To see the other types of publications on this topic, follow the link: Nyckelord.
Journal articles on the topic 'Nyckelord'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 23 journal articles for your research on the topic 'Nyckelord.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Hermansson, Kristina, and Anna Nordenstam. "Normkritisk barnlitteratur på svenska förskolor. En intervjustudie." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 4 (March 21, 2021): 85–98. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i4.3996.
Full textAbstract:
På svenska förskolor används i dag barnlitteratur utgiven av så kallat normkritiska förlag både som en del av litteraturarbetet och värdegrundsarbetet. Syftet med denna artikel är att belysa förskollärares uppfattningar och erfarenheter av normkritisk litteratur i förskolan. På förskolor i tre olika delar av Sverige har sju pedagoger intervjuats om sina erfarenheter av och tankar kring att läsa och arbeta med normkritiska böcker, liksom om deras betydelse och funktion i relation till barnlitteratur generellt i förskolans verksamhet. Resultatet presenteras i tre avdelningar: 1) Vad och varför? Litteratursyn och litteratururval 2) Hur? Pedagogiskt handlednings-material 3) För vem? Strategier för att hantera stereotyper. Resultatet visar att förskollärarna betonar mångfald och igenkänning. De lyfter fram olika sätt som de hanterar stereotyper på, som att ändra eller ta bort ord under högläsning. Det pedagogiska handledningsmaterialet uppfattas som en värdefull resurs. Teoretiskt utgår artikeln från Rita Felskis resonemang om litteraturläsning och bruk av litteratur, framförallt de aspekter som rör igenkänning och kunskap.
Nyckelord: barnlitteratur, normkritik, förskola, förskollärare, intervjustudie
2
Tjäru, Sofie. "Upprepningar och glada utrop – pedagogers och barns agenda under tre bokstunder i språkbad." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 4 (March 21, 2021): 53–68. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i4.3994.
Full textAbstract:
Denna artikel undersöker pedagogers och barns agenda under tre bokstunder med högläsning av bilderböcker i en språkbads-förskolegrupp. Samtliga barn har en finskspråkig bakgrund och lär sig svenska i förskolan. Analyser av de videofilmade bokstunderna har gjorts med en sociokulturell och diskursanalytisk infallsvinkel. Resultaten visar att pedagogerna fokuserar på barnens språkförståelse och språkutveckling, medan barnen på eget initiativ och genom estetiska förhållningssätt riktar sin uppmärksamhet mot den egna upplevelsen av bokens innehåll. Barnens handlingar visar också att det är centralt för dem att uppfylla vissa förväntningar på hur bokstunder ska gå till. De bidrar därmed till att upprätthålla bokstunden på ett bestämt sätt. Pedagogernas koncentration på språk kan ses som naturlig eftersom språkstödjande handlingar främjar barnens förståelse av boken. Däremot får barnen knapphändigt stöd för sin läslust och få utmaningar när det gäller att utgående från sina egna tankar, föreställningar eller tolkningar förhålla sig till bokens innehåll. Nyckelord: andraspråksutveckling, barnlitteratur, högläsning, språkbad
3
Tiililä, Ulla. "Texter och offentlig makt – språk och språkvetenskap i samhället." HumaNetten, no. 46 (June 16, 2021): 32–55. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20214603.
Full textAbstract:
Den offentliga makten, förvaltningen och den offentliga servicen grundar sig på språkanvändning, men är därtill också textualiserad, dvs. baserar sig i allt högre grad på skrivna texter. Man kan tala om textualiseringen som en megatrend.
I artikeln diskuteras drag som är typiska för textualiseringen särskilt inom vårdsektorn, och vilken inverkan den har på samhället. Artikelns teoriram är skrivandets sociolingvistik, som har många beröringspunkter med diskurs- och genreforskning. Blicken riktas från språket mot språkliga betydelsehelheter, mot texter, och från språkliga produkter mot språkliga processer, till exempel mot skrivande.
Jag visar att språk och texter spelar en betydande roll i hur delaktighet, jämlikhet och likvärdighet realiseras i våra samhällen. I sista hand har de betydelse för stabiliteten i samhället, eftersom ojämlikhet och utslagning är betydande bakgrundsfaktorer till säkerhetshot, till exempel brottslighet. I min artikel kommer jag att visa att språkvetenskap kan erbjuda fruktbara synvinklar och redskap för att granska samhälleliga problem.
Nyckelord: skrivandets sociolingvistik, textualisering, social- och hälsovården, tillgång till rättigheterna, delaktighet
4
Petersen, Ann-Louise. "Rektors roll som pedagogisk ledare i IKT-baserat skolutvecklingsprojekt." Acta Didactica Norge 10, no. 3 (September 27, 2016): 11. http://dx.doi.org/10.5617/adno.3873.
Full textAbstract:
The principal of a Swedish school is among other duties the responsibility for the pedagogical development of the school. This article analyses how the principals act as pedagogical leaders in a collaborative ICT project (Information and Communication Technology). The analysis is based on a case study of an EU funded Nordic school development project where the goal was to develop cross-boarder educational models between the national education systems in the three participating countries Sweden, Denmark and Norway. The project was based on virtual communication between the schools using digital technology. The study investigated how the teachers from two schools involved in the project experienced the leadership of the principals in ICT related matters. The teachers were interviewed to find out how they perceived the support they had received from the principals on pedagogical issues, technical equipment and ICT competence. The interviews were analysed using Dexter’s three basic features, “setting direction”, “developing people” and “making the organisation work”. Two kinds of leadership were found. The first resembled a team-based leadership, or what is known as distributed leadership, in which the principal worked closely with teachers and ICT managers. The second resembled more a formal leadership approach in which principals had a positive attitude towards ICT development but conventional organisational roles were retained. In development projects where ICT will be integrated into teaching requires different types of skills and experience, and hence also between different professional competencies. The project as a working method can in the study be seen as a model for developing distributed leadership.Keywords: computing, distributed leadership, ICT leadership, team-based school leadership, school development project.SammandragI artikeln undersöks hur rektor i sin roll som pedagogisk ledare agerar som stöd åt lärarna i samband med ett IKT-baserat skolutvecklingsprojekt (Information och kommunikationsteknik). Studien bygger på en fallstudie i ett EU-finansierat nordiskt skolprojekt där målet var att utveckla gränsöverskridande pedagogiska modeller för undervisning mellan klasser i de tre deltagande länderna Sverige, Danmark och Norge. Projektet byggde på virtuell kommunikation mellan skolorna med hjälp av digital teknik. Studien undersökte hur lärare från två skolor som deltog i projektet upplevde sina rektorer i IKT-relaterade frågor. En kvalitativ metod användes där lärarna intervjuades för att ta reda på hur de upplevde det stöd de fått från rektorerna gällande pedagogiska frågor, teknisk utrustning och IKT-kompetens. Som analysmodell användes tre funktioner som enligt Dexter (2008) anses gynna ett IKT-ledarskap, nämligen "att formulera mål och visioner", "att utveckla personalen" och "att se till att organisationen fungerar". Resultatet visar på två typer av ledarskap. Det ena hade likheter med ett kollektivt ledarskap eller ett så kallat distribuerat ledarskap, där rektor arbetade nära lärare och IKT-pedagoger. Det andra liknade mer ett traditionellt, formellt ledarskap där rektorerna hade en positiv inställning till IKT-utveckling, men där de olika yrkesrollerna arbetade var för sig. I ett utvecklingsprojekt där IKT ska integreras i undervisningen krävs olika typer av kunskaper och erfarenheter och därmed behövs samverkan mellan olika yrkeskompetenser. Projekt som arbetsform kan därför ses som en möjlighet för att utveckla ett distribuerat ledarskap. Nyckelord: digital användning, distribuerat ledarskap, IKT-ledarskap, kollektivt ledarskap, skolutvecklingsprojekt.
