Contents
Academic literature on the topic 'Nyhetsbilder'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Nyhetsbilder.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Dissertations / Theses on the topic "Nyhetsbilder"
Brodelis, Melinda, and Nora Lorek. "Vad är en vinnarbild? : En kvantitativ studie av vinnarbilderna i Årets Bilds kategorier Nyhetsbild Sverige och Nyhetsbild Utland 2006-2015." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26983.
Full textBoberg, Markus, and Måns Regårdh. "Svenska ikoner? : En jämförelse mellan ett internationellt och svenskt bildurval baserad på kriterier för ikoniska nyhetsbilder." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-15774.
Full textAxelsson, Sofia, and Lotta Svensson. "Den oskarpa sanningen : En kvantitativ och kvalitativ undersökning om tidningen Ttelas nyhetsbilder." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27128.
Full textGranat, Björn, and Elin Lindell. "Ingen tid alls eller mindre än fem minuter... : Webbredaktioners källkritik av externa nyhetsbilder." Thesis, Mid Sweden University, Mid Sweden University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-7804.
Full textDen här uppsatsen syftar till att undersöka hur arbetet med att hantera nyhetsbilder som kommer från externa källor fungerar på svenska tidningars webbredaktioner. Även hur mycket tid och möjlighet det finns för kritiskt granskande av dessa nyhetsbilder.
Vi lever i medielögnernas tid. I och med digitaliseringen har det blivit lättare att både skapa och skicka bilder. Via Internet har redaktioner i hela världen en direkt anslutning till bildbyråer, fotografer och andra källor. Förfalskningar av fotografier har blivit allt svårare att upptäcka med tiden och det är allt lättare att göra ändringar i både text och bild utan att det lämnar några märkbara spår efter sig.
Vår undersökning grundar sig på samtalsintervjuer och en frågeundersökning som riktar sig till ett totalurval av alla dagstidningar som finns på TidningsUtgivarnas lista över dagstidningar på webben.
Hos webbredaktionerna i undersökningen ligger arbetet med att hantera nyhetsbilder somkommer från externa källor till största delen hos webbredaktörerna. 90 procent av webbredaktionerna spenderar i genomsnitt ingen tid alls eller mindre än fem minuter på att undersöka en nyhetsbilds äkthet.
Inom den forskning vi har använt oss av är den rådande uppfattningen att manipulering av nyhetsbilder blivit ett större problem som följd av digitaliseringen. I de intervjuer som gjorts med yrkesverksamma personer, både i tidigare forskning och i våra undersökningar, framkommer det däremot att de inte tror att manipulation förekommer i så stor utsträckning jämfört med tidigare forskning. En knapp tiondel av respondenterna i vår undersökning är oroliga för att bli lurade av falska nyhetsbilder. Oron är störst bland respondenter från de mindre tidningarna. Det är också de som lägger minst tid till att undersöka nyhetsbilders äkthet.
Lindvall, Emma. ""Må de avskyvärda bilderna hemsöka oss" : Bildanalys av fyra starka nyhetsbilder ur ett ansvarsmoraliskt perspektiv." Thesis, Södertörns högskola, Journalistik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33444.
Full textEldling, Madeleine. "Diana – kvinnan bakom fenomenet : En kvalitativ undersökning om stereotypa nyhetsbilder av prinsessan Diana under veckan efter hennes död." Thesis, Uppsala universitet, Historiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-351548.
Full textPrinsessan Diana, eller Lady Diana Spencer som hon då kallades, tog hela världen med storm när hon endast 20 år gammal gifte in sig i den brittiska kungafamiljen, och därmed blev ett populärt objekt för media. Det var genom media som människor över hela lära känna och älska Diana, och när hon dog i en hemsk bilolycka i Paris, Frankrike, år 1997, sörjde människor förlusten av sin älskade prinsessa, och anklagade media för att ha orsakat hennes tragiska död för chansen att få några foton av henne. Många älskade Diana och såg upp till henne, och intresset som visades för hennes begravning var enormt och världsomfattande. Dianas död gav media mycket att skriva om, och i denna studie undersöker jag hur den svenska tidningen Aftonbladet, och den brittiska tidningen The Guardian skildrade Diana i sina artiklar under veckan efter hennes död den 31 augusti 1997, fram till dagen för begravningen den 6 september 1997. Studien fokuserar specifikt på skildringen av Diana baserat på könsstereotyper. Genom att använda en teori om önskvärda och icke önskvärda feminina och maskulina egenskapar kunde slutsatsen dras att den svenska tidningen Aftonbladet främst använde kvinnliga stereotyper för att beskriva Diana, både när det gällde önskvärda och icke önskvärda egenskaper, och den brittiska tidningen The Guardian beskrev Diana främst med önkvärda maskulina egenskaper, och icke önskvärda feminina egenskaper.
Hansson, Klara, and Mathilda Ljung. "Fotografiernas väg till ikonsstatus." Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-160518.
Full textGöhlin, Susan. "Män i motljus : Semiotisk undersökning av ett tidningsfotografi." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5448.
Full textRodling, Emma, and Maria Ekman. ""En skål för andras lidande" : Bildanalys av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008." Thesis, Mid Sweden University, Department of Information Technology and Media, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11142.
Full textEn undersökning av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008. World Press Photo är världens största fototävling och är prestigefylld att vinna för pressfotografer. Syftet var att undersöka vad de senaste årens bildjournalistik förmedlar till sina betraktare genom nyhetsbilderna som vunnit World Press Photo of the Year under 2000-talet. Syftet har förgrenat sig i frågeställningarna:
Vilka teman har vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008?
Vad förmedlar innehållet i bilderna?
Vad finns det för likheter och skillnader mellan bilderna?
Studien är en kvalitativ undersökning där vi gjort bildanalyser av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008. Vi har använt oss av semiotisk och retorisk bildanalys. Resultaten visar att vinnarbilderna som representerar det bästa inom bildjournalistiken visar ett begränsat antal teman, krig, sociala problem och fattigdom samt naturkatastrofer. De flesta bilderna är från Asien och framförallt Mellanöstern. Bilderna är negativt laddade och människorna på bilderna visar oftast sorg och lidande.
Wesolowski, Emil, and Hilda Arneback. "Blod som toppar. En analys av vinnarbilder i World Press Photo och Årets Bild 1996-2016." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30008.
Full text