Academic literature on the topic 'Nybyggarna'

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad som händer med Basta rehabiliteringsfilosofi när det visas i ett Tv-program. Denna uppsats har en kvalitativ ansats där vi med hjälp av kvalitativ riktad innehållsanalys har samlat in data ifrån Tv-programmet Nybyggarna. I datainsamlingen använder vi oss av ett flertal teman som bland annat berör Bastas grundstenar. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till att programmet visar de flesta av Bastas grundstenar som är grunden till Bastas rehabiliteringsfilosofi. Därutöver kunde vi se att Tv-programmet både tillför och exkluderar olika saker i relation till Bastas rehabiliteringsfilosofi, däribland en programledare. Resultatet visade på en återspegling av fem av sex grundstenar där den sjätte exkluderas helt. Resultatet kopplas delvis till Empowerment teori och Empowerment begreppet Advocacy.<br>The purpose of this study was to find out what happens to the Basta rehabilitation philosophy when it appears in a Tv-program. This paper has a qualitative approach where we use qualitative directed content analysis in collecting data from the Tv show “Nybyggarna”. In the data collection, we used a number of themes, including Basta foundations. Furthermore in the survey process, we arrived at the conclusion that the program shows most of Basta foundations that are the core of Basta rehabilitation philisophyi. In addition, we see that the Tv show both adds to and exclude different things in relation to Basta rehabilitation philosophy, for example the host. The results showed a reflection of five of six pillars where the sixth is completely excluded. The result was linked in part to the empowerment theory and the Empoverment term Advocacy.

During the 1960s and 1970s an increased interest in Native Americans can be seen in Sweden, e.g. through the establishment of organizations such as the Indian Club of Sweden. The aim of this thesis is to study the portrayal of Native Americans and its role through Albin Widén, a Swedish author, ethnologist and member of the Indian Club, and his non-fictional works on the Swedish migration to America, Swedish-America and Swedish contacts with Native Americans. The study is divided into four parts. The first part looks at the portrayal of the Native Americans in Widén’s writings, in comparison with Euro-Americans’ and Europeans’ traditional stereotypic images of a good and a bad Indian. The second part examines how Widén represents the contacts between Swedes in America and the Native Americans. The purpose of the third part of the analysis is to investigate Widén’s interest in Native Americans. Finally, the thesis focuses on the possible role of the portrayals of Indians as a counterpart in the creation and upholding of a Swedish identity.

