Dissertations / Theses on the topic 'Nytra'

Syftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare år resonerar kring begreppen läsning och text, vad de läser på sin fritid och vilken inställning de har till läsning i skolan. För att få svar på dessa frågor genomfördes 12 kvalitativa intervjuer av elever i årskurs 7 och 9. Resultatet visar att eleverna inte har någon vana att resonera om läsning och begreppet text och att de till stor del förknippar läsning med böcker och skönlitteratur. Det vidgade textbegrepp som skolverket vill föra in i skolan var inte förankrat hos eleverna. När det kommer till elevernas läsning på fritiden så visade det sig att de möter en mängd olika texter som skiljer sig mycket från det de får läsa i skolan. Det var även stor variation eleverna emellan gällande vad de läser på fritiden. De flesta eleverna var negativt inställda till läsningen i skolan och menade att det kändes påtvingat och att man för sällan fick välja själv. Det lyftes även fram kritik mot att man i valet av böcker för ofta valde vardagsnära texter där eleverna känner igen sig.

Standardvårdplaner är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvård och är under ständig utveckling. Standardvårdplaner är i olika grad evidensbaserade och framtagna med skiftande kvalitet. Standardvårdplaner används som ett hjälpmedel för effektivisering och kvalitetshöjning av vården för en specifik patientgrupp och är en på förhand formulerad vårdplan. Behov av ytterligare forskning efterfrågas om standardvårdplaner faktiskt minskar mängden dubbeldokumentation, leder till ökad tidsvinst och ökad vårdkvalitet. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att göra en beskrivning av de effekter som användande av standardvårdplaner leder till. I litteraturstudien bearbetades 10 vetenskapliga artiklar som grund för resultatredovisningen. Resultatet visar att standardvårdplaner kan höja vårdkvaliteten, minska mängden dubbeldokumentation och leda till att tid frigörs till patientnära arbete. Det finns emellertid studier som visar på det motsatta. Standardvårdplanen kan ses som ett verktyg som underlättar en jämlik, högkvalitativ vård till alla patienter oavsett vem som vårdar. Utveckling av standardvårdplaner i vården bör ske på ett strukturerat och vetenskapligt sätt och tid till detta bör prioriteras. Litteraturstudien redovisar motstridiga resultat vilket indikerar behovet av fortsatt forskning av vilka effekter standardvårdplaner har för vården, både sett ur patientperspektiv, personalperspektiv samt ur ett organisatoriskt perspektiv.

Standardized care plans are commonly used in health care and are under constant development. Standardized care plans are to varying degrees evidence-based and designed with varying quality. Standardized care plans are used as a tool for improving the quality of care and are seen as a pre-formulated treatment plan. Research is needed into whether standardized care plans reduce the amount of redundant documentation, save time and increase quality of care. The aim of this literature study was to describe the situation regarding effects of using standardized care plans. In this study 10 scientific articles were analyzed. Results show that standardized care plans can improve quality of care, reduce redundant documentation and decrease time spent on documentation. However, there are studies that demonstrate the opposite. Standardized care plans can be seen as a tool for providing high-quality basic care for all patients. Scientific evidence should be used for development of standardized care plans and therefore priority should be given to making resources for this work available. There is a need for further research to validate the effects of standardized care plans as the results from this literature study are ambiguous. It would also be interesting to compare the views from patients, staff and management on the effects of using standardized care plans.

Bakgrund: Vissa företag skall enligt årsredovisningslagen bifoga en kassaflödesanalys i sin årsredovisning för att redovisa företagets likviditetsförändring under perioden. De företag som upprättar en kassaflödesanalys följer Redovisningsrådets rekommendation, som till största del är en översättning av IASCs "Cash Flow Statements". Detta innebär att den svenska rekommendationen är harmoniserad mot internationell standard. Kassaflödesanalysen kan användas internt av företaget för att få kontroll över de likvida medel som strömmar in och ut ur företages verksamhet. Även andra intressenter, såsom investerare och långivare, kan vara intresserade av företages finansiella situation, eftersom de vill beräkna lönsamheten samt studera företagets förmåga att betala sina skulder.

Syfte: I vilket syfte upprättas en kassaflödesanalys och om denna analys upprättas hur används den som ett styrmedel av företagen. Vi vill även undersöka orsaken till varför företagen använder den indirekta eller direkta metoden vid redovisning av kassaflöden.

