Academic literature on the topic 'Nyckelord'

På svenska förskolor används i dag barnlitteratur utgiven av så kallat normkritiska förlag både som en del av litteraturarbetet och värdegrundsarbetet. Syftet med denna artikel är att belysa förskollärares uppfattningar och erfarenheter av normkritisk litteratur i förskolan. På förskolor i tre olika delar av Sverige har sju pedagoger intervjuats om sina erfarenheter av och tankar kring att läsa och arbeta med normkritiska böcker, liksom om deras betydelse och funktion i relation till barnlitteratur generellt i förskolans verksamhet. Resultatet presenteras i tre avdelningar: 1) Vad och varför? Litteratursyn och litteratururval 2) Hur? Pedagogiskt handlednings-material 3) För vem? Strategier för att hantera stereotyper. Resultatet visar att förskollärarna betonar mångfald och igenkänning. De lyfter fram olika sätt som de hanterar stereotyper på, som att ändra eller ta bort ord under högläsning. Det pedagogiska handledningsmaterialet uppfattas som en värdefull resurs. Teoretiskt utgår artikeln från Rita Felskis resonemang om litteraturläsning och bruk av litteratur, framförallt de aspekter som rör igenkänning och kunskap. Nyckelord: barnlitteratur, normkritik, förskola, förskollärare, intervjustudie

Denna artikel undersöker pedagogers och barns agenda under tre bokstunder med högläsning av bilderböcker i en språkbads-förskolegrupp. Samtliga barn har en finskspråkig bakgrund och lär sig svenska i förskolan. Analyser av de videofilmade bokstunderna har gjorts med en sociokulturell och diskursanalytisk infallsvinkel. Resultaten visar att pedagogerna fokuserar på barnens språkförståelse och språkutveckling, medan barnen på eget initiativ och genom estetiska förhållningssätt riktar sin uppmärksamhet mot den egna upplevelsen av bokens innehåll. Barnens handlingar visar också att det är centralt för dem att uppfylla vissa förväntningar på hur bokstunder ska gå till. De bidrar därmed till att upprätthålla bokstunden på ett bestämt sätt. Pedagogernas koncentration på språk kan ses som naturlig eftersom språkstödjande handlingar främjar barnens förståelse av boken. Däremot får barnen knapphändigt stöd för sin läslust och få utmaningar när det gäller att utgående från sina egna tankar, föreställningar eller tolkningar förhålla sig till bokens innehåll. Nyckelord: andraspråksutveckling, barnlitteratur, högläsning, språkbad

Den offentliga makten, förvaltningen och den offentliga servicen grundar sig på språkanvänd­ning, men är därtill också textualiserad, dvs. baserar sig i allt högre grad på skrivna texter. Man kan tala om textualiseringen som en megatrend. I artikeln diskuteras drag som är typiska för textualiseringen särskilt inom vårdsektorn, och vilken inverkan den har på samhället. Artikelns teoriram är skrivandets sociolingvistik, som har många beröringspunkter med diskurs- och genreforskning. Blicken riktas från språket mot språk­liga betydelsehelheter, mot texter, och från språkliga produkter mot språkliga pro­cesser, till exempel mot skrivande. Jag visar att språk och texter spelar en betydande roll i hur delaktighet, jämlikhet och lik­värdighet realiseras i våra samhällen. I sista hand har de betydelse för stabiliteten i sam­hället, eftersom ojämlikhet och utslagning är betydande bakgrundsfaktorer till säkerhets­hot, till exempel brottslighet. I min artikel kommer jag att visa att språkvetenskap kan erbjuda fruktbara synvinklar och redskap för att granska samhälleliga problem. Nyckelord: skrivandets sociolingvistik, textualisering, social- och hälsovården, tillgång till rättigheterna, delaktighet

