Academic literature on the topic 'Nyhetsbilder'

I denna uppsats görs en bildanalys av vinnarbilderna i den svenska pressfototävlingen Årets Bild i kategorierna Nyhetsbild Utland och Nyhetsbild Sverige åren 2006-2015. Syftet med studien är att undersöka skillnaderna i de två valda kategorierna och att se om teorierna om lidande som porträtteras stämmer överens med våra resultat eller ej. Genom en analys av vinnarbilderna i de två kategorierna vill vi visa på eventuella strukturer i prisbelönta nyhetsbilder samt lägga en grund för framtida och mer ingående forskning av vinnande nyhetsbilder i svenska pressfototävlingar. Studien är en kvantitativ undersökning där vi använt oss av bildanalyser av de 54 bilder som vunnit i nyhetsbildskategorierna mellan 2006-2015. Vi har använt oss av retorisk och semiotisk bildanalys. Resultatet vi fått visar att vinnarbilderna i kategorierna huvudsakligen visar ett begränsat antal teman; naturkatastrofer, fattigdom och sociala problem samt krig och konflikt. Majoriteten av bilderna är negativt laddade och föreställer människor som visar negativa känslor. Samtliga bilder förutom en som kammade hem pris, innehöll detaljer som gjorde att de stack ut från mängden och som tilltalade oss. Exempel på det är punctum eller symboler som syntes i bilden. Det gjorde att vi drog slutsatsen att det är en av faktorerna som påverkar bildens chans att vinna i tävlingar som Årets Bild.

Problemformulering och syfte: Tidningar har i många år genomgått nedskärningar av både personal och resurser på grund av ekonomiska anledningar som grundar sig i medieutvecklingen. Genom att titta på lokaltidningen Ttela som fall ville vi se om deras nyhetsbilder påverkats av detta och om de förändrats generellt över tid. Metod och material: Undersökningen är gjord genom en kvantitativ innehållsanalys av tidningen Ttelas lokala nyhetssidor i första delen av tidningen. Tre intervjuer ingick i undersökning i form av respondentintervjuer, de intervjuade är forskaren Maria Nilsson och två bildansvariga på Ttela. Urvalet av tidning var strategiskt då vi ville undersöka en specifik typ av tidning. Det empiriska materialet är insamlat under april 2007 och april 2014. Materialet från 2007 fanns på mikrofilm och materialet från 2014 fanns att hämta i Ttelas e- tidning. Totalt analyserades 717 nyhetsbilder. Huvudresultat: Nyhetsbilderna i tidningen Ttela har minskat med 38% mellan 2007 och 2014. De typer av nyhetsbilder som är populärast i tidningen är porträtt, genrebild och händelse. Bildernas innehåll under 2007 och 2014 består främst av porträtt. Mycket små förändringar har skett inom Ttelas bildjournalistik gällande deras nyhetsbilder, gällande nyhetsbildernas storlek och upphovsmän har det inte skett några stora förändringar. Den största förändringen var att antalet bilder minskat.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur arbetet med att hantera nyhetsbilder som kommer från externa källor fungerar på svenska tidningars webbredaktioner. Även hur mycket tid och möjlighet det finns för kritiskt granskande av dessa nyhetsbilder.

Vi lever i medielögnernas tid. I och med digitaliseringen har det blivit lättare att både skapa och skicka bilder. Via Internet har redaktioner i hela världen en direkt anslutning till bildbyråer, fotografer och andra källor. Förfalskningar av fotografier har blivit allt svårare att upptäcka med tiden och det är allt lättare att göra ändringar i både text och bild utan att det lämnar några märkbara spår efter sig.

Vår undersökning grundar sig på samtalsintervjuer och en frågeundersökning som riktar sig till ett totalurval av alla dagstidningar som finns på TidningsUtgivarnas lista över dagstidningar på webben.

Hos webbredaktionerna i undersökningen ligger arbetet med att hantera nyhetsbilder somkommer från externa källor till största delen hos webbredaktörerna. 90 procent av webbredaktionerna spenderar i genomsnitt ingen tid alls eller mindre än fem minuter på att undersöka en nyhetsbilds äkthet.