5
Bjerstedt, Sven. "Musikalitet som förmåga till närvaro, struktur och flöde: Ett centralt begrepp i skådespelares lärande." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 1 (December 19, 2018): 85–105. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.1.06.
Full textAbstract:
Denna artikel undersöker vilken betydelse och potential som begreppet musikalitet kan ha för skådespelares lärprocesser. Studien riktar sig främst till lärare och forskare vid landets högre konstnärliga utbildningar. Betraktad som professionsforskning och som exempel på språkliga metaforers potential i konceptualiserings- och lärandeprocesser bör den emellertid kunna vara av intresse även för andra läsare. Det nämnda intermediala begreppslånet kan uppfattas som en metafor som är av central betydelse när konstnärer, pedagoger och andra talar om teater. En teaterhistorisk översikt pekar på rytm som en central aspekt av den innebörd som har tillskrivits begreppet musikalitet inom teatern. Analyser av två omfattande intervjustudier med konstnärer och pedagoger på teaterområdet pekar på att begreppet musikalitet framstår som central i intervjuernas perspektiv på kvalitet i skådespelarens arbete. Den bild som framtonar av musikalitetens innebörd på teaterns område är komplex. Förmågan att agera musikaliskt kan uppfattas som sammansatt av en rad förmågor som kompletterar varandra, här betecknade med nyckelorden närvaro, struktur och flöde. En lockande uppgift för framtida forskning är att undersöka vilken potential detta sätt att uppfatta innebörden av begreppet musikalitet kan ha på begreppets ursprungsområde, musiken.
6
Alnervik, Karin, Charlotte Öhman, Eva Lidén, and Monica Nilsson. "Barn och vårdnadshavares minnen av deltagande i pedagogisk dokumentation." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 17, no. 1 (June 15, 2018). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.2342.
Full textAbstract:
Sammandrag: Syftet med artikeln är att bidra till kunskapandet om pedagogisk dokumentation med specifikt fokus på dokumentationens betydelse ur ett demokratiperspektiv. Trots många studier kring pedagogiskdokumentation finns det få studier som explicit utgår ifrån barn och vårdnadshavares perspektiv. I artikelnanalyseras barns och vårdnadshavares samtal utifrån minnesbilder, vilka framträder i fokusgruppssamtal, från förskoletiden i relation till pedagogiskt dokumentationsarbete. Resultatet visar att den pedagogiskadokumentationspraktiken bidrog till skapandet av en praktikgemenskap på förskolan vilket i sin tur möjliggjorde en demokratisk undervisning.
Nyckelord: demokrati, pedagogisk dokumentation, praktikgemenskap, social kontroll
7
Råde, Anders Per. "Vilka kompetenser beskriver förskollärarstudenter att de erhåller genom examensarbetet?" Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 18, no. 1 (February 26, 2019). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.2900.
Full textAbstract:
I denna studie analyseras och diskuteras vilka kompetenser som förskollärarstudenter i Sverige beskriver att examensarbetet har givit dem. Analysen av 114 studentessäer visar sex vetenskapliga och fem professionella kompetenser som studenterna erhållit via examensarbetet. De mest framträdande kompetenserna är färdigheter i vetenskapligt skrivande, ämneskunskaper och professionell insikt. Flertalet kompetenser som beskrivs uppvisar likheter mellan vetenskapliga och professionella kompetenser, som till exempel ett ifrågasättande förhållningssätt. De vetenskapliga kompetenserna möjliggör en analys och förståelse av professionen, en form av ”veta varför”-diskurs. De professionella kompetenserna ger praktiska färdigheter för professionen, en form av ”veta hur”-diskurs. En utvecklingspotential för examensarbetet finns i de likheter som identifierats mellan de vetenskapliga och professionella kompetenserna.
Nyckelord: examensarbete, förskollärarutbildning, professionell kompetens, vetenskaplig kompetens
8
Dahlbäck, Katharina. "Lärares uppfattningar om betydelsen av estetiska uttrycksformer i svenskämnet." Nordic Journal of Art and Research 5, no. 2 (November 28, 2016). http://dx.doi.org/10.7577/if.v5i2.1851.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att diskutera lärares uppfattningar om estetiska uttrycksformer i svenskämnet. De sätt på vilka svenskämnet konstrueras och rekonstrueras genom styrdokument, ämnestraditioner, lärarutbildning, skolkontext och lärares uppfattningar påverkar vilket svenskämne barn möter i skolan. Associationsintervjuer med utgångspunkt i åtta nyckelord genomfördes med sex lärare som undervisar elever som är 7-9 år gamla, i årskurs ett till tre. Intervjuerna analyserades med kritisk diskursanalys. Studien visar en variation av undervisningspraktiker där några informanter framställer svenskämnet som ett färdighetsämne. Andra lärare beskriver ett erfarenhetsbaserat multimodalt svenskämne där estetiska uttrycksformer har legitimitet som didaktiska verktyg. Estetiska uttrycksformer ses av dessa lärare som vägar in i skriftspråket, de kompenserar för olikheter och skapar gemenskap. I studien framkommer hur estetiska uttrycksformer tilldelas både intrinsikala och instrumentella värden.
9
Olsson, Åsa. "Finns det några kompetenta barn här? Pedagogers gemensamma föreställningar om barn i pedagogisk dokumentation." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 18, no. 1 (February 26, 2019). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.3089.