The principal of a Swedish school is among other duties the responsibility for the pedagogical development of the school. This article analyses how the principals act as pedagogical leaders in a collaborative ICT project (Information and Communication Technology). The analysis is based on a case study of an EU funded Nordic school development project where the goal was to develop cross-boarder educational models between the national education systems in the three participating countries Sweden, Denmark and Norway. The project was based on virtual communication between the schools using digital technology. The study investigated how the teachers from two schools involved in the project experienced the leadership of the principals in ICT related matters. The teachers were interviewed to find out how they perceived the support they had received from the principals on pedagogical issues, technical equipment and ICT competence. The interviews were analysed using Dexter’s three basic features, “setting direction”, “developing people” and “making the organisation work”. Two kinds of leadership were found. The first resembled a team-based leadership, or what is known as distributed leadership, in which the principal worked closely with teachers and ICT managers. The second resembled more a formal leadership approach in which principals had a positive attitude towards ICT development but conventional organisational roles were retained. In development projects where ICT will be integrated into teaching requires different types of skills and experience, and hence also between different professional competencies. The project as a working method can in the study be seen as a model for developing distributed leadership.Keywords: computing, distributed leadership, ICT leadership, team-based school leadership, school development project.SammandragI artikeln undersöks hur rektor i sin roll som pedagogisk ledare agerar som stöd åt lärarna i samband med ett IKT-baserat skolutvecklingsprojekt (Information och kommunikationsteknik). Studien bygger på en fallstudie i ett EU-finansierat nordiskt skolprojekt där målet var att utveckla gränsöverskridande pedagogiska modeller för undervisning mellan klasser i de tre deltagande länderna Sverige, Danmark och Norge. Projektet byggde på virtuell kommunikation mellan skolorna med hjälp av digital teknik. Studien undersökte hur lärare från två skolor som deltog i projektet upplevde sina rektorer i IKT-relaterade frågor. En kvalitativ metod användes där lärarna intervjuades för att ta reda på hur de upplevde det stöd de fått från rektorerna gällande pedagogiska frågor, teknisk utrustning och IKT-kompetens. Som analysmodell användes tre funktioner som enligt Dexter (2008) anses gynna ett IKT-ledarskap, nämligen "att formulera mål och visioner", "att utveckla personalen" och "att se till att organisationen fungerar". Resultatet visar på två typer av ledarskap. Det ena hade likheter med ett kollektivt ledarskap eller ett så kallat distribuerat ledarskap, där rektor arbetade nära lärare och IKT-pedagoger. Det andra liknade mer ett traditionellt, formellt ledarskap där rektorerna hade en positiv inställning till IKT-utveckling, men där de olika yrkesrollerna arbetade var för sig. I ett utvecklingsprojekt där IKT ska integreras i undervisningen krävs olika typer av kunskaper och erfarenheter och därmed behövs samverkan mellan olika yrkeskompetenser. Projekt som arbetsform kan därför ses som en möjlighet för att utveckla ett distribuerat ledarskap. Nyckelord: digital användning, distribuerat ledarskap, IKT-ledarskap, kollektivt ledarskap, skolutvecklingsprojekt.

Denna artikel undersöker vilken betydelse och potential som begreppet musikalitet kan ha för skådespelares lärprocesser. Studien riktar sig främst till lärare och forskare vid landets högre konstnärliga utbildningar. Betraktad som professionsforskning och som exempel på språkliga metaforers potential i konceptualiserings- och lärandeprocesser bör den emellertid kunna vara av intresse även för andra läsare. Det nämnda intermediala begreppslånet kan uppfattas som en metafor som är av central betydelse när konstnärer, pedagoger och andra talar om teater. En teaterhistorisk översikt pekar på rytm som en central aspekt av den innebörd som har tillskrivits begreppet musikalitet inom teatern. Analyser av två omfattande intervjustudier med konstnärer och pedagoger på teaterområdet pekar på att begreppet musikalitet framstår som central i intervjuernas perspektiv på kvalitet i skådespelarens arbete. Den bild som framtonar av musikalitetens innebörd på teaterns område är komplex. Förmågan att agera musikaliskt kan uppfattas som sammansatt av en rad förmågor som kompletterar varandra, här betecknade med nyckelorden närvaro, struktur och flöde. En lockande uppgift för framtida forskning är att undersöka vilken potential detta sätt att uppfatta innebörden av begreppet musikalitet kan ha på begreppets ursprungsområde, musiken.

