Academic literature on the topic 'Objektiv'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Objektiv.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Objektiv"

1

Domnick, Joachim, Andreas Scheibe, and Simon Maier. "Spritzbilder objektiv bewerten." JOT Journal für Oberflächentechnik 62, no. 4 (April 2022): 28–31. http://dx.doi.org/10.1007/s35144-022-1536-z.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Greiff, Martin Sebastian. "Objektiv falsche Diagnose?" gynäkologie + geburtshilfe 27, no. 5 (October 2022): 69. http://dx.doi.org/10.1007/s15013-022-5001-0.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Wirz, Markus. "Lokomotion objektiv messen." physiopraxis 4, no. 06 (June 2006): 36–37. http://dx.doi.org/10.1055/s-0032-1308003.

Full text
Abstract:
Gehtests sind eine einfache Möglichkeit, die Mobilität von Patienten zu messen. Dazu benötigt man nur eine Stoppuhr und eine freie Strecke, zum Beispiel einen Flur. Ob die Gehtests zu empfehlen sind, beschreibt der Schweizer Physiotherapeut Markus Wirz von der Uniklinik Balgrist.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Oesch, Peter. "Muskelkraft objektiv prüfen." physiopraxis 4, no. 07/08 (July 2006): 42–43. http://dx.doi.org/10.1055/s-0032-1308014.

Full text
Abstract:
Wenn Physiotherapeuten Patienten untersuchen, prüfen sie häufig deren Kraft. Meist geschieht dies „per Hand“ und ohne Instrumente. Die Ergebnisse sind deswegen häufig subjektiv und wenig zuverlässig. Genauer geht es mit der Kraftmesszelle. Mit ihr lässt sich Kraft objektiv und reliabel messen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Koch, Manuela, and Steffen Rogge. "Objektiv, nachvollziehbar, fair." Bankmagazin 61, no. 4 (March 27, 2012): 56–57. http://dx.doi.org/10.1365/s35127-012-0364-5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Balog, Andreas. "Subjektiv, Intersubjektiv, Objektiv." Östereichische Zeitschrift für Soziologie 31, no. 1 (March 2006): 75–78. http://dx.doi.org/10.1007/s11614-006-0006-9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Müller-Benedict, Volker. "Sind Universitätsprüfungen objektiv?" Soziologie 34, no. 2 (April 2005): 191–208. http://dx.doi.org/10.1007/s11617-005-0167-0.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Greiff, Martin Sebastian. "Objektiv falsche Diagnose?" InFo Hämatologie + Onkologie 25, no. 11 (November 2022): 63. http://dx.doi.org/10.1007/s15004-022-9745-4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Weber-Tuckermann, Andrea. "Schmerzen objektiv vermessen." Schmerzmedizin 33, no. 3 (May 2017): 8. http://dx.doi.org/10.1007/s00940-017-0549-9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kigle-Böckler, Gabi, and Severin Wimmer. "Glanz objektiv bestimmen." JOT Journal für Oberflächentechnik 63, no. 12 (November 29, 2023): 38–39. http://dx.doi.org/10.1007/s35144-023-2708-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Objektiv"

1

Hagland, Helen, and Annika Börjesson. "Objektiv feedback vid HLR träning." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-42020.

Full text
Abstract:
Introduktion: Överlevnadsprevalensen vid prehospitala hjärtstopp är i dagens läge låg och för varje minut som går utan påbörjad hjärt- och lungräddning minskar chansen för människans överlevnad. Vid ett plötsligt hjärtstopp är tiden för insättandet av HLR avgörande men kvaliteten på utförandet spelar också en viktig roll för personens överlevnad. Objektiv feedback i samband med HLR-träning innebär att den som tränar får direkt återkoppling från en monitor om hur väl de utfört HLR-träningen. Syfte: Syftet var att belysa ambulanspersonalens erfarenheter av objektiv feedback i samband med HLR-träning. Metod:Kvalitativ forskningsansats valdes och data har samlats in genom intervju. Undersökningsgruppen bestod av 18 ambulanspersonal som tränat HLR med objektiv feedback under varje arbetspass under en 6 månaders period. Deltagarna intervjuades ungefär ett år efter genomgången träning. Data analyseras enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Resultatet redovisas i de tre huvudkategorierna förståelse, utveckling och kompetens. Resultatet visar att objektiv feedback gav ambulanspersonalen en insikt om sin egen förmåga att utföra HLR. Objektiv feedback fungerade som incitament för fortsatt HLR-träning. Objektiv feedback var ett betydande komplement i HLR-träningen för att utveckla kunskaper i HLR och stärka kompetensen. Kontinuerlig träning med objektiv feedback visade sig bidrar till ett säkert utförande av HLR vilket stärkte ambulanspersonalen. Slutsats: Objektiv feedback gav ambulanspersonalen en möjlighet att utvecklas i sin HLR-teknik och således utvidga sin kompetens. Sjuksköterskan behöver god kunskap om HLR för att kunna ge individuellt anpassad omvårdnad.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Svensson, Emil. "Kampen om innebörden i objektiv religionsundervisning." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2318.