Genomförande: I denna uppsats består vår primärdata av intervjuer med sammanlagt tio personer på sju olika företag och vi har valt att intervjua moderbolaget i dessa koncerner. Tre besöksintervjuer med BT, Cloetta och IFS, två intervjuer via e-post med Skandia samt tre telefonintervjuer med Föreningssparbanken, Electrolux och Arla.

Resultat: Vi har i vår studie uppmärksammat att de flesta företag använder sig av bådeen intern och en extern kassaflödesanalys. Den externa analysen är den som bifogas i årsredovisningen och den används mycket sparsamt eller inte alls för intern styrning, medan den interna används i den löpande redovisningen och jämställs ofta med en likviditetsbudget. De undersökta företagen använder sig av den indirekta metoden vid upprättandet av kassaflödesanalysen och detta beror främst på att ekonomisystemet ej är uppbyggt på in- och utbetalning vilket innebär att tillämpningen av direkt metod skulle bli alltför tidskrävande. Den indirekta metoden visar också en tydlig koppling mellan redovisat resultat och kassaflödet.

Sustainability reports have during the last decade had a strong development. Both in terms of establishing a sustainability assurance, in its form, and get it assured together with standards, principles and regulations which organisations and accountants have utilized. The growth of sustainability reports and the choice of getting them assured have in particular favoured the accounting business. Due to this result, some critics have voiced that assuring a sustainability report gain accounting firms more than it gains the actual organisation. Other say that it is necessary in order to increase the credibility and the eligibility of the report, while it also has become a requirement from stakeholders. A clash of opinions within this subject awoke our interest and the results of this study will show the reality of assurance reports in Sweden. The purpose with this paper is to find out how much companies pay to get their sustainability report assured and to identify the factors that might affect the price. In this study, we ask:

-What is the cost/benefit of assuring a sustainability report?

The methodology used in this study was web surveys. The target group consisted of 41 organisations based all over Sweden. The web survey was answered by the contact person confirmed as responsible for the organisations sustainability report. Further, to create a foundation for the study we conducted a literature review from books, scientific articles and other scientific papers covering this subject. Data which has gained focus are for example sustainability reports, revisions and assurance of sustainability reports, framework and current theories in the field. Other types of data we have used come from the respondents themselves.

It is significantly easier for organisations to calculate the cost as it is concrete while the benefit is abstract and more difficult to identify. In general, organisations that took part in the study feel that using assurance reports is beneficial. One of the reasons for this is because the organisations claim they get knowledge, which is shown in that the internal audit is improved and the credibility of the organisations is strengthened. The width was between 0 SEK- and more than 300 000 SEK. We have been able to confirm through this study that large organisations with a high turnover and a well designed sustainability report pay significantly more than what a company with a lower turnover and a less well designed sustainability report does. There was no compulsion to these two factors would occur at the same time. The difference in cost we assumed could be connected to the number of revision points in the assurance report, but this was not confirmed as such events proved to be unrelated.

