Dissertations / Theses on the topic 'Nyckelord'

I all teori om sökmotorsoptimering finns det många olika tankar om hur man ska sökmotorsoptimera. De flesta berättar mest om den tekniska biten och har endast som en kort punkt förklarat att innehållet på en webbplats också är viktigt. Syftet med uppsatsen är att undersöka webbföretags förhållningssätt till både hur de arbetar och resonerar kring sökmotorsoptimering och webbstatistik, men även gå djupare in på hur förhållandet mellan kund och företag påverkar vart marknaden är på väg. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med webbföretag där främst marknaden för sökmotorsoptimering, sponsrade länkar och webbstatistik diskuterats har ett resultat utformats.

Baserat på de senaste artiklarna, respondenternas svar och mina egna personliga reflektioner av situationen, visar det att det blivit en förskjutning i vad definitionen av sökmotorsoptimering är. Den tekniska biten är kvar men inte alls lika viktig längre då sökmotorerna hela tiden ändrar sina algoritmer och blir smartare, utan fokus läggs istället mer på innehållet. Ett rikt innehåll med bra skriven text samt ett intressant video- eller bildmaterial är mycket viktigare än att ändra på småsaker i strukturen av webbplatsen. Sökmarknaden idag ser annorlunda ut mot bara några år sedan. Det innebär att sökmotorsoptimering inte enbart handlar om att förbättra den egna hemsidan, utan även innefattar all marknadsföring på webben.

In all theory about Search Engine Optimization there are lots of different ideas on how to optimize search engines. Much of the theory concerns the technical aspects and only offers a short explanation on the importance of the actual content of the website. In this essay I will examine how web companies think and act around search engine optimization and web statistics, but also go deeper into how the relationship between customer and company affects where the market is heading. By doing qualitative interviews with web companies where the subject search engine optimization, paid ads and web statistics were discussed, a result has been formed.

Based on the latest articles, the answers from the respondents and my own personal reflections of the situation, there are clear signs that the definition of Search Engine Optimization has changed. The technical aspect is still there, but with less importance since the search engines keeps changing the algorithms in order to become smarter. Instead the focus is on the content. Rich content, good written text, interesting videos and images has a larger impact than changing the little things in the structure of a website.

The search market looks different today than it did a few years ago. The term Search Engine Optimization has changed its meaning into something more than just improving your own homepage. Now it also includes all the marketing your company does outside of the web.

This study assesses preschool teachers’ views and implementations of individual development plans. The Swedish National Agency for Education (2005b) has established that the individual development plan should point in a forward direction and give the pupil influence over its own learning and development, and it should be a natural ground work for teachers’ and working teams’ continuous followup and workplanning. The agency (2005b) does not establish how the individual development plans should be practically implemented in preschool since its not stipulated by law. Therefore, the aims of this study is to investigate some preschool teachers’ view on the individual development plans and how they work with them. My question formulation is:

How does preschool teachers use the individual development plans?

Are there differences in how the preschool teachers in the same working team use the individual development plans?

To fulfill these aims a qualitative survey with three preschool teachers was utilized. The results are a compilation from the interview questions asked. The results show that the three participating preschool teachers, view positively on using individual development plans in their work. But earlier studies indicates that there are some risks associated with using individual development plans. The risks are about individual focus and assesments which is in contrast to the government’s intention of a more comprehensive view. Even though the preschool teachers uses the individual development plans to bring out the positive qualities and interests in the children, they feel that there are too little time for planning and discussion together with the other teachers in their working team.

2013-06-11

2013-16-18

Bakgrund: Sexuella trakasserier från patienter är vanligt inom sjukhusvärlden. Detta kan påverka omvårdnadsarbetet negativt eftersom en bra relation mellan sjuksköterska och patient grundas på en ömsesidig förståelse och respekt. Sexuella trakasserier definieras och beskrivs olika, men upplevelsen ägs av individen som drabbas. En ojämn maktfördelning och synen på den kvinnliga sjuksköterskan som sexsymbol, tros vara bakomliggande orsaker.

Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av och reaktioner på sexuella trakasserier från patienterna.

Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod. Sökningar utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO och i sökmotorn ELIN@Kalmar. Sju funna artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades.

Resultat: Fyra huvudteman identifierades. Resultaten visade att sjuksköterskorna upplevde patienternas trakasserier som skrämmande. De kände sig kränkta, ledsna och besvikna. Deras professionella roll gick förlorad och deras känsla av ensamhet och förlust av kontroll medförde ett stort behov av stöd. Sjuksköterskornas reaktioner blev passiva eller aktiva. Skillnaden mellan reaktionerna visade sig i sjuksköterskornas beteende mot och bemötande av patienterna som trakasserade dem.

Slutsats: Sexuella trakasserier medför fysiska och psykiska påfrestningar för de utsatta sjuksköterskorna. Mer forskning på området kan ge en bättre bild av hur sjuksköterskornas arbetssituation påverkas. En kartläggning över hur patientsäkerheten och vårdkvaliteten påverkas behövs. 

Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete, här är hälsa och lärande ömsesidigt beroende av varandra och en stor grupp av barn och ungdomar är tillgängliga. (Kostenius & Lindqvist, 2006)

Syftet med detta examensarbete är att undersöka, beskriva och försöka förstå hur lärare tänker och arbetar kring begreppet hälsa. För att uppnå syftet så valdes intervju som metod. De medverkande lärarna ansågs som en lämplig grupp att intervjua, då de tidigare medverkat i en b-uppsats, som grundades på att undersöka hur mycket kring hälsobegreppet de tillägnar sig från sin lärarutbildning.

Resultatet i denna undersökning visar att de intervjuade lärarna definierar begreppet hälsa väldigt lika och pekar på den fysiska hälsan som det viktiga. De medverkande lärarna försöker i sitt arbete tänka på hälsoperspektivet i den mån de kan. För att bidra till att eleverna får en positiv syn på den egna hälsan så kom de bland annat fram under intervjuerna att skolgården skulle kunna användas mera i undervisningen. De arbetar mest med temadagar som metod under hälsoundervisningen, men de är överens om att ett genomgående arbetssätt kring begreppet skulle vara bättre för eleverna.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse och insyn i vad kognitiv beteendeterapi- KBT är, och ta reda på om den stökiga skolmiljön som ofta förekommer, kan förbättras med hjälp av KBT. Våra forskningsfrågor behandlar: Vad är kognitiv beteendeterapi? Vilka förutsättningar krävs bland personalen för att arbeta med KBT vid en skola? När kan det vara lämpligt att pedagogerna i skolan använder sig av KBT? Hur använder pedagogerna KBT i skolan. Studien har genomförts genom bearbetning av relevant litteratur. En kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger har genomförts och bearbetats. Resultatet av litteraturgenomgången och intervjuerna visade att KBT är en behandlingsmetod som har visat bra resultat för barn i behov av särskilt stöd i skolan. Dessa elever har visat en förbättring, som gör att de fungerar bättre i klassrummet. Kommunen använder KBT i skolorna genom att arbeta med skolgrupper som kommer att bestå av två KBT utbildade pedagoger på varje skola. Skolgruppens uppgift blir att tidigt och i förebyggande syfte, stötta och hjälpa i elevens sociala och känslomässiga utveckling. KBT pedagogerna har genomgått en viss utbildning i att arbeta med KBT. Det kan vara lämpligt att använda KBT i klasser där det finns störande och svaga elever.