Since 1995 the musical Kristina från Duvemåla has been performed on many national theatre stages in Sweden and is still obtaining success and fame. It is based on novels by the famous Swedish author Vilhelm Moberg, Utvandrarna (1949), Invandrarna (1952), Nybyggarna (1956) and Sista brevet till Sverige (1959) that revolve around a Swedish family emigrating to the United Stated during the 19th century. This thesis investigates both the novels and the musical adaptation in a comparative way. Theory of adaptation and intermediality is used to analyse differences and similiarities of the stories used in the novels and the musical. It can be assumed that major changes were implemented in the adaptation of the main characters, specifically Kristina. According to that a shift in importance and variations in characteristics of the main characters appeared in the musical. Since the musical is named after the character Kristina who is moreover the key figure in the overall scenic performances, it leads to the conclusion that there exist major shifts in importance of content structures. For the analysis, individually chosen scenes are investigated in comparison with the novel contents as well as certain musical songs and dialogues. It can be ascertained that Kristina’s role in the musical has changed significantly in comparison to the novels by Vilhelm Moberg. The results do make contributions to the applied analysis of media adaptations in literary studies and musicology and might state an example for further analysis of adaptations.<br>Kristina und Kristina ist eine vergleichende literaturwissenschaftliche Analyse der Auswandererromane Vilhelm Mobergs und dem Musical Kristina från Duvemåla. Bei den Werken Vilhelm Mobergs, die als Grundlage für diese Arbeit dienen, handelt es sich um Utvandrarna – Die Auswanderer (1949), Invandrarna – In der neuen Welt (1952), Nybyggarna – Die Siedler (1956), Sista brevet till Sverige (1959) – Der letzte Brief nach Schweden. Vergleichend dazu wird das Manuskript des Musicals Kristina från Duvemåla aus dem Jahr 2012 untersucht, insbesondere dessen Liedtexte, Szenendialoge sowie Monologe. Ziel dieser Arbeit ist es, mithilfe einer komparativen Analyse der vier Romane und des Musicals, mögliche Gemeinsamkeiten und Unterschiede festzustellen. Der Fokus liegt dabei auf dem Hauptcharakter Kristina, welche im Vergleich zu den anderen Hauptcharakteren Karl Oskar, Robert und Ulrika bedeutend häufiger im Musical auftritt. Für die Textanalyse werden besonders Linda Hutcheons A Theory of Adaptation (2006) und Hans Lunds Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel (2002) genutzt. Es werden ausgewählte Episoden aus dem Musical mit den Inhalten der vier Romane Mobergs verglichen. Auf Grund des limitierten Umfangs der Arbeit ist nur eine begrenzte Betrachtung der Primärquellen möglich. Die szenische Darstellung erhält keinen Einzug in die Analyse. Bei der musikalischen Umsetzung der Romane im Musical erfolgt eine Betrachtung an ausgewählten Beispielen. Nach der vergleichenden Textanalyse beider Werke ist festzustellen, dass es sich um eine gelungene Adaption handelt, da nur bei genauer Betrachtung einzelner Episoden aus dem Musical Unterschiede zu den ursprünglichen Romanen deutlich werden. Zudem ist das Musical inhaltlich sehr nah an Mobergs Auswandererromanen angelegt. Notwendige Anpassungen, wie Kürzungen und Zusammenfassungen von Episoden aus den Romanen, sowie eine Fokussierung auf die wichtigsten Geschehnisse sind ebenfalls zu verzeichnen. Die These, dass Kristina im Musical anders dargestellt wird als in den Büchern Vilhelm Mobergs, kann durch die genaue Textanalyse bestätigt werden. Während die Figur Kristina in den Romanen eher eine zurückhaltende, vorsichtige und schüchterne Rolle einnimmt, wird sie im Musical als eine mutige, direkte und starke Frau dargestellt und wahrgenommen. Bis heute erfreut sich das Musical Kristina från Duvemåla in Schweden größter Beliebtheit und dies nicht nur aufgrund der gelungenen Umsetzung der Auswandererromane Vilhelm Mobergs, sondern auch dank der musikalischen Inszenierung durch Benny Andersson und der stilvollen Liedtexte Björn Ulvaeus‘.

<p>The investigation concerns childrearing among settlers in the northern part of Sweden between 1850-1920. What were the attitudes of the adults towards children and what ideals were there for children's behaviour? By investigating childrearing I also intended to find which general values and norms there were in the settlers' society. When answering these questions it has turned out that the relationship between discourse, ideal norm and practice is of central importance. The source material has been taken mainly from ethnological archives. The specific elements in the settlers' way of bringing up children will be clear from a comparison with other methods from different times and different social systems. I have found it productive to refer to the discussion regarding various theories on the history of civilisation. The problems of historical translation constitute a central methodological issue in the comparison between different ways of bringing up children. I have tried to dissociate myself from the analysis of childrearing in different times which can be found in the thoughts of Philippe Aries and Norbert Elias. Michel Foucault represents a more unprejudiced history of civilisation and his thoughts about an older and a younger form of steering mechanism have turned out to be applicable in the case of historical change in the discourse and practise of childrearing. The childhood of the settlers' children can be divided into two separate periods; the liberal period of the child's first two or three years, and the time when discipline began. During the first period the child was entitled to have all its needs fulfilled. At the age of four or five a more rigorous discipline began. Flogging and fright were used and the purpose was to make the child obedient, humble and willing to work. Adults could openly express tenderness and kiss and fondle the infants. It is more difficult to interpret the language of tenderness where the older children are concerned, since adults did not express their feelings for them in words or gestures. The way the adults related to the children reveals, however, an attitude which deviates from the ideas of the Old Testament. This attitude, which existed on the level of practise, meant loving playfulness and respect. Discipline was used to teach the children proper behaviour in all areas of life, e.g. the social life with all its strict rules of etiquette. The difficulty in discovering the discipline which existed in the settlers' society, is linked to the fact that their idea of proper behaviour did not always correspond with the ideas of the middle class. The settlers taught their children to control their spontaneous feelings of distaste for dirt and uncleanliness. To openly demonstrate warm feelings for other people was also discouraged. By expressing feelings of shame, the children were taught to discipline their sexuality. Training in humbleness was also a training for life. Children who were in service had to learn the manners and the landless people were outside the reciprocity in the' settlers' society.</p>