Hållbarhetsredovisning har under de senaste två decennierna haft en stark utveckling. Såväl när det gäller att upprätta en hållbarhetsredovisning i dess form och att få den bestyrkt. Men även när det gäller standarder, principer och lagförordningar som företag och revisorer använt sig av. Framväxten av hållbarhetsredovisning och valet att få den bestyrkt har framförallt gynnat revisionsbranschen. På grund av detta utfall uttalade sig en del kritiker om att bestyrka en hållbarhetsredovisning gav mer nytta för revisionsbyråerna än för själva företagen. Andra menar på att det var nödvändigt för att öka trovärdighet och legitimitet i rapporten samt att det har blivit ett krav från intressenterna. Motsättningar kring detta ämne väckte vårt intresse. Därför valde vi att genomföra en studie om hur det verkligen ligger till i Sverige gällande bestyrkanderapporter. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur mycket företagen betalade för att få sin hållbarhetsredovisning bestyrkt. Samt identifiera faktorer som eventuellt påverkade priset. Uppsatsens frågeställning var följande; vilken kostnad/nytta kände företagen av att ha låtit bestyrka sin hållbarhetsredovisning? Tillvägagångssätt vid genomförandet av studien var genom webbenkäter. Urvalet var 41 företag som geografiskt sett befann sig över hela Sverige. Webbenkäten besvarades av den kontaktperson som var angiven till företagets hållbarhetsredovisning. För att vidare bygga upp uppsatsen skedde vår litteraturinsamling bland annat från böcker, artiklar och tidigare skrivna uppsatser. Data som fick fokus var exempelvis hållbarhetsredovisning, granskning och bestyrkande av hållbarhetsredovisning, ramverk samt teorier som var aktuella inom området. Annan typ av data som användes var det som studien fick fram från respondenterna. Det är betydligt enklare för företag att beräkna kostnaden då den är konkret medan nyttan är abstrakt och svårare att identifiera. Överlag ansåg dock de företag som ingick i studien att bestyrkanderapport gav nytta. Bland annat genom att företagen tycke att de fick lärdom, vilket visades genom att företagets interna kontroll blev bättre samt att tillförlitligheten stärktes för företaget. Hur mycket företag hade betalat för sin bestyrkanderapport var väldigt olika. Spannet låg mellan 0 - över 300 000 kr. Vi konstaterade från studien att priset hade samband med 2 faktorer, företagets storlek och hur välutformad företagets hållbarhetsredovisning var. Det var dock inget tvång att dessa två faktorer skulle förkomma samtidigt. Att priset skiljde sig åt trodde vi bland annat kunde bero på antalet granskningspunkter i en bestyrkanderapport. Detta kunde vi dock inte konstatera eftersom inga sådana samband urskiljdes.

Syftet med arbetet är att undersöka vad ett webbaserat läromedel kan tillföra lärandeprocessen ur ett elevperspektiv. Avsikten är att uppmärksamma kvaliteter som elever ser i den pågående verksamheten, det vill säga, ett nytt webbaserat läromedel under en begränsad tidsperiod.

Vi har genomfört en empirisk undersökning på en gymnasieskola där vi dels intervjuade ett antal elever och dels observerade deras aktivitet vid datorn under ett antal utvalda lektioner. Vi har också genomfört litteraturstudier kring vårt valda problemområde Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv på lärande i vårt arbete. De frågeställningar vi har sökt svar på är följande:

-Hur påverkas elevernas motivation och arbetslust av deras inställning till webbaserad undervisning?

-Anser eleverna själva att de lättare tillägnar sig kunskaper med webbaserad undervisning och i så fall på vilket sätt?

-Inbjuder webbaserad undervisning till enskilt arbete eller samarbete?

I analysen av det empiriska materialet har vi använt oss av följande analysverktyg: motivation och arbetslust, elevers eget lärande samt enskilt arbete och samarbete, för att söka svar på våra frågeställningar.

Undersökningen visar inte att läromedlet tillför lärandeprocessen något. Däremot visar undersökningen att variationen, ett webbaserad läromedel erbjuder, bidrar till att elevernas arbetslust och motivation ökar.

År 2007 gick 5 791 svenska företag i konkurs. Företagskonkurser kan få svåra ekonomiska konsekvenser för företagens intressentkrets. Utöver den uppenbara ekonomiska förlusten för företagsledningen och ägarna drabbas även andra intressenter såsom bolagets kreditgivare, leverantörer, kunder, staten och naturligtvis bolagets anställda. Följderna av en företagskonkurs kan dock mildras om företagets intressenter får en möjlighet att förbereda sig. Genom att förutse ett företags konkurs ges intressenterna en chans att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda sina intressen. Traditionellt sett har finansiella nyckeltal allena utgjort verktygen för att förutsäga konkurser. Vi utgår från finansiella nyckeltal i denna studie, men adderar även förvaltningsberättelsen som förklaringsvariabel.

Syftet med denna studie är att avgöra huruvida förvaltningsberättelsen kan bidra till de finansiella nyckeltalen när det gäller att förutse ett företags konkurs samt ta reda på huruvida det finns en motvilja att i förvaltningsberättelsen rapportera uppriktigt om en dyster framtid. För att utreda detta har vi valt att studera hur variablerna balansomslutning, soliditet, kassalikviditet, bruttovinstmarginal, räntabilitet på eget kapital samt förvaltningsberättelsens innehåll påverkar konkursrisken. Detta främst med hjälp av logistisk regression.

