Dissertations / Theses on the topic 'Nyckelord: Hotell- och restaurangprogrammet'

Sammanfattning

Syftet med denna undersökning är bland annat att se vilka kunskaper före detta gymnasieelever på Hotell och restaurangprogrammet har tillägnat sig i skolan och vad de, sett ur sitt nuvarande perspektiv, tycker har varit användbar kunskap. För att uppnå syftet har jag valt ett kvalitativt undersökningssätt där jag har intervjuat sju personer ur ovannämnd grupp. Jag har sedan presenterat och analyserat dessa intervjuer. Av resultatet framkom att samtliga elever beskrev att de tillägnat sig användbar kunskap, bland annat i förmåga att ta eget ansvar, samarbeta och planera. Det var däremot endast ett fåtal av dem som uppgav att de lärt sig att tänka kritiskt och granska fakta. Medan de flesta av de tidigare eleverna tyckte att de tack vare utbildningens bredd och apu: n fått en insikt och förståelse för de olika arbetssituationerna i serviceyrket. En slutsats av detta resultat är att elevernas nytta av kunskaperna förstärks med sammanhanget och mognaden.

Sammanfattning: Ett arbete med syftet att belysa likheter och skillnader mellan skolans

kursplan och restaurangbranschens krav genom följande frågeställningar: Överensstämmer

skolans mål i kursplanen med restaurangbranschens behov av utbildad arbetskraft?

Vilka kopplingar finns det mellan skola och bransch?

Våra teoretiska utgångspunkter i denna studie grundar sig i de sociokulturella traditionerna med

företrädare såsom Vygotskij. Bourdieus kapital/fält begrepp använder vi för att kunna belysa se

de olika fälten och dess olikheter i respektive kunskapstradition. Syftet med vår studie har varit

att sätta oss in i och förstå skolans uttolkande av kursplanen i relation till de behov

restaurangbranschen har på utbildad arbetskraft.

Med utgångs punkt i frågeställningarna har vi kommit fram till följande slutsatser.

Kursplanens mål visar tydligt sambandet mellan branschkrav och skolans uppdrag.

Den praktiska uttolkningen skapar dock problem vid genomförandet av undervisningen.

De kopplingar som idag finns mellan skola och yrkesliv skapar en ansträngd situation där alltför

mycket maktpositionering sker grupperna emellan

 The purpose with my study was primarily to illuminate the students' expectations on gained knowledge during their studies at the upper secondary school Hotel- and Restaurant program, and to what extent these expectations were fulfilled. Secondarily, the purpose was to compare the students' expected and perceived knowledge with the program goals set by the Swedish government and the knowledge requirements expressed in a pilot study made by the Education council of the Hotel and restaurant business (UHR, 2007).I chose a quantative approach and I used an anonymous group enquiry among students at the Hotel- and Restaurant program at two different upper secondary schools to carry out my study.Tendencies in the result suggested that the students at the Hotel- and Restaurant program expected high knowledge level within the competence areas of Guest reception and communication, Cleaning and hygiene, Cooking of cold and hot dishes and Waiting. The expectations were not big within the areas Computers and Internet and Business economics and management.Fulfillment of expected knowledge tended to be high within the areas where the expectations were big. It might therefore be a good investment for schools to work on the student expectations to increase motivation within the low expectation areas.A confrontation of the tendencies in the result with the program goals and the competence requirements expressed in the UHR study, suggested that the upper secondary Hotel- and Restaurant education might focus some more the areas of Guest reception and communication, Beverages and Organization of banquets. Business economics and management should be given much more weight.

 Syftet med min undersökning var primärt att belysa elevernas förväntningar på vilken kunskap utbildningen på Hotell- och Restaurangprogrammet skulle ge dem och i hur stor grad de förväntningarna uppfylldes. Sekundärt syfte var att jämföra elevernas förväntade och upplevda kunskaper med Skolverkets programmål samt med de kompetenskrav som uttrycktes i en pilotstudie (UHR, 2007) som Utbildningsrådet för Hotell- och Restauranger har utfört om företagens behov av kompetens hos nyutexaminerade från Hotell- och Restaurangprogrammet. Jag valde en kvantitativ studieansats och använde en anonym gruppenkät bland elever på Hotell- och Restaurangprogrammet på två olika gymnasieskolor för att genomföra undersökningen. Tendenser i resultatet visade att eleverna på Hotell- och Restaurangprogrammet förväntade sig mest kunskaper inom områdena Bemötande och gästkommunikation, Rengöring och hygien, Matlagning i kall- och varmkök samt Servering. Eleverna förväntade sig inte mycket kunskap inom Datorkunskap och Internet samt Företagande och ekonomi. Uppfyllelsen av förväntningarna på kunskap tenderade att vara hög där förväntningarna var stora. Därför skulle det kanske vara värt för skolan att arbeta med att påverka elevernas förväntningar i positiv riktning och på så sätt höja motivationen inom områden med låga förväntningar. Konfrontation mellan tendenserna i undersökningsresultatet och Skolverkets programmål samt branschens kompetenskrav, indikerade att utbildningen skulle kunna fokusera något mer på kunskapsområdet Bemötande och gästkommunikation, Drycker och Organisering av festmåltider. Området Företagande och ekonomi borde få betydligt större vikt.