Sammandrag: Syftet med artikeln är att bidra till kunskapandet om pedagogisk dokumentation med specifikt fokus på dokumentationens betydelse ur ett demokratiperspektiv. Trots många studier kring pedagogiskdokumentation finns det få studier som explicit utgår ifrån barn och vårdnadshavares perspektiv. I artikelnanalyseras barns och vårdnadshavares samtal utifrån minnesbilder, vilka framträder i fokusgruppssamtal, från förskoletiden i relation till pedagogiskt dokumentationsarbete. Resultatet visar att den pedagogiskadokumentationspraktiken bidrog till skapandet av en praktikgemenskap på förskolan vilket i sin tur möjliggjorde en demokratisk undervisning. Nyckelord: demokrati, pedagogisk dokumentation, praktikgemenskap, social kontroll

I denna studie analyseras och diskuteras vilka kompetenser som förskollärarstudenter i Sverige beskriver att examensarbetet har givit dem. Analysen av 114 studentessäer visar sex vetenskapliga och fem professionella kompetenser som studenterna erhållit via examensarbetet. De mest framträdande kompetenserna är färdigheter i vetenskapligt skrivande, ämneskunskaper och professionell insikt. Flertalet kompetenser som beskrivs uppvisar likheter mellan vetenskapliga och professionella kompetenser, som till exempel ett ifrågasättande förhållningssätt. De vetenskapliga kompetenserna möjliggör en analys och förståelse av professionen, en form av ”veta varför”-diskurs. De professionella kompetenserna ger praktiska färdigheter för professionen, en form av ”veta hur”-diskurs. En utvecklingspotential för examensarbetet finns i de likheter som identifierats mellan de vetenskapliga och professionella kompetenserna. Nyckelord: examensarbete, förskollärarutbildning, professionell kompetens, vetenskaplig kompetens

Studiens syfte är att diskutera lärares uppfattningar om estetiska uttrycksformer i svenskämnet. De sätt på vilka svenskämnet konstrueras och rekonstrueras genom styrdokument, ämnestraditioner, lärarutbildning, skolkontext och lärares uppfattningar påverkar vilket svenskämne barn möter i skolan. Associationsintervjuer med utgångspunkt i åtta nyckelord genomfördes med sex lärare som undervisar elever som är 7-9 år gamla, i årskurs ett till tre. Intervjuerna analyserades med kritisk diskursanalys. Studien visar en variation av undervisningspraktiker där några informanter framställer svenskämnet som ett färdighetsämne. Andra lärare beskriver ett erfarenhetsbaserat multimodalt svenskämne där estetiska uttrycksformer har legitimitet som didaktiska verktyg. Estetiska uttrycksformer ses av dessa lärare som vägar in i skriftspråket, de kompenserar för olikheter och skapar gemenskap. I studien framkommer hur estetiska uttrycksformer tilldelas både intrinsikala och instrumentella värden.

Syftet med artikeln är att belysa pedagogers gemensamma föreställningar om kompetenta barn, så som de kommer till uttryck i pedagogisk dokumentation. I ett projekt med målsättningen att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan, utformades en arbetsmodell för pedagogisk dokumentation. Ett femtiotal pedagoger vid 18 förskoleavdelningar deltog i projektet. Inom projektet genererades empiriskt material bestående av skriftlig pedagogisk dokumentation samt fokusgruppssamtal med dokumentationen som utgångspunkt. Analys av empirin genomfördes med social representationsteori som ansats, i en strävan efter att fånga pedagogers gemensamma föreställningar om kompetenta barn. Resultatet visar att föreställningar om kompetenta barn kan kategoriseras som essentiella, relationella och ideologiska, och att de olika kategorierna med underkategorier kan kopplas till skilda teorier och synsätt på barn och barns lärande. Nyckelord: Kompetenta barn, pedagogisk dokumentation, förskola, pedagogers gemensamma föreställningar