Inom den forskning vi har använt oss av är den rådande uppfattningen att manipulering av nyhetsbilder blivit ett större problem som följd av digitaliseringen. I de intervjuer som gjorts med yrkesverksamma personer, både i tidigare forskning och i våra undersökningar, framkommer det däremot att de inte tror att manipulation förekommer i så stor utsträckning jämfört med tidigare forskning. En knapp tiondel av respondenterna i vår undersökning är oroliga för att bli lurade av falska nyhetsbilder. Oron är störst bland respondenter från de mindre tidningarna. Det är också de som lägger minst tid till att undersöka nyhetsbilders äkthet.

I denna uppsats undersöks hur syrier och syriska flyktingar har porträtteras i fyra bilder som publicerats i svenska dagstidningar, utifrån frågeställningar om just framställning, vilket kontext som framkommer från artiklarna som bilden publicerats i och huruvida publiceringen av bilderna kan anses etiskt försvarbara. Bilderna som analyseras är bland annat fotot på Alan Kurdi, och tre andra, starka nyhetsbilder. Metoden som använts är kvalitativ, huvudsakligen bildanalys med hjälp av semiotik och steg skapade av Terje Hillesund som behandlar bland annat denotation och konnotation, men även ideologi. För att kunna analysera den kontext som bilderna publicerats i (det vill säga artiklarna) har diskursanalys använts. Teorin som bilderna och texterna undersöks genom är filosofen Emmanuel Levinas ansvarsmoral. Resultatet visar att tack vare den distans som personerna avbildas med tillåter man dessa personer respekt. Men barnen i artiklarna beskrivs utan att nämna vanliga barnaktiviteter som exempelvis lek, vilket fråntar dem en traditionell barnroll och särskiljer dem från svenska barn. Gällande den etiska frågan framkommer flera olika sidor, bland annat att bilderna kan väcka ansvar hos den som ser på bilden – ge dem ett val att ta det ansvaret och rikta uppmärksamheten mot kriget i Syrien, men mer problematiska sidor blev tydliga som att barnen i texterna är passiva aktörer. Slutligen framkom det i en intervju med Aftonbladets utrikesredaktör Martin Schori att tidningen var mer försiktig i publicering av bilder från exempelvis terrorattentatet i Stockholm i april och foton från krigets Syrien.

Princess Diana, or Lady Diana Spencer as she was called at the time,  took the whole world by storm when she at only 20 years of age married in to the British royal family, and thereby became a popular target for the media. It was through the media that people all over the world got to know and love Diana, and when she died in a terrible car accident in Paris, France, in the year of 1997, people mourned the loss of their beloved princess, and blamed the media for causing her tragic death for the chance of getting some photos of her.          Many people loved Diana and looked up to her, and the interest that was shown for her funeral was enormous and worldwide. The death of Diana gave the media a lot to write about, and in this study I investigate how the Swedish newspaper Aftonbladet, and the British newspaper The Guardian portrayed Diana in their articles during the week after her death on August 31 1997, until the day of the funeral September 6 1997. Specifically the study focuses on the portraying of Diana based on gender stereotypes. By using a theory about desirable and non-desirable feminine and masculine traits the conclusion was made that the Swedish newspaper Aftonbladet mostly used female stereotypes when portraying Diana, both when it came to desirable and non-desirable traits, and the British newspaper The Guardian mostly described Diana with desirable masculine traits, and feminine non-desirable traits.
Prinsessan Diana, eller Lady Diana Spencer som hon då kallades, tog hela världen med storm när hon endast 20 år gammal gifte in sig i den brittiska kungafamiljen, och därmed blev ett populärt objekt för media. Det var genom media som människor över hela lära känna och älska Diana, och när hon dog i en hemsk bilolycka i Paris, Frankrike, år 1997, sörjde människor förlusten av sin älskade prinsessa, och anklagade media för att ha orsakat hennes tragiska död för chansen att få några foton av henne.          Många älskade Diana och såg upp till henne, och intresset som visades för hennes begravning var enormt och världsomfattande. Dianas död gav media mycket att skriva om, och i denna studie undersöker jag hur den svenska tidningen Aftonbladet, och den brittiska tidningen The Guardian skildrade Diana i sina artiklar under veckan efter hennes död den 31 augusti 1997, fram till dagen för begravningen den 6 september 1997. Studien fokuserar specifikt på skildringen av Diana baserat på könsstereotyper. Genom att använda en teori om önskvärda och icke önskvärda feminina och maskulina egenskapar kunde slutsatsen dras att den svenska tidningen Aftonbladet främst använde kvinnliga stereotyper för att beskriva Diana, både när det gällde önskvärda och icke önskvärda egenskaper, och den brittiska tidningen The Guardian beskrev Diana främst med önkvärda maskulina egenskaper, och icke önskvärda feminina egenskaper.