Detta arbete handlar om vikten av att elever utvecklar en förståelse för resurshantering och

ekologiska processer i naturen. Denna förståelse är betydelsefull för en ekologiskt hållbar

utveckling. Hållbar utveckling innefattas även av sociala och ekonomiska aspekter, vilket jag

även tar upp i min litteraturgenomgång. Undersökningen är kvalitativ med en

fenomenografisk forskningsansats. I sex intervjuer med elever i 10-11 års ålder har jag

undersökt vilken förståelse de har för processer som återvinning och kretslopp. Jag har även

ställt frågor kring hur skolan bidragit till denna förståelse samt hur de använder skogen och

skolträdgården som lärmiljö.

Resultatet visar att eleverna var medvetna om att material kan återvinnas, men de hade

ingen utvecklad förståelse för varför det är viktigt att återvinna. Ekologiska processer som

kretslopp är svåra att uppfatta för elever i denna ålder, vilket också märks i resultatet.

Slutligen visar också min undersökning att undervisning utomhus inte alltid leder till att

eleverna tar till sig de kunskaper som läraren avser.

Detta arbete har gjorts för att utvärdera XMI 2.0. Utvärderingen har gjorts för att se om den nya standarden (2.0) av XMI är bättre än den gamla. Det finns måga typer av problem som kan testas denna rapport undersöker om det går att exportera/importera klassdiagram mellan olika verktyg med hjälp av XMI. De UML-verktyg som har testats är Poseidon, Visual paradigm, Magic draw, Altova Umodel, Argouml Bouml.Resultatet visar att det inte är så lätt som man kan tro att exportera/importera diagram mellan olika UML-verktyg.

Söktjänsten på Gula Sidorna innefattar sökningar på produkter, varor och tjänster och där görs tusentals sökningar varje dag. Enligt Eniro finns en del problem med söktjänsten och syftet med studien är att fastställa vilka dessa problem är och om systemet med språkteknologiska metoder kan förbättra träffarnas relevans, omfattning och rankning.

Studiens huvudsakliga frågeställning är om det är möjligt att med språkteknologiska metoder förbättra sökningen på Gula Sidorna med avseende på träffarnas relevans och täckning samt rankning av dessa träffar, och vilka språkteknologiska metoder som i så fall mest höjer systemets kvalitet utifrån användningssynpunkt, inom ramarna för företagets intressen.

Genom lingvistisk analys av en månads sökordssökningar på www.gulasidorna.eniro.se identifierades sju olika problemtyper utifrån hur väl träffarna matchade sökfrasens syntax och semantik. Med bakgrund i systemets existerande struktur och den typ av data som finns lagrad togs ett antal lösningsförslag fram utifrån teorier om språkteknologiska metoder i informationssökningssystem. Sju kortsiktiga och fem långsiktiga lösningar presenterades och dess effekter på prestationen vid en eventuell implementering diskuterades. Med nämnda förbättringsförslag som grund gavs förslag på hur rankningssystemet för Gula Sidorna skulle kunna förbättras.

Slutsatser som kan dras utifrån resultaten är att de kortsiktiga lösningarna vid implementering bör kunna lösa drygt hälften av de identifierade problemen. Dock krävs vidare studier för att säkerställa att de långsiktiga lösningarna inte orsakar fler problem än de löser.

Musik har under alla tider fascinerat och upprört människor och fört personer både till himmelriken och mörkare platser. Musik kan påverka och binda samman människor, utveckla gemenskap och samhörighet, men kan musik även skapa ensamhet och utanförskap?

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur några 11 - åringar upplever gemenskap och utanförskap i olika musiksammanhang och hur dessa upplevelser kan komma till uttryck.

I undersökningen används en kvalitativ forskningsmetod där barnintervjuer och föräldraenkäter genomförts. Avsikten är att genom intervjuer, som baseras på det öppna samtalet med vissa förutbestämda frågor, få ta del av barnens livsvärld och undersöka vad som kan påverka ett barn i olika musiksammanhang.

Resultatet visar att barnen i undersökningen upplever gemenskap genom musik, exempelvis genom konserter, att sjunga i kör, spela i rockband, att samtala om eller skicka musik till varandra. Dock visar resultatet att några av barnen har upplevt utanförskap på grund av sin musiksmak, eller i situationer där man inte fått dela sina kompisars upplevelser och därmed inte kan ”vara med i snacket”.

