Tidiga tankar som kretsade kring projektet var att en skola självfallet ska ha en känsla av gemenskap, samtidigt eftersom skolan är för månaga en starkt laddad miljö även måste kännas säker och skapa en känsla av trygghet och tillhörande. Därför är årskursernas basrum eller ’’hem klassrum’’ placerade i tre olika delar av byggnaden och kring skolagården. Åk 0 - 3 i byggnadens syd östra del och egna byggnad, åk 4-6 i mittendelens övre plan och åk 7-9 på den övre våningen i skolans nord västra flygel. Kring skolans huvudentré ligger dom gemensamma funktionerna och lärosalarna som ger möjlighet för eleverna att intrigera med varandra.  Byggnadernas första plan är framförallt byggt i betong och tegel där många av dom gemensamma ämnena och funktionerna är placerade. Ovanpå den tyngre tegelsockeln landar våning 2, en lättare träkonstruktion som ska ge en mjukare varmare känsla åt dom ’’egna’’ avdelningarnas basrum i respektive årskurs. Tomten ligger på en plats i början av Centralparken på Tyresö. En lång park som sträcker sig ner mot en vik och omgärdas av villaområden och färre flerbostadshus. Byggnadens oregelbundna form skapar variation i fasad och utryck. I norr skapar byggändens brytningar effektiva och säkra lämning och hämtnings platser till skolan, nära ingångarna till byggänderna och passagerna till skolområdet. I söder skapar brytningarna effektivt skolgårdar med riktning ut mot parken. Fotbollsplanen är vriden för att ge plats för idrottshallen som också hjälper till att skärma av exponeringen av skolområdet.  År 0 har fått en egen byggnad. Omställning från dagis till en så pass stor skola som detta kan vara krävande och därför får eleverna möjlighet att skapa och lära känna sitt sammanhang i mindre skala till att börja med. År 1-3  huserar i 2 liknande plan. Här kan man se att basrummen är placerade i en slags modulkombination. 2 basrum som emellan sig skapar både ett grupparbetsrums samt ett förrum eller kapprum. Denna modul återkommer i nästan hela skolan och effektiviserar planlösningen på ett bra sätt. Nära intill basrummen har stora rum och ateljéer placerats som lätt går att omprogramera efter behov och på eftermiddagar brukas som yta för fritidsaktivitet.  År 4-6 är då man mer börjar använda sig av dom gemensamma salarna. Därför är deras avdelning placerade nära dessa samt enkel kommunikation ut mot gården och idrottsfältet. Deras allmänna ytor är mer flytande och utspridda i korridorer, ateljéer och vid ingången under valven för en eventuellt mer riktad aktivitet.  År 7-9 är dom som mest använder dom gemensamma rummen och ämnessalarna. Men har även eventuellt annorlunda behov och intressen än dom lägre årskurserna. Därför har dom fått en mer separerad del av skolan men som samtidigt enkelt knyter an till resterande utrymmen och funktioner.
Early thoughts abut the projekt was that a elementary school of course got to have a feeling of belonging and fellowship, along for some students the school years could be perceived as very unsafe and exposing, the feeling of safety and belonging in a smaller group also have to be considered. Therefor the different year groups so called ’’base rooms’’ are placed in 3 different parts of the school and the schoolyard. Year 0-3 in the southeast part of the building and yard, year 4-6 in the middle upper floor, and year 7-9 in the schools northwest part upper floor. The public areas, functions and classrooms are placed around the schools main entrance and gives the students opportunity to interact. The buildings first floor is mainly constructed by brick and concrete where mainly the common subjects and functions are placed. In contrast to second floor where most the different grades ’’base rooms’’ are placed with a warmer and softer feeling bult in a 100% wood structure. The plot that vas given to us is placed in the north of a long park in the Tyresö area south east of Stockholm. The park is reaching down to a bay sounded by villas and smaller apartment buildings. The irregular form of the building creates variation and in facade and expression. In the north does the main corners create effective and safe areas and roads for leaving and picking up the students. In the south the variations creates nice and enclosed yards opening to the park and soccer field. The soccer field is now tuned to give room for the new PE Hall, witch also helps lower the exposition of the schoolyards. Year 0 has got there own building. The change from kindergarten to pre school can be difficult and stressing for some students, and are therefor given an place where they can in there own phase get used to there new environment. Year 1-3 is located on 2 very similar floors. Here can you notice that the ’’base rooms’’ are placed in a kind of a module combination. 2 base roms with a group and a coatroom in between them. This module makes the floorpan very effective and repets itself at many places in the school. Close to the base rooms are there big multifunctional rooms that easy can be reshaped after needed use for example after school activities in the afternoon. Year 4-6 is when the students getting to know the common subjects rooms in more regulary. Thats why there department is loaded close to these and with a easy communication out to the yard and the PE field. There free time spaces is more flowing and spread around in korridors or in studios for more specific activity. Year 7-9 is the grades that uses the common rooms and areas the most. But probably also have lot off different needs than the yunger students. Thats why they have there own apartment, more separated from the rest of the school, but that still easily connects to the rest of the school and functions.

Syftet med mitt examensarbete är att få förståelse för John Deweys pedagogik och dess nutida betydelse i relation till en grupp lärares uppfattning om pedagogik, undervisning och demokrati. Syftet är också att utröna huruvida yrkeslärare och ämneslärare skiljer sig åt i dessa av-seenden. För att uppnå mitt syfte har jag valt att göra en kvalitativ studie. Jag har då använt mig av enkäter med ett antal frågeställningar och har även genomfört några intervjuer. Resultatet visar vissa skillnader mellan de olika lärarkategorierna vad gäller sättet att undervisa. Yrkeslärarna visade sig ha större tilltro till Dewey och hyllar liksom han tesen ”Learning by doing” Slutsatsen i min undersökning är att det finns skillnader mellan de olika lärarkategorierna, men det som verkligen fångade mitt intresse för Dewey är att hans pedagogik fortfarande är fullt gångbar i den svenska skolan.

Denna studie behandlar den nya läroplanen för grundskolan utifrån samhällskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundläggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande likriktning i samhället där allt fler värden kan omvärderas och rationaliseras utifrån ett ekonomiskt perspektiv, det vill säga en marknadens logik blir allt oftare det enda rådande sättet att beskåda verkligheten från. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhället använder Habermas termen ”den endimensionella rationaliteten”. Studien ställer frågorna huruvida förändringarna av grundskolans läroplan kan sammankopplas till en endimensionell rationalitet och om det går att urskilja idéerna bakom några av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall. Analysen av läroplanerna kan avslöja flera tydliga kopplingar till olika organisationsteorier och en klar tendens mot likriktning går att urskilja i den nya läroplanen i förhållande till den gamla. Strävansmål och individuell utveckling har ersatts med detaljstyrt centralt innehåll och kunskapskrav. Bland annat återfinns en utökad standardisering, centralisering och kontroll över skolan som är förenlig med traditionella organisationsteorier. Studien vill varna för att konsekvenserna av ett instrumentellt förhållande till kunskap i skolan mycket väl kan bli dramatiska då det hämmar kreativitet och lust för lärandet. Faktorer som istället bör vara i centrum för att driva Sverige som kunskapssamhälle framåt genom den globala konkurrensen.

Detta examensarbete handlar om e-sportens väg in i den svenska skolan och hur den har implementerats som en del av idrott och hälsa specialisering. Arbetet handlar också om vad rektorer och programansvariga använder för argument när det kommer till målet med skolans profilering. Därtill hur skolorna systematiskt och strategiskt arbetar med utvecklingen av e-sporten samt deras syn på framtiden. E-sport är ett nytt fenomen i svenskt skolsammanhang. Syftet var ökad förståelse för och kunskap om skolornas mål att etablera utbildningen, men även kring utvecklingen av e-sporten. Detta sett från skolornas perspektiv, men även nationellt. Genom intervjuer med rektorer, programansvariga och coacher har vi skapat oss en bild av verksamheten, och fått svar på fastställt syfte och frågeställningar. Resultatet indikerar på att e-sportsutbildningen initialt etablerades som ett led i skolornas marknadsföring, men även som ett incitament för att få elever att närvara och få bättre skolresultat sett till betyg samt läroplanen för gymnasieskolan. Därtill tycks skolornas förhoppningar vara positiva gällande utvecklingen av e-sportsrelaterade utbildningar i framtiden, men där det är för tidigt att säga vad som kommer ske. Även rollen som studie- och yrkesvägledare kommer att påverkas om e-sportsutbildningarna fortsätter växa.