Resultaten visar att alla finansiella nyckeltal enskilt är signifikanta inom ett 95-procentigt konfidensintervall och förvaltningsberättelsen är enskilt signifikant inom ett 90-procentigt konfidensintervall. Enligt den logistiska regressionsmodellen, vilken testar alla variabler gemensamt, är balansomslutningen, soliditeten och bruttovinstmarginalen signifikanta mått för att förutsäga konkurser. Alla finansiella nyckeltal visar även negativa samband med konkursrisken, vilket innebär att ökade värden på dessa nyckeltal minskar konkurssannolikheten. De förvaltningsberättelser som inte bara nämner möjligheter utan även framtida risker är också signifikanta i sammanhanget. Sådana förvaltningsberättelser ökar konkursrisken fem gånger.

Genom att eliminera förvaltningsberättelsen ur den logistiska regressionen sjönk modellens totala förklaringsgrad, vilket indikerar att förvaltningsberättelsen bidrar till konkursförutsägelser. Bidraget kunde dock vara större om framtidsutsikterna uttrycktes på ett mer sanningsenligt sätt, detta mot bakgrund i att förvaltningsberättelser som inte bara behandlar möjligheter utan även risker och osäkerhetsfaktorer var signifikanta enligt den logistiska regressionsmodellen och ökade konkursrisken markant. Vi drar också slutsatsen att det verkar finnas en motvilja att rapportera sanningsenligt om framtiden när denna inte ser ljus ut.

In the year of 2007, 5 791 Swedish companies went bankrupt. A corporate failure may have severe economical consequences on its environment. Besides the obvious setback to the management and owners when the company goes bankrupt, creditors, suppliers, customers, the government and of course the company’s employees are all affected. The consequences of corporate failures may be mitigated however if the company’s stakeholders get an opportunity to prepare themselves. By predicting corporate failures, stakeholders get a chance to take necessary measures to protect their interests in the company. Traditionally financial ratios have been used exclusively as tools to predict corporate failures. In this study we use financial ratios as a starting-point but to those we also add the companies’ management reports as a variable to predict corporate failures.

The purpose of this paper is to examine to what extinct the companies’ management reports contribute to the financial ratios when it comes to predicting corporate failures and also investigate whether there is an aversion towards reporting truthfully in the management’s reports about a depressing future. In order to examine this we chose to study how variables such as balance sheet total, solidity, quick asset ratio, gross profit margin, and return on shareholders’ equity as well as the management’s report affect the probability of corporate bankruptcy. These relationships have been investigated mainly through the use of logical regression.

The results of this study show that all of the financial ratios on their own are significant when it comes to predicting corporate failures within a confidence interval of 95 percent, while the management’s report is significant within a confidence interval of 90 percent. The logical regression, which investigates the significance of the variables jointly, indicates that the balance sheet total, the solidity and the gross profit margin are significant tools to predict bankruptcy. All ratios included in the model show negative coefficients with the probability of bankruptcy, which means that superior values of those ratios reduce the risk of bankruptcy. Managements’ reports that not only process future opportunities but also discuss future risks are significant when it comes to predicting corporate failures. Those management’s reports increase the probability of corporate failures five times.

By eliminating management’s reports from our logical regression the model’s ability to classify firms as failure companies or surviving companies decreased. This indicates that the management’s report in fact do contribute to the bankruptcy predictability. However, the contribution could have been greater if corporate management would express their thoughts about the company’s future in a more truthful manner. This considering that management’s reports that discuss risks as well as possibilities are significant according to the logical regression model and considerably increased the risk of corporate failure. We also concluded that there seams to be an aversion towards reporting truthfully about an unfortunate future.

The aim with this thesis is to study the risk management in construction projects at the Swedish Road Administration, SRA. Furthermore, the aim is to find the effects of the risk management. The theorem of this thesis is that the positive effects of the risk management in construction projects create additional value to the project. These additional values are that the project itself becomes resilient and that the project goals are achieved without any significant disturbances.

This thesis shows that the risk management in construction projects do not follow the guidelines set out by the SRA. This is due to a lack of education in the method and a difficult method all together. Although, the respondents find that the risk management gives positive effects to the project. Their opinion is that the fact that they have worked with risk management in the project has helped them to achieve the project goals. Although, the risk management as it is conducted today is not effective in creating a resilient organization. This demands a shift in focus: from risk identification to corrective action planning and implementation.

