Academic literature on the topic 'Objektifiering'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Objektifiering.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Dissertations / Theses on the topic "Objektifiering"

1

Andersson, Louise. "Jaget, könet, action : En kvalitativ undersökning om könsrollers påverkan på åskådarens identifikation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60736.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en kvalitativ undersökning undersöka förhållandet mellan kön och identifikation. Diskussionen kommer att utgå från uppsatsens hypotes och frågeställning som är följande: Hur viktigt är det för en genres popularitet att få åskådarna att identifiera sig med karaktärerna i verk som tillhör genren? Kan åskådarnas identifikation med karaktärer i verk som tillhör genren action underlättas av att det finns en stark eller framträdande karaktär av samma kön som åskådaren?   Med hjälp av olika informationskällor, så som teorier, intervjuer och recensioner, kommer diskussioner samt analyser om förhållandet presenteras utifrån olika infallsvinklar. Studien visar att ämnet samt frågeställningen är väldigt komplex och att vidare forskning bör göras för att få ett konkret svar. Analysen har dock visar på tre viktiga aspekter som har stor påverkan på arbetet. Identifikation: Vad identifierar jag med mig? Mitt kön, min ålder, min hudfärg? Representation: Hur representeras de olika karaktärerna i verken? Porträtteras de olika könen på olika sätt och hur påverkar de identifikationsprocessen? Genre: Vad förväntar åskådarna av en genre? Vad händer om förväntningarna inte blir besvarade?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Danell, David. "Tidningen GQ och populärkulturell objektifiering : En historisk studie av omslag i förändring mellan 1958-2013." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104639.

Full text
Abstract:
Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera tidningen GQ:s omslag mellan åren 1958-2013 för att ta reda på om patriarkala strukturer går att urskilja i omslagens text- och bildspråk. Jag vill specifikt undersöka hur män och kvinnor framställs på omslagen och hur detta kan ha förändrats mellan åren 1958-2013. Teori: Eriksson och Göthlunds Möten med bilder (2004) har legat som grund för att förstå hur jag skulle analysera mitt bildmaterial och Kuhn (1985), Mulvey (1999) och Tasker (2011) har bidragit med viktiga begrepp att använda som analysverktyg. Van Zoonens (2004) redogörelse för feminism har också varit en väsentlig del. Kompletterande relevant litteratur tas också upp i arbetet. Vidare har även Anja Hirdmans tidigare forskning i området med boken Den ensamma fallosen (2008) och doktorsavhandlingen Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och FIB aktuellt (2001) varit viktigt för att förstå mitt analysmaterial. Metod: Samtliga 599 omslag från GQ:s arkiv mellan våren 1958-2013 har studerats innan jag valde ut 28 av dem att analysera semiotiskt. Jag har framför allt tittat på bilder men även vävt in relevant text i min analys. Jag har utgått ifrån Eriksson och Göthlunds beskrivning av semiotiken i boken Möten med bilder (2004) och deras genomgång av Roland Barthes denotation- och konnotationsbegrepp.   Resultatredovisning: Jag fann att GQ:s omslag i hög grad präglas av patriarkala strukturer i både text- och bildspråk. Hur dessa strukturer har format omslagen har förändrats mellan 1958-2013 men de har varit ständigt närvarande. Vidare forskning: Skulle kunna gå in på framställning av olika etniciteter, förslagsvis också med en feministisk förankring.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Millom, Fanny. "Självkänsla i relation till hudsjukdomar, självobjektifiering och socialt stöd." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-90586.

Full text
Abstract:
Kroniska hudsjukdomar har tidigare uppvisat samband med låg global självkänsla. Personer med låg global självkänsla kan istället ha hög villkorad självkänsla, som till exempel kompetensbaserad- eller relationsbaserad självkänsla. Syftet med föreliggande studie var att undersöka självkänsla i relation till hudsjukdomar, självobjektifiering och socialt stöd. I studien deltog 132 försökspersoner. Data samlades in med hjälp av enkäter. Resultaten visade att högt socialt stöd predicerade högre global självkänsla och lägre kompetensbaserad självkänsla. Självobjektifiering predicerade global självkänsla, personer med hög grad av objektifiering hade lägre självkänsla. Inga kopplingar till hudsjukdom fanns. Kontrollgruppen skiljde sig något från patientgruppen, bland annat gällande ålder, vilket skulle kunna vara en anledning till att ingen effekt av hudsjukdom fanns. Föreliggande studie har visat att socialt stöd är en viktig prediktor för självkänsla och att självobjektifiering kan predicera självkänsla hos både män och kvinnor. Den har också bidragit med metodologisk information för framtida forskning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Näsström, Maria, and Veronica Nilsson. "Bilden av genus : Synen på framställningen av genus i magasinreklam." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26997.