Tina Hedendahl och Pernilla Unelind (2016). Digital läsning. En studie om de nya litteraciteternas roll i skolan (Digital literacy. A study on the role of new literacies in school). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Problemområde Ett av skolans övergripande kunskapsmål är att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Lgr 2011). För att kunna använda modern teknik som ett verktyg i dessa syften måste man kunna läsa digitalt. Digital läsning tar en allt större plats i skolan men trots detta har vi i vår yrkesroll hittills inte sett någon explicit undervisning i digital läsning och inte mött någon forskning kring detta. Vi är intresserade av att undersöka hur lärare och elever uppfattar arbetet med digital läsning och ta del av forskning i detta ämne.Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med detta examensarbete är dels att belysa de förmågor som är specifika för digital läsning, dels att undersöka elevers och lärares upplevelser och erfarenheter av digital läsning för att hitta utvecklingsmöjligheter. Våra preciserade frågeställningar är:-Vilka förmågor är specifika för digital läsning?-Vad uttrycker lärare och elever gällande sina upplevelser och erfarenheter av digital läsning?-Vilka utvecklingsmöjligheter ser lärare och elever gällande digital läsning?Teoretisk ram Detta examensarbete grundar sig på tre olika teorier. Det sociokulturella perspektivet för lärande, enligt Säljö (2000), som belyser människan som en del av ett socialt sammanhang där individen och gruppen påverkar varandra. De andra två teorierna är specifika för multimodala texter: New Literacies – A Dual Level Theory, enligt Leu, Kinzer, Coiro, Castek och Henry (2013) och The Cognitive Theory of Multimodal Learning, enligt Mayer och Moreno (2003, återgiven av Rasmusson, 2014). Metod Arbetet är en kvalitativ fallstudie med en hermeneutisk ansats. Materialet har samlats in genom fokusgruppsintervjuer med elever och lärare. Gruppintervjuerna transkriberades i sin helhet och analyserades utifrån studiens teoretiska ramverk. Resultat och analys Eleverna i vår fallstudie använder digitala verktyg och internet i hög grad, de rör sig i och mellan olika digitala texttyper och både konsumerar och producerar material. Eleverna har en mer positiv attityd till digitala verktyg än lärarna. Den elevgrupp som har mest positiv attityd är elever med läs- och skrivsvårigheter. Digitala verktyg är viktiga för eleverna dels för att bygga relationer och kommunicera med andra och dels för att förstå och skaffa information. Vissa elever och lärare anser att det är svårare att läsa digitala texter och lyfter främst skillnader gällande textstruktur mellan tryckta och digitala texter. Eleverna visar att de är medvetna om att de digitala texterna är mer krävande gällande kritiskt tänkande. Lärarna anser att eleverna behöver utveckla ett mer nyanserat kritiskt tänkande och att de behöver mer undervisning inom detta. I både elevernas och lärarnas diskussioner framkommer att lärarna inte är experter på de nya litteraciteterna men att det finns ett stort kollektivt kunnande i klasserna. Läraren får därmed en ny roll att organisera undervisningen för att ta tillvara det kollektiva kunnandet så att varje elev får utmaning inom sin närmaste utvecklingszon. KunskapsbidragMed denna studie lyfter vi fram de nya digitala litteraciteternas roll i skolan och visar på vikten av att vara medveten om de specifika förmågor som krävs för digital läsning. Vi lyfter även hur man kan möjliggöra god digital läsutveckling. Specialpedagogiska implikationerSamuelsson (2014) och Skolverket (2016c) menar att det finns en digital ojämlikhet i samhället och att skolan gör för lite för att kompensera för detta, vilket även lärarna i vår fallstudie anser. De digitala verktygen är enbart värdefulla för eleverna om de kan behärska dem. Det är en viktig specialpedagogisk uppgift att bidra till att alla elever får undervisning i de förmågor som är specifika för digital läsning. Vi har i vår fallstudie sett att digitala verktyg är en viktig artefakt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Specialläraren har en viktig roll att lära eleverna och lärarna hur kompensatoriska verktyg hanteras. Vi ser att det är en viktig specialpedagogisk implikation att vara delaktig i lärarens nya roll genom att leda skolans systematiska kvalitetsarbete utifrån de behov och möjligheter som lärare och elever lyfter i vår fallstudie. Dessa behov är främst fortbildning, ökad undervisning och nya arbetssätt.

Abstract

The purpose of this thesis is to highlight the organization's importance to teachers' working environment. Through a survey conducted at a primary school in New Zealand and at a primary school in Sweden, teacher perceptions of their psychosocial work environment were compared. This study has answered the questions: ‘How does a teacher at a school in New Zealand and at a school in Sweden view their psychosocial work environment from an organizational perspective?’ and ‘What are the similarities and differences in psychosocial working environment between a school in New Zealand and a school in Sweden?’ The results were analyzed based on Karasek and Theorells demands-control-social support model. The study shows that teachers at both schools are experiencing high demands, but that New Zealand teachers are experiencing greater demands. The Swedish teachers experienced greater control. A possible reason for this is a more bureaucratic (hierarchical) structure of the New Zealand school organisation. Finally, the results show that New Zealand teachers found more support from superiors, while the Swedish teachers found more support from colleagues.

Sammanfattning

Syftet med detta examensarbete är att belysa organisationens betydelse för lärares arbetsmiljö. Genom en enkätundersökning på en primary school på Nya Zeeland och en F-6 skola i Sverige har lärares uppfattningar om sin psykosociala arbetsmiljö jämförts. Denna undersökning har besvarat frågeställningarna: ‘Hur ser lärare på en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige på sin psykosociala arbetsmiljö ur ett organisatoriskt perspektiv?’ samt ‘Vilka likheter och skillnader finns i psykosociala arbetsmiljön mellan en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige?’ Resultatet har analyserats utifrån Karasek och Theorells krav-kontroll-socialt stöd modell. Min undersökning visar att lärarna på båda skolorna upplever höga krav, men att nya zeeländska lärarna upplever större krav. De svenska lärarna upplevde större kontroll. En möjlig orsak till detta är nya zeeländska skolans mer byråkratiska (hierarkiska) organisation. Slutligen visar resultatet att de nya zeeländska lärarna finner mer stöd från överordnade medan de svenska lärarna finner mer stöd från kollegor.

During the last two decades, technology has developed rapidly. It has become a natural part of everyday life, which we today take for granted. It isn’t until the last few years that technology has quickly become a big part in the school environments. Computers, tablets and other technology is today a big part of the education and teaching. These kind of implementations can be a big change in the organization. This has meant that we have asked the question how these kind of implementations come about? Is there any specific way to make it smooth and effortless? The purpose of this study is to investigate a number of schools and see why they decided to apply the technology and what their strategy was. We have determined this by doing a qualitative study where we examined how four different schools located in Sweden implemented the technology. The results we have found in our study focuses on the implementation process, what affects it and how it differs in the schools. Furthermore, the result shows that what kind of strategy is used, and why the technology is applied is a critical factor in the implementation process. Finally, the study has shown that there are some links between if you have a big bang or phased rollout implementation strategy, a technology-driven or behavior-driven development, how the organizational structure looks like, in which quantity and what the artifact will be used for. Our study has shown that there is a connection between big bang implementation, behavior-driven development, top-down managed organization and a low or medium-high utilizing. There’s also a connection between phased rollout implementation, technology-driven development, bottom-line managed organization and the utilization is medium-high or high.

Stress – ett växande fenomen i ett samhälle som står i ständig utveckling. Den konstanta progression som kommit att spegla vårt nutida samhälle ökar även stressen hos den enskilde individen, vilket enligt vissa forskare kan resultera i stora problem för såväl individen som för samhället. Dessa forskare menar att problematiken gällande stress ökar i samhället och kan i sin tur leda till kronisk stress och andra allvarliga psykologiska samt fysiologiska konsekvenser relaterat till ämnet.  Med den informationsteknologiska utveckling som sker, så ökar även kraven på individen, som stundtals kan ha svårt att hinna med.   Detta arbete syftar till att synliggöra de problem som kan uppkomma i samband med stressfyllda situationer, med fokus på våra viktigaste samhällsmedborgare: Skolans elever, vår framtid.   Kvantitativa metoder i form av elevenkäter (med viss kvalitativ karaktär) har använts för att undersöka eventuella problem som kan sammankopplas med stress. 87 gymnasieelever på en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad fick svara på frågor relaterat till stress. Skolan har cirka 1300 elever och är därmed den överlägset största skolan i kommunen, med ett brett utbud för elever när det kommer till val av linjer och inriktningar. Enkäternas resultat, tidigare forskning samt övrig litteratur sammanställdes för att försöka skapa en övergripande bild om hur verkligheten ser ut och vilket stöd vi ger de elever som upplever en stressfylld tillvaro. Resultatet visade att majoriteten av eleverna upplever stress som ett problem och att det talas relativt lite om ämnet ute på skolorna. Den upplevda stressen kopplas främst till skolarbetet men resultatet visade även på att stress kopplat till skolan påverkar eleverna i viss mån även utanför skolan. Detta resultat analyseras med didaktiska implikationer i åtanke, då arbetet syftar till att konkretisera elevernas behov i relation till stresshantering.

Denna studie ämnar utforska hur professionella som jobbar på svenska högstadieskolor definierar nätmobbning som fenomen och hur de jobbar preventivt emot det. På detta sätt kan potentiella utvecklingsområden upptäckas och utvärderas, där målet är att utveckla de metoder skolpersonalen jobbar med. Studien är kvalitativ där det genomförts semistrukturerade intervjuer med professioner som ofta går att återfinna i antimobbningsteam; en skolkurator, en lärare, en skolsköterska och en fritidsledare. De blev frågade ett antal semi-öppna frågor (se bilaga 1) som fokuserar på deras syn på faktorer som är relaterade till mobbning, och mer specifikt, nätmobbning. Resultatet visar på att preventiva metoder är dåligt utvecklade gällande nätmobbning, detta trots att tidigare studier visat att nätmobbning är unikt och resulterar ofta i allvarligare konsekvenser än vad traditionell mobbning gör. Intervjupersonerna menar också att de idag har svårt att avgöra vad som är deras ansvarsområde när det gäller nätmobbning eftersom det ofta sträcker sig bortom skolans fysiska rum. I intervjuerna uttrycks en vilja att inkludera och ge mer ansvar åt föräldrarna och andra sociala institutioner, detta för att avlasta skolan och för att lättare definiera ansvaret. Det framkommer även att intervjupersonerna vill ha mer formell utbildning för att bättre kunna hålla sig uppdaterade på den ständigt förändrande ungdoms- och internetkulturen. Detta då de som intervjuats känner sig självlärda i stor utsträckning när det gäller arbete med nätmobbning. Förhoppningsvis hjälper denna studie skolorna att se nätmobbning som ett unikt fenomen som behöver skräddarsydda preventiva metoder. Studien kan även fungera som en fingervisning för framtida studier.

