Academic literature on the topic 'Nykter alkoholist'

Studiens syfte är att få en djupare förståelse för hur vägen från alkoholberoende till nykterhet kan se ut. Studien har en narrativ utgångspunkt och insamlandet av material har skett med öppna intervjuer. Tidigare studier visar på att det finns olika perspektiv på alkoholism och behandling för det. Olika behandlingsformer ger olika resultat. Formell behandling kan vara ett sätt att komma ur beroendet. Det har däremot framkommit att olika typer av informell behandling, exempelvis Anonyma Alkoholister kan ha större betydelse när det handlar om att förbli nykter. Tidigare forskning pekar också på att sluta dricka är en förändring som kan bidra till flera olika positiva följder. Men vad är det som gör att en alkoholist väljer att sluta dricka? Resultatet i den här studien visar på att sådana omständigheter som gör att man tar beslutet om att söka hjälp är när man äventyrar familjesituationen och arbetet, när en allvarlig olycka inträffar eller när känslan av outhärdlighet uppstår. Studien synliggör också att vägen från alkoholberoende till nykterhet inte är rak och det tar tid men den ger mycket i gengäld, till exempel stolthet, positivitet och trygghet. Studiens resultat visar också på att Anonyma Alkoholister spelar en betydande roll i processen.

Jag har i denna studie velat titta närmare på, och få en förståelse för, vad nyktra alkoholister inom AA upplever har varit viktiga faktorer för att lyckas bibehålla nykterhet. Studiens frågeställning har lett till en tillämpning av kvalitativ forskningsmetod med målsättningen att få fram så nyanserat och relevant data som möjligt.

Studiens syfte har varit att få en en förståelse för vad nyktra alkoholister upplever har varit viktigt för att kunna leva ett nyktert liv, samt att få en förståelse för hur dessa individer upplever begreppen meningsfullhet och kontroll och hur dessa eventuellt inverkar på bibehållen nykterhet.

Resultaten visar att det råder relativt hög samstämmighet i individernas uppfattningar om viktiga faktorer för att bibehålla nykterhet. En faktor är vikten av att inse att individen är alkoholist och inte kan återfå kontrollen över sitt drickande. Att fortsätta att närvara vid AA-möten, som involverar upplevd gemenskap med andra människor, konceptet andlighet samt en känsla av identifikation har också en roll att spela för att bibehålla nykterhet, liksom vikten av ärlighet mot självet.

Resultaten analyseras, tolkas och diskuteras utifrån socialpsykologiska och psykologiska teorier som diskuterar människans vilja till mening, sociala band, alkoholistens schismogenesiska förhållande till flaskan samt locus of control.

INLEDNING I samhället kan alkoholism ses som ett avvikande beteende men också nyktra kan ses som avvikande. I vår kultur anses ofta alkohol vara en social dryck som används när vi umgås med vänner och bekanta. Alkohol är betydelsefull för många och kan även vara en självklar del i umgänget med andra. De som inte dricker ses därmed ofta som "onormala" och "konstiga". Sanktioner som påtvingat utanförskap och ifrågasättande av handlingar och åsikter utdelas då någon bryter mot normen att dricka alkohol. Dessa sanktioner gör enligt den amerikanske sociologen Howard S. Becker (1963) de nyktra till avvikare och, som en följd av detta, inte känner att de är en del av gemenskapen. Även de ritualer som tillhör alkoholdrickandet gör att nyktra personer ställs utanför samhörigheten. Detta gör att många nyktra undviker att till exempel gå på fest, besöka pubar eller gå på släktträffar. Utanförskapet som skapas är dock inte statiskt utan beroende på kontexten. Enligt den amerikanske sociologen Randall Collins (2004) hålls samhället ihop av sociala interaktionsritualer. Dessa ritualer verkar för att skapa och upprätthålla solidaritet, inte minst inom stratifierade grupper och grupper i konflikt, men även inom fredliga grupper. Resultatet av att delta i sociala ritualer är en känsla av medlemskap, självförtroende och en önskan att handla på ett sätt som anses som det moraliskt rätta. Detta resultat bidrar till att en gränslinje uppstår som markerar vilka som tillhör ritualen och vilka som står utanför. Alkoholforskningen i Sverige har mestadels fokuserat på missbruk och konsumtionsmönster. Det har gjorts betydligt färre studier på den nyktra alkoholistens upplevelser av sociala sidoeffekter när det gäller relationer. Etnologen Ingegerd Sigfridsson diskuterar i Självklara drycker; kaffe och alkohol i social samvaro (2005) alkoholhaltiga drycker i termer av normer och avvikelser. Sigfridsson beskriver alkohol som en gemenskapsdryck i en social kontext. Den sociala tillvaron kan uppfattas lättare om man som de andra i gruppen tackar ja till drycken, om man tackar nej kan det kännas obekvämt eller att man avviker från de övriga. Som alkoholist kan man uppfattas som en avvikare då man dricker för mycket och som nykter alkoholist för att man helt tagit avstånd ifrån drycken. Sigfridsson (2005) skriver i sin avhandling att samhörighet och gemenskap kan skapas genom att förtära en dryck tillsammans med någon i en social situation. Detta kan vara en indikation på att gemenskapen i en social kontext är mycket viktigare än vad man dricker, man dricker fastän man inte vill. Ett exempel kan vara att man dricker alkohol trots att man egentligen inte tycker om det, man dricker ändå för att det passar in i den sociala samvaron. Den sociala tillvaron kan bli lättare om man tackar ja till drycken då personen kanske inte vill vara obekväm eller sticka ut. 3 Ingegerd Sigfridsson diskuterar detta i termer av norm och avvikelse. Normaliteten är att servera och dricka dryckerna. Att inte dricka den självklara drycken uppfattas som en avvikelse. Klass och kön kan dessutom relateras till alkoholkonsumtion. Sigfridsson säger att de personer som intervjuades hade en enformig bild av vad kvinnor respektive män eller medelklassen respektive arbetarklassen sägs föredra för drycker. En trångsynt bild är att vin kan betraktas som medelklassdryck medan öl och brännvin uppfattas som arbetardryck. I ett trångsynt perspektiv bortser man från könsperspektivet. Detta påvisas exempelvis genom att arbetarkvinnornas val av vin åsidosätts eller medelklassens mäns val av öl tonas ned. En alkoholdryck är på ett flertal sätt knutet till vad som förknippas vara ett rätt val, både ur ett klass- och könsperspektiv. Kontexten har här en stor betydelse. I en offentlig miljö är det svårare att handla friare än i en privat miljö där man även kan handla mer efter egna önskemål. Dryckesvalet indikerar sociala skillnader: social position och kulturell tillhörighet uttrycks genom vad du dricker, när du dricker och vem du dricker med.