Uppsatsen behandlar ikoniska fotografier med syftet att undersöka varför vissa fotografier uppnår ikonstatus och andra inte. Studien är baserad på litteratur samt intervjuer med såväl lekmän som experter.

Mitt examensarbete utgår från ett tidningsfotografi som var med i Svenska Dagbladets näringslivsbilaga den 4 augusti 2009. Det är ett fotografi av tre män i motljus som rör sig i Kaupthing Banks huvudkontor i Reykjavik på Island. Tidningsbilden illustrerar en dramatisk händelse i den isländska finanshistorien. Rubriken lyder "Kompislån drev på bankkrasch". Artikeln och artiklarna som följer under några år, beskriver hur ett fåtal islänningar har lånat pengar och köpt upp norska och brittiska banker, för att senare låna ut tiotals miljoner kronor till bankens ägare och sina kompisar, ofta utan säkerhet. Följden blir att Islands ekonomi kraschar och varenda islänning dras med i den största ekonomiska krisen som landet har varit med om i modern tid. Jag fascinerades av det till synes lugnt estetiska fotografiet som är ovanligt som illustration på närngslivssidorna i en dagstidning. Jag fick lust att undersöka bilden närmare med hjälp av metoden semiotisk näranalys. Det är denna analysmetod och tillämpningen av metoden på tidningsfotografiet och hela tidningsidan som uppsatsen handlar om. I den gestaltande delen av mitt examensarbete har jag målat en förstoring av tidningsfotografiet och lagt till en leksak som visar på de personliga associationer som bilden väcker hos mig. Kontrasten mellan det strikta lite dämpade motljusfotografiet av tre kostymklädda män och ansiktet av ett litet lyckotroll som spränger genom duken förändrar bilden påtagligt. I den semiotiska näranalysen försöker jag analysera det konnotativa budskapet som bilden förmedlar på en kollektiv nivå. Mitt lyckotroll får stå för något som i semiotiken kallas för punctum, det vill säga individuella assiociationer som uppstår hos mig. Genom att måla motivet har jag genom handens arbete lärt känna bilden på ett annat sätt än när jag endast ser på den.

En undersökning av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008. World Press Photo är världens största fototävling och är prestigefylld att vinna för pressfotografer. Syftet var att undersöka vad de senaste årens bildjournalistik förmedlar till sina betraktare genom nyhetsbilderna som vunnit World Press Photo of the Year under 2000-talet. Syftet har förgrenat sig i frågeställningarna:

Vilka teman har vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008?

Vad förmedlar innehållet i bilderna?

Vad finns det för likheter och skillnader mellan bilderna?

Studien är en kvalitativ undersökning där vi gjort bildanalyser av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008. Vi har använt oss av semiotisk och retorisk bildanalys. Resultaten visar att vinnarbilderna som representerar det bästa inom bildjournalistiken visar ett begränsat antal teman, krig, sociala problem och fattigdom samt naturkatastrofer. De flesta bilderna är från Asien och framförallt Mellanöstern. Bilderna är negativt laddade och människorna på bilderna visar oftast sorg och lidande.

Ambitionen med denna studie var att undersöka vad som i bildjournalistiska tävlingssammanhang anses vara eftersträvansvärt och därigenom blottlägga normer och ideal inom den bildjournalistiska professionen. Vi har tittat på tävlingar som en i en rad av normgivande mekanismer och de ideal som speglas i denna form. Undersökningen bestod av en kvantitativ och en kvalitativ del. I den kvantitativa delen tittade vi på bland annat på vilka teman som gestaltas i vinnarbilder från internationella World Press Photo samt svenska Årets Bild mellan åren 1996–2016. I den kvalitativa delen gjorde vi sedan nedslag i de vanligast förekommande temakategorierna i respektive tävling med en semiotisk bildanalys. Resultaten visade på samma tendenser som tidigare forskning har konstaterat, nämligen att krig var det vanligast förekommande temat i båda tävlingarna. Men en viss skillnad gick också att se, vinnarbilder i World Press Photo representerade ett färre antal teman och det näst största temat var sociala problem, medan Årets Bild hade en större representation och andraplatsen delades av tre teman: brott/terrorism, naturkatastrof/klimathot och framstående personer. Den kvalitativa analysen visade att drabbade barn och sörjande anhöriga var två återkommande innehåll i bilder på temat krig.