöjdens varande som läroämne. Forskarna förankrar diskussionen i teorier om motstånd och ledarskap. Datamaterialet i studien utgörs av tidigare insamlade videoobservationer som tar fasta på hur tre lärare förhåller sig till elever som möter externt eller internt motstånd under slöjdprocesser. Studien visar att lärarnas olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet som eleverna upplever, gör att elevernas erfarenheter av motstånd i skolslöjden blir olika. Artikeln lyfter även fram diskursen om slöjd som ett roligt ämne och vad detta medför för både lärare och elever i stunder av motstånd. Avslutningsvis konstateras att lärares arbete att ge olika typer av stöd utifrån situation och individ är både komplext och utmanande. Enligt forskarna kvarstår det ett behov av att studera balansen mellan olika typer av stöd i slöjdundervisning samt vidareutveckla begrepp som fördjupat ringar in olika kvaliteter i hur lärare i slöjd leder undervisningen. Numrets sista artikel, Utbytesstuderandes erfarenheter av slöjd på universitetsnivå, är skriven av Pia Brännkärr. I artikeln diskuteras universitetens internationalisering från ett mottagarperspektiv. Forskningsfrågan för studien lyder: Vilka erfarenheter synliggör utbytesstuderande från slöjdkursen de deltagit i? Det empiriska materialet består av 13 utbytesstuderandes skriftliga kursuppgifter från en slöjdkurs hösten 2018 vid Åbo Akademi. Genom tematisk analys och med hjälp av programmet Nvivo har studerandes texter analyserats och fem teman har skapats. Resultaten visar att utbytesstuderandes erfarenheter handlar om känslor och personlig utveckling, reflektioner gällande ämnesteknologi, den kommande lärarprofessionen, kontakten till och interaktionen med medstuderande och lärare, samt kopplingar och reflektioner till det omgivande samhället och hemlandet. Studien ger ett internationellt perspektiv på slöjdupplevelser, samt kunskap som hjälper mottagande universitet och lärare att i framtiden anpassa verksamheten så att studerande får bästa möjliga utbyte och erfarenhet. Med dessa artiklar önskar jag er givande och tankeväckande lässtunder, och uppmanar er att aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Tillsammans bidrar vi till att slöjdforskningen stärks och sprids! En vacker sommardag i Vasa 2021, Mia Porko-Hudd Huvudredaktör

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

"Appointments at Norsdon." Sealing Technology 1999, no. 64 (April 1999): 16. http://dx.doi.org/10.1016/s1350-4789(99)90243-x.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Reichenberg, Monica. "Texter, läsförståelse och läsundervisning i Norge och Sverige - en översikt [VISIONS 2011: Teaching]." Acta Didactica Norge 6, no. 1 (March 9, 2012). http://dx.doi.org/10.5617/adno.1073.

Full text

Abstract:

I denna komparativa litteraturöversikt har jag jämfört norsk och svensk läsforskning. Detta mot bakgrund av resultaten i PISA 2009 . Svenska elevers läsförståelse har försämrats avsevärt och de allra svagaste läsarna har ökat i antal. Så är inte fallet i Norge. Det finns få svenska lässtudier som fokuserat mellanåren och högstadiet. Den svenska forskningen karaktäriseras vidare av den näst intill totala fokuseringen på skönlitterära texter. De norska forskarna har däremot riktat uppmärksamheten mot främst mellanåren och högstadiet, dvs. de år då antalet faktatexter intar en alltmer dominerande roll i skolarbetet och då svårighetsgraden på faktatexterna ökar. Sverige har ingen institution som motsvarar det norska ”Nasjonalt senter for leseforsking og leseopplæring”. På Lesesenteret har man utarbetat ett om-fattande fortbildningsmaterial, som bygger på kompetensmålen i Kunnskapsløftet. Stora norska satsningar har också gjorts för att översätta läsdidaktisk forskning till skolpraktik. Några motsvarande svenska satsningar där man knutit så mycket forskarkompetens till sig finns inte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