The respondents support the aspiration to implement a method for knowledge management. To create a useful method the SRA must integrate several different processes, for example risk management and knowledge management, into one single process. An education in the process and a tool for managing the process is vital. Furthermore, encouragement and support from the management is crucial.

Bakgrund och frågeställning: De flesta medlemsländer i EU har undantagit de minsta aktiebolagen, de så kallade mikroföretagen, från lagstadgad revisionsplikt. Revisionens utformning har under senare år förändrats efter flertalet stora företagsskandaler vilket har lett till ökade revisionsarvoden för företagen. I mikroföretagen kan revisionens utformning ifrågasättas då ägare och företagsledning i de flesta fall är samma person, vilket gör att de ursprungliga argumenten för revisionsplikt faller då det inte finns någon informationsasymmetri mellan ägare och företagsledning. Samhället är genom myndighetsutövande en påtaglig intressent till mikroföretagen varför vi ställer oss följande forskningsfrågor: ? Vilken nytta har intressenten samhället av revisionen? ? Hur använder samhället informationen som revisionen ger? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara vad revisionsplikten för mikroföretag ger för nytta till intressenten samhället, avseende att hålla skattefelet på en så låg nivå som möjligt. Metod: För att besvara problemformuleringen har vi som författare genomfört personliga intervjuer med representanter från Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket, vilka representerar intressenten samhället. En intervju har även gjorts med en auktoriserad revisor. En kvalitativ metod har använts i studien. Det empiriska materialet har analyserats mot den teoretiska referensram innehållande principal-agentteori, skattemoral, revisionens utformning och skattekontrollverksamheten. Resultat: Undersökningen visar att de undersökta myndigheterna har en varierad nytta av revisionen. Skatteverket har endast en liten nytta av revisionen genom tillgängligheten till orena revisionsberättelser som myndigheten tittar på, om ett företag har valts ut till fördjupad granskning. För den löpande kontrollverksamheten har revisionen emellertid inte någon betydelse. Ekobrottsmyndigheten anser att revisionen är ett viktigt instrument för att avhålla från ekonomisk brottslighet. Detta skulle förloras enligt myndigheten om revisionsplikten avskaffades för mikroföretag. Båda myndigheterna anser att revisionen ger en ökad kvalitet på redovisningen, vilken skulle försämras om revisionsplikten avskaffades.

Godkänd; 2003; 20061106 (haneit)

One important issue in this dissertation is understanding the concept of ambivalence in academic settings. This is addressed in two empirical studies. The first is an interview study on Swedish sociologists, focusing on how they look at and understand their own research as well as their place within academia. The second study is based on political documents and offers two possible perspectives on the historical development of research policy. On the one hand it can be viewed as a linear development toward more commercialized science, and on the other hand it can be viewed as an ongoing struggle between traditionalists and non-traditionalists. An important perspective in the interpretation of the results is Pierre Bourdieu's theory of cultural fields. This theory is especially useful in pinpointing the issues of ambivalence in science, showing how both the sociologists and the political documents can be understandable through the concept of "positions". Another important issue in the dissertation is understanding what type of norms are connected ambivalence in relationship to academia. In the final part of the dissertation, Robert Merton's CUDOS norms and John Ziman's PLACE norms are used to explain both the ambivalence itself as well as what kind of norms are related to different "positions".

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad och på vilket sätt lärare använder sig av fysisk aktivitet som pedagogisk metod i den ordinarie undervisningen, vad barn lär sig av att utöva fysisk aktivitet i klassrummet samt om lärare känner till läroplanens mål. Studien grundar sig på kvalitativ metod och har genomförts med hjälp av tio enkäter med öppna frågor och en semistrukturerad intervju. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor. Resultaten visar att det är viktigt för barns utveckling att det finns inslag av rörelse för dem varje skoldag. Genom att använda fysisk aktivitet får barnen bland annat en ökad självkänsla, ökad koncentration och koordination. Samtliga lärare använder sig i olika utsträckning av den fysiska aktiviteten i klassrummet, bl.a. rörelseramsor, sånglekar, RÖRIS (Friskis och svettis rörelseprogram) och rörelse i de olika ämnena, men alltför få känner till vad som står i läroplanen.