Vad är nyktra alkoholisters egna upplevelser av vad som bidrar till ett bibehållande av nykterhet och vad försvårar bibehållandet? Den här kvalitativa studien utförd genom intervjuer (n=5) med nyktra alkoholister visade att vilja, nätverk och sysselsättning är viktiga faktorer när det handlar om att bibehålla nykterhet. Faktorer som försvårar bibehållandet av nykterhet är stress, oro och motgångar. Studien är genomförd med fenomenologisk ansats och har inspirerats av den hermeneutiska meningstolkningen där kognitiv- och systemteori har legat till grund för analysen. Slutsatsen i den här studien är att en konsekvent eftervård, anpassad för individen och ett stödjande nätverk är av största vikt vid bevarandet av nykterhet.

I denna studie valde vi att studera hur nyktra alkoholister upplever sin situation och hur mötet med samhället ser ut. Debuten av alkoholmissbruk är vanligen osynlig och smygande, först långt tid efteråt brukar man kunna rekonstruera förloppet.  Alkoholism påverkar människans alla organ, psykiska funktioner och inte minst individens sociala relationer.  Studier som berör alkoholkonsumtion är  och har alltid varit av stort sociologiskt intresse. I vår studie har vi valt att utgå från Goffmans dramaturgiska perspektiv, samt hans stigma teori eftersom dessa teorier behandlar hur individer agerar i det sociala samspelet och den ställer frågan om avvikande i fokus.  Vi vill med denna studie bidra till en ökad förståelse för hur nyktra alkoholister upplever sin situation i vårt samhälle idag. Vi undersöker om det uppstår en problematik i interaktionen mellan individ och samhälle och hur individen hanterar detta.  Samt hur detta påverkar den nyktra alkoholistens självuppfattning och samhällssyn. Informanterna i denna studie lever i två olika medelstora svenska storstäder. I vår studie definierar vi begreppet nykter alkoholist som en person som sökt hjälp och stöd för sitt problem hos någon instans, inom vård eller förening, och tack vare denna hjälp varit nykter i minst sex månader.  Vår slutsats är att alla våra informanter beskriver en känsla av att vara avvikande från det som ses som norm i vårt samhälle idag. De utkämpar en daglig kamp, inte bara mot sitt begär att dricka, utan även gentemot det omgivande samhället. Hos alla informanter ser vi en tydlig stigmatisering. Stigmatiseringen finns inte bara mellan samhället och gruppen alkoholister utan vi ser att man även inom sin ”grupp” gör stora distinktioner på nykter alkoholist och alkoholist, olika typer av missbruk, samt även mellan män och kvinnor.  Vi fann även i vår studie att män delar åsikten att kvinnor straffas hårdare för sitt missbruk.