Full textAbstract:
Syftet med artikeln är att belysa pedagogers gemensamma föreställningar om kompetenta barn, så som de kommer till uttryck i pedagogisk dokumentation. I ett projekt med målsättningen att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan, utformades en arbetsmodell för pedagogisk dokumentation. Ett femtiotal pedagoger vid 18 förskoleavdelningar deltog i projektet. Inom projektet genererades empiriskt material bestående av skriftlig pedagogisk dokumentation samt fokusgruppssamtal med dokumentationen som utgångspunkt. Analys av empirin genomfördes med social representationsteori som ansats, i en strävan efter att fånga pedagogers gemensamma föreställningar om kompetenta barn. Resultatet visar att föreställningar om kompetenta barn kan kategoriseras som essentiella, relationella och ideologiska, och att de olika kategorierna med underkategorier kan kopplas till skilda teorier och synsätt på barn och barns lärande.
Nyckelord: Kompetenta barn, pedagogisk dokumentation, förskola, pedagogers gemensamma föreställningar
10
Forskning, Sociologisk. "Forskningsnotiser." Sociologisk Forskning 58, no. 1–2 (June 4, 2021). http://dx.doi.org/10.37062/sf.58.23259.
Full textAbstract:
Från och med nästa nummer av Sociologisk Forskning, som utkommer efter sommaren 2021, kommer tidskriften att publicera så kallade forskningsnotiser (research notes).
Forskningsnotiser är korta texter som presenterar nya forskningsresultat på ett koncist och tydligt sätt. Vi publicerar enbart notiser som utgår från egen empirisk forskning om samhällsförhållanden i Sverige, inklusive komparativa studier som inbegriper svenska förhållanden.
På samma sätt som för vanliga vetenskapliga artiklar i Sociologisk Forskning ska dessa notiser, om än mycket kort, introducera de begrepp och den teori som är relevant för undersökningen samt den metod som använts. Texten ska även kort tydliggöra vilken betydelse de nya resultaten har för forskningens förståelse av det som undersökts.
Texten kan vara skriven på svenska, engelska, danska eller norska. Vi föredrar att texten är skriven på engelska, då vi ser dessa forskningsnotiser som ett sätt att snabbt sprida information om pågående svensk sociologisk forskning till en internationell publik.
Notisen ska vara mellan 1 000 och 1 700 ord, exklusive titel, abstract, referenser, tabeller och figurer. Notisen får som mest innehålla en tabell eller en figur (som mest en sida i tidskriften), högst tio referenser samt fem nyckelord. Abstract får inte vara längre än 90 ord. Bidraget ska i huvudsak behandla ny och tidigare opublicerad forskning. Följ i övrigt tidskriftens riktlinjer för vanliga vetenskapliga artiklar.
Notisen kommer att genomgå anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review). Om notisen är skriven på engelska ska författaren ombesörja att den genomgår en professionell språkgranskning innan publicering.
Skicka som vanligt in ditt bidrag genom vårt manushanteringssystem, som du når från vår hemsida.
11
Jonsson, Linda, and Niclas Månsson. "Med en tydlig utgångspunkt i kristendomens synsätt och traditioner – om religionskunskapsämnets alkemi." Acta Didactica Norden 15, no. 1 (April 29, 2021). http://dx.doi.org/10.5617/adno.8767.
Full textAbstract:
I den här artikeln utgår vi från religionsämnets reformering 2011 med syfte att ringa in vad ett mer faktabaserat och rationellt förhållningssätt till andra religioner samt vad företrädet för kristendom kan betyda för ämnets fostrande roll och uppgift på gymnasieskolan. För att förstå vad ämnets innehåll och syfte innebär som en del i formandet av den önskade samhällsmedlemmen, utgår vi från Popkewitz förståelse av alkemi och analyserar ämnet i ett historiskt och teoretiskt perspektiv. Genom en konceptualisering av ämnet över tid identifieras fyra vågor som format ämnet: en konfessionell våg, en objektiv våg, en osäker våg och en våg som benämns objektiv 2.0. Den första vågen karaktäriseras av ett väl avgränsat kristendomsämne med tydligt syfte och innehåll. Den önskade eleven är ett lydande och underdånigt barn med rötter i den kristna läran. Den andra vågen förstås bäst utifrån sin objektiva orientering. Den önskade eleven är vidsynt och tolerant med en god förståelse för kristendom och andra religioner samt existentiell pluralism. Den tredje vågen visar ett religionskunskapsämne med stor spännvidd och gränslöst innehåll. Den önskade eleven är vidsynt med god förståelse för religiös och existentiell mångfald förankrat i en kristen tradition och västerländsk humanism. Den kristna underströmmen når i och med den fjärde vågens inramning återigen ytan. Inramningen och avgränsningen sker genom ett fokus på faktakunskaper och ett vetenskapligt-rationellt förhållningssätt samt förståelse för religion som ett socialt snarare än ett existentialistiskt fenomen. Vi avslutar artikeln med att diskutera några didaktiska implikationer relaterade till reformen 2011.
Nyckelord: religionskunskap, alkemi, socialisation, läroplan, didaktik
12
Skar, Gustaf Bernard, Lennart Jølle, and Arne Johannes Aasen. "Establishing Rating Scales to Assess Writing Proficiency Development in Young Learners." Acta Didactica Norden 14, no. 1 (April 26, 2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.7909.
Full textAbstract:
Writing assessment scales were developed to include functional aspects of writing proficiency in contemporary Norwegian teaching toolkits for Grades 1 to 3. This study aims to describe the process of developing empirically based, assessor-oriented writing proficiency scales and of investigating the quality of the scales. We focus on psychometric qualities, professional users’ perceptions of their quality, and the teachers’ use of the scales. Overall, the first piloted version of the scales showed indications of well-functioning scales. The results from this investigation show that it is possible to develop scales for the assessment of young children’s writing proficiency that capture the intended construct and provide a basis for reliable assessment. The investigation also found that users of the assessment tool found that it functioned well.
Keywords: writing assessment, writing development, rating scales, reliability
Upprätta bedömningsskalor för att utvärdera utvecklingen av skrivförmågan hos unga studenter
Sammanfattning
Denna artikel berör arbetet med att utveckla bedömningsskalor för bedömning av funktionell skrivförmåga i årskurs 1–3. Syftet med undersökningen var att dels beskriva arbetet med att skapa empiriskt baserade bedömar-orienterade skalor, dels att undersöka kvaliteten på dessa skalor. Det senare gjordes genom att studera skalorna psykometriska kvalitet, den kvalitet de uppfattades att ha samt lärares användning av skalorna. Sammantaget visade undersökningarna att skalorna fungerade väl, redan vid första utkast. Vidare indikerade resultaten att det var möjligt att konstruera skalor för bedömning av små barns skrivande som kunder generera reliabel bedömning samtidigt de fångade väsentliga aspekter av funktionellt skrivande. Undersökningarna indikerade också att användare av bedömningsverktygen generellt uppfattade dem som välfungerande.