Nyckelord: musik, gemenskap, utanförskap, barn, upplevelser

De dövas kamp för en egen kultur har formats till att de har teckenspråket som sitt första språk och svenska skriftspråket som sitt andra språk. Idag har många döva och hörselskadade Cochleaimplantat (CI) i tidig ålder. Det har varit hårt debatterat under en period. Syftet i föreliggande studie var att undersöka attityden hos döva/gravt hörselskadade ungdomars inställning till Cochleaimplantat. 21 ungdomar mellan 14-18 år har besvarat en enkät och fem intervjuer har genomförts, tre med döva ungdomar utan CI (varav en hade haft CI tidigare) och två intervjuer med ungdomar med CI.

Följande frågor har studerats i föreliggande studie:

• Vilka för- respektive nackdelar finns med Cochleaimplantat enligt ungdomarna?
• Hur upplever döva/gravt hörselskadade ungdomarna det är att vara döv/gravt hörselskadad idag med eller utan Cochleaimplantat?
• Hur tänker döva/gravt hörselskadade ungdomar om dövkulturens framtid?

Ungdomarna med CI ser inga större nackdelar med CI. Samtliga av deras familjer är hörande. De anser att det är bra att höra ljud och att de får mer tillgång till de hörandes värld genom CI. Några nackdelar är när implantatet går sönder då kan det förekomma en lång reparationstid. Andra ungdomar med CI har svårt när det blir tekniska problem med CI. Ungdomarna utan CI ser sig inte ha något behov av att operera in CI, det är endast några som har haft funderingar kring det. I deras familjer förekommer det i några fall andra personer som är döva.

Ungdomarna utan CI anser att de som har implantat är svikare mot dövkulturen. En rädsla för att teckenspråket ska dö ut finns. Föräldrar som fattat beslut om att operera in implantat på barn i tidig ålder fattar ett avgörande över barnets egen vilja medan några ungdomar utan CI menar att CI är fult och att det syns. Ett ingrepp i hjärnan kan också väcka en rädsla.

Alla ungdomarna i föreliggande studie har de flesta kamrater både med eller utan CI. De anser sig trivas i sin vardag och umgås med varandra i skolan. På fritiden träffas de med jämna mellanrum på ett teckenspråkscafé. Andra fritidsaktiviteter har de tillsammans med hörande och då är ofta en teckenspråkstolk närvarande.

Samtliga ungdomar tänker fortsätta studera i framtiden. Flertalet kommer söka till riksgymnasiet i Örebro. I Örebro finns ett stort programutbud för döva och gravt hörselskadade. Undantagsvis tror någon deltagande om denne hade haft CI skulle han/hon ha kunnat söka en mer avancerad utbildning, medan några anser att de söker till den utbildning de har tänkt sig vare sig det finns en anpassning eller inte till dövhet och hörselnedsättning.

I den här uppsatsen undersöker författaren lärares syn på ordning i klassrummet. Under sökningsmetoden är kvalitativ och empirin har samlats in genom intervjuer av lärare. Analysen är strukturerad enligt ett frågebatteri och frågorna lyder enligt följande; vad är ordning respektive oordning i klassrummet; varför ska ordning råda i klassrummet; hur uppnås och upprätthålls ordning i klassrummet. Parallellt med detta är syftet med undersökningen att försöka finna svar på om det finns skillnader mellan lärares resonemang utifrån skolornas elevunderlag, antal år i yrket och om det finns skillnader i synsätt beroende på om lärarna är födda, uppvuxna och utbildade i Sverige eller i ett annat land.