Denna studie är en analys av Geronimos självbiografi samt annan litteratur rörande honom och apacheindianerna. Syftet är att undersöka apacheindianens självbild och klargöra eventuell påverkan av den amerikanska kulturen efter kolonisationen och krigen. Vidare undersöks hur dåtidens nybyggare uppfattade Geronimo och apacherna för att förstå båda parters handlande. Dessutom granskas hur andra författare har valt att presentera Geronimo och apacherna i jämförelse med hur han framställt sig själv. Detta leder även analysen vidare till om dessa författare påvisade eventuella tendenser i sin uppfattning av Geronimo och apacherna. Diskussionen rörde eventuell subjektivitet i frågan hur Geronimo och apacheindianerna behandlades av amerikanerna såväl som mexikanerna. Metoden är heurmeneutisk i analysen av Geronimos självbiografi. Forskningsläget utgår mycket från Angie Debo’s bok Geronimo: The man, his time, his place, men all litteratur diskuteras även utifrån ett psykoanalytiskt perspektiv genom Ludvig Igras teorier kring hur människan hanterar traumatiska situationer. Detta är ett sätt att försöka förstå Geronimos handlande utifrån ett vetenskapligt perspektiv. Analysen visade att Geronimo aldrig identifierade sig som amerikan, även om han respekterade deras kultur och lagar. Mot slutet konverterade han till kristendomen vilket visar att han integrerats i det amerikanska samhället. Dåtidens nybyggare ansåg indianerna som primitiva vildar och som ett hot mot utvecklingen av det nya landet. Dock försvarade många av författarna indianernas beteende i krigen och pekade mot att de utsatts för folkmord. En del författare visade sig vara tendensiösa, dock på olika sätt. En del skrev med underliggande fördomsfullhet mot indianerna, trots att de försvarade dem. Medan en del visade bitterhet mot amerikanernas handlingar mot indianernas befolkning.

I denna uppsats undersöks viktiga framgångsfaktorer vid internationell expansion på tillväxtmarknaderna i centrala Östeuropa. Expansionsprocesserna hos Cramo och Volvo Lastvagnar jämförs med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk där Uppsala-modellen står i centrum, kompletterad med grundläggande teoretiska förutsättningar avseende egna etableringar respektive företagsförvärv samt avseende tillväxtmarknader. Studien inriktar sig på huvud-kontorens perspektiv, och det empiriska underlaget består av intervjuer med de huvudansvariga cheferna inom Cramo och Volvo Lastvagnar. De viktiga framgångsfaktorer som analysen resulterar i är: Tidig etablering har inneburit klara fördelar för båda företagen. För ett uthyrningsföretag inom byggbranschen som Cramo har det varit viktigt att växa klustervis. För ett produktionsföretag inom transportbranschen som Volvo Lastvagnar har det varit viktigt att äga både försäljningskanaler och eftermarknadskanaler. Kontakter är generellt sett viktiga inom ett land. Varumärket och att synas är viktigt. Eget engagemang i och aktivt internaliserande av kunskap från det relevanta nätverket är nödvändigt.