Nyckelord: skrivbedömning, skrivutveckling, bedömningsskalor, reliabilitet
13
Häggström, Margaretha. "Avantgarde utan auktoritet – miljöaktivism i en lågstadieklass." Acta Didactica Norden 14, no. 1 (May 15, 2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.7936.
Full textAbstract:
Denna artikel undersöker elevers handlingar efter möten med så kallade desorienterande dilemman i undervisning som förlagts till skogsmiljö. Artikeln bygger på en studie genomförd i den svenska grundskolans årskurs 2, där en lärarstudent, tillsammans med sin handledare, planerat och genomfört en Storyline, med syfte att låta eleverna skapa relationer till träd och därigenom att motverka växtblindhet. Det empiriska underlaget består av fältanteckningar från deltagande observation och transkriptioner från video¬inspelningar och från en intervju med lärarstudenten. Materialet analyseras genom kvalitativ innehållsanalys mot bakgrund av affektivt och transformativt lärande. Resultatet visar att när eleverna i studien gavs frihet att utforska skogsmiljön på egen hand, öppnades möjligheter till estetiska erfarenheter och till möten med desorien¬terande dilemman. Affektivt och transformativt lärande kan vara en pedagogisk ut¬gångspunkt som kan leda till elevens förändrade självbild och förändrat sätt att betrakta världen.
Nyckelord: estetiska naturmöten, affektivt lärande, transformativt lärande, miljöperspektiv, desorienterande dilemman
Avant-garde without authority – environmentalism in a lower primary class
AbstractThis article examines students’ actions after encountering disorienting dilemmas within outdoor education in the forest. The article is based on a study conducted in a Swedish primary school, in second grade (8 years), where a student teacher, together with a supervisor, has planned and conducted a Storyline with the aim of creating relationships with trees in order to counteract plant blindness. The empirical data consists of field notes from participant observation and transcripts from video recordings and one interview with the student teacher. Qualitative content analysis is used with focus on affective and transformative learning. The result shows that when students had the opportunity to explore the forest on their own, possibilities of aesthetic experiences and encounters with disorienting dilemmas were given. Hence, affective and transformative learning may be a vital pedagogical departure, which can lead to students’ changing self-image and ways to view the world.
Keywords: aesthetic meetings with nature, affective learning theory, transformative learning, environmental perspective, disorienting dilemmas
14
Aho, Erika Bomström. "Nyanlända gymnasieelever – Elevidentiteter och språkbarriärer." Acta Didactica Norden 14, no. 1 (March 5, 2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.7825.
Full textAbstract:
I föreliggande artikel studeras nyanlända elevers upplevelser av att vara elever på Språkintroduktion. Programmet är ett av fem introduktionsprogram i gymnasieskolan och tar emot nyanlända elever från 16 till 19 år. Eleverna placeras på Språkintroduktion eftersom de nyligen har kommit till Sverige och för att de ännu inte uppnått tillräckliga kunskaper i det svenska språket. I denna intervjustudie bidrar Homi Bhabhas teori om mellanrummet till en förståelse för hur erfarenheter av Språkintroduktion kan upplevas. Resultatet visar att elevgrupperna på Språkintroduktion är heterogena eftersom eleverna har olika erfarenheter av skola och arbete. Tre teman blir synliga i resultatet: elever med andra kunskaper och erfarenheter, elevidentiteter som särskilt framträder och det svenska språket som barriär. Resultaten visar att förvärvandet av det svenska språket för varje elev blir ett mål att nå samtidigt som det utgör ett hinder. Språket blir viktigt eftersom eleverna är beroende av det för att lyckas såväl i skolan som i samhällslivet. Likaså blir synliggörandet av elevers tidigare erfarenheter och kunskaper betydelsefullt eftersom det kan komma att påverka deras identitetsuppfattning.
Nyckelord: språkintroduktion; nyanlända elever; mellanrum; elevidentitet
Newly arrived upper secondary school students – Student identities and language barriers
AbsractThis study investigates newly arrived students’ experiences of being students at Language Introduction in Sweden. The program is one of five introductory programs in Swedish upper secondary school and admits newly arrived students from the ages of 16 to 19 years old. Students are placed at Language introduction because they have recently arrived in Sweden and since they have not yet gained enough knowledge of the Swedish language. In this interview study, Homi Bhabha’s theory of the third space contributes to an understanding of how experiences from Language introduction can be perceived. The results show that student groups at Language introduction are heterogeneous as students have diverse experiences of school and work. Three themes appear in the results: students with other kinds of knowledge and experiences, student identities in transformation, the Swedish language as an obstacle and as goal. The results show that the acquisition of the Swedish language becomes to each student a goal to reach and at the same time a hindrance. The language becomes important because the students depend on it in order to be successful in school as well as in life in society. Likewise, making the students’ past experiences and knowledge visible, becomes important as it may affect their perception of identity.
Keywords: språkintroduktion; nyanlända elever; mellanrum; elevidentitet
15
Elmersjö, Henrik Åström, and Robert Thorp. "The Cold War, Historical Culture and History Education: Swedish Teachers’ Entangled Narratives of History and Memory." Acta Didactica Norden 14, no. 1 (February 10, 2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.7780.
Full textAbstract:
AbstractThis article presents an analysis of seven Swedish lower secondary school teachers’ personal experiences of the Cold War period, told in life story interviews which also related to their profession as history teachers. The aim is to analyze how personal experiences of history and personal memories may affect how history is approached by teachers and to discuss what relevance that may have for history education. Applying theories of historical culture and collective memory, we argue that the interviewed teachers display a collectivized historical experience imbued with cultural contingency, both entangled with – and at the same time detached from – personal memory. The reproduction of historical culture and collective memory seems detached from personal experience and instead, related to cultural narratives. The study finds that the teachers’ personal experiences are strongly affected by and filtered through the culturally contingent narratives of the historical period in which the teachers have lived their lives. Furthermore, the interviewed teachers did not address the reconstructive and disciplinary aspects of history that may arguably be an essential aspect of history education in Sweden and most Western countries.