Denna studies syfte är att försöka förstå och diskutera den digitala mobbningen utifrån det mediasamhälle vi befinner oss i. Frågeställningarna som är grunden för studien är: Hur kan vi förstå digital mobbning? Hur kan denna förståelse leda vidare till metoder för att angripa problemet? Hur upplever pedagoger respektive elever den digitala mobbningen? Vad säger lagen om mobbning? Vad kan vara viktigt att tänka på i samband med Internet? Studien bygger på kvalitativa och kvantitativa undersökningar gjorda på två olika skolor. Den kvantitativa undersökningen bestod av enkäter som delades ut i tre klasser i år sex. Den kvalitativa undersökningen bygger på intervjuer med två pedagoger knutna till dessa klasser. De teoretiska utgångspunkterna är Patrik Hernwalls bok Barn@com, samt Micke Gunnarssons och Jessica Lindes kartläggning, Internet – en arena för mobbning? En intervju med Micke Gunnarsson genomfördes i samband med empiriinsamlingen. Studien visar att pedagoger inte har tillräckliga kunskaper om Internet, liksom att många pedagoger känner en osäkerhet i sin roll när det gäller Internet. Samtidigt som pedagogerna anser att skolan har ett stort ansvar för digital mobbning, menar eleverna att lärare inte engagerar sig tillräckligt i deras Internetvanor. Forskning visar på att det är avgörande att vi vågar se människans villkor som intimt förknippade med teknikens utveckling och dess nya erbjudande. All ny teknik kräver att vi lär oss nya verktyg och alla nya verktyg kräver ny kunskap. Det är därför viktigt att vi vuxna anpassar oss efter de förändringar som sker i samhället. Dessa förändringar är för närvarande Internet, som kräver de vuxnas närvaro samt kännedom om barns digitala arenor.

Ett problem som många lärare säger är att deras tid inte räcker till alla deras arbetsuppgifter. Detta leder i sin tur till att lärarna får mindre tid över till att lära sig nya IKT hjälpmedel. Enligt den nya läroplanen som kom 2011 ska alla elever kunna använda sig av modern teknik för kommunikation. I ett försök att underlätta skolarbetet för lärare, men också skolledare och elever, införskaffas lärplattformar. Här kan allt som rör skolan samlas och de inbyggda funktionerna stödjer användaren i just dennes behov. Syftet med denna studie är att undersöka om och så fall hur lärplattformar stödjer kommunikation i ett urval av skolor i Stockholm 2012. Undersökningen utfördes genom att intervjua skolledning, lärare och elever ute på skolor som har en lärplattform. Resultatet av undersökningen analyseras och tolkas sedan utifrån tidigare forskning om information- och kommunikationsteknik, IKT, pedagogiska teorier och kommunikationsteorier. Studien visar att de funktioner som utnyttjas på lärplattformen även styr hur kommunikationen ser ut. Kommunikationen från skolledningen sker genom att de lägger upp dokument, lärare använder mest funktionen inlämningsmapp och eleverna enbart in på plattformen för att se sina läxor och lämna in uppgifter. När situationen kräver tvåvägskommunikation används nästan uteslutande e-post. Nyckelord: Kommunikation, lärplattformar, molntjänster, IKT.
The teachers have a big work load and that can make time management difficult. This leads to the teachers having less time to learn about new ICT tools. According to the new curriculum that came in 2011, all students should be able to use modern technology to communicate. In an effort to ease the work load for teachers, and also school management and students, a learning platform (LMS) is obtained. On the platform everything concerning the school can be gathered and the built-in functions support the user in just his needs. The purpose of this study is to examine whether, and if so, how LMS supports communication in some schools in Stockholm 2012. The survey was conducted by interviewing school management, teachers and students from schools that have a learning platform. The survey data was analyzed and then interpreted based on previous research on information and communication technology, ICT, educational theories and communication theories. The study shows that the features used in the LMS also control the modes of communication. Communication from the school management is accomplished by uploading documents, teachers mostly use the feature submission folder and the students only enter the platform to see their homework and submit assignments. When the situation requires two-way communication e-mail is almost exclusively used.

New production is not the only thing that is important for the city’s growth. It is also crucial to recover existing buildings in order to create attractive areas. There is a school in Västerås city called Wenströmska skolan which consists of six high schools that provide different professional specializations and which has an area of about 35000 square meters. Due to many different reasons the city has decided to close the school down and any decisions on what to do with the remaining buildings have not yet been made. The aim of this thesis is to develop a proposal on Wenströmska skolan future. The proposal illustrates a vision towards adaptive reuse of school’s buildings based on the district’s needs and the city’s visions for the future. The proposal can be used as inspiration in the larger context or as idea for upcoming decisions regarding Wenströmska skolan. The theoretical part is an overview and compilation of general requirements and rules on availability and technical aspects regarding school buildings design. The pre-study investigates the best alternative which is based on the needs in the district that provides support making the choice of activities. SWOT-analysis helps to define strengths, weaknesses, opportunities and threats which affect the choice of activities too. New drawings are created in order to illustrate the proposal. Both the buildings and the plot of Wenströmska skolan are used to develop the proposal. The buildings can be adapted to a secondary school in combination with other operations such as sports and health, cultural, music and theater, rooms and areas for children activities, a restaurant with food from different cultures, offices spaces for companies and new residents. The buildings and the plot can also be used as a gathering place. The proposal shows that adoption of the vision may help to raise social values, sustainability and quality of life in the district. The residents would be connected in a way they haven’t been before.
Nyproduktion är inte det enda som är viktigt i en stad som växer utan även befintlig byggnation måste tillvaratags för att skapa attraktiva områden. I stadsdelen Vallby i Västerås är Wenströmska skolan belägen. Skolan har en yta på cirka 35 000 kvadratmeter och bedriver gymnasieverksamheter som består av sex mindre gymnasieskolor med olika yrkesinriktningar. Av olika skäl har kommunen bestämt att lägga ned skolan där utflyttningen fortfarande är under process sedan år 2013 och beräknas vara klar år 2017; något beslut om vad som ska göras med den kvarstående byggnaden har ännu inte fattats. Syftet med detta arbete är att ta fram ett förslag på möjligheter för ändrad verksamhet för Wenströmska skolan där en anpassning till en högstadieskola i kombination med övriga verksamheter ska göras. Förslaget illustrerar en vision över de möjligheter som finns för byggnadens framtid utifrån stadsdelens behov och stadens framtidsvisioner. Förslaget kan användas som inspirationskälla i större sammanhang vid ett beslut om byggnadens framtid och användningsmöjligheter. Arbetet består av bland annat en litteraturstudie som handlar om skolbyggnaders utformning och var till hjälp vid planering av en ny skolverksamhet. Utifrån den grundläggande litteraturstudien skapades förståelse vid uppbyggnad av en skolverksamhet med hänsyn till skolbyggnaders funktioner och utrymmen, tillgänglighet och tekniska aspekter som ljud, ljus, luft samt brand och säkerhet. För skolbyggnader handlar det mest om hur anpassningen för tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga ska utvecklas. Skolbyggnader ses som arbetslokaler och här ska både elever och anställda som vistas i lokalen ha rätt till god arbetsmiljö där trivsel, tillgänglighet och användbarhet är tre viktiga begrepp. Arbetet består även av en förstudie som gick ut på att göra ett platsbesök i skolbyggnaden, utföra studier och analyser samt en materialinsamling hos Stadsbyggnadskontoret i Västerås för tillgång av bland annat ritningar. Platsbesöket gav en uppfattning av dagsläget som skapade en vision till nya utformningsmöjligheter. Behovsstudien belyser stadsdelens olika behov och utgör ett beslutsunderlag vid val av verksamheter. Objektet behandlas i dagsläget och med hjälp av en nulägesanalys i form av SWOT-analyser analyseras både skolbyggnaden och omkringliggande områden där dess styrkor, svagheter, möjligheter och hot tags fram. Denna analys skapar en överblick över nuläget och ligger som underlag för arbetet. De befintliga ritningarna över skolbyggnaden låg som grund vid framtagande av nya skisser på alternativa planlösningar med hänsyn till fastställda förutsättningar. En lång skissprocess resulterade slutligen i färdiga förslagsritningar. Arbetet studerar hur skolbyggnader bör utformas och hur den befintliga byggnaden kan anpassas till en ny högstadieskola samt vilka förutsättningar som finns för att uppnå detta. Den nya utformningen av byggnaden ska gynna stadsdelsborna efter de behov som finns samt koppla samman omgivande stadsdelar genom en naturlig samlingsplats för social integration och livskraft. Utifrån de möjligheter och tillgångar som behövs för att skapa en hållbar och livskraftig stadsdelsmiljö studeras omgivningen och närområdet för att ta fram de behov som finns. De mötespunkter som skapas ska främja utbyte och mångfald både kulturellt och socialt. A-byggnaden uppfyller de krav som krävs för att en skolverksamhet och därför kan en del av byggnaden anpassas till en ny grundskola med årskurserna sex till nio. A-byggnaden innehåller de viktigaste delarna en skola behöver såsom idrottshall, aula och matsal; resterande yta går enkelt att anpassa till klassrumsbehovet och övriga utrymmen för en elevmängd på cirka 500 till 600 elever. En skolbyggnad ska utformas med hänsyn till själva skolverksamheten eftersom undervisningsämnena skiljer sig mellan olika skolverksamheter. En ytterligare viktig punkt i hur en skolbyggnad bör utformas är tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Det är viktigt att skolbyggnadens alla utrymmen och funktioner är utformade efter de minimikrav som gäller så att alla elever och lärare kan röra sig i byggnaden utan hinder och problem. Även god arbetsmiljö måste råda för både elever och lärare; vid utformning av skolbyggnader måste hänsyn tags till tekniska aspekter som påverkar välbefinnandet, undervisningen och inlärningsförmågan. För att byggnaden ska bidra de omgivande stadsdelarna en naturlig samlingsplats för social integration och livskraft måste de omgivande mångkulturella stadsdelarna kopplas samman och förenas med gemensamma intressen. Byggnadens olika funktioner kommer även att skapa mötespunkter som främjar utbyte och mångfald både kulturellt och socialt; omgivningen är mångkulturell med olika målgrupper där studenter och ungdomar, barnfamiljer och äldre är bosatta. En viktig utgångspunkt för de möjligheter och tillgångar som behövs för att skapa en hållbar och livskraftig stadsdelsmiljö är stadsdelens behov. Stadsdelens behov är bland annat skola, idrott och hälsa, mat, boenden av olika slag, kultur- och föreningsliv samt möjligheter för verksamheter i form av kontorsytor och lokaler. Omgivningen består av blandad bebyggelse och kultur med närområden som består av mångkulturella stadsdelar vilket innebär en anpassning till olika målgrupper som i sin tur bidrar till många möjligheter. Området har en stor del odefinierade ytor utan funktion vilket gör att området har stor potential att utvecklas och förtätas.