Vilhelm Moberg (1898–1973) var en av sin tids mest inflytelserika svenska författare. De fyra romanerna i hans episka utvandrarserie hör de till de mest lästa svenska romanerna genom tiderna. Trots att forskningsfältet om Moberg är stort har hans verk hitintills inte analyserats utifrån ett queerperspektiv. Syftet med denna magisteruppsats är att göra en queer läsning av Mobergs utvandrarserie, med fokus på relationen mellan Robert och Arvid. Dessa unga drängars relation har sällan givits utrymme inom Mobergforskningen och när den omnämnts har den lästs som kamratskap. Min hypotes är att det, trots indikationerna på ett homofobt förhållningssätt hos Moberg vid tiden för utvandrarseriens tillkomst, är möjligt att läsa fram en romantisk kärlekshistoria mellan männen. I uppsatsen lyfts frågeställningen om huruvida textens djur, djuriskhet och djursymbolik öppnar upp för att läsa fram de unga männens kärlekshistoria. Tidelagstemat som i utvandrarserien är förbundet med Arvid kan förstås som en omskrivning för homosexualitet, vilket ihop med queerbetonad djursymbolik som i texten omgärdar Robert, framhäver deras icke-utskrivna begär och kärlek. Analysen synliggör den dikotomi mellan manlighet och omanlighet som i romanerna gestaltas genom Robert och hans storebror Karl Oskar. Storebrodern tillskrivs stark karaktär, individualism och arbetsstyrka, egenskaper som historiskt sett kategoriserats som manliga. Robert skrivs fram som arbetsskygg, lögnaktig och med ett infantilt drömmande om guld och rikedom, egenskaper som kategoriseras som omanliga. Analysen påvisar att i likhet med tidelagstemat kan också omanligheten läsas som en omskrivning för homosexualitet. Frågan om huruvida Mobergs föreställning om homosexualitet som ett ”olycksöde” har haft konsekvenser för gestaltningen av Robert och Arvid, genomsyrar analysen. Avsikten med detta har inte varit att smutskasta Moberg utan att lyfta det motsägelsefulla med hans homofoba hållning då det i denna uppsats fastställs att han författat en vacker kärlekshistoria om två unga män.<br>Vilhelm Moberg (1898–1973) was one of the most influential Swedish writers of his time. His epic The Emigrants with its four parts are among the most read Swedish novels of all time. The field of research about Moberg is large; despite this none of his works have been analyzed from a queer angle until now. The purpose of this master’s thesis (one year) is to do a queer reading of Moberg’s The Emigrants, focusing on the relationship between Robert and Arvid. The bond between these young farmhands has rarely been given attention within the research about Vilhelm Moberg; when it is mentioned in previous research, it’s perceived as camaraderie. My hypothesis is that, despite indications of a homophobic attitude in Moberg, it is possible to make visible a romantic love story between these men. In this thesis, a question regarding whether animals, animality or animal symbolism in the text makes the young men’s love story increasingly visible, is raised. The theme of bestiality in The Emigrants coincides with Arvid, and can be seen as a synonym for homosexuality. In combination with queer animal symbolism surrounding Robert, the men’s hidden desire and love is enhanced. The analysis highlights a dichotomy between masculinity and unmanliness that is portrayed through the relationship between Robert and his older brother Karl Oskar. The latter is being ascribed traditionally masculine traits, such as resilient character, individualism and physical ability for labor, whereas Robert is associated with unmanly attributes such as laziness, untrustworthiness, and an infantile longing for gold and riches. The analysis shows that Robert’s unmanliness, just as the bestiality theme, is a synonym for homosexuality. The question as to whether Moberg’s impression that homosexuality is an “unfortunate fate” has had consequences for to the portrayal of Robert and Arvid, permeates this analysis. The purpose has not been to smear Moberg but to highlight the paradox of his homophobic stance, since this thesis conclusively determines that he has written a beautiful love story involving two young men.