Resultaten visar att lärarna inte har en entydig bild av ordning. I undersökningen framkommer emellertid att ordning för lärare likställs med ett gott studieklimat. Det visar sig också att det är betydligt lättare för lärare att definiera ordning utifrån störande beteenden hos elever. Vidare tyder resultaten på att lärare anser att ordning är viktigt i första hand för elevernas skull. I stort sett alla lärare pekar på att ordning är nödvändigt för att uppnå en god inlärningssituation och för att lära elever att visa varandra respekt samt att skapa en trevlig och trygg miljö. Flera lärare pekar på att lärarens beteende också har inflytande på ordningen i så motto att det är viktigt att föregå med gott exempel. De strategier lärarna prioriterar för att uppnå och upprätthålla ordning i klassrummet består av att föra dialog och samtal med eleverna; använda avvärjande åtgärder; egen planering och förberedelse och ordningsregler.

Resultaten visar att det finns skillnader i lärarnas resonemang utifrån de tre variablerna elevunderlag, antal år i yrket och hemland. Beträffande den första variabeln visar det sig att skolor som har ett heterogent elevunderlag ofta innebär att lärarna har en striktare och tydligare syn på ordning. Är elevunderlaget homogent har lärarna i regel en mildare inställning. De lärare som arbetat många år i yrket, i synnerhet de som arbetar på grundskolans senare år, fokuserar mer på hur de vill att elever ska uppträda och signalerar att ordning handlar om att uppfostra elever. Beträffande den sista variabeln finns tecken som tyder på att lärarens kulturella tillhörighet påverkar lärarnas syn på ordning. Resultatet ska dock tolkas med stor försiktighet.

SAMMANFATTNING

Denna litteraturgranskning har utgått från ett intresse av psykosvård. I fem vetenskapliga artiklar, varav två från Australien och tre från United Kingdom, har jag granskat aspekter på bemötande vid psykos. Den fortbildning som har nått mitt arbete inom psykiatrin har grundat sig på forskning på området och har rört sig med liknande utgångspunkter och slutsatser som i den granskade litteraturen. Trots att den informationen har funnits och spritts bland psykiatripersonal används inte rekommenderade riktlinjer och handlingsplaner fullt ut. Svårigheter att starta nya arbetsmetoder och ändra attityder i mötet med psykospatienter har många förklaringsgrunder. Det är angeläget att identifiera obstruktionen och undanröja den till förmån för god och uppdaterad omvårdnad inom psykosvård. Tyngdpunkten i mitt intresse av omvårdnad ligger för mig, som sjuksköterska, i mötet med patienten. Det är också angeläget att det nationella kvalitetsregister för psykos som är under utarbetande, stött av Socialstyrelsen, snarast får genomslag i hela landet samt att handlingsplaner måste upprättas för att säkerställa att patienten i möjligaste mån är delaktig och engagerad i sin egen vård.

Uppsatsens syfte är att, utifrån ett ledningsperspektiv, beskriva hur strukturella förändringsarbeten i tre ideella ungdomsorganisationer påverkas av att ledningen byts ut varje år. Genom att intervjua personer som varit med och lett förändringsarbetet i dessa tre organisationer har författarna fått en inblick i förändringsarbetet och vad det innebär att ständigt byta ut ledningen. Analysen av intervjusvaren följer Lewins trestegsmodell för organisationsförändring. I slutsatsen redogör vi för den påverkan som dessa specifika förutsättningar har för ledning av förändringsarbetet i organisationerna.

Sammanfattning

Syftet med denna undersökning är bland annat att se vilka kunskaper före detta gymnasieelever på Hotell och restaurangprogrammet har tillägnat sig i skolan och vad de, sett ur sitt nuvarande perspektiv, tycker har varit användbar kunskap. För att uppnå syftet har jag valt ett kvalitativt undersökningssätt där jag har intervjuat sju personer ur ovannämnd grupp. Jag har sedan presenterat och analyserat dessa intervjuer. Av resultatet framkom att samtliga elever beskrev att de tillägnat sig användbar kunskap, bland annat i förmåga att ta eget ansvar, samarbeta och planera. Det var däremot endast ett fåtal av dem som uppgav att de lärt sig att tänka kritiskt och granska fakta. Medan de flesta av de tidigare eleverna tyckte att de tack vare utbildningens bredd och apu: n fått en insikt och förståelse för de olika arbetssituationerna i serviceyrket. En slutsats av detta resultat är att elevernas nytta av kunskaperna förstärks med sammanhanget och mognaden.