The purpose of this study is to investigate whether the schools’ pupils have the capacity to understand societal change through social consciousness. In order to investigate that a theory has been developed specifying what social consciousness means and how it is used. The theory has been used as a tool in an ideology critical analysis of the steering documents on which the schools’ work is based. The results of the study show difficulties when it comes to providing the prerequisites which are necessary to create social consciousness among the pupils in school today. Subsequently, the pupils acquire an instrumental view of how democracy operates and therefore lose the comprehension of the intrinsic meaning of democracy itself.

Syftet med detta arbete var att utreda ”om” och ”i vilken utsträckning” som Experiential Learning (EL) går i linje med dagens svenska skola. Med avgränsning till gymnasieskolan var syftet därför att relatera Experiential Learning gentemot de dokument som ligger till grund för dagens svenska gymnasieskola, nämligen: ’Skollagen’, ’Läroplanen för de frivilliga skolformerna’ (Lpf 94) och Läroplanskommitténs betänkande ’Skola för bildning’ (SOU 1992:94). Utgångspunkten för denna hermeneutiska jämförelse var ett kritiskt förhållningssätt (läs. ’granskande’) utifrån de för modern svensk pedagogisk forskning centrala teoretiska perspektiven eller ”synerna”; kunskap, lärande, elev och lärare. Förutom denna textanalys innefattar arbetet även en enkätundersökning som med delat kvantitativa och kvalitativa frågor undersökt vilken kännedom om och syn på Experiential Learning som finns hos ett antal läraraspiranter vid Lärarhögskolan i Stockholm. Undersökningen insinuerade att få överhuvudtaget hört talas om konceptet, men att de tycker att det verkar vara aktuellt för såväl sin framtida undervisning som den svenska skolan i allmänhet. Arbetets slutgiltiga analys visade på stor samstämmighet mellan EL och den svenska skolan i både undervisnings- och människosyn – även om det läggs olika stor emfas vid olika saker. Utmärkande var här synen på ett aktivt lärande, tillsammans med tanken om individen i centrum. Förutom de dokument som ligger till grund för den svenska skolan, var ett fåtal källor kring EL tongivande. Urvalet styrdes i hög utsträckning av rådande utbud, varvid en rad Internetreferenser också blev aktuella. Tankarna bakom EL uppkom på 20-talet i det forna Tjeckoslovakien och har utvecklats till en form av alternativ pedagogik med ett aktivt inlärningssätt och en holistisk lärosyn. Konceptet kan sägas vara en syntes mellan utomhusaktiviteter och drama. Det situationella lärandet står därvid i centrum för undervisningen, som söker inkludera såväl teoretisk och praktisk, som emotionell och social utveckling. Synen på kunskap kan utifrån detta definieras som progressiv och alla former av personliga kompetenser bejakas och eftersträvas i undervisningen. Undervisningen bedrivs huvudsakligen i gruppform, men utgår från individen i det att denne ges möjlighet att själv välja det sätt som denne vill närma sig det aktuella undervisningsmaterialet. Metodiken relaterar således i hög grad till begreppet lärstil och dess strävan är att inkludera så många sinnen som möjligt i undervisningen. Konceptets utbildningsteoretiska grund är i mångt och mycket gemensam med den ideologi som styr dagens svenska skola – där återfinns teorier och tankar från bland annat; John Dewey, Jean Piaget och L.S. Vygotskij.

Detta examensarbete behandlar kunskapsområdet friluftsliv inom ramen för ämnet idrott och hälsa i den svenska grundskolan. Det har tidigare varit en brist på friluftslivsundervisning och av den anledningen har studien undersökt om nya kursplanen i Lgr11 underlättat det pedagogiska arbetet för lärarna. Undersökningen är riktad mot hur lärare upplever och undervisar inom detta kunskapsområde. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem lärare från tre grundskolor i norra Sverige. Resultatet visar att flera av de undersökta lärarna främst ser friluftsliv i termer av aktiviteter och de upplever att det är många ramfaktorer som försvårar arbetet med området. Undervisningen domineras fortfarande av aktiviteter där en fördjupning i att lära sig annat än aktiviteter verkar komma i skymundan och det blir då en väldigt ytlig undervisning. Vidare visar resultatet att området inte är speciellt prioriterat, även om några av de undersökta lärarna har börjat se möjligheterna istället för svårigheterna inom detta kunskapsområde.

This essay aims to investigate the perceptions of responsible personnel in a primary school about the use and importance of EQ, emotional intelligence, in the school's early years. With a hermeneutic approach and by qualitative interviews, we have taken note of the respondents perceptions about EQ. The result shows that EQ can be understood in different ways. Instead of having a common understanding of what EQ is the respondents mention that there are different areas associated with EQ.  Two major results are 1. The respondents who work in the lower age groups prefer to work with EQ regularly in scheduled lessons, but also integrated during the school day. 2. The respondents who work in the older age range (year 4) prefer only an integrated approach and considers that there may be perceived as artificially in the process of EQ, but that it should be about natural dilemmas from everyday life. The result also shows that the children have changed over time when the society has changed. Children are now, more than ever before, being admitted to the various media and use a lot of awake time to computer games and watching TV and film. As a consequence, today's school requires a higher degree of emotional and social skills.

 

Denna studie har till syfte att studera hur pedagogiskt ansvarig personal på en skola reflekterar kring betydelsen av och arbetet med EQ, emotionell intelligens, i skolans tidiga år. Med hjälp av en hermeneutiskt inspirerad forskningsansats och kvalitativa intervjuer har vi tagit del av respondenternas uppfattningar kring EQ. I resultatet framgår det att EQ kan uppfattas på olika sätt. Istället för att ha en gemensam uppfattning om vad EQ är menar de olika respondenterna att det finns olika områden som förknippas med EQ. De respondenter som arbetar i de yngre årskurserna föredrar att arbeta med EQ regelbundet på schemalagda lektioner, men också integrerat i verksamheten. Respondenterna som arbetar i de äldre åldrarna (årskurs 4) föredrar enbart ett integrerat arbetssätt och anser att det inte får upplevas som konstlat i arbetet med EQ, utan att det ska handla om naturliga dilemman ur vardagen. Resultatet belyser även att barnen har förändrats över tid i samband med att samhället har förändrats. Då barn nu i högre grad än tidigare blir upptagna av olika media och använder mycket vaken tid till dataspel, TV-tittande och film kräver dagens samhälle en högre grad av emotionell och social träning i skolan.

The aim of this essay is to investigate and compare how Charles XII is depicted in the encyclopedias Nordisk Familjebok first and second edition from 1884 and 1910. The essay also has a historiographic purpose for examining whether there are clear links between the development of academic history research and how Charles XII is described in the two encyclopedias. The main hypothesis is that the encyclopedias are influenced by the historiographic development in their ambition to achieve academic authority. The method for achieving this purpose has been a qualitative text analysis, which means that the articles about Charles XII have been thoroughly analyzed, focusing on the preparation of Charles XII's formation and personality, the social conditions in Sweden during his reign, the outbreak of the Great Northern War, invasion of Russia, exile in the Ottoman Empire and finally his death. Despite the short period of time between the encyclopedias, my analysis has shown that the two articles about Charles XII are totally different. The first edition depicts a negative image of the king, while the second edition is positive in its presentation. The historiographical links between the scientific development and the encyclopedia's description of Charles XII have been very clear. In particular, the so-called "Old and New School" influences have become evident.