"EEC environmental programme NORSPA goes ahead." Marine Pollution Bulletin 22, no. 12 (December 1991): 575. http://dx.doi.org/10.1016/0025-326x(91)90231-g.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Eriksen, Thomas Hylland. "Veřejná antropologie ve 21. století, s některými příklady z Norska." Český lid 103, no. 1 (March 25, 2016). http://dx.doi.org/10.21104/cl.2016.1.02.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

"Book Review: I främmande hamn: Den svenska och svensk-norska konsulstjänsten 1700–1985." International Journal of Maritime History 28, no. 3 (July 27, 2016): 622–24. http://dx.doi.org/10.1177/0843871416645715n.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Malmgren, Sven-Göran. "Underligt nog/klokt nog – en ganska ny typ av satsadverb i svenska och norska." Oslo Studies in Language 11, no. 1 (August 27, 2020). http://dx.doi.org/10.5617/osla.8174.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att demonstrera hur nya och allt större korpusar kan ge oss djupare insikter i svensk och norsk språkhistoria. Detta illustreras av den ganska nya satsadverbtypen underligt/klokt nog, t.ex. underligt nog var ingen hemma. För att hitta ett förstabelägg för konstruktionstypen år 2000 fanns bara den stora historiska svenska ordboken (SAOB) att tillgå; där hit-tades ett belägg från 1839. År 2014 var den svenska Litteraturbanken, där stora delar av den klassiska svenska litteraturen finns digitaliserad, redan väl utbyggd, och ett belägg från 1833 hittades. I dag, år 2020, är så gott som alla viktiga svenska tidningar från 1700-talet och framåt digitalt tillgäng-liga via Kungliga biblioteket, och nu kan konstruktionstypen spåras tillbaka till åtminstone 1805. Som framgår av studien är utvecklingen i Norge och norskan, såväl vad gäller digitala textmaterial som den aktuella konstrukt-ionstypen, i allt väsentligt parallell.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Brignani, Marida. "Agli studenti e ai docenti per la Giornata della Memoria. Ultima lettera di Fabio Norsa." Novecento.org, December 2015. http://dx.doi.org/10.12977/nov109.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Brante, Eva Wennås, and Elisabeth Stang Lund. "Undervisning i en sammansatt textvärld: En intervjustudie med svenska och norska gymnasielärare om undervisning i kritisk läsning och kritisk värdering av källinformation." Nordic Journal of Literacy Research 3 (September 1, 2017). http://dx.doi.org/10.23865/njlr.v3.671.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Forskning, Sociologisk. "Forskningsnotiser." Sociologisk Forskning 58, no. 1–2 (June 4, 2021). http://dx.doi.org/10.37062/sf.58.23259.

Full text

Abstract:

Från och med nästa nummer av Sociologisk Forskning, som utkommer efter sommaren 2021, kommer tidskriften att publicera så kallade forskningsnotiser (research notes). Forskningsnotiser är korta texter som presenterar nya forskningsresultat på ett koncist och tydligt sätt. Vi publicerar enbart notiser som utgår från egen empirisk forskning om samhällsförhållanden i Sverige, inklusive komparativa studier som inbegriper svenska förhållanden. På samma sätt som för vanliga vetenskapliga artiklar i Sociologisk Forskning ska dessa notiser, om än mycket kort, introducera de begrepp och den teori som är relevant för undersökningen samt den metod som använts. Texten ska även kort tydliggöra vilken betydelse de nya resultaten har för forskningens förståelse av det som undersökts. Texten kan vara skriven på svenska, engelska, danska eller norska. Vi föredrar att texten är skriven på engelska, då vi ser dessa forskningsnotiser som ett sätt att snabbt sprida information om pågående svensk sociologisk forskning till en internationell publik. Notisen ska vara mellan 1 000 och 1 700 ord, exklusive titel, abstract, referenser, tabeller och figurer. Notisen får som mest innehålla en tabell eller en figur (som mest en sida i tidskriften), högst tio referenser samt fem nyckelord. Abstract får inte vara längre än 90 ord. Bidraget ska i huvudsak behandla ny och tidigare opublicerad forskning. Följ i övrigt tidskriftens riktlinjer för vanliga vetenskapliga artiklar. Notisen kommer att genomgå anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review). Om notisen är skriven på engelska ska författaren ombesörja att den genomgår en professionell språkgranskning innan publicering. Skicka som vanligt in ditt bidrag genom vårt manushanteringssystem, som du når från vår hemsida.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