Full text
Abstract:
Denna studie har som syfte att undersöka hur genus framställs i reklam utifrån ett etiskt perspektiv. Diskussionen kring etik har ökat och det finns en medvetenhet kring hur reklam framställer människor, men trots detta är reklam som objektifierar kvinnor och män vanligt förekommande. Genus spelar en stor roll i hur människor definierar sig själva då det skapas socialt och kulturellt utifrån koder i samhället. Vårt undersökningsobjekt är hälsomagasinet Hälsa där vi vill ta reda på hur de ser på etik och genus i sina reklamannonser och vilka strategier de tillämpar när de väljer vilka annonser som får publiceras. Vi vill i vår studie besvara frågeställningarna kring vilka etiska strategier magasinet Hälsa använder sig av vid val av reklambilder utifrån etik, på vilket sätt reklambilderna tillsammans med övriga grafiska element speglar Hälsas etiska strategi för bildval. Slutligen vill vi med studien svara på om Hälsa använder sig av reklambilder som överträder de etiska normerna och i så fall på vilket sätt. Studiens teoretiska ramverk baseras i teori kring etik, genus och visuell kommunikation. Metoden som används för att besvara dessa frågeställningar är kvalitativ för att få en djupare förståelse för magasinet Hälsas strategi för val av bilder. Metoden består av en semiotisk bildanalys av ett urval reklambilder i magasinet Hälsa och intervjuer med ansvariga på magasinet och andra ämneskunniga personer. Resultatet av studien visar att magasinet Hälsa till största delen följer sina etiska förhållningsregler även om det förekommer undantag som kan tolkas som objektifierande reklam och har sexuella anspelningar. Vidare visar resultatet att genusperspektivet används mycket i Hälsas reklambilder
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Åberg, David, and Niklas Hagenvald. "Vem skapar oss? - En kvalitativ studie om män och kvinnor i underklädesreklam." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24257.

Full text
Abstract:
I resultatet framgår det att det finns tydliga ideal för hur man ska se ut och inte se ut men de upplevs verklighetstrogna och fullt uppnåbara om lite tid och energi läggs ner på kroppen. Dessa ideal påverkar dessutom kvinnor mer än vad de påverkar männen. Även idealen på männen ansågs påverka kvinnor mer än männen själva.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lexner, Maria. "Att vara subjekt eller objekt : Kroppsbild hos kvinnor och män." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6597.

Full text
Abstract:

Det kulturella smalhetsidealet innebär negativa konsekvenser för individens psykologiska välbefinnande. Individen upplever en diskrepans mellan den ideala kroppsformen och hur de själva ser ut. Den sociala konstruktionen av den kvinnliga och manliga kroppen skapar olika villkor för kvinnor och män att förhålla sig till sin kropp som ett subjekt eller objekt. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av självskattningsskalor mäta upplevelse av objektifiering, body-esteem, restriktivt ätande och motionsvanor hos kvinnor (n= 61) och män (n= 53). Kvinnor upplever större objektifiering, har lägre body-esteem, äter oftare restriktivt samt motionerar oftare för att kontrollera vikten jämfört med män. Sambandet mellan objektifiering och body-esteem är negativt för kvinnor. Det tyder på att kvinnor är mer utsatta för objektifiering jämfört med män samt att objektifiering kan användas för att förstå kvinnors negativa body-esteem

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Tryggmo, Kristoffer. "Genus och könsroller i ensemblesalen : Hur genus och könsroller påverkar den gymnasiala ensembleundervisningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101285.

Full text
Abstract:
Denna studies syfte är att undersöka hur genus och könsroller påverkar samt påverkas av ensembleundervisning på gymnasienivå hur könsroller influerar det individuella musicerandet bland barn och ungdomar. I studien undersöks hur de två traditionella könsrollerna flickor och pojkar behandlas av lärare samt varandra i den gymnasiala musikundervisningen. Utöver detta utforskas fenomen som instrumentval, ledarroll, platstagande och musikalisk förtrogenhet relaterat till genus och könsroller. För att åstadkomma detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts av fyra föra detta elever på gymnasium med estetisk inriktning. Intervjudeltagarna gick i gymnasiet någon gång under 2010-talet och gick alla på olika gymnasieskolor. I resultatet redovisas hur genus och könsroller framträder som något som har en stark påverkan på musikundervisningen. En tydlig könsrelaterad fördelning av musikinstrument bland musikelever framträder i resultat, samt påvisar att musikaliska förväntningar skiljer sig från pojkar gentemot flickor. Pojkar ses ofta som kreativa och dynamiska och flickor betraktas som duktiga men passiva. Studien lyfter platstagande i musiksalen som genuskodat, då pojkar tenderar att ta mer fysisk och social plats än flickor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Karlsson, Ida. "Fotografiets betydelse för människan." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-562.