Detta examensarbete undersöker vilken plats litteraturhistoria har i dagens gymnasieskola utifrån vad den nya ämnesplanen i svenska tar upp. Hypotesen är att litteraturhistoria får en allt mindre plats i dagens skola. Metoden som använts i undersökningen är textanalys där den nya ämnesplanen i svenska med tillhörande kurser i urval analyseras i en noggrann närläsning. Enligt resultatet har det framgått att principerna för den nya ämnesplanen är tydlighet och att kurserna bygger på varandra. Momentet litteraturhistoria är till stor del knutet till litteraturvetenskap och användning av dess begrepp, samt tolkning och värdering av skönlitterära verk. Det framgår även att påbyggnadskurserna går upp på en mer avancerad nivå då det centrala innehållet blir allt detaljrikare och snävare formulerat. Några egentliga direktiv för hur läraren ska lägga upp sin undervisning i litteraturhistoria finns inte, utan läraren väljer själv vad som är viktigt för elevens fortsatta kunskapsutveckling inom ämnet. Detta gör undervisningen lättare att anpassa till varje elev och klass, fast samtidigt kan det bli svårare för läraren att göra ett relevant stoffurval. Slutsatsen är att litteraturhistoria finns kvar i skolan, men inte läses av alla då många program bara läser svenska 1 som obligatorisk kurs.

Syftet med rapporten var att ta reda på vad lärare har för tankar om, och planering kring, den nya ettans läs- och skrivinlärning, hur lärare vill att deras elevers första möte med skriftspråket i skolan ska se ut och hur lärare anser de kan arbeta för att väcka barns lust att ta sig an bokstäverna. Vidare undersöks om det finns skillnader mellan olika lärares sätt att se på läs- och skrivinlärningen beroende på deras utbildningsbakgrund och erfarenhet inom yrket.

Tidigare forskning kring ämnet redovisas i bakgrundskapitlet. Där bland annat åsikter kring val av läsinlärningsmetod, vikten av elevens förkunskaper och självbildens betydelse för läs- och skrivutvecklingen tas upp.

Lärares tankar kring läs- och skrivinlärning sammanställs i resultatkapitlet. Studien visar bland annat att lärare anser att det ska vara ett lekfullt och spännande möte med det skrivna språket när barnen först kommer till skolan, för att situationen inte ska överdramatiseras och för att det ska vara roligt att lära sig läsa och skriva.

Slutligen ställs respondenternas tankar kring läs- och skrivinlärning mot tidigare forskning kring ämnet i diskussionskapitlet.

Studiens övergripande syfte är att öka kunskapen om lärare med utländsk bakgrund och deras möte med den svenska skolan genom deras berättelser. Studien har sin grund i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med förståelsen att mening skapas i interaktion med andra. Berättandet ses här som en handling och en dominerande uttrycksform för identitetsskapande. I avhandlingen lyfts sju lärare fram genom deras yrkeslivsberättelser om den svenska mångkulturella skolan. Studien är en longitudinell undersökning och empirin består av fjorton livsberättelseintervjuer som gjorts i två omgångar med ett till fyra års mellanrum. Med hjälp av livsberättelseansatsen som teoretisk och metodologisk utgångspunkt analyseras följande frågeställningar: Vilka yrkesethos framträder i lärarnas berättelser om möten och relationer i den svenska skolan? Vilka positioner intar och tillskrivs lärarna i sina berättelser? Hur gestaltas legitimitet i lärarnas berättelser? Resultatet diskuteras i relation till teorier och diskurser om skola, lärarprofession, mångkulturella/interkulturella intentioner samt sociala strukturer. Studien visar att lärarna gör identitetsframträdanden i sina berättelser gällande legitimitet. Detta sker genom konstruktion, dekonstruktion och rekonstruktion av yrkesethos. I avhandlingen framkommer indikationer på att det i skolan förutsätts att det är de utländska lärarna som ska anpassa sig efter rådande normer och att toleransen för alternativa förhållningssätt är begränsade. Lärarna positionerar sig i berättelserna genom att både acceptera och göra motstånd mot kraven på konformitet.
The aim of the dissertation is to contribute to an understanding of how immigrantteachers define and construct their identities in a new school context. The study isbased on a social constructional theory with the understanding that purpose iscreated through interaction with others. I see narratives as action and adominating form of expression for identity. In this thesis, seven immigrantteachers and their life stories about professional practices in the Swedishmulticultural education system are focused. The life story approach of studyingteachers´ practices has inspired analysis of the following issues: What kind ofprofessional identities do the teachers perform in their narratives about encountersand relationships in school? How do they position themselves in the stories andhow do others position them? How is legitimacy constructed in their stories?Conclusions from their professional life experiences are situated in Swedishschool contexts and are discussed together with theories and discourses aboutteaching as a profession, multicultural intentions, schools and social structures.The study shows diverse identity performances concerning legitimacy where theteachers perform different constructions, deconstructions, and reconstructions oftheir professional ethos. In the life stories, various positions of acceptance andresistance appear as answers to the demands of conformity.

The purpose of this study is to document and analyze the presence of yoga in school in the city of Värmland region, Sweden. To this day, there is a lack of emperic studies of yoga in schools and therefore, it is interesting to find out how yoga will be usefull in schools. The chosen method for this study was to observe and find out how students and teachers practice yoga in a secular contexts during school lessons. The critical part of using yoga in schools is about the background from yoga, and how yoga can be connected with religious and Hinduism spirituality. The results from this study show that yoga in school is more like an activity with a series of movements with focus on wellness and with the possibility to refresh the body and brain during a school lesson, and this without any connections of religious contexts at all.

Syfte och frågeställningar I den nya läroplanen Lgr 11 har friluftslivet fått en ökad betydelse eftersom att friluftsliv blivit tilldelad en egen rubrik och för att utomhusmiljön betonas allt mer. Syftet med denna studie var därför att ta reda på hur fem utvalda idrott och hälsalärare  nu upplever möjligheter eller begränsningar med att realisera friluftslivsundervisningen. Dessa frågeställningar tog jag till hjälp: Hur ser lärarna på den gamla och nya kursplanen gällande friluftsliv? Hur bedriver lärarna undervisning enligt den nya kursplanen gällande friluftsliv? Finns det några avgörande möjligheter eller begränsningar som påverkar den nya friluftsundervisningen? Metod Lärare inom idrott och hälsa kontaktades och kvalitativa intervjuer genomfördes med respektive lärare för att få en mer djupgående inblick kring hur de tänker runt den nya friluftsundervisningen och friluftslivets nya position. Lärarna valdes av bekvämlighetsskäl då jag fick kontakt med majoriteten av dem via studiekamrater. Resultat Resultaten visar att den nya läroplanen, Lgr 11 är mycket mer tydlig när det gäller friluftsliv, där framförallt progressionen framhävs som en förbättring. Faktorer som tid, ekonomi, skolans läge, elevers och lärares inställning och samarbete på skolan krävs för att det ska underlätta skolans friluftsundervisning, vilket är samma faktorer som tidigare forskning anger. Nya faktorer som framkommer är att elevers och andra lärares inställning till att vara ute måste förbättras eftersom att den nya kursplanen betonar utomhusmiljön i större utsträckning. Slutsats Slusatsen som kan dras är att det är svårt realisera friluftslivsundervisningen i den nya läroplanen, Lgr 11 i nuläget. Lärarna upplever att implementeringsarbetet kring den nya kursplanen har varit bristfällig och att den nya friluftsundervisningen därför skjuts på framtiden.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Vt 2012

NYA  FOLKSKOLAN Hur lär vi? Och i vilka rum? Frågorna ställdes som ingång till vårens kandidatprojekt och ledde mig in på vilka som har tillgång till den befintliga skolmiljön. Några som står utanför den svenska skolan är barn till eu-migranter och till viss del också asylsökande. Utbildningen är en central del av ett demokratiskt samhälle och utbildning betraktas som en mänsklig rättighet. Byggda lärande miljöer påverkar på vilket sätt vi undervisar, men fungerar också som symboler för vårt samhälles värderingar och prioriteringar. I min utopi skulle det samhället bygga om parkeringshus till fungerande skolmiljöer för de som idag inte har tillgång till den svenska skolan. Genom att utnyttja en befintlig byggnad och prefabricera nya element förkortas planprocess och nybyggnad.  Nya Folkskolan rymmer en skola med takgård för åldrarna 7-18 år. Här har rummen utformats för att ge möjlighet till en blandning av teori och konstnärliga ämnen. Totalt är skolan 6125 kvm.Miljön är mångsidig med många olika typer av rum. Stora verkstäder, ljusa studierum och  trygga vilorum.
NEW ELEMENTARY SCHOOL How do we learn? And what kind of room is best for this? The questions were as the input to the spring candidate projects and led me into who has access to the existing school environment. Some who are outside the Swedish school are children of EU migrants and to some extent also asylum seekers. Training is a key element of a democratic society and education is regarded as a human right. Built learning environments affect the way we teach, but also serve as symbols of our society’s values ​​and priorities. In my utopian society we would rebuild the car park to the functioning of the school environment for those who do not have access to the Swedish school. By utilizing an existing building and prefabricate new elements we shortens the planning process and construction. New elementary school is open for children in ages 7-18 years. It consists of rooms designed to allow for a mix of theory and artistic subjects. Overall, the school is 6125 kvm. The environment is versatile with many different types of rooms. Large workshops, smaller studyrooms and secure resting place.