"Omaggio a Medea Norsa, a cura di MARIO CAPASSO (Syngrammata, Ricerche papirologiche, 2). Napoli, Le Edizioni dell'Elleboro, 1993. 171 p." Mnemosyne 49, no. 2 (1996): 252. http://dx.doi.org/10.1163/1568525962611283.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Møller Gabrielsen, Ane. ""Farlig hund" som diskursiv konstruktion. Disciplinering av hundar och hundägare i Norge." Elore 20, no. 1 (May 1, 2013). http://dx.doi.org/10.30666/elore.79049.

Full text

Abstract:

Under de senaste decennierna har flera länder förbjudit farliga hundraser, och i Norge är sex raser förbjudna då de anses som farliga. Förbud mot farliga hundar uttrycker en tanke om att farlighet kan förhindras, och omvandlar något som i princip är okontrollerbart och ohanterligt till identifierbara individer. Vad som gör en hund farlig är dock inte självklart, och ”farliga hundar” är ett ämne fullt av paradoxer. År 1930 var det schäfer och dobermann som ansågs som farliga i Norge, medan det idag är ”kamphundar” som utgör de farliga hundarna. Denna artikel tar sin utgångspunkt i norska lagberedningar som behandlar temat farliga hundar från 1930 till idag med utgångspunkt i en tanke om att farliga hundar inte existerar i sig själva, utan skapas genom att lagstiftningen kopplar Sammandrag – Artiklar Elore 1/2013 26 farlighet till andra element. Mot bakgrund av teori om styrningsmentalitet och Carol Bacchis ”vad är problemet representerat att vara”-metod för policyanalys (wpr), identifieras de konceptuella premisserna som verkar innanför lagstiftningens definitioner av farliga hundar som farliga hundraser. Genom den tidsperiod som beskrivs i artikeln har ”farliga hundar” i norsk lagstiftning inte bara ändrat rastillhörighet – ”farlighet” har också gått från en fråga om hundars beteende till att bli en fråga om stamtavlor, DNA, utseende och ägare. Detta är både en konsekvens och en bekräftelse av ett tänkesätt där ”hund” i ökande grad tänks som ”ras”, där negativa egenskaper förstås som medfödda, ärftliga och synliga, och där man förutsätter ett samband mellan vissa typer av hundar och vissa typer av människor. Trots att förbud mot farliga hundar definierar hundar som inte får existera har dessa åtgärder också påverkat kontrollen av ”vanliga hundar”, och författaren argumenterar för att ”farliga hundar” fungerar som en diskursiv knutpunkt som också möjliggör styrning och disciplinering av ”vanliga hundar” och deras ägare genom interaktion mellan myndigheterna och Norsk Kennel Klub. Definitionerna av farliga hundar i lagar och förordningar har fått kennelklubben att ta ansvar för utbildning av hundägare, kennelklubben har varit en viktig faktor i att göra klubbens system för avel, märkning och registrering till politiska teknologier för kontroll av hundpopulationen, och den har varit ett viktigt element i skapandet av subjektspositionen ”den ansvarsfulla hundägaren”, en ägare som själv tar ansvar för att kontrollera sina hundar genom registrering, koppel och dressyr.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Cabras, Francesco. "J. Kochanowski, Treny. Treni. Lamenti, trad. di U. Norsa ed E. Damiani, a cura di G.O. Fasoli, introduz. di L. Marinelli, Agorà & Co., Lugano 2020, pp. 186." Studi Slavistici, July 20, 2021, 277–79. http://dx.doi.org/10.36253/studi_slavis-10419.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Østern, Anna-Lena, Renata Svedlin, and Gunnar Engvik. "Partnerskap inom lärarutbildning i Norge och Finland: historiska förutsättningar för og praktiklärares förståelse av professionell handledning." Acta Didactica Norden 14, no. 2 (May 13, 2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.7915.