Keywords: Collective Memory, History Education, Cold War, History Teachers, Historical Culture
Kalla kriget, historiekultur och historieundervisning: Svenska lärares sammanflätning av historiska berättelser och minnen
SammandragI den här artikeln analyseras sju svenska högstadielärares personliga upplevelser från kalla kriget, berättade i livsberättelse-intervjuer som också relaterade till deras yrke som lärare. Livsberättelse-intervjuerna skapade förutsättningar för en analys av hur lärarnas personliga erfarenheter av historia och deras personliga minnen kan påverka hur de närmar sig historien, vilket också öppnar för en diskussion om vilken relevans deras minnen har för deras historieundervisning. Genom en analys med historiekultur och kollektivt minne som teoretiska verktyg, menar vi att de intervjuade lärarna uppvisade tecken på en kollektiviserad historisk erfarenhet genomsyrad av kulturell kontingens sammanlänkad med – och samtidigt avskild från – personliga minnen. Reproduktionen av historiekulturen och ett kollektivt minne förefaller ha varit avskild från personliga erfarenheter och istället relaterad till kollektiva berättelser. Studien visar även att lärarnas personliga erfarenheter och minnen är starkt påverkade av, och filtrerade genom, de kulturellt betingade berättelser som beskriver den period då lärarna har levt. I intervjuerna saknades emellertid tecken på en insikt i hur lärarnas minnen påverkats av kulturellt betingade berättelser om kalla kriget. Lärarna utelämnar även diskussioner om de rekonstruktiva och disciplinära aspekterna av historia, som kan sägas vara en viktig del av historieundervisning i Sverige och i större delen av västvärlden.
Nyckelord: kollektivt minne, historieundervisning, kalla kriget, historielärare, historiekultur
16
Flensner, Karin K. "Dealing with and teaching controversial issues – Teachers’ pedagogical approaches to controversial issues in Religious Education and Social Studies." Acta Didactica Norden 14, no. 4 (December 8, 2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.8347.
Full textAbstract:
Abstract
What strategies do teachers use, in classroom practice, to handle issues highly contested in society? This article focuses on how the various Middle Eastern conflicts and related topics, theoretically framed as controversial issues, are dealt with in religious education and social studies classes. The aim is to analyse pedagogical approaches teachers applied in situations where topics associated with regional, cultural, and/or religious conflicts (e.g., migration, terrorism, radicalisation, xenophobia, anti-Semitism, and Islamophobia) were part of the teaching. What approaches were distinguishable in classroom practice? How did teachers reflect on this teaching? To examine these issues, ethnographic observations were made of religious education and civics classes at upper secondary schools in Sweden; follow-up interviews with teachers and students were also conducted to discuss the classroom situations. The approaches to teaching such difficult subject matter, as distinguishable in the classroom, were avoidance, denial of the controversy, provocation, representing/considering various perspectives, and eliciting empathy. There was a division between approaches that endeavoured to tone down the controversy versus those aimed at making the controversy more apparent. This difference can be understood as dealing with controversial issues as opposed to teaching controversial issues, which is a fundamental difference in pedagogic approaches.
Keywords: controversial issues, teaching strategies, religious education, social studies, classroom observations
Att hantera och undervisa om kontroversiella frågor – Lärares didaktiska förhållningssätt till kontroversiella frågor i religionskunskap och samhällskunskap
Sammandrag
Vilka didaktiska förhållningssätt använder lärare i klassrummet för att hantera samhälleligt omtvistade och kontroversiella frågor? Den här artikeln fokuserar på hur Mellanösternskonflikterna och relaterade ämnen, teoretiskt inramade som kontroversiella frågor, behandlas i religionskunskaps- och samhällskunskapsundervisning. Syftet i föreliggande artikel är att analysera lärares didaktiska handlande i undervisningssituationer där ämnen förknippade med regionala, kulturella och/eller religiösa konflikter (t.ex. migration, terrorism, radikalisering, främlingsfientlighet, antisemitism och islamofobi) var en del av undervisningen. Vilka didaktiska ansatser kunde urskiljas i klassrummet? Hur reflekterade lärarna över denna undervisning? För att undersöka dessa frågor genomfördes etnografiska klassrumsobservationer av religionskunskaps- och samhällskunskapsundervisning på gymnasiet i Sverige; intervjuer med lärare och elever genomfördes också för att diskutera de observerade klassrumssituationerna. Analysen visar att centrala ansatser var undvikande, förnekande av kontroversen, provokation, representation av olika perspektiv, och strategier som syftade till att skapa empati. Det fanns en skillnad mellan undervisning som sökte tona ner kontroversen jämfört med undervisning som syftade till att synliggöra olika perspektiv och positioner i den kontroversiella frågan. Denna skillnad kan förstås som att hantera kontroversiella frågor jämfört med att undervisa om kontroversiella frågor.
Nyckelord: kontroversiella frågor, undervisningsstrategier, religionskunskap, samhällskunskap, klassrumsobservationer
17
Sandahl, Johan. "Opening up the echo chamber: Perspective taking in social science education." Acta Didactica Norden 14, no. 4 (December 8, 2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.8350.
Full textAbstract:
Abstract
Public discourse is increasingly polarised when it comes to contemporary political and controversial issues. The debating climate has been described as an “echo chamber” where we tend to find arguments supporting our own established truths rather than having our horizons broadened. Consequently, the challenge of taking the perspectives of others can be seen in classrooms when political discussions and topics surface within social science education. Teaching offers important arenas for deliberation, but classrooms can be as homogeneous as online filter bubbles, particularly in highly segregated urban school settings. One way of challenging students’ one-sided views is to engage in, and practise, social perspective taking (SPT), a second-order concept engaging with different cultural and ideological understandings of political issues. This study examines two classroom interventions in an upper secondary school with the aim of contributing with empirical data about the components of SPT and how perspective taking can help students broaden their views on political issues. With a starting point in theory on SPT, students’ interactions and reflections in the classroom, collected in written students’ logs and follow-up interviews, are analysed. The results suggest that SPT segments can influence students’ understanding of standpoints other than their own and increase their engagement in class, but that contextualisation is specifically important in this process.
Keywords: social science education, perspective taking, controversial issues
Att öppna ekokammaren: Perspektivtagande i samhällskunskapsundervisningen
Sammandrag
Debattklimatet i samhället har kommit att bli allt mer polariserat och de politiska diskussionerna beskrivs som förda i ”ekokammare” där vi med likasinnade hittar argument för våra egna synsätt, särskilt i kontroversiella frågor. Svårigheterna att ta andra perspektiv än sina egna återfinns också i skolans undervisning, särskilt i ämnen som samhällskunskap där aktuella och politiska diskussioner sker. Undervisningen erbjuder här viktiga nycklar, inte minst att diskutera politiska och kontroversiella frågor i samtal, men klassrum kan vara lika homogena i sin sammansättning som filterbubblor i digitala miljöer. Ett sätt att utmana elevernas förgivettagande är att öva socialt perspektivtagande – ett tankeredskap där eleverna i undervisningen tränas på att förstå olika kulturella och ideologiska perspektiv på politiska frågor. Denna studie undersöker två klassrumsinterventioner i en gymnasieklass och syftar till att empiriskt undersöka aspekter av perspektivtagande och hur undervisningen kan formas för att öka elevernas förmåga att skifta perspektiv. Studien utgår från teori kring socialt perspektivtagande och undersöker klassrumsinteraktioner, elevers skrivna reflektioner och uppföljande fokusgruppsintervjuer. Studiens resultat visar att övningar som fokuserar på att skifta perspektiv ökar engagemanget i undervisningen och påverkar elevernas sätt att se på innehållet, men att kontextualisering är ett av de viktigaste inslagen i socialt perspektivtagande.