Målet med vår studie är att försöka ta reda på hur det ligger till med våra ungdomars kost och motionsvanor. Man läser ofta i tidningar om den växande ohälsan bland våra ungdomar, så vi vill med denna uppsats försöka belysa detta problem genom denna undersökning. Vi har sett en tendens på våra respektive skolor att eleverna verkar dricka mycket läsk och äter ofta godis innan första lektionen. Vi undrar därför om eleverna äter frukost? Vi har även studerat om eleverna är fysiskt aktiva eller inte, samt hur mycket tid de lägger ner på tv tittande och datoranvändning. En av våra frågor som vi vill ha svar på är om eleverna blir informerade av skolan och föräldrarna om betydelsen av att äta rätt kost och om hur de äter beror på deras identitetsbegrepp. Genom att studera aktuell forskningslitteratur och undersökningar på området så hoppas vi få svar på hur förhållandet kost och motion i relation till våra ungdomars vanor ser ut. Vi har valt att jobba med två klasser från Tullängsskolan i Örebro där eleverna går på Energiprogrammet och Elprogrammet vilket representeras till stor del av killar och en klass från Dackeskolan i Mjölby där eleverna tillhör Hotell och restaurangprogrammet och representeras av tjejer. Samtliga elever är årskurs 1 elever. Det är totalt 46 elever med i vår studie.

Vår undersökning är av kvalitativ karaktär men vi tar hjälp av en enkätundersökning som oftast betraktas som en kvantitativ undersökningsmetod.

Genom min erfarenhet inom restaurangbranschen som kock har jag noterat att det mestadels är män som arbetar inom restaurangkök. Då jag för några år sedan började arbeta på en gymnasieskola som obehörig yrkeslärare på Hotell- och restaurangprogrammet uppmärksammade jag att majoriteten av elever som går Hotell- och restaurangprogrammet är kvinnor. Så min undran har varit sedan dess hur det kommer sig varför det inte är fler kvinnor som arbetar i restaurangkök? Mitt syfte med detta examensarbete är att lyfta fram kunskap om hur vi som pedagoger på Hotell- och restaurangprogrammet kan bidra till att få fler kvinnliga kockar att välja att arbeta i restaurangkök efter avslutad utbildning. För att få svar på frågeställningarna i denna undersökning har jag arbetat fram en enkät som har besvarats av kvinnor som gick ut Hotell- och restaurangprogrammet med inriktning restaurang åren 2003-2008.

Sammanfattningsvis så visar min undersökning att många kvinnor innan och under utbildningens gång verkligen vill arbeta i restaurangkök som kockar men att de möter hinder på vägen. Utifrån enkätundersökningen visar svaren bland annat att det förekommer könsdiskriminering i restaurangbranschen. Jag vill hävda att vi som pedagoger måste ta vårt ansvar och bidra med vår kunskap och erfarenhet till att könsbarriärerna bryts inom denna yrkeskategori.

In my time as a chef in the restaurant business I have noticed that the main part of the employees in restaurant kitchens is men. When I started working as a non-qualified vocational teacher at the Hotel and restaurant program a few years ago, I noticed that the main part of the students in this program is women. Since then my question has been why more women aren't working in restaurant kitchens? The purpose of my examination project is to bring insight to how we, as pedagogues at the Hotel and restaurant program, can contribute to getting more female chefs working in restaurant kitchens after finishing their education. To bring light to the questions in this study I have created a questionnaire, which was answered by women who graduated from the Hotel and restaurant program, concentrating on the restaurant part, during the years 2003-2008.

In conclusion my survey shows that a lot of women, before and during the course of the education, really want to work as a chef in a restaurant kitchen, but encounter difficulties during the course of their education. Among other things, the survey shows that the restaurant business have problems with sexual discrimination. I would like to maintain that, as pedagogues, we have to take our responsibility and contribute with our insight and experience to break down the sexual obstacles within this line of work.

Denna uppsats bygger på hur lärare på hotell- och restaurangprogrammet bedömer sina elever utefter kursmålen i kursen kallkök. Vi har undersökt hur de bedömer och betygsätter eleverna efter målen och kriterierna så som de är skrivna i dag. Lärare på hr-programmet anser att målen och kriterierna har stor betydelse då de gör sin bedömning av eleverna, och de tittar på dem minst två gånger per läsår.  Men de menar att målen och kriterierna är luddigt formulerade, och de ser en viss risk med att bedömningen blir ojämn mellan lärare och skolor. Det är orättvist eftersom betygen är ett mätinstrument för intagningar till vidare studier. Lärarna efterlyste tydligare riktlinjer från skolverket eller ett nationellt styrt prov för karaktärsämnena.