Full text

Abstract:

Syftet med denna artikel är att undersöka hur strävanden att professionalisera handledning i lärarutbildning i Norge och Finland genomförts och har resulterat i två olika partnerskapsmodeller. Fokus är i denna artikel på handledning av undervisnings-praktik. Artikeln handlar dels om den historiska framväxten av undervisningspraktik och -handledning av lärarstuderande inom lärarutbildning, dels om två exempel på pågående utvecklingsarbete inom området handledning i lärarstuderandes under-visningspraktik. I en jämförande uppställning lyfter författarna fram avgörande brytningspunkter i utvecklingen av praktik med åtföljande handledning inom lärar-utbildningen i Norge, respektive Finland. Med stöd av ett empiriskt material som synliggör hur idag verksamma handledare resonerar om kännetecken för professionell handledning, för författarna en diskussion om rådande utvecklingslinjer i Norge, med en kontrasterande jämförelse med utvecklingen i Finland. Analyserna är genomförda, dels som historisk analys (baserad på litteratur om ämnet), dels som tematisk narrativ analys av ett empiriskt material om handledning producerat som uppgift under en fortbildning i Norge respektive inom ramen för en samling med övningsskollärare i Finland.Övningsskolan i Finland har genomgått transformation, från att tidvis ha varit hårt kritiserad som konservativ och obenägen till förnyelse, samt för ojämförligt goda resurser, till att i dagsläget ha en styrkt plats som centrum för pedagogisk innovation, forskning och handledning. Den norska universitetsskolan är ung, men har likheter med dagens finska övningsskola rörande pedagogisk innovation, forskning och handledning. I dagens läge kan vi notera att professionaliseringssträvande knutna till handledning av lärarstuderande är dels uppifrån styrda, dels utvecklade inifrån professionen. Nyckelord: professionalisering, handledning, övningsskola, universitetsskola, lärarutbildning Partnership within teacher education in Norway and Finland: historical prerequisites for and practice teachers’ understanding of professional supervision AbstractThe aim of this article is to explore how attempts to professionalise supervision in teacher education in Norway and Finland have been carried out and have resulted in two different partnership models. The focus of this article is on the supervision of future teachers’ teaching practice. The article partly comprises the historical emergence of teaching practice and its supervision. It contains two examples of ongoing developmental work within the field of supervision of future teachers’ teaching practice. In juxtaposition, the authors highlight decisive turning points in the development of practice and supervision in teacher education in Norway and Finland, respectively. Based on empirical material which makes visible how supervisors currently reason around the characteristics of professional supervision, the authors discuss the predominant developmental lines in Norway, with a contrasting comparison with those in Finland. The analyses are carried out partly as historical analyses (based on literature about the subject), and partly as thematic narrative analyses of empirical material about supervision which was produced as a task during a continuous education course in Norway, and respectively in Finland within the frames of a seminar for teachers at a teacher education practice school.The practice school in Finland has undergone a transformation, from a time of being strongly criticised as conservative and not willing to renew itself, as well as of having incomparably rich resources, to the current situation, where it now has a strengthened position as a centre for pedagogical innovation, research and supervision. The Norwegian university school is young but has similarities with the Finnish practice school of today concerning pedagogical innovation, research and supervision. For the time being, we may note that the attempts to professionalise supervision are partly decided from outside, and partly developed from inside the profession. Keywords: professionalisation, supervision, practice school, university school, teacher education

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!