Nyckelord: samhällskunskapsundervisning, perspektivtagande, kontroversiella frågor
18
Thorp, Robert, and Monika Vinterek. "Controversially uncontroversial? Swedish pre-service history teachers’ relations to their national pasts." Acta Didactica Norden 14, no. 4 (December 8, 2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.8379.
Full textAbstract:
Abstract
This article presents a study of how Swedish pre-service history teachers narrated their nation’s past. Previous research on national history education has generally focused on the treatment of conflicts in national history and what challenges that poses for history education. The present study seeks to complement and broaden this research through its focus on a country where national history is generally perceived as uncontroversial and the debate on national history is generally characterised by consensus, and on what strategies future history teachers use when recounting the national history of Sweden. Using a qualitative approach, we asked our respondents to “Tell us the history of Sweden in your own words” in writing. The study finds that the vast majority of the respondents approach their national history in a way that reinforces a traditional view of Swedish national history. These narratives are generally presented in a way that does not engage with or show how perspective and position affects our rendering of history, which has often been regarded as problematic in history educational research. At the same time, these results also show that our respondents are well familiar with the dominant way of perceiving the Swedish past, something that could also be argued to be valuable in history education, depending on how we choose to approach national history.
Keywords: national history, history education, historical consciousness, uses of history
Kontroversiellt okontroversiellt? Om svenska historielärarstudenters relation till deras nationella förflutna
Sammandrag
Artikeln presenterar en studie av hur svenska historielärarstudenter skildrade Sveriges historia. Tidigare forskning om nationell historieundervisning har främst närmat sig ämnet från ett konfliktperspektiv och undersökt vilka utmaningar detta innebär för historieundervisningen. Föreliggande studie söker att komplementera tidigare forskning genom att fokusera på ett land vars nationella historia generellt uppfattas som okontroversiell och där debatten om den nationella historieskrivningen i stor utsträckning präglas av konsensus, samt på vilka strategier historielärarstudenter använder när de skildrar Sveriges historia. Genom en kvalitativ forskningsansats bad vi våra respondenter att skriftligen”Berätta Sveriges historia med dina egna ord”. Studien visar att majoriteten av respondenterna skildrar den svenska historien på ett sätt som återger en traditionell syn på Sveriges historia. Dessa narrativ är generellt skrivna på ett sådant sätt att de inte visar hur perspektiv och positionering påverkar hur vi skildrar det förflutna, något som ofta ansetts vara problematiskt i historiedidaktisk forskning. Samtidigt visar studiens resultat att respondenterna är välbekanta med det dominerande sättet att skildra den svenska historien, något som även kan vara värdefullt för historieundervisningen, beroende på hur vi väljer att närma oss den nationella historien.
Nyckelord: nationell historia, historiedidaktik, historiemedvetande, historiebruk
19
Tengberg, Michael, and Marie Wejrum. "Observation och återkoppling med fokus på utvecklad undervisning: Professionsutveckling med hjälp av PLATO." Acta Didactica Norden 15, no. 1 (February 9, 2021). http://dx.doi.org/10.5617/adno.7985.
Full textAbstract:
De senaste åren har stor uppmärksamhet riktats mot behovet av praktiknära, eller praktikutvecklande, forskning i skolan. Tillsammans väntas forskare och lärare utarbeta ny kunskap och vetenskapligt underbyggda metoder för höjd kvalitet och ökad måluppfyllelse. Föreliggande artikel rapporterar resultat från en kvalitativ pilotstudie tillsammans med fyra lärare i det så kallade ULF-projektet (Utbildning, Lärande, Forskning), där forskare och lärare på gemensamt initiativ prövar en modell för samarbete om utvecklad undervisningskvalitet. Studien bygger på tidigare storskaliga observationsstudier där särskilda observationsprotokoll utformats för att identifiera kritiska aspekter av undervisningskvalitet. Syftet med studien är att pröva om observationer och videoinspelningar av undervisning följt av återkoppling till lärarna utifrån ett sådant observationsprotokoll (PLATO) kan användas för att stötta lärarnas undervisningsutveckling. Forskningsintresset riktas dels mot observationernas och återkopplingens eventuella påverkan på undervisningen eller på lärarnas tänkande om undervisningen, dels mot förutsättningarna för att underlätta och utvidga samarbetet och göra det mer långsiktigt hållbart. Resultaten antyder att de forskningsbaserade kvalitetsdimensionerna i PLATO synliggör relevanta utvecklingsområden som lärarna drar nytta av i planering och analys av sin undervisning. Samtidigt konstateras att ett fungerande forsknings- och utvecklingssamarbete fordrar mer tid i lärarnas schema för planering och reflexion och en lokalt placerad ämneskompetent mottagarresurs som kan driva och förankra utvecklingsarbetet på huvudmannanivå. Implikationer för ett utvecklat och uppskalat samarbete diskuteras i artikeln.
Nyckelord: observation, PLATO, praktikutvecklande forskning, undervisning, återkoppling
Observation and feedback for improved instruction: Professional development by PLATO
Abstract
In recent years, increased attention has been devoted to the need for practice-based research in education. Together, teachers and researchers are expected to build new knowledge and arrive at evidence-based methods for improved quality and more efficient learning in schools. This article reports from a pilot study in the Swedish ULF project (Utbildning, Lärande, Forskning [Education, Learning, Research]), where researchers and teachers, on joint initiative and within the context of application, try out a model of collaboration for improved instructional quality. This research builds on previous large-scale studies where observation protocols have been used to identify critical aspects of instructional quality. The study aims to determine whether observations and video recordings of teaching followed by feedback to teachers, based on an observation protocol (PLATO), can be used to support the improvement of language arts instruction. Research interests concern both the effect caused by observation and feedback on teachers’ practice and their thinking about practice, and the potentials and pitfalls for a sustained collaboration. Findings indicate that the research-based quality criteria in PLATO pinpoint areas of development relevant for teachers’ planning and analysis of instruction. At the same time, the collaboration accentuates the need of more time for planning and reflection in teachers’ schedule as well as a local change agent to operate and authorize professional development at school level. Implications for an extended and large-scale collaboration are discussed.
Keywords: collaborative research, feedback, instruction, observation, PLATO
20
Olovsson, Tord Göran. "Ämnesövergripande undervisning i SO-ämnena i svensk grundskola - vad säger lärarna?" Acta Didactica Norden 14, no. 3 (September 16, 2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.7920.