Från och med nästa nummer av Sociologisk Forskning, som utkommer efter sommaren 2021, kommer tidskriften att publicera så kallade forskningsnotiser (research notes). Forskningsnotiser är korta texter som presenterar nya forskningsresultat på ett koncist och tydligt sätt. Vi publicerar enbart notiser som utgår från egen empirisk forskning om samhällsförhållanden i Sverige, inklusive komparativa studier som inbegriper svenska förhållanden. På samma sätt som för vanliga vetenskapliga artiklar i Sociologisk Forskning ska dessa notiser, om än mycket kort, introducera de begrepp och den teori som är relevant för undersökningen samt den metod som använts. Texten ska även kort tydliggöra vilken betydelse de nya resultaten har för forskningens förståelse av det som undersökts. Texten kan vara skriven på svenska, engelska, danska eller norska. Vi föredrar att texten är skriven på engelska, då vi ser dessa forskningsnotiser som ett sätt att snabbt sprida information om pågående svensk sociologisk forskning till en internationell publik. Notisen ska vara mellan 1 000 och 1 700 ord, exklusive titel, abstract, referenser, tabeller och figurer. Notisen får som mest innehålla en tabell eller en figur (som mest en sida i tidskriften), högst tio referenser samt fem nyckelord. Abstract får inte vara längre än 90 ord. Bidraget ska i huvudsak behandla ny och tidigare opublicerad forskning. Följ i övrigt tidskriftens riktlinjer för vanliga vetenskapliga artiklar. Notisen kommer att genomgå anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review). Om notisen är skriven på engelska ska författaren ombesörja att den genomgår en professionell språkgranskning innan publicering. Skicka som vanligt in ditt bidrag genom vårt manushanteringssystem, som du når från vår hemsida.

Konversationerna i ett kundforum rör sig över olika ämnen och språket är inkonsekvent. Texterna uppfyller inte de krav som brukar ställas på material inför automatisk nyckelordsextraktion. Uppsatsens undersöker hur nyckelord automatiskt kan extraheras ur ett kundforum trots dessa svårigheter. Fokus i undersökningen ligger på tre aspekter av nyckelordsextraktion. Den första faktorn rör hur den etablerade nyckelordsextraktionsmetoden TF*IDF presterar jämfört med fyra metoder som skapas med hänsyn till materialets ovanliga struktur. Nästa faktor som testas är om olika sätt att räkna ordfrekvens påverkar resultatet. Den tredje faktorn är hur metoderna presterar om de endast använder inläggen, rubrikerna eller båda texttyperna i sina extraktioner. Icke-parametriska test användes för utvärdering av extraktionerna. Ett antal Friedmans test visar att metoderna i några fall skiljer sig åt gällande förmåga att identifiera relevanta nyckelord. I post-hoc-test mellan de högst presterande metoderna ses en av de nya metoderna i ett fall prestera signifikant bättre än de andra nya metoderna men inte bättre än TF*IDF. Ingen skillnad hittades mellan användning av olika texttyper eller sätt att räkna ordfrekvens. För framtida forskning rekommenderas reliabilitetstest av manuellt annoterade nyckelord. Ett större stickprov bör användas än det i aktuell studie och olika förslag ges för att förbättra rättning av extraherade nyckelord.
Conversations in a customer forum span across different topics and the language is inconsistent. The text type do not meet the demands for automatic keyword extraction. This essay examines how keywords can be automatically extracted despite these difficulties. Focus in the study are three areas of keyword extraction. The first factor regards how the established keyword extraction method TF*IDF performs compared to four methods created with the unusual material in mind. The next factor deals with different ways to calculate word frequency. The third factor regards if the methods use only posts, only titles, or both in their extractions. Non-parametric tests were conducted to evaluate the extractions. A number of Friedman's tests shows the methods in some cases differ in their ability to identify relevant keywords. In post-hoc tests performed between the highest performing methods, one of the new methods perform significantly better than the other new methods but not better than TF*IDF. No difference was found between the use of different text types or ways to calculate word frequency. For future research reliability test of manually annotated keywords is recommended. A larger sample size should be used than in the current study and further suggestions are given to improve the results of keyword extractions.