English abstract

The culture of hotel and restaurant work.

Dangerous for apprentices and students?

The study is based on a survey targeting 50 teachers at chef schools with good geographic distribution of 9 schools. Teachers answer questions on bullying and sexual harassment in the hotel and restaurant sector, and students practice shock in the meeting with the industry. Students face a hard and tough environment where it is expected that it will suffer a great deal of harassment and degrading treatment as part of a tradition. There seems to be a general but erroneous belief that the professional climate has improved. The study shows that this is not the case. The respondents replied that bullying is common in the industry, and 92% of vocational teachers indicated that students are affected by a practice shock. The study shows that the industry climate has to be tough, but it is stated at the same time be too tough. Schools management lacks understanding and insight into the unique professional culture that prevails.

Keywords: Culture, hotel and restaurant sector, bullying, harassment, students, apprentices, traineeships shock, outsourced public school

Sammanfattning

Yrkeskulturen  i hotell och restaurangbranschen.

En fara för lärlingar och elever?

Studien grundar sig  på en enkätundersökning riktad mot 50 yrkeslärare med god geografisk spridning på 9 skolor. Lärarna svarar på frågor om  mobbning och sexuella trakasserier i hotell och restaurangbranschen samt elevernas praktikchock i mötet med branschen. Eleverna står inför en hård och tuff miljö där det förväntas att man skall utstå mycket mobbning och kränkande behandling som en del av en tradition. Det tycks råda en allmän men felaktig uppfattning om att branschklimatet blivit bättre, studien visar att så inte är fallet. De tillfrågade yrkeslärarna svarade att mobbing är vanligt förekommande i branschen och 92% av yrkeslärarna uppger att elever drabbas av en praktikchock. Studien visar att  branschklimatet måste vara tufft men det uppges samtidigt vara  allt för tufft. Skolornas ledning saknar förståelse och insikt i den särpräglade branschkulturen som råder.

Nyckelord: Branschkultur, restaurangbranschen, mobbing, kränkande behandling, elever, lärlingar, praktikchock, skolentreprenad  

Syftet med denna studie är att undersöka om gymnasieutbildningen inom Hotell- och restaurangprogrammet lever upp till restaurangbranschens förväntningar. Avsikten med arbetet är även att ta reda på hur samarbetet mellan skola och arbetsliv fungerar samt vilka kunskaper som eleven förväntas ha efter avslutad utbildning. Dessutom vill vi veta vilka egenskaper som har relevans för anställningsbarheten.

Läroplanen (Lpf 94) säger att skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet och att eleven bör få kännedom om arbetslivets villkor. I programmålen för de yrkesförberedande programmen står att den arbetsplatsförlagda utbildningen har en central betydelse där grunderna ges i skolan och där det förväntas att specifika yrkeskunskaper vidareutvecklas i arbetslivet. Genom en inblick i arbetslivet får eleven kunskap om yrkespraxis och yrkeskultur där färdigheter tränas och förståelsen för yrket utvecklas.

Studien är av empirisk karaktär där vi har intervjuat branschrepresentanter och karaktärsämneslärare. Resultatet visar att branschens förväntningar inte införlivas, då eleven efter avslutad utbildning sällan är anställningsbar. Vidare visar studien att både skola och bransch anser att grundkunskaper är viktiga men egenskaper som visat intresse, samarbetsförmåga och social kompetens påverkar anställningsbarheten. Dessutom framkommer att samarbetet mellan de båda kunskapskulturerna måste förbättras.

I skolans styrdokument talas det om kunskaper som en kock ska ha efter avslutad utbildning. Syftet är att undersöka vilka kunskaper som en blivande kock från det treåriga HR-programmet bör inneha efter avslutad gymnasieutbildning. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av en enkätundersökning med fyra efterföljande intervjuer. Det skickades ut en webbaserad enkät till 76 yrkeslärare och till 65 krögare. Resultatet

visar att det är den praktiska kunskapen och den sociala förmågan som är det viktigaste. Den kunskapskategori som fått flest markeringar är "stort matintresse", andra som fått många är "bra social förmåga", "ansvarstagande", "planeringsförmåga" och "arbeta ekonomiskt". Man kan se detta som färdigheter och förtrogenhet som erhållits genom praktiskt arbete. Slutsatsen är att skolan tillsammans med branschen mer

bör fokusera på att hitta former för hur teori och praktik kan bygga upp färdigheter och förtrogenhet. Enligt krögarna och lärarna bör skolan prioritera "grunder och grundmatlagning" i undervisningen. I framtiden ska kockarna vara "flexibla", kunna "sund och hälsosam matlagning" samt vara kunniga inom området "hygien och miljöarbete" enligt undersökningen.