Full textAbstract:
Det har från statligt håll under många år funnits en ämnesövergripande ambition för undervisningen i SO i årskurs 4–6 i svensk grundskola. I och med införandet av den nuvarande läroplanen (Lgr 11) fick dock de enskilda SO-ämnena (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap) en mera framträdande roll i kursplanerna. Lgr 11 innebar också att betyg infördes från årskurs 6, med kunskapskrav för varje SO-ämne. Lgr 11 föreskriver dock också att eleverna ska ges möjligheter att arbeta ämnes-övergripande. Det finns dock indikationer på att undervisningen i SO i årskurs 4–6 på många skolor, inte sker ämnesövergripande. Studiens syfte är att beskriva och analysera möjligheter och utmaningar som lärare i årskurs 4–6 ser med ämnesövergripande undervisning i SO. Det empiriska materialet består av semi-strukturerade intervjuer med sex lärare. Resultaten, analyserade främst i relation till Blanck (2014), Ross (2006a) samt Carlgren (2016) visar att möjligheter som lärarna anger med ämnesövergripande undervisning i SO är att det kan ge eleverna helhetsförståelse och sammanhang, utifrån lärarnas beskrivningar av vad som är gemensamt för SO-ämnena. Utmaningar för ämnesövergripande undervisning gäller främst bedömning och betygsättning i förhållande till kunskapskraven i varje SO-ämne. Lgr 11:s summativa bedömningsfokus avspeglar sig i lärarnas resonemang, och påverkar även deras undervisningspraktik, främst på så sätt att det försvårar elevers utveckling av de mer komplexa kunskaper som ämnesövergripande undervisning kan ge.
Nyckelord: ämnesövergripande undervisning, SO-ämnen, synteskunskaper, bedömning, kunskapskrav
Subject-integrated teaching in the social studies subjects in Swedish compulsory school – What do the teachers say?
AbstractFor many years, at the state level, there has been an ambition for subject-integrated teaching in years 4–6 in Swedish compulsory school. However, with the introduction of the current national curriculum (Lgr 11), the individual social studies subjects (civics, geography, history and religious studies) became more prominent in the national syllabi. Lgr 11 also included a new grading system, now starting from year 6, with knowledge requirements for each social studies subject. However, Lgr 11 also stipulates that students should be given the opportunity to work subject-integrated. But there are indications that current teaching in social studies in years 4–6 at many schools, does not occur subject-integrated. The purpose of the study is to describe and analyse teachers’ views of opportunities and challenges regarding subject-integrated teaching in social studies in years 4–6. The study is based on interviews with six teachers. The results, analysed mainly in relation to Blanck (2014), Ross (2006a) and Carlgren (2016), show that the teachers state that the potential in subject-integrated teaching is that it can develop students’ understanding of the whole, based on the teachers’ descriptions of what is common for the social studies subjects. Challenges for subject-integrated teaching mainly concern assessment and grading, in relation to the knowledge requirements in each subject. The summative focus in Lgr 11 is also reflected in the teachers’ views, and also affects their teaching practice, primarily in such a way that the summative focus makes it difficult for students to develop the more complex knowledge that subject-integrated teaching can provide.
Keywords: subject-integrated teaching, social studies subjects, synthesized knowledge, assessment, knowledge requirements
21
Berg, Mikael. "Combining time and space: An organizing concept for narratives in history teaching." Acta Didactica Norden 15, no. 1 (January 19, 2021). http://dx.doi.org/10.5617/adno.7860.
Full textAbstract:
Abstract
To construct a historical narrative in teaching content, teachers need subject-specific tools. This article explores how, in a history course taught in Sweden, different combinations of time and what can be called ‘space’ can operate as one such subject-specific tool. To collect data on how this might be done, semi-structured interviews were conducted with teachers who described the content of a history course they taught. Their statements in interviews, alongside examples of their teaching materials, were used to identify six different ways of combining time and space in history teaching. These combinations were then grouped into three categories: one, when time runs from the past to the present and where there is a strong emphasis on periodization and geographical location; two, when time runs from the past to the present but there is less emphasis on periodization and geographical location and a greater emphasis on issues or themes across long periods of time; and three, when the time perspective is directed either forward or back in time and focuses on different aspects of the notion of ‘space’. The overall conclusion is that time and space categories can help to structure teaching content, mainly because they organize in specific ways the historical narrative on which that teaching content is based. The choice of time and space in teaching content can, therefore, shape the way history is taught as a subject. The results of this study contribute to a discussion of the subject-specific tools that are available for teachers when they construct narratives in their teaching of history.
Keywords: history education, historical narratives, time and space, disciplinary concepts, subject-specific tool
Att kombinera tid och rum: Tidrum som ett organiserande tankebegrepp för narrativ i historieundervisning
Sammandrag
I syfte att konstruera historiska narrativ i ett undervisningsinnehåll behöver lärare tillgång till tankebegrepp. I den här artikeln undersöks, i en svensk historiekurs för gymnasiet, hur olika kombinationer av tid och rum, benämnda tidrum, kan utgöra sådana tankebegrepp. Artikeln bygger på semistrukturerade intervjuer med lärare som beskriver innehållet i en kurs de genomförde innevarande läsår för intervjuerna. I lärarnas utsagor från intervjuerna, tillsammans med lärarnas undervisningsmaterial, har sex olika sätt att kombinera tid och rum identifierats i deras historieundervisning. De tidrum som identifierats kunde sedan delas in i tre olika kategorier. En första kategori där tiden rör sig från det förflutna till nutid med en tydlig indelning i tidsperioder och geografisk anknytning. En andra kategori med betoning på långa linjer i historien där olika frågor följs. Här läggs mindre betoning på periodisering och geografisk anknytning. Slutligen ett tidrum med tidsperspektiv som växlande rör sig mellan nutid och dåtid med fokus på olika historiska frågor. Den övergripande slutsatsen som dras, är att de tidrum som identifierats på ett genomgripande sätt bidrar till att forma de historiska narrativ som väljs för undervisningen. Urvalet av tidrum i ett undervisningsinnehåll har därför potential att forma så väl historieämnets innehåll som syfte. På så sätt bidrar den här artikeln till en diskussion om vilka tankebegrepp som finns tillgängliga för lärare när de formulerar innehållet i skolans historiekurser.
Nyckelord: historieundervisning, historiska narrativ, tidrum, disciplinära begrepp, tankebegrepp
22
Østern, Anna-Lena, Renata Svedlin, and Gunnar Engvik. "Partnerskap inom lärarutbildning i Norge och Finland: historiska förutsättningar för og praktiklärares förståelse av professionell handledning." Acta Didactica Norden 14, no. 2 (May 13, 2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.7915.