SAMMANFATTNING

Christina Andersson

Louise Flygare

Planering av utomhuspedagogiska aktiviteter

2008 Antal sidor: 28

Syftet med detta arbete har varit att undersöka planering av utomhuspedagogiska aktiviteter inom grundskolans lägre åldrar. Pedagoger och lärare på tre skolor där utomhuspedagogik används på varierande sätt och i olika stor omfattning har intervjuats. Resultatet visade att samtliga pedagoger och lärare planerar i ett preaktivt tidsperspektiv medan den inter- och postaktiva planeringen omnämnts indirekt. Faktorer som är styrande i planeringen är mål, delmål, barns olika inlärningsstilar, hälsa och friskfaktor samt väder och kläder. Utomhusplanering sker i samtliga ämnen men de mest frekventa är matematik och No. Den sociala kompetensen genomsyrar all undervisning och tränas på ett bra sätt utomhus i och med att samarbetsövningar används i högre grad ute än inne. Pedagogernas och lärarnas egen utbildning, förhållningssätt och roll i undervisningen är avgörande för om den utomhuspedagogiska planeringen tar mer tid i anspråk än planeringen för inomhusaktiviteter. Studien visade även att samtliga pedagoger ser positivt på att planera för utomhusaktiviteter. De ser inte planering och genomförande som något merjobb och vid eventuella hinder har de lösningar för detta.

Nyckelord: Planering, utomhuspedagogiska aktiviteter, utomhuspedagogik

Affektens händelseförlopp är automatisk och är den biologiska delen av en känsla, som till exempel rädsla och skam. De positiva affekterna innehåller ett metabudskap av ”fortsätt”, de negativa affekterna ett metabudskap av att ”ändra på någonting”. Affekten skam sätter igång olika försvarsmekanismer, som är till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar är Nathanson´s teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame). Polerna i skammens kompass benämns: Avoidance, Withdrawal, Attack Other och Attack Self. Studiens syfte är att spegla skam med personlighetsstruktur. Studien är uppdelad i två olika studier:

1. En Personlighetsaspekt; 2. En Anhörigaspekt. Urvalet består av en anhöriggrupp, och en jämförelsegrupp. Studie 1. SKAM: En Personlighetsaspekt, har adderat sample ”anhöriggrupp” med ”jämförelsegrupp”; vilken benämns i studie 1 som ”sammansatt grupp” (N=79). Studie 2. SKAM: En Anhörigaspekt utgår från två skilda sample: anhöriggrupp (N=10) och jämförelsegrupp (N=69). Instrumenten som används i studien är dels Compass of Shame skalan (CoSS), vilken mäter individers beteende vid olika skambenägna situationer, och dels personlighetsinstrumentet KSP, vars personlighetskaraktäristika är studiens kriterievariabler. En Internaliserad skam skala har även använts för att empiriskt mäta generell skam; som i motsats till CoSS skalan inte är situationsbunden, eller knuten till individens coping strategi. Skattning av skambenägenhet har visat sig resultera i signifikanta samband med t.ex. depressiva tendenser (Negativ Emotion), låg självkänsla och social ångest (Psychasthenia och Multi Komponent Ångest), vilket har visats vara särskilt utmärkande i Withdrawal och Attack Self polerna. En distans till, eller t.o.m. ett förnekande av den upplevda skammen är särskilt betydande i Attack Other och Avoidance polen. Studiens data har även visat samband mellan Aggressioner och Attack Other skalan. Aggressioner, tillsammans med karaktäristika av Extraversion, visar även signifikanta positiva samband med den undandragande Avoidance polen.