Full text
Abstract:
I uppsats och gestaltning vill jag lyfta fram och undersöka människors förhållande till det privata fotografiet. Både ur aspekten varför människor väljer att fotografera men också hur och vad som representeras i fotografier. Ämnet är allmängiltigt och lättillgängligt och ett viktigt område att synliggöra och reflektera på för människor i alla åldrar. Min förhoppning är att människor som inte problematiserat ämnet tidigare ska börja intressera sig och därigenom få ett vidgat synsätt. Arbetet har tagit stöd i teorier om fotografi skrivna av främst Roland Barthes, Susan Sontag och Vilém Flusser. I uppsatsen har fotografen Sally Manns arbeten undersökts som en levande text samt en visuell etnografisk undersökning ägt rum om människors fotografering. Exempel på begrepp som tas upp i texten är: appropriation, objektifiering, noem, motminnen och sanningen på snedden. Till uppsatsen bifogas två bilagor varav den ena innehåller bilder från den etnografiska undersökningen. I gestaltningen har både andra människors fotografering undersökts samt mitt eget förhållande till fotografering och representation. Den första delen behandlar de visuella representationer som blev till när informanter fotograferade under en etnografisk undersökning. Del två har utgått från ett fotografi taget av en fotograf på sin döda mor i förhållande till ett fotografi som både representerar mig och är berättat av mig. Del tre tar ett steg längre i de tankar som de första två delarna behandlar. Den lyfter fram hur lika berättelser kan representera samma person. Uppsats och gestaltning interagerar med varandra främst genom den visuella etnografiska undersökningen. Men självklart har alla olika delar befruktat varandra eftersom de behandlats och problematiserats under samma tidsperiod. Min metod att undersöka hur människor använder sig av fotografering kom att bli ett handfast pedagogiskt verktyg. Det material som finns i gestaltningen kan jag med fördel använda som igångsättare när jag i olika pedagogiska rum ska behandla ämnet fotografi.
BI/Media
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lundin, Julia. "Kvinnan som kosmopolit : En semiotisk analys av tidningen Cosmopolitans resereportage ur ett feministiskt och kosmopolitiskt perspektiv." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16121.

Full text
Abstract:
Historiskt sett så har mannen alltid setts som den resande kosmopoliten och kvinnan den som stannar hemma och tar hand om hushållet. Men tiderna förändras och detta levnadssätt sägs ha gått till historien, eller? Feminister världen över debatterar även om att kvinnans roll som objekt ses tydligt i modemagasin, trots den starka frigörelsen och hennes förändrade status i samhället. I denna uppsats ger jag er en bild av svenska tidningen Cosmopolitans kvinnliga kosmopolit och hur hon framställs. Det som gör det extra intressant är namnet Cosmopolitan och dess koppling till kosmopolitism. Med hjälp av en semiotisk analys har jag funnit tecken som ger mig svar på hur kvinnan framställs och vilken av kosmopolitismens definitioner hon passar mest in på. Uppsatsens genomförande grundar sig på 12 utvalda reportage från tidningens resesidor, där tio kommer från 2011 och två från 2010. Alla reportage behandlar på något sätt kvinnans position och framställning samt begreppet kosmopolitism. Jag har delat upp texten i teman som tar upp kvinnans relation till platsen, de kulturella mötena, relationen till det materiella och kvinnan och mannen. Jag har i mitt empiriska material funnit flera tecken på att hon blir ett objekt inför sig själv – ett objekt i ständig förnyelse och förbättring genom diverse materiella ting såsom nya kläder, spabehandlingar, vackra stränder, dyra hotell och heta uteställen. Objektet kan kopplas till den instrumentella kosmopolitens leverne som handlar om ett lyxigt kapital som innefattar makt och överlägsenhet. I ett fåtal artiklar finner hon intresse i andra kulturer, men det är framförallt upplevelser på det privata planet som skapar lyckan. Det heterosexuella paret på resa tillsammans hör också till vanligheterna och hon åker hellre med sin pojkvän än sina tjejkompisar när det vankas avkoppling. Platsens betydelse visade sig även den vara viktig, då det är storstadspuls och exotiska resmål som hägrar – alltså shopping och kritvita stränder, ibland kombinerat med varandra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Olsson, Estelle. "Sexualisering av kvinnor i reklam : en studie om hur den problematiska porträtteringen konstrueras." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för teknik och estetik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19974.

Full text
Abstract:
Temat för detta kandidatarbete är sexualisering av kvinnor i reklam. Reklam har idag en maktfull roll i samhället och återspeglar ideal samt stereotyper. Kvinnor har länge sexualiserats och objektifierats i reklam och idag är denna porträttering så vanligt förekommande att vi knappt reagerar när vi ser den. Syftet med denna undersökning är att väcka en diskussion kring sexualisering i media, visa på konsekvenserna och söka svar på frågan: vilka visuella egenskaper bildar en problematisk porträttering? Detta för att kunna ge ökad förståelse för hur bilden konstrueras. I undersökningen används Kritisk design som metod vid skapandet av gestaltningen. Gestaltningen som presenteras är tänkt att ifrågasätta existerande sexualiserande reklam samt visa alternativa sätt att porträttera kvinnor på. Undersökningens resultat visar olika visuella egenskaper som kan skapa en sexualiserande bild, egenskaper som exempelvis kroppshållning, posering, placering, nakenhet och retuschering.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography