Academic literature on the topic 'Nyore language'

Tulisan ini tentang karya seni pertunjukan “Nyora” yang secara etimologi berasal dari istilah Sunda, yaitu nyora. Dalam Bahasa Indonesia nyora dapat diartikan bersuara dan berbunyi. Dalam karya ini, “Nyora” diartikan sebagai persenyawaan dari aktivitas dan interaksi musikal yang berangkat dari suara lingkungan, kesenian setempat, dan suara batiniah sebagai doa atau persembahan yang ditujukan ke Pernyai atau Dewi Sri dalam dimensi ruang dan waktu. Komposisi musik dibangun atas penelaahan yang berangkat dari dua macam realitas, yakni realitas sosial objektif dan realitas sosial subjektif. Realitas sosial objektif dapat diterjemahkan dari spirit masyarakat dengan latar belakang peladang dan pesawah ketika syukuran panen di lingkungan masyarakat Subang bagian tengah. Realitas sosial subjektif diterjemahkan melalui kesadaran terhadap suara-suara atas realitas yang tampak atau aktivitas sehingga menimbulkan persepsi untuk mencari makna atau nilai lokal di dalam masyarakat.Kata Kunci : Seni Pertunjukan, Pernyai, Realitas SosialABSTRACTThe text is about performing art of “Nyora”. Nyora etymology is if followed by Sundanese language. These are nyora. In Indonesia nyora means voice and sound. Referred by “Nyora” means compound of activity and musical interaction that comes from soundscape, local art, and inmost voice as a prayer or inscription to shown of a Pernyai or Dewi Sri in the dimensions of space and time away. Music’s composition built on review that’s comes of two kind realness, those are; objective social reality is society’s spirit with a background of cultivator or a farmer when the people’s harvest within the society on the Central Subang Region. Subtractive social reality in action or activity. As a result it gives to responses for meaning or value in the local society.Key word : Performing Art, Pernyai, Social Reality

Denne artikel introducerer til den distribuerede sprogtilgang (Distributed Language Approach, DLA). DLA er en sprogvidenskabelig retning, der bygger på nyere udviklinger inden for kognitionsvidenskaben. Ved at anlægge et naturalistisk perspektiv afviser DLA, at der til vores forestilling om ’sprog’ svarer et singulært ontologisk realfænomen. Som alternativ tager DLA udgangspunkt i den særlige menneskelige økologi, herunder i den adfærdskoordination, der finder sted i mellemmenneskelige interaktioner. Denne koordination ses som radikalt heterogen, dvs. betinget af mange faktorer på flere forskellige tidsskalaer (herunder kropslige mikrodynamikker og transsituationelle ressourcer). Dertil kommer, at den er økologisk indlejret, dvs. vævet sammen med menneskets forskelligartede aktiviteter. Artiklen indledes med en gennemgang af, hvordan sprogvidenskaben i sidste halvdel af det 20. århundrede har trukket på kognitionsvidenskaben. Derefter præsenteres og diskuteres de nyere kognitionsvidenskabelige udviklinger, som DLA trækker på, særligt distribueret kognition og økologisk psykologi. Endelig gennemgås DLA med vægt på fem definerende grundantagelser.

The aim of this paper is to try to explain how the Tooro system, which phonologically lacks tone, has come into being, by examining comparatively the tone system of each language itself and also by closely looking at the differences which exist among the Haya, Ankole and Nyoro systems (Kiga data insufficient) in order to look for phonetic reasons of the tone changes.

Denne artikkelen gir en oversikt over norsk og svensk forskning på andrespråksskriving fra det siste tiåret. Tre hovedområder som har generert flere studier og nye perspektiver i de to landenes andrespråksforskning, er skilt ut: 1) Forskning relatert til skolefag, sjangere og registre, 2) Forskning på ordforråd i en skolekontekst, og 3) Flerspråklig bruk i skrift. Disse områdene er eksemplifisert i artikkelen og kontekstualisert teoretisk, og er også relatert til tidligere norsk og svensk andrespråksforskning om tekst og ordforråd. Didaktiske implikasjoner av disse nyere innsiktene diskuteres også. Resultatene i de studiene vi har gjennomgått, viser at det i undervisningen er behov for å arbeide med skriftlig materiale, slik som med lærebøker og modelltekster i forkant av skrivingen, så vel som med ordforrådet. Studiene viser også nytten av flerspråklig bruk i undervisning.Nøkkelord: andrespråksskriving, systemisk-funksjonelt rammeverk, skriving i skolefagene, inndeling av ordforrådet, flerspråklig bruk i skriftRecent research on second language writing in Norway and Sweden, with particular emphasis on minority students’ writing in school subjectsAbstractThis article provides an overview of Norwegian and Swedish research on second language writing from the last decade. Three main areas that have generated several studies and new perspectives in the two countries’ second-language research are identified: 1) Research related to school subjects, genres and registers, 2) Research on vocabulary in a school context, and 3) Multilingual use in writing. These areas are exemplified in the article and contextualized theoretically, and are also related to previous Norwegian and Swedish second-language research on text and vocabulary. Didactic implications of these recent insights are also discussed. The results of the studies we have explored show that in teaching it is essential to work with written material such as textbooks and model texts prior to the writing as well as with the vocabulary. The studies also show the usefulness of multilingual use in teaching.Keywords: second-language writing, systemic-functional framework, writing in school subjects, vocabulary categorization, multilingual use in writing

Folkelige og sociale bevagelser. Nyere forskningsretninger og kvalitative forstaelser[Popular and Social Movements. Recent Research Approaches and Qualitative Interpretations]By Vagn WahlinHowever fascinating Grundtvig himself is as a central figure in 19th century Denmark, we, the citizens of the Third Millennium, have to ask why and how he is also interesting today and how his word, work and influence spread. Part of the answer to that fundamental question lies in the fact that he was the right man at the right place at the right time, with the right tidings to tell some clergymen and many peasant farmers on their dominant, middle size, family farms that they were the core of the nation. But part of the answer is to be found in the fact that his followers managed to elevate him to the influencing position as an inspirer and prophet of a broad popular movement that lasted for generations after his death. This popular, national and Christian movement of the Grundtvigians interacted in the social and political development of more than a hundred years with the other broad popular and ideological movements of Denmark such as the Labour Movement, the more Evangelical movement of the Home Mission, the Temperance movements, the Suffragists and women’s organizations, the associations of the world of sport, the political and youth organizations, etc. They were all active on the local level and soon also on the national level and, from the 1880s and onwards, established more firm organizations and institutions to deal with practical matters such as schools, boy scouts, community houses, soccer stadiums, magazines, newspapers, political associations, trade unions, as well as organized economic and anticapitalistic activities by co-operative dairies, breweries, slaughterhouses, export companies etc. As long as the agrarian sector of society (until around 1960-1970) dominated the national export to pay for the large import of society, that pattern of popular movements, also in the urban industry, influenced most of Danish history and life - and is still most influential in today’s post-modern society.During absolutism (1660-1848), organized social activities and associations were forbidden or strictly controlled. Yet a growing and organized public debate appeared in Copenhagen in late 18th century, followed by literary and semi-political associations amongst the enlightened, urban bourgeoisie. Around 1840 the liberals had organized themselves into urban associations and through newspapers. They were ready to take over the power of the society and the state, but could only do so through an alliance with the peasant farmers in 1846 followed by the German uprising in 1848 by the liberals in Schleswig-Holstein.In Denmark there existed a rather distinct dividing line - economic, cultural, social and in terms of political power - between two dominant sectors of society: Copenhagen, totally dominant in the urban sector, in contrast to the agrarian world, where 80% of the population lived.In the urban as well as in the agrarian sectors of society, the movements mostly appeared to be a local protest against some modernization or innovative introductions felt as a threat to religious or material interests - except for a few cases, where the state wanted an enlightened debate as in the Royal Agrarian Society of 1769. Whether the said local protesters won or lost, their self organization in the matter could lead to a higher degree of civil activity, which again could lead to the spread of their viewpoints and models of early organization. The introduction of civil liberties by the Constitution of 1849 made it more easy and acceptable for the broad masses of society to organize. However, with the spread of organizations and their institutions in the latter part of the 19th century, an ethical and social understanding arose that the power of the organized citizens should be extended from the special or vested interests of the founding group to the benefit of the whole of society and of all classes.So everybody who contributes positively, little or much, to the upholding and development of Danish society should be benefited and embraced by the popular movements. Around 1925 the Labour Movement as the last and largest in number and very influential had finally accepted that ethical point of view and left the older understanding of the suppressed army of toiling and hungry workers. The people, the ‘folk’, and the country of all classes had then been united into ‘Danmark for folket’ (a Denmark o f by and fo r the people).So while a social movement may be an organization of mere protest or vested interests or a short-lived phenomena, a ‘folkelig bevagelse’ (popular movement) became what it was at first - in the understanding of the majority of the Danes, but not in the eyes of the 19th century bourgeois and landowner elite - a positive label. It is still so today, though it is now questioned by many of the more internationally-minded members of the new elite. The word ‘folk’ in the term ‘folkelig bevagelse’ is so highly valued that nearly all political parties of today have included it in their names. For the majority of people, Danish and popular and movements stand for the organized societal activity of those who accept the language, history, culture including religion, landscapes, national symbols, etc. of Denmark and who incorporate all this as a valid part of their self-understanding just as they actively take part in the mutual responsibility for their fellow countrymen. This general attitude is most clearly demonstrated when it is severely breached by some individual or group.With the addition of the Church and the Christian dimension, we have what is the essence of Grundtvig’s heritage. Without this source of inspiration, the popular movements up to a generation ago would have been different and perhaps of less importance, and without the popular movements, Grundtvig’s influence would have been less important in Denmark of the last hundred years. We may best understand this as a process of mutual dependency and of a mutual societal interaction.

Denne artikel er en retsfonetisk undersøgelse i hvordan telefoniske båndpasfiltre påvirker talesignalet, med særligt fokus på dansk /t/. Der fokuseres særligt på tre forskellige slags telefoniske forbindelser: fastnetforbindelser; VoLTE, som er det mest moderne telefonsignal og benyttes i nyere smartphones; og AMR, som stadig benyttes i det meste mobiltelefoni, og som ved dårlig dækning leverer et dårligere signal end fastnetforbindelser. Artiklen viser hvordan der er variation i udtalen af dansk /t/ som potentielt kan bruges til at identificere en specifik taler, f.eks. i retsfonetisk sammenhæng. Tre forskellige kilder til /t/-variation præsenteres: regiolektal variation, variation i udtalen af fremmedsprog, og idiolektal variation blandt talere af rigsdansk. For alle disse variationskilder vises det hvordan de forskellige telefoniske forbindelser påvirker talesignalet, og særligt hvordan fastnet- og AMR-forbindelser udvisker meget af variationen fordi disse forbindelser ikke bærer særligt høje frekvenser. De parametre, som en retsfonetiker ville kigge på i en optagelse af høj kvalitet, vil altså ofte ikke være tilgængelige i en optaget telefonsamtale. Artiklen foreslår til sidst nogle andre parametre i talesignalet som kan være værd at kigge på, hvis man leder efter variation i /t/-udtale i en telefonoptagelse.

SamandragKorleis kan funksjonell grammatikk skape grunnlag for djupnelæring i norsk-faget? I norskfaget er det ein lang tradisjon for å skilje tydeleg mellom språket som system og språket i bruk, og ein gjennomgang av nyare lærebøker retta mot lærarstudentar viser at ein framleis i stor grad held fast på dette skiljet. Dei tilrådde grammatiske termane til bruk i skuleverket bygger på ein strukturalistisk og dels generativ grammatikktradisjon der tekstar blir sett på som uinteressante som studieobjekt. I læreplanen i norsk er det derimot nettopp tekstar som er det sentrale, og det er såleis lite samsvar mellom teoretisk tilnærming til det grammatiske systemet og vektlegginga av grammatikken som metaspråk for arbeid med tekst i læreplanen. Funksjonell grammatikkundervisning er ikkje det same som funksjonell grammatikkteori, og i artikkelen blir det argumentert for å legge ei funksjonell tilnærming til språksystemet til grunn for arbeidet med grammatikk i skulen. I funksjonell grammatikk ser ein språksystemet og tekstlege realiseringar av systemet som to sider av same sak, og ein vil såleis ha eit betre grunnlag for å sjå ulike delar av faget i samanheng. Med ei djupare forståing for tydinga til språklege kategoriar vil ein også skape større potensial for overføring av kunnskap mellom ulike teksttypar og mellom ulike språk.Nøkkelord: funksjonell grammatikk, metaspråk, djupnelæringFunctional grammar as metalanguage in school– an opportunity for deep learning when working with language and textAbstractHow can functional grammar create a foundation for deeper learning in Norwegian studies? In Norwegian schools, there is a long tradition for distinguishing clearly between the language system and language in use, and a review of newer textbooks for teacher students shows that this approach is still valid. The officially recommended grammatical terminology for use in schools is based on a structuralist and partly generative grammar tradition in which texts are seen as uninteresting as objects of study. In the curriculum, on the other hand, texts are the most central objects of study, which means that there is little harmony between the theoretical approach to the grammatical system and the emphasis on grammar as metalanguage for work with texts in the curriculum. Functional grammar teaching is not the same as functional grammar theory, and in the article it is argued for a functional approach to the language system as a basis for the teaching of grammar in schools. In functional grammar, the language system and textual realisations of the system are two sides of the same coin, and it therefore provides a good basis for seeing connections between different subject areas. With a deeper understanding of the meaning of language categories, one will also create greater potential for transferring knowledge between different text types and between different languages.Keywords: functional grammar, metalanguage, deep learning

Syftet med denna undersökning är att belysa 10 utvalda nyord från 2010 års nyordlista. Detta för att ta reda på om det är möjligt att dra slutsatser kring hur orden etablerats sett till användningsfrekvens samt kontext. Den huvudsakliga metoden bestod av korpusundersökningar där användningsfrekvensen för nyorden mättes och de vanligaste kontexterna analyserades. Resultaten från undersökningen visar bland annat att användningsfrekvensen i de flesta fall verkar ha stor betydelse för nyordens etablering. Vidare konstaterades också att olika kontexter i vilka nyorden vanligtvis förekom skapade olika goda chanser för etableringen. Den huvudsakliga slutsatsen jag kom fram till var att användningsfrekvensen ofta spelar en avgörande roll för nyordens etablering även om det finns undantag. Ord kan till exempel vara upptagna i Svenska Akademiens Ordlista trots låg användningsfrekvens i korpusundersökningarna. Ytterligare en slutsats var att kontexterna nyorden generellt förekommer i spelar en viktig roll men att det talade språket likväl tycks kunna vara en anledning till nyordens etablering. Det talade språket kan inte mätas i en sådan här typ av underökning och således orsakas en viss felmarginal.

I denna studie undersöks, med hjälp av en enkät, hur språkanvändare pluralböjer ett urval engelska substantiv som är nya i svenskan. Substantiven är hämtade ur Språkrådets nyordslistor publicerade mellan 2014 och 2019. Dessutom undersöks huruvida språkanvändarnas val av böjningsformer överensstämmer med Språkrådets rekommendationer, och om språkanvändarnas kännedom om, samt förståelse av de utvalda nyorden, påverkar val av böjningsform.Resultatet visar att användningen av s-plural är utbredd hos språkanvändarna och att böjningsformen vållar problem när orden sedan ska böjas i bestämd form plural. Tidigare forskning som visar att s-pluralen är utbredd i det svenska språket bekräftas därmed i denna studie. Studien visar även att Språkrådets rekommendationer inte efterföljs av informanterna, med få undantag. Dessutom visar studien att språkanvändarnas kännedom om de utvalda nyorden varierar mellan de undersökta orden. Majoriteten av informanterna uppger att de sällan använder de utvalda nyorden. De ord som språkanvändarna använder är de ord som många känner till sedan tidigare. Några tydliga mönster som visar att språkanvändarnas val av böjningsformer påverkas av huruvida de känner till eller använder nyorden kan inte urskiljas.

I den här studien undersöks användningen av ett urval av nyord ur Språkrådets nyordslistor från 2015–2019. Syftet med undersökningen är att se hur stor kännedomen om nyord är, hur väl de kan förklaras, hur utbredd användningen är samt om det finns skillnader i användning mellan olika åldersgrupper. Undersökningen har gjorts i form av en webbaserad enkät med 170 medverkande informanter. Resultatet visar att informanternas kännedom om de undersökta nyorden är ganska låg och att deras rapporterade användning av nyord är ännu lägre. Störst kännedom har de äldsta åldersgrupperna och det är också de informanterna som i störst utsträckning använder nyorden. Slutsatsen blir att den här undersökningen bekräftar tidigare undersökningars resultat kring användningen av nyord. Dock bekräftas inte uppfattningen att det främst är ungdomar som känner till och använder nyord.

I denna studie undersöks hur ett urval av nyorden från Språkrådets nyordslista från 2015 förstås och används av svenska språkbrukare, samt om det finns någon skillnad i nyordsförståelsen- och användandet bland kvinnor och män. Tio nyord valdes ut och undersöktes med hjälp av en enkät. I enkäten fick informanterna svara på hur frekvent de stött på nyordet, om de använder sig av nyordet, om de förstår sig på nyordet och slutligen fick de svara på en öppen fråga där de själva fick definiera nyordet. I och med att informanturvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval blev informantgruppen väldigt homogen och på så vis kan inga generella slutsatser dras från undersökningen. Resultatet visade att ordens användning och förståelse var mycket varierad. Somliga nyord användes av majoriteten av informanterna och andra användes och förstods inte överhuvudtaget. Nyord som inte användes visade sig dock vara ord som kan ses som samtidsmarkörer. Studien visade inte heller på några större skillnader bland manligt och kvinnligt språkbruk utan de skillnader som kunde ses var i de flesta fallen marginella, med några få undantag. I undersökningen presenteras också tidigare forskning gällande nyordsförståelse och användning samt en bakgrundspresentation av nyord, Språkrådets nyordslista, nyordsbildning, slangord, och språkförändring.

Syftet med denna uppsats är att lingvistiskt kartlägga, beskriva och analysera nybildningar av ord i några av Astrid Lindgrens barn- och ungdomsböcker. Undersökningen behandlar främst ordklasstillhörighet, ordbildningssätt och några semantiska aspekter hos nybildningarna. Även det karakteristiska med de nya ordbildningarna i respektive bok analyseras samt förhållandet mellan nybildningarna och barns sätt att skapa nya ord.

Frågeställningarna var följande:

- Vilka nybildningar av ord förekommer i Astrid Lindgrens böcker?

- Hur förhåller sig nybildningarna till traditionella sätt att nybilda ord i svenskan?

- Hur kan nybildningarna semantiskt förklaras?

- Vad är karakteristiskt för nybildningarna i de olika böckerna?

För att få svar på frågorna inventerades med hjälp av närläsning ord ur fjorton av Astrid Lindgrens böcker. Orden analyserades sedan systematiskt med hjälp av en mängd olika ordlistor för att så fastställa om de har funnits i svenska språket vid den tid då böckerna skrevs eller ej. De ord som klassades som nybildningar kategoriserades sedan i ordklass och ordbildningssätt och analys av några olika semantiska aspekter gjordes. De semantiska aspekterna avsåg egenskaper hos förleder i sammansättningar, genomskinlighet, polysemi, bildlig betydelse och förekomst av komplikationskomposita. Slutligen gjordes en översikt över det karakteristiska i nybildningarna i varje bok.

Resultatet visar att Astrid Lindgrens sätt att nybilda ord väl överensstämmer med de ordbild-ningssätt som är vanliga i svenskan samt att den mest frekventa formen av nyord är substantiviska sammansättningar. Förekomsten av ord med flertydig och bildlig innebörd är stor vilket också medför att många av orden är kontextberoende. Karakteristiken i de olika böckerna påvisar att Astrid Lindgren bildar ord genom att hitta på eller vränga ord liknande det sätt som är brukligt för barns sätt att bilda ord.

The purpose of this essay is to gain knowledge about how gender is presented in old and modern children’s literature. In this essay I am going to use text analysis as a method in order to be able to clarify the gender perspective. The method will be useful since it will give me the opportunity to study children’s books from a deeper perspective. In the analysis it will be shown that both boys and girls are allowed to show different emotions in the chosen literature, in all the childern’s books that are used interactions are proceeded between the charechers wherein different power relationships but also how the gender perspective can be expressed. Knowledge about how children when listening to older and modern childern’s literature get affected by the gender perspective and also how the chosen children’s literature brings the opportunity for children to become future citiezens of the society in which they are born in to.

Syftet med denna uppsats är undersöka 37 nyord från 2015 års nyordslista och få svar på hur de har etablerats i svenskt skriftspråk. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av Språkbankens korpusverktyg, där jag bland annat har tagit reda på i vilken utsträckning nyorden används baserat på hur många sökträffar de har, samt i vilka sammanhang de förekommer. I syfte att komplettera mina resultat har jag även gjort sökningar på Google. Utifrån sökresultaten har jag jämfört nyorden och delat in dem i olika grupper baserat på antal sökträffar, därefter har jag analyserat nyorden i respektive grupp för att hitta en gemensam nämnare och ett mönster. Resultatet från min undersökning visar att nyorden tenderar att förekomma i störst utsträckning på webbplatserna Twitter och Flashback. Av de nio nyord som har blivit mest etablerade är några lånord från engelskan medan några har kopplingar till samhällsfrågor och en ny innovation. De fyra som fick flest sökträffar har gemensamt att de är etablerade i en tidigare betydelse. Nyordslistan 2015 präglas av lånord, sammansättningar samt politik- och teknikrelaterade ord som speglar vår nutid.

Den här är en korpusbaserad studie över sammansättningar med efterledet -bubbla under 2000–2014. Följande ord har studerats ingående: bostadsbubbla, lånebubbla, finansbubbla, aktiebubbla, småbolagsbubbla, husbubbla, lönebubbla och hyresbubbla. Studien har funnit att sammansättningarna är etablerade, att metaforiken bubbla är konventionaliserad att sammansättningarna används i en ekonomisk diskurs och mer allmänt. Studien för även en vidare diskussion kring nyord och metaforik och föreslår en offentlig konversation med ekonomijournalister och språkforskare.
This is a corpus-based study of compound words with the modifier -bubble in texts from 2000 to 2014. The following compound words were studied closely: housing bubble, credit bubble, the financial bubble, the stock bubble, small cap bubble, real estate bubble, salary bubble and the rental bubble. Results indicate that these compound words are established, that the metaphor bubble is conventionalized, and that the compound words are used both in economic discourse and more generally. Further, new words and metaphors are discussed. A public conversation with financial journalists and linguists is suggested.

A Pragmatic Analysis of Olunyole Idiom examines the functionality of Olunyole idioms in socio-cultural interactional contexts. The study investigates the relationship between the construction and interpretation of Olunyole idioms and the representation of the social reality as reflected in the native speakers’ (Abanyole) world view. The study employs the descriptive qualitative research design and builds on the functional approach to the study of language. The Olunyole idioms are collected from the initial sample of over 240 native speakers through language elicitation tests. The idioms collected are subjected to confirmation through ethnographic observation and questionnaires involving a further 30 native speakers. Interviews and focused discussions with a purposively selected sample of sixteen elderly native speaker informants provide further confirmation and linguistic insight into the functionality of the Olunyole idioms.framework in interrogating the role of language in social structure and organization within contextualised interactional conversations involving Olunyole idioms. The data of idiomatic expressions is analyzed into pragmatic domains that characterize the Abanyole perceptions of their world view as a speech community. It is concluded that the idioms project the people’s cultural beliefs and perpetuate the norms and values of the speakers in their mutual interactive use of language. The Olunyole idiomatic utterances regulate the people’s behaviour for harmonious co-existence. The composition and comprehension of the idioms is therefore context-dependent in realizing deliberate acts that control social interaction. The study contributes to the attempts to preserve and promote the African Languages. It is recommended that studies need to be carried out on the other systems of Olunyole idioms such as the syntactic structure. Furthermore, the investigation between idioms and other levels of indirect language could provide enriching insights in Language and Linguistics.
African Languages
D. Litt. et Phil.(African Languages)