Full textAbstract:
Syftet med denna artikel är att undersöka hur strävanden att professionalisera handledning i lärarutbildning i Norge och Finland genomförts och har resulterat i två olika partnerskapsmodeller. Fokus är i denna artikel på handledning av undervisnings-praktik. Artikeln handlar dels om den historiska framväxten av undervisningspraktik och -handledning av lärarstuderande inom lärarutbildning, dels om två exempel på pågående utvecklingsarbete inom området handledning i lärarstuderandes under-visningspraktik. I en jämförande uppställning lyfter författarna fram avgörande brytningspunkter i utvecklingen av praktik med åtföljande handledning inom lärar-utbildningen i Norge, respektive Finland. Med stöd av ett empiriskt material som synliggör hur idag verksamma handledare resonerar om kännetecken för professionell handledning, för författarna en diskussion om rådande utvecklingslinjer i Norge, med en kontrasterande jämförelse med utvecklingen i Finland. Analyserna är genomförda, dels som historisk analys (baserad på litteratur om ämnet), dels som tematisk narrativ analys av ett empiriskt material om handledning producerat som uppgift under en fortbildning i Norge respektive inom ramen för en samling med övningsskollärare i Finland.Övningsskolan i Finland har genomgått transformation, från att tidvis ha varit hårt kritiserad som konservativ och obenägen till förnyelse, samt för ojämförligt goda resurser, till att i dagsläget ha en styrkt plats som centrum för pedagogisk innovation, forskning och handledning. Den norska universitetsskolan är ung, men har likheter med dagens finska övningsskola rörande pedagogisk innovation, forskning och handledning. I dagens läge kan vi notera att professionaliseringssträvande knutna till handledning av lärarstuderande är dels uppifrån styrda, dels utvecklade inifrån professionen.
Nyckelord: professionalisering, handledning, övningsskola, universitetsskola, lärarutbildning
Partnership within teacher education in Norway and Finland: historical prerequisites for and practice teachers’ understanding of professional supervision
AbstractThe aim of this article is to explore how attempts to professionalise supervision in teacher education in Norway and Finland have been carried out and have resulted in two different partnership models. The focus of this article is on the supervision of future teachers’ teaching practice. The article partly comprises the historical emergence of teaching practice and its supervision. It contains two examples of ongoing developmental work within the field of supervision of future teachers’ teaching practice. In juxtaposition, the authors highlight decisive turning points in the development of practice and supervision in teacher education in Norway and Finland, respectively. Based on empirical material which makes visible how supervisors currently reason around the characteristics of professional supervision, the authors discuss the predominant developmental lines in Norway, with a contrasting comparison with those in Finland. The analyses are carried out partly as historical analyses (based on literature about the subject), and partly as thematic narrative analyses of empirical material about supervision which was produced as a task during a continuous education course in Norway, and respectively in Finland within the frames of a seminar for teachers at a teacher education practice school.The practice school in Finland has undergone a transformation, from a time of being strongly criticised as conservative and not willing to renew itself, as well as of having incomparably rich resources, to the current situation, where it now has a strengthened position as a centre for pedagogical innovation, research and supervision. The Norwegian university school is young but has similarities with the Finnish practice school of today concerning pedagogical innovation, research and supervision. For the time being, we may note that the attempts to professionalise supervision are partly decided from outside, and partly developed from inside the profession.
Keywords: professionalisation, supervision, practice school, university school, teacher education
23
Samuelsson, Lars. "Etik i utbildning för hållbar utveckling – Att undervisa den etiska dimensionen av en kontroversiell fråga." Acta Didactica Norden 14, no. 4 (December 8, 2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.8348.
Full textAbstract:
Både i Sverige och internationellt är hållbar utveckling numera ett allmänt accepterat mål i utbildningssammanhang. De centrala komponenter som bygger upp hållbarhetstanken kan emellertid ges olika tolkningar som genererar oförenliga hållbarhetsmål. Det är med andra ord en kontroversiell fråga vilket slags utveckling som ska räknas som hållbar. Det innebär i sin tur att utbildning för hållbar utveckling aldrig är neutral – tvärtom vilar den på etiska antaganden. En viktig komponent i en helhetlig utbildning för hållbar utveckling är därför att synliggöra och diskutera dessa antaganden. Artikelns syfte är dels att belysa den etiska dimensionen av hållbar utveckling förstådd som en kontroversiell fråga, dels att argumentera för ett lämpligt metodbaserat angreppssätt för att hantera denna dimension i ett utbildningssammanhang. Undersökningen är huvudsakligen av filosofisk karaktär, vilket innebär att den metod som främst använts är det analytiska tillvägagångssätt som utmärker modern analytisk filosofi, med inslag av bland annat begreppsanalys och granskning av argument. Studiematerialet har utgjorts av styrdokument samt nationella och internationella rapporter. Bidragets huvudsakliga resultat är etablerandet av en specifik metodbaserad modell för etikundervisning som särskilt lämplig för att hantera den etiska dimensionen av utbildning för hållbar utveckling (och för kontroversiella frågor generellt). En viktig praktisk implikation är att lärare via denna modell får tillgång till en uppsättning verktyg för att behandla den etiska dimensionen av hållbarhet och andra kontroversiella frågor i sin undervisning. Vidare forskning krävs emellertid för att utröna vilka undervisningsformer som bäst lämpar sig för att arbeta med dessa verktyg i olika undervisningssammanhang.
Nyckelord: hållbar utveckling, utbildning för hållbar utveckling, etikundervisning, kontroversiella frågor, SIL-metoderna, SIL-villkoren
Ethics in education for sustainable development – On teaching the ethical dimension of a controversial issue
Abstract
Sustainable development is nowadays a widely accepted goal in educational contexts, both in Sweden and internationally. However, the central components that constitute the idea of sustainability can be given different interpretations generating incompatible sustainability goals. It is thus a controversial question what kind of development we should count as sustainable. This means that education for sustainable development is never neutral – to the contrary, it rests on ethical assumptions. An important component in a comprehensive education for sustainable development is hence to reveal and discuss these assumptions. The aim of the paper is to elucidate the ethical dimension of sustainable development and argue for a suitable methods-based approach for dealing with this dimension in an educational context. The investigation is mainly philosophical in character, which means that the method used is primarily the analytic approach that is characteristic of modern analytic philosophy, with conceptual analysis and examination of arguments. The research material used is regulatory documents and relevant reports. The main contribution is the establishment of a specific methods-based model for ethics education as particularly appropriate for dealing with the ethical dimension of education for sustainable development (and for controversial issues generally). An practical implication is that teachers via this model get access to a set of tools for dealing with the ethical dimension of sustainability and other controversial issues. Further research is however needed to determine which teaching methods are most suitable for working with these tools in various educational contexts.
Keywords: sustainable development, education for sustainable development, ethics education, controversial issues, the “SIL methods”, the “SIL requirements”