Nyckelord används på ett flertal sätt för att nå högre rankning i sökmotorresultaten på webben och många författare inom ämnet beskriver hur viktigt det är att använda rätt nyckelord när man sökop-timerar sin webbplats.I litteraturen om sökmotoroptimering beskrivs och kategoriseras nyckelord på ett flertal sätt. Teori-delen i denna uppsats är tänkt att vara en samlingsplats för information om nyckelord. Detta för att skapa en samlad helhetsbild av nyckelordsprocessen och beskriva de olika kategorierna av nyckelord så att detta finns dokumenterat på ett och samma ställe.I den andra delen av uppsatsen beskrivs en empirisk studie som gjorts för att få reda på om andra manuella metoder än den traditionella brainstormingen kan användas för att ta fram passande nyck-elord till en webbsida. De testade metoderna är slumpordsassociation, negativ idégenerering och 6-3-5. Även brainstorming testades för att jämföras med de andra tre metoderna. Våra resultat visar att negativ idégenerering verkar mindre lämplig för nyckelordsframtagning och att slumpordsassocia-tion och 6-3-5 är likvärdiga brainstorming och kan användas som framtagningsmetoder.
Keywords are used in different ways to achieve higher rankings in search engine results on the web and many authors in the field describe how important it is to use the right keywords when search optimizing a website.In the literature on search engine optimization, keywords are described and categorised in a number of ways. The literature study in this paper serves as a collection of information about keywords for web pages to gather the different categories and describe the keyword process so that this is docu-mented in one place.The second part of this paper describes an empirical study made to find out if other manual methods than the traditional brainstorming can be used to provide suitable keywords to a web page. The stu-died methods are random word association, negative idea generation and 6-3-5. Brainstorming was also tested so that it could be compared with the other three methods. Our results show that nega-tive idea generation seems less suitable for keyword generation and random word association and 6-3-5 are equivalent to brainstorming and can be used as generating methods.

I all teori om sökmotorsoptimering finns det många olika tankar om hur man ska sökmotorsoptimera. De flesta berättar mest om den tekniska biten och har endast som en kort punkt förklarat att innehållet på en webbplats också är viktigt. Syftet med uppsatsen är att undersöka webbföretags förhållningssätt till både hur de arbetar och resonerar kring sökmotorsoptimering och webbstatistik, men även gå djupare in på hur förhållandet mellan kund och företag påverkar vart marknaden är på väg. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med webbföretag där främst marknaden för sökmotorsoptimering, sponsrade länkar och webbstatistik diskuterats har ett resultat utformats.

Baserat på de senaste artiklarna, respondenternas svar och mina egna personliga reflektioner av situationen, visar det att det blivit en förskjutning i vad definitionen av sökmotorsoptimering är. Den tekniska biten är kvar men inte alls lika viktig längre då sökmotorerna hela tiden ändrar sina algoritmer och blir smartare, utan fokus läggs istället mer på innehållet. Ett rikt innehåll med bra skriven text samt ett intressant video- eller bildmaterial är mycket viktigare än att ändra på småsaker i strukturen av webbplatsen. Sökmarknaden idag ser annorlunda ut mot bara några år sedan. Det innebär att sökmotorsoptimering inte enbart handlar om att förbättra den egna hemsidan, utan även innefattar all marknadsföring på webben.

In all theory about Search Engine Optimization there are lots of different ideas on how to optimize search engines. Much of the theory concerns the technical aspects and only offers a short explanation on the importance of the actual content of the website. In this essay I will examine how web companies think and act around search engine optimization and web statistics, but also go deeper into how the relationship between customer and company affects where the market is heading. By doing qualitative interviews with web companies where the subject search engine optimization, paid ads and web statistics were discussed, a result has been formed.

Based on the latest articles, the answers from the respondents and my own personal reflections of the situation, there are clear signs that the definition of Search Engine Optimization has changed. The technical aspect is still there, but with less importance since the search engines keeps changing the algorithms in order to become smarter. Instead the focus is on the content. Rich content, good written text, interesting videos and images has a larger impact than changing the little things in the structure of a website.

The search market looks different today than it did a few years ago. The term Search Engine Optimization has changed its meaning into something more than just improving your own homepage. Now it also includes all the marketing your company does outside of the web.

Denna studie presenterar Part-of-Speech tagging som metod för identifiering av nyckelord samt en marknadsanalys för en konverserande robot att leda språkkaféer. Resultatet evaluerades med hjälp av svar från enkäter utskickade till 30 anonyma personer med svenska som modersmål. Resultatet visar att metoden är rimlig och kan implementeras i en konverserande robot för att öka dess förståelse av det talade språket som förekommer inom språkkaféer. Marknadsanalysen indikerar att det existerar en marknad för den konverserande roboten. Roboten behöver dock förbättras för att kunna bli en ersättning för mänskliga språkledare inom språkkaféer.
This study presents Part-of-Speech tagging as a method for keyword spotting as well as a market research for a conversational robot to lead a language café. The results are evaluated using the answers from 30 anonymous Swedish native speakers. The results show that the method is plausible and could be implemented in a conversational robot to increase its understanding of the spoken language in a language café. The market research indicates that there is a market for the conversational robot. The conversional robot needs, however, improvements to successfully become a substitute for human language teachers in language cafés.

This study assesses preschool teachers’ views and implementations of individual development plans. The Swedish National Agency for Education (2005b) has established that the individual development plan should point in a forward direction and give the pupil influence over its own learning and development, and it should be a natural ground work for teachers’ and working teams’ continuous followup and workplanning. The agency (2005b) does not establish how the individual development plans should be practically implemented in preschool since its not stipulated by law. Therefore, the aims of this study is to investigate some preschool teachers’ view on the individual development plans and how they work with them. My question formulation is:

How does preschool teachers use the individual development plans?

Are there differences in how the preschool teachers in the same working team use the individual development plans?

To fulfill these aims a qualitative survey with three preschool teachers was utilized. The results are a compilation from the interview questions asked. The results show that the three participating preschool teachers, view positively on using individual development plans in their work. But earlier studies indicates that there are some risks associated with using individual development plans. The risks are about individual focus and assesments which is in contrast to the government’s intention of a more comprehensive view. Even though the preschool teachers uses the individual development plans to bring out the positive qualities and interests in the children, they feel that there are too little time for planning and discussion together with the other teachers in their working team.

SammanfattningBakgrund: Pappors upplevelse av en förlossning är viktigt för att föra förlossningsvården framåt i Sverige. Pappors upplevelse av sugklocka är ett område som inte är undersökt och det är viktigt att göra detta för att skapa kvalité i förlossningsvården.Syfte: Undersöka pappors upplevelser av förlossning med sugklocka.Metod: En tvärsnittsstudie som ingår i en större longitudinell studie i Västernorrlands län.Resultat: Många pappor hade en mer negativ förlossningsupplevelse om förlossningen avslutats med sugklocka som i jämförelse med de pappor som varit med om en förlossning utan instrumentell avslutning (p=<0,001). De upplevde inte heller att de fick stöd i sin situation och att informationen före och efter förlossningen var bristfällig. De upplevde dock att de får prata igenom sin förlossning med sin barnmorska om man jämför de pappor som varit med om en förlossning utan instrumentell avslutning (p=0,008). Slutsats: Det är oerhört viktigt att papporna får känna en trygghet och tillit till vården under förlossningen. Papporna som deltar vid en förlossning med sugklocka upplever den ofta negativt. Upplevelsen av att känna stöd och uppmärksamhet kan göra att bearbetningen av en instrumentell förlossning går lättare. Att få möjlighet att prata igenom händelseförlopp är väldigt viktig.

Kinas ekonomi och befolkning växer och urbaniseringen ökar. Människorna i landet konsumerar varor och tjänster dagligen. Konsumtionen av mat utanför hemmet sker i allt större utsträckning. Syftet med denna studie var att undersöka hur ett kinesiskt storstadshushålls inkomst och sammansättning påverkar sannolikheten att konsumera food away from home (FAFH). För att svara på syftet har fem vetenskapliga artiklar analyserats. Resultatet visade att inkomst och familjesammansättning bidrog till både ökad och minskad konsumtion av mat utanför hemmet. Inkomsten spelade in då hushållets sannolikhet att konsumera mat utanför hemmet låg i direkt anknytning till hur hushållets ekonomi såg ut. Familjesammansättningen spelade in då antal medlemmar, närvaro av barn eller äldre samt antal inkomsttagare ökade eller minskade sannolikheten för konsumtionen av mat utanför hemmet. Hushållets inkomst och sammansättning har enskilt och i samverkan en stor påverkan på FAFH konsumtionen för ett kinesiskt storstadshushåll.
B-uppsatser

Mitt syfte har varit att ta reda på, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det råder misstankar om.   Metod: När jag skrev den här uppsatsen har jag använt mig av samtalsintervju. Intervjuaren får då göra intervjuer som blir mer personliga än vad enkätintervjuer blir. Resultat och slutsats är att förskollärarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det råder misstankar om, till viss del kännetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. Förskollärarens metoder innefattar många olika delar; bemötande, förhållningssätt och barnsyn men också fasta konkreta arbetssätt där ramar, rutiner och bildscheman hjälper barnet i vardagen på förskolan.

Förmågan att lära sig språk är en vital förmåga i dagens samhälle. På grund av globaliseringen ökar kraven på språkbehärskning. Skolan måste hjälpa eleverna nå språklig kompetens. Syftet med undersökningen är att visa hur undervisningskulturen påverkar elevernas språkinlärning. Det här är en jämförande studie av svensk och egyptisk undervisningskultur. Jag har utfört gruppintervjuer med fem elever från Sverige och fem elever från Egypten. Sedan gjorde jag en djupintervju med en elev från vartdera landet. Interaktionen mellan lärare, elever och skolledare är viktigt för formationen av en trygg undervisningskultur. Resultatet visar att skolans gemensamma mål och värderingar har en positiv effekt på de indier-egyptiska elevernas språkinlärning. Resultatet är mindre entydigt för de indier-svenska eleverna eftersom de har försummat deras modersmål och därför inte kunnat lära sig sitt andraspråk effektivt.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers attityd till IKT i förskolan Vi ska även se vad det finns för hinder och möjligheter med IKT i förskolan. Vi har gjort intervjuer på fem olika förskolor för att studera pedagogernas syn på IKT. Vi undersöker också pedagogernas syfte till att använda sig av IKT i förskolan.Den viktigaste delen i vår studie är pedagogen syn och förhållningssätt till att införa teknik och IKT i förskolan. Lindahl & Folkesson (2012) skriver att de senaste fem decennierna har IKT-användningen ökat men är fortfarande inte så etablerade i förskolan. De skriver också att det är pedagogernas rädslor som hämmar utvecklingen inom IKT i förskolan. Skolverket (2010) skriver att kommunen bör ge all personal kompetensutveckling efter behov i förhållande till förskolans uppdrag. De nämner även att pedagogerna ska ha chans till utbildning och stöd inom olika områden så de främjar barnens lärande.Undersökningen visar att IKT-användningen ökat och att samtliga pedagoger som intervjuats är positivt inställda till att använda IKT i förskolan. Samtliga förskolor som besökts har nyligen fått tillgång till digitala verktyg. Pedagogerna börjar se fördelarna med att använda sig av olika tekniska hjälpmedel i verksamheten. Undersökningen visar också att pedagogerna är i olika åldrar och har olika erfarenheter av digitala verktyg. De äldre har fått lära sig medan yngre har vuxit upp med IKT. Det går också att se att attityden har svängt från att tidigare varit negativ. Verksamheten kunde då inte alls se något användningsområde för IKT i förskolan. Idag är den som tidigare nämnts endast positiv.