Vårt syfte var att undersöka hur rektorer, fältkuratorer och mobbningsteam arbetar

för att stävja mobbning respektive nätmobbning bland barn och unga. Ämnet

intresserar oss båda för att det är högaktuellt i dagens skola. Vi anser att det är

viktigt att få förståelse för vad som kan vara orsaken till nätmobbning, men även

åtgärder och metoder skolan tillämpar.

Vårt metodval var semistrukturerade intervjuer och utvald litteratur som berör

ämnet. Vi genomförde intervjuer med rektorer och fältkuratorer som också

representerade skolornas mobbningsteam. Detta för att få klarhet om deras

föreställningar och arbetssätt angående mobbning respektive nätmobbning.

Resultatet visar att rektorer och fältkuratorer har metoder och åtgärder i sitt

förhållningssätt kring mobbning. Däremot anser intervjurepresentanterna att

nätmobbning är mer raffinerad och hemsk än den vanliga traditionella mobbningen.

Bakgrund Tidigare forskning visar att språkutvecklande arbete behövs för att ge elever med olika språkbakgrund så goda förutsättningar som möjligt att utveckla sitt språk, internationella undersökningar av skolresultat pekar på att svenska elever tappar resultatmässigt jämfört med andra länder gällande läsförmåga. I bakgrundskapitelet presenteras mer ingående teorier från tidigare forskning om varför språkutvecklande arbete behövs och teorier om hur språkutvecklande arbete kan bedrivas i undervisningen med fokus på förskoleklass samt årskurs 1-3. Syfte Denna studies syfte är att undersöka språkutvecklande arbete i klassrum och genom denna undersökning försöka skapa nya didaktiska perspektiv på språkutvecklande arbete. Metod Undersökningen i denna studie är av kvalitativ metod, och använder sig av strukturerad observation. Observationerna genomfördes med hjälp av ett observationsschema i en fristående skola i förskoleklass samt årskurs 1-3. Resultat I resultatkapitlet presenteras resultat från de strukturerade observationerna. Inblick ges i hur det språkutvecklande arbetet kan te sig i ett klassrum och hur pedagoger arbetar språkutvecklande i sin undervisning. De gemensamma drag vi kunde se i resultatet från de observerade grupperna var att pedagogerna var tillåtande gällande kommunikation i klassrummet, men att detta skulle göras var inget som betonades av pedagogerna. Undervisningsmaterialet som användes i grupperna var nivåanpassat efter elevernas ålder. Då pedagogerna förklarade begrepp användes ofta tydligt stödmaterial till förklaringarna. Utifrån observationsresultatet kunde vi skapa för oss nya didaktiska perspektiv på språkutvecklande arbete.

A building for the Kulturskolan Stockholm, The cultural school of Stockholm, with focus on spaces for practising, planning projects, spontaneous activity and meetings. Located just next to the big train station Älvsjö Station in the southern parts of Stockholm. The building bridges gap between the pedestrain road and the Stockholm international Fairs, Stockholmmässan. All in one floor, the building is separated into place for meetings- a foyer, a lerning space with ensemble rooms, a space for sponinuity -  a big space in the central parts of the building encourage students to practise, plan and work with their own projects, before and after classes, a creative space with workshops and a black box, and an administrative part. All the rooms are placed in relation to their individual functions, music next to media, art room next to workshop etc, so the students are encouraged to explore more subjects than the current class, and try to integrare other subjects into their class. Transparency between the rooms is important. A cultural school where the students can be more in charge of classes and projects. The building aims to encourage a new working method for the Kulturskolan Stockholm based on the students ideas and desires.
En byggnad för Kulturskolan Stockholm med fokus på ytor för övning,projektarbete, spontanaktivitet och möten. Projektet ligger i Älvsjö precis nära den vältrafikerade Älvsjö Station, i de södra delarna av Stockholm. Byggnaden överbryggar ytan mellan gång- och cykelvägen Älvsjö broväg och Stockholmsmässan. Byggnaden är endast i en våning, uppdelad i en foajé, en lärandedel med ensemblerum, en stor yta i mitten av byggnaden uppmuntrar till övning, planering och eget arbete, före och efter lektioner, en skapande del med verkstäder och black box och administrativa ytor. Rummen är utplacerade i relation till deras funktioner, musik nära media, bild nära verkstad osv, så att eleverna uppmuntras att undersöka flera ämnen och integrera detta i lärandeprocessen. Transparens och synlighet mellan de olika rummen är viktigt. Byggnaden uppmuntrar till en ny arbetsmetod för Kulturskolan Stockholm, grundad på elevernas egna idéer och önskemål.

The previous research in the field of new religious movements has mostly focused on the spectacular parts where phenomena such as “brainwashing” and the “charismatic leader” have attracted both media and the scientific studies of religion. Professor Liselotte Frisks has done several enquiries about sects and new religious movements in Sweden. One of her main conclusions is that the relation between these new religious movements and the rest of society has changed; a relation that used to be characterized by conflicts and tension is now becoming more open as both parts are changing. This study does not focus on the spectacular parts. Instead I have studied something more common and general. I have studied how members from new religious movements are apprehending subjects as school and education. I have chosen two well-known religious movements: the church of Scientology and the Family Federation of World Peace and Unification. My comprehensive purpose is to analyze the members' opinions and views, to see whether their ideas are on terms with what the majority says or if it differs from the norm. My conclusion is that the members of the Church of Scientology criticize the Swedish school system. They find it too theoretical and believe that there is not enough focus on aspects such as word-understanding. The Church of Scientology has their own pedagogy which is based on word-understanding. The members of the Family Federation for World Peace and Unification shared the opinion of the majority to a larger extent, as they did not prescribe such harsh critics about the school. However, they do believe that the school has to take a huge responsibility raising the students since many young people of today come from broken families. Strong families are one of the corner pillars of this movement.

Syftet med detta arbete har varit att studera ett sammansatt språkbegrepp och vad det har för betydelse för lärandet. Studien är gjord på en skola på Nya Zeeland där jag har observerat undervisningen för de tidigare åldrarna (5-8 år). Genom klassrumsobservationer har jag undersökt på vilket sätt pedagogerna ger utrymme för de olika estetiska språkformerna i undervisningen. I intervjuer har jag tagit reda på hur pedagogerna uppfattar användandet av bild, musik, dans och drama i undervisningen, samt vad de anser det ha för betydelse för barns lärande. Observationerna har visat att pedagogerna främst använder sig av musik- och bildspråket i undervisningen, och elevernas egna bilder har en central roll i skrivarbetet i samtliga observerade klasser. I intervjuerna framkom att pedagogerna kände till att de olika estetiska språken är av betydelse för barns lärande, men endast en av de fyra intervjuade pedagogerna kände till själva begreppet, ett vidgat/sammansatt språkbegrepp. Pedagogerna anser att de estetiska språkformerna kan stödja elevers lärande, och de försöker skapa en balans i undervisningen där de olika språken får utrymme. Det finns dock ingen entydig uppfattning om att alla språkformer är nödvändiga för barns meningsskapande, även om tre av de fyra pedagogerna menar att det är viktigt att det finns en variation och att eleverna får utveckla de olika språken. Något som framkommit i studien är att eleverna styrs av pedagogernas val av språkform i undervisningen och alla elever får använda samma språk vid de olika aktiviteterna. En slutsats är att pedagogerna anser att de olika språkformerna främjar elevernas utveckling, och språkformerna har både ett kommunikatoriskt och kompensatoriskt syfte i undervisningen.

Detta är en studie som syftar till att bidra med fördjupad kunskap om lärares upplevelser kring gymnasieskolans reform, GY11. Huvudfrågorna är hur väl man anser att informationen om GY11 har nått ut till skolan och på vilket sätt detta har skett samt hur lärare förhåller sig till de nya förändringarna, både i praktiskt arbete och i attityder. För att kunna besvara dessa frågeställningar har jag gjort en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer och med grund i tidigare forskning har jag i min analys beaktat faktorer som direkt påverkar framgången för implementering av reformer, närmare bestämt lärares upplevda behov av förändring samt vikten av deliberativa samtal, organisering och tidsfördelning. Resultaten visar att det har gjorts stora ansträngningar för att få ut information till skolorna men att det har funnits vissa brister, att lärarna generellt är mycket positivt inställda till förändringarna, att det finns en klar ambition att arbeta enligt de nya riktlinjer som lagts fram för GY11 men att de ökade kraven på dokumentation upplevs som en negativ aspekt av reformen.

All children should be safe when walking to or from school as well as around the school area.When there is a constructions site near the school or in close connection to the schoolyard therecan be significant problems with safety. This bachelor thesis is written to makesure that children feel safe and comfortable around the school premises regardless of anew school building being built or renovations of an old one is taking place. This thesis is being written for Enköpings municipality but is applicable to all municipalities in Sweden. This work proceeds from the construction of Nya Westerlundska gymnasiet which isan upper secondary school that is being planned and build during the time of this study. The 2030 Agenda that contains goals from the United Nations(UN) amongst Quality Education is being discussed together with goals from the EuropeanUnion, Sweden and Enköping. It is important that the education keep the same quality even if there is a construction site in the area, hence why the question about childrens safty around construction sites is important. The work has partly been executed by comparing administrative regulations from previously built schools in the municipality to see what the requirements have been before concerning children’s safety. People that have been working with similar projects and with Westerlundska was interviewed.Thenceforth the interviews were compared with the administrative regulations and recommendations for future projects where made. The conclusion where that Enköpings municipality have made many good safety measurements regarding construction projects around schoolchildren. In the future the municipality can make similar requirements andjust adding a few for specifics. The municipality will not be hindered by Swedish law to do so. It also became clear that cooperation and direct communication between the school, the construction site and the municipality is of the utmost importance.
Alla barn och ungdomar ska vara trygga och bekväma i sina skolmiljöer och när de tar sig till och från skolan. När det sker en omfattande tillbyggnad eller ombyggnation vid skolan kan det uppstå problem med trygghet och säkerhet. Det här examensarbetet har gjorts för att komma fram till hur kommun och byggföretag borde gå tillväga och samarbeta för att behålla samma trygga skolmiljö även under byggnationen. Examensarbetet är utfört i samarbete med Enköpings kommun men det som tas upp är applicerbart på alla kommuner runt om i Sverige. Arbetet utgår ifrån byggnationen av Nya Westerlundska gymnasiet som är en skola vars byggnation planeras under tiden som arbetet skrivs. Att det finns globala och nationella hållbarhetsmål som behöver försökas nås, däribland god utbildning för alla, tas upp i detta arbete. Det är viktigt att utbildningen håller samma nivå även när det händer saker omkring skolområdet, därför är frågan om barns säkerhet vid byggnationer viktig. I arbetet jämförs administrativa föreskrifter från tidigare byggda skolor i Enköpings kommun för att se vilka skolor som har specificerade krav som gynnar skolbarns säkerhet vid byggnationen. Personer som på olika sätt har med skolbyggnationer att göra i Enköpings kommun har intervjuats för att få olika perspektiv i arbetet. Därefter jämfördes personernas intervju med de administrativa förskrifterna för att få fram vad som tidigare gjorts bra och vad som rekommenderas att göras vid framtida byggprojekt. Slutsatsen för arbetet är att Enköpings kommun har gjort många bra säkerhetsåtgärder inför byggprojekt runt skolbarn i kommunen. Det går att säkerställa säkerheten även i fortsättningen genom att lägga in krav i de administrativa föreskrifterna och att det inte hindras av Lagen om offentlig upphandling (LOU). Det blev också tydligt i och med rapporten att samverkan mellan skolverksamhet, beställare och entreprenör under entreprenadtiden är av högsta vikt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares inställning till de nya kultur- och religionsuttryck som elever med annan bakgrund för med sig in i klassrummet i dagens svenska grundskola.

Frågeställningar

1. Vad har grundskolelärare för attityder till främmande kulturella och/eller religiösa traditioner och högtider?
2. Finns det en samstämmighet bland grundskolelärare angående hur de ska förhålla sig till, och agera i främmande situationer som uppkommer på grund av elevers kulturella och/eller religiösa bakgrund?
3. Finns det några mönster eller samband mellan lärares åsikter relaterat till ålder, kön etc.?

Abstract   Many researchers in social work believe that in today's society require the interaction between organisations takes place on social problems. This study examined the interaction between the police, social services and schools. The purpose of this study are as follows; the aim is to investigate the interaction between social services, the police and schools about young people aged 12-18 years who are at risk for abuse and crime. My questions are: How do the different professions interact regarding young people at risk for abuse and crime? How do they meet young people in their daily work? What obstacles can the different professions see in interaction? What effects do the different professions see in interaction? The study is a qualitative study conducted with semi-structured interviews. Respondents have been two from each organisation. The theory used in the analysis of empirical data is new-institutionalismen. New-institutionalism is a theory developed from organizational theories. Research emanating from organizations influence from the outside world has been designated a new - institutionalism. The new institutionalism is based on individuals, and environmental impact on the organization, as well as their interaction The results of the study mean that different privacy laws are an obstacle in the interaction and also lack of resources is a barrier. This study also shows a positive attitude towards interaction between the different organizations.   Keywords: Interaction, Police, Social service, School, Obstacle, Domain consensus, Domain conflict

Denna studie har undersökt möjligheten att använda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö – en skulpturpark. Idén är att medelst skulpturer av surrealistisk karaktär låta barnen röra sig i gränslandet mellan fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som främjar barns fria tänkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag.

I studien deltog 10 barn i åldern 9-10 år. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens skulpturer, varav 7 med förväntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sådan förväntad effekt. Samlade uttryck jämfördes sedan i en diskursiv analys.

Bland de slutsatser som dras efter analys är att begreppsprovokationen ökade rörligheten i barnens tankar och känslor, samt även ökade deras engagemang gentemot skulpturerna och sina tankar. Andra konstateranden är att uppgiften att förutsättningslöst lyssna på och uttrycka sina tankar och känslor var ovan för barnen, att variationen på barnens uttryck styrdes av etablerade sociokulturella normer och att uttolkarens roll för resultatanalysen ofrånkomligen är avgörande.

Denna studie undersöker hur processen för transmodalitet kan fungera som designverktyg, genom att undersöka multimodal omvandling av en audiovisuell gestaltning i relation till dess budskap. Detta för att öka förståelsen för hur processen för transmodal design kan användas som verktyg för design av budskap i audiovisuella gestaltningar. Vilket i sin tur kan bidra med kunskap och utveckling av processen för audiovisuellt meningsskapande, med transmodal design som produktionsverktyg. Syftet med denna uppsats är alltså att bidra med kunskap om olika gestaltningsformers kommunikativa potential, genom transmodal design som produktionsverktyg i gestaltningen ’Den nya skogen’. Detta undersöks med en forskning genom designmetodik bestående av en kombination av metoder; fokusgruppintervjuer samt iterativ och kollaborativ design. Fokusgruppen har agerat medkreatörer i en iterativ designprocess för gestaltningen, vilket har genererat tre olika versioner som använder olika gestaltningsformer för att förmedla ett budskap. Fokusgruppen har bland annat diskuterat gestaltningsformernas lämplighet i relation till budskapet, samt alternativa former för att förmedla samma budskap. Studien har fokuserat på tre teman i fokusgruppens insats; associationer/känslor, tolkning av budskap samt gestaltningsformernas kommunikativa potential och begränsningar.

The purpose of this essay is to describe and analyze the debate surrounding the construction of the 2011 years curriculum of the Swedish schools` religious studies. The debate is concerning whether or not Christianity should have a unique position in the curriculum against other religions. The method is to analyze the arguments by an argument analysis. The purpose is also to analyze the argumentation to see how secularization and pluralism have influenced the debate and the different standpoints. The essays material consists of debate articles from the four largest news sites on the internet. The most common argument for Christianity’s unique position is that Christianity has had an important role in the development of the Swedish society, culture and literature and is therefore important knowledge for understanding the Swedish society. The most common argument against Christianity´s unique position argues that Sweden today is a multicultural and pluralistic society and therefore the education should be the same to help the students to understand the society that they live in. The essay shows that the argumentation is largely normative and built by the debaters own views, beliefs and thought of the ideal religious education and cannot therefore be determined whether the argumentation is true or false. The essay also shows that the debate in many ways is characterized by secularized and pluralistic argumentation. The essay shows that the secular climate in Sweden has had an influence on the debaters. They all are of the opinion that the education should be built on a scientific and secular ground. They are also of the opinion that the education should be nonconfessional and that the education should be pluralistic and that it is important to study different religions and other life views.

The study discloses unaccompanied children´s socialization in their new society. The purpose of the study is to investigate how unaccompanied children's schooling is an important factor in their socialization and skills development in their new society. For example, we have chosen to illustrate how their school works and if and whether the teachers receive the support they need in order to help children develop their skills so they can find their way in society. The research is based on three different methods. The first method is based on literature research. The second one is a qualitative method and in doing so we have made use of a semi – structured method of interviewing. This method’s importance lies in how individuals perceive and interpret their social reality. The third method is participant observation, and it is a method that allows observing the interaction while it takes place, and gives us a good opportunity to analyze the role that context plays in people´s actions and attitudes, which results that you get a deeper understanding of the researched phenomenon. The study showed that unaccompanied children´s schooling and skills development are important factors of socialization in their new country. In some interview responses and the literature reviewed, revealed that teachers do not get adequate support from school authorities.

Syftet med studien var att undersöka och lyfta fram elevers inställning och värderingar till religionsundervisning, livsåskådning och religion.   Studiedeltagarna bestod utav två klasser på en gymnasieskola i mellersta Sverige, där båda klasserna gick det estetiska programmet. Undersökningen var en enkätstudie som samlades in och analyserades.   Resultatet visade att elever på en gymnasieskola inte har en konkret uppfattning kring sin religiösa tillhörighet. Studien visade även att eleverna hade en oklar uppfattning och bild utav Gud. Deltagarna var osäkra på Guds existens men trodde samtidigt att det kunde finnas en högre makt. Studieresultatet visade att en majoritet av studiedeltagarna trodde på ett liv efter detta, så kallad reinkarnation. Resultatet visade även att deras religionsundervisning uppfattades som tråkig, där de ansåg att läraren ska lägga mer tyngd kring diskussion angående etiska problem och dilemman.

Rågsved ligger i Söderort tillhörande Stockholms kommun och har en population på ca 10 000 invånare där hälften utgörs av utrikes födda och området har en hög segregation. För att kunna skapa ett lugnare och tryggare Rågsved har det öppnats ett litet poliskontor och ett fåtal poliser ska i första hand försöka komma i god kontakt med de som bor i området, främst med ungdomarna som bor och går i skolan i Rågsved. Vidare samverkar de med skola och andra myndigheter i Rågsved för att förbättra den problematiska situationen. Således är syftet med denna studie att undersöka hur ungdomar boendes och studerandes i Rågsved förhåller sig till det nya poliskontoret och vad den ökade polisära närvaron har inneburit för ungdomar som går i Rågsvedsskolan. För att kunna besvara frågeställningen utförs semistrukturerade intervjuer med 11 killar som studerar vid Rågsvedsskolan. Den teoretiska bakgrunden för studien är Beckers och Goldbergs stämplingsteorier som kortfattat går ut på att avvikelse är något som definieras av samhället på ett sådant sätt att sociala grupper skapar avvikelse genom att upprätta de regler vars överträdelse utgör avvikelsen och sedan tillämpa dessa regler på vissa personer och beteckna dem som utanförstående.  Processen är själva stämplingen med upprepade negativa reaktioner från signifikanta andra som sammantaget leder till en omdefinierad självbild hos personen som blir än mer negativ än vad den dittills varit. Således orsakas inte brottslighet av sociala förhållanden utan definieras av dessa. Teorierna används senare i studien för att lyfta fram hur stor stämplingseffekt polisen har på ungdomar i Rågsved och om denna, ifall att den existerar, är märkbar hos de elever som har intervjuats. I resultat- och analysdelen framkommer att poliskontoret i Rågsved delvis skapar en trygghetskänsla för många i området, men att vissa av ungdomarna känner sig utpekade att leva i ett problematiskt område. Det påvisas att polisen egentligen bara är en del av ett system av stämpling där även media har en stor roll i ungdomarnas självbild. Några anspråkslösa förslag från min sida är att lyfta fram elevers goda sidor istället för att påtala de negativa, införliva föräldrarna mer i ungdomarnas skolgång samt öka skolpersonalen auktoritet genom ett minskande av polisiär inblandning i de fall personal kan lösa situationer som inte är av grov kriminell karaktär. Framtida forskning borde fokusera på media och polisens roll i denna spiral och även väva in skolans sätt att arbeta.

Uppsatsen handlar om den nya skollagen som börjat gälla 2010-08-01. Syftet har varit att konstruera en lathund så jag som lärare vet vad som gäller angående trygghet och studiero i denna lag. I lathunden kan jag snabbt få en överblick över vad lagen säger i olika disciplinära situationer och hur jag som lärare ska agera och när rektor ska agera.Förutom att jag studerat den nya skollagen, dess tillkomst och innehåll har jag även jämfört den med den gamla skollagen. För att analysera och vikta de olika juridiska dokumenten har jag använt mig av en rättsdogmatisk metod Ska den nya lagens intentioner uppnås krävs dock att de som arbetar inom skolan får ordentlig kunskap om den nya lagens innehåll. Föräldrar och elever bör givetvis också informeras. En lathund där man snabbt kan få en överblick av den nya lagens innehåll och hur man ska agera i olika situationer kan underlätta detta.

The purpose of our studyis to investigate how the changed Education Act in Malmoe affects the work of school counselor in elementary school and how it further may affect the work. We were also investigating counselors’ views on the politically increasing transparency of student health that comes as a result of the new school organization in Malmoe. To obtain our results, we have chosen to use a qualitative research interview, where we have chosen a semi-structured interview form. We have chosen two theories, Foucault -power and discipline and organizational theory. With the help of our results, we have come to the conclusions that the law is not sufficiently clear about what is meant by "access to the counselor" with the result that there are loopholes to apply. This can lead to students being assisted but not getting enough help. Despite the clear in the law that one should work more preventive, there is not enough time to work on value issues. This inturn means that most of the time out of their work is devoted to emergency situations. The school counselors in Malmoe believe that the new school organization probably is an act out of political interaction and not a way of exercising power. They set themselves very positive about the increasing transparency, because it will require competence by the counselor. The school counselors hope to have a head of student health that are proficient in student health work and understand what the counselors have for education. They want a manager who takes responsibility for the students, a manager that the counselors can discuss their work with and thus develop their professional skills.

För att arbeta i den nya gymnasieskolan som träder i kraft i höst (2011) är det viktigt att sätta sig in i de förändringar som reformen innebär. Syftet med denna uppsats har varit att reda ut vilka de största nyheterna i den nya gymnasieskolan är. Detta har analyserats utifrån ett utbildningshistoriskt perspektiv för att ge förändringarna ett större sammanhang och utifrån ett livslångt lärandeperspektiv för att se hur den nya gymnasieskolan ska bli en del av elevernas livslånga lärande. Analysen har gjorts genom studier av dokument på den politiska nivån och den operationaliserande nivån, där bland annat Skolverkets publiceringar ingår. Även utbildningshistorisk litteratur och litteratur och artiklar kring livslångt lärande har studerats för att sätta förändringarna i ett större perspektiv. En jämförelse har gjorts mellan dagens gymnasieskola som har letts under ledorden valfrihet och flexibilitet och den nya gymnasieskolan som har ledorden högre krav och kvalitet. Studiens resultat visar att det kommer många nyheter i den nya gymnasieskolan. Exempelvis kommer den nya gymnasieskolan att innefatta åtstramningar i ordningsregler och inträdeskrav, och ny omfattning på de gymnasiegemensamma ämnena, tidigare kallat kärnämnen. En ny betygsskala införs och två examina införs, en högskoleförberedande examen och en yrkesförberedande examen. Dessa förändringar syftar till att på sikt höja kvalitén i den Svenska gymnasieskolan. Studien visar också att den svenska skolan har förutsättningar för att ge ungdomar en bra start på ett livslångt lärande.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den nya skollagen upplevs kunna fungera i praktiken i grundskolan. Syftet var vidare att belysa förutsättningar som behövs för att grundskolan ska kunna ge barn med autism och autismliknande tillstånd den skolgång och undervisning som de behöver och har rätt till utifrån sin funktionsnedsättning. För att undersöka syftet har jag genomfört intervjuer, med personer vilka verkar på olika nivåer inom en kommun i södra Sverige. Från hösten 2011 gäller andra premisser för barn med autism och autismliknande tillstånd och anledningen till det är att en ny skollag börjar gälla den 1 juli 2011. I nuvarande skollag har dessa barn rätten att bli mottagna i särskolan, oavsett om de har en utvecklingsstörning eller inte, men till hösten får enbart de med en utvecklingsstörning bli mottagna. Det innebär att dessa barn framöver kommer att tillhöra grundskolan och läsa efter grundskolans kursplaner, men det finns en möjlighet för barnen att vara inkluderade i särskolan.                                    Jag har i undersökningen kommit fram till att det behövs kunskaper och förståelse kring funktionsnedsättningen, för att personal i grundskolan ska kunna ge dessa barn den skolgång och den undervisning som de har behov av och rätt till. Personalen behöver se till hela den omgivande miljön och anpassa efter var barns individuella behov. Enligt både litteratur och intervjuer går det nämligen inte att tro att en skolgång och en undervisning passar alla barn med autism och autismliknande tillstånd. De är alla olika, kanske mer olika än oss andra.

Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka nyhetskonsumtion och medieförtroende  bland 132 studenter från två olika skolor i Stockholm. Skolorna som undersöks är Tensta Ross Gymnasium, som ligger i en resurssvagare del av Stockholm, samt Victor Rydbergs Gymnasium som ligger i en mer resursstark del av Stockholm. Studien baseras på en surveyundersökning i olika klasser från de två skolorna. Surveyundersökningen har konstruerats för att efterlikna mer omfattande undersökningar för att vi lättare ska kunna jämföra våra egna resultat med de större undersökningarna.  Undersökningen visar ett generellt lågt förtroende för nyheter men även en generellt hög konsumtion. Undersökningen visar att mobiltelefonen är den plattform som används i störst grad för att ta del av nyheter. Undersökningen visar även att respondenterna från Tensta Ross Gymnasium har stort förtroende för nyheter via sociala medier samt att de hade en stark igenkänningsfaktor gentemot påståendet att de behöver nyheter via sociala medier för att få fler perspektiv kring nyheter. Vi kunde även se att respondenterna från Victor Rydbergs Gymnasium hade ett stort förtroende för morgontidningar, men ett generellt lågt förtroende för kvällstidningar.

2011 års gymnasiereform har inneburit stora förändringar för svenskämnet, bland annat genom förändringen av ämnets omfattning, som ökats på högskoleförberedande program samtidigt som den halverats på yrkesprogram. Utifrån en läroplansteoretisk ansats, med syfte att undersöka och diskutera svenskämnets förutsättningar, analyseras i föreliggande uppsats uttalade och outtalade idéer om svenskämnet i regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, den proposition som ligger till grund för reformen. Metoden som tillämpas är en kvalitativ textanalys, men analysen har även kvantitativa inslag där konceptionerna allmänutbildning och yrkesutbildning används som analyskategorier.Analysen visar att svenskämnet i propositionen explicit tillskrivs betydelse för de tre uppdrag som i propositionen framställs som gymnasieskolans huvuduppdrag; att ge en god grund för yrkeslivet, för fortsatta studier och för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Analysen visar dock att det svenskämne som impliceras i propositionen, genom att uppdraget att utbilda för ett aktivt deltagande i samhällslivet bortprioriteras till förmån för uppdraget att utbilda för yrkeslivet, istället är ett ämne som framför allt organiseras och motiveras som ett högskoleförberedande ämne, med relevans framför allt för elever på högskoleförberedande program.