Full text
Abstract:

Uppsatsen är en studie av religionsundervisningens förändring från 1955 fram till 1994. Med en diskursteoretisk ansats analyseras fem styrdokument och ett antal artiklar från denna tidsperiod. Artiklarna är hämtade från Lärarnas tidning och dess företrädare. Syftet är att tydliggöra objektivitetsbegreppets roll i förändringen och kampen om innebörden i en objektiv religionsundervisning. Analysen visar på tre positioner i debatten och en viss konflikt mellan två av dessa. Den visar också på stora förändringar i styrdokumenten. Objektivitetsbegreppets roll är centralt för hela studien och ett av resultaten visar att detta begrepp har ersatts av begreppen saklighet och allsidighet. Detta utbyte av begrepp påbörjades i och med Lgr 80. En slutsats av arbetet är att religionsundervisningen i den obligatoriska svenska skolan har gått från en tydlig kristendomscentrering till en demokratisk orientering där många religioner och livsåskådningar ges utrymme.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Karlsson, Emelia. "Objektiv respektive subjektiv bedömning i rekryteringsprocessen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44904.

Full text
Abstract:
En kvalitativ studie har genomförts där syftet var att undersöka personalchefers känsla och åsikter kringsubjektivitet och objektivitet under rekryterings-och bedömningsprocesser. Telefonintervjuer har gjortsmed fem personalchefer inom kommunal verksamhet,både i stora och små kommuner. Teorier som lyfts fram i litteratur har behandlats och jämförts med intervjuers resultat. Utgångspunkten för resultatet ligger i det empiriskt insamlade materialet som visade att både subjektivitet och objetivitet i rekryterings-och bedömningsprocesser har en betydande rol
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Michaleva, Nadezda A. "Der russische Föderalismus im Objektiv der Verfassungsrechtspflege." Universität Potsdam, 2013. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2013/6834/.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ögren, Linnéa, and Lovisa Söderholm. "Tillämpning av objektiv kvalitetssäkring vid audiologisk rehabilitering." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-44839.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Andersson, Mattias. "Hörselgångsmätning : En objektiv metod för kvalitetssäkring vid hörapparatanpassning." Thesis, Örebro universitet, Hälsoakademin, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-11526.

Full text
Abstract:
För att uppfylla kraven på kvalitetssäkring samt evidensbaserad praktik måste hörapparatanpassning utvärderas objektivt. Syftet med studien är att redovisa nya forskningsresultat gällande objektiv utvärdering av hörapparater med hjälp av hörselgångsmätning, samt att beskriva en modern, evidensbaserad och kliniskt användbar metod för de vanligaste typerna av elektro-akustiska hörapparater med olika typer av insats. Studien består av en allmän litteraturstudie som beskriver tidigare rekommendationer samt en systematisk litteraturstudie där nya rön gällande metodiken vid hörselgångsmätning presenteras. Utifrån hörselgångsmätningens olika delmoment undersöker studien vilka konsekvenser de nya rönen har för utförandet vid hörselgångsmätning. I slutsatsen presenteras en metod för objektiv utvärdering av moderna hörapparater.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Jönsson, Malin, and Helen Pira. "Fibromyalgi- En subjektiv sjukdom i en objektiv värld?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27052.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som inte syns utanpå och saknar kliniska parametrar som bevis för diagnos. Det finns fortfarande sjukvårdspersonal som inte erkänner sjukdomen som en giltig diagnos, vilket försvårar för patienter att uppfattas som trovärdiga. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att ta reda hur personer med fibromyalgi upplever bemötandet från sjukvårdspersonal. Metod: Ansatsen var en litteraturstudie och bestod av 10 vetenskapliga artiklar som valdes ut genom sökningar i PubMed och CINAHL. Kvalitetsbedömningen genomfördes med ett kvalitetsbedömningsprotokoll för kvalitativa artiklar. Resultat: Resultaten visade att patienterna upplevde att de blev ifrågasatta och misstrodda av sjukvårdspersonal. Det framkom även bristande kunskap om fibromyalgi inom sjukvården, vilket bidrog till att patienterna kände att de var tvungna att överdriva sina symtom för att bli sedda. I ett tidigt skede av sjukdomen upplevde patienterna ett gott bemötande från sjukvårdspersonalen. Allt eftersom tiden gick och inget botemedel framkom uppfattade patienterna emellertid att sjukvårdspersonalen istället förlorade intresset för dem. Slutsats: Patienter med fibromyalgi upplevde att sjukvårdspersonal inte trodde på dem, vilket enligt resultatet visade på att mer kunskap om sjukdomen erfordras. Vidare behövs framtida forskning för att underlätta vårdandet av patienter med fibromyalgi. Vårt arbete kan ligga till grund för samtlig sjukvårdspersonal beträffande hur personer med fibromyalgi vill bli bemötta.
Background: Fibromyalgia is a chronic disease with lack of physical clinical abnormalities and objective diagnostic tests. There are still medical professionals that will not recognize the disease as a respectable diagnosis, which makes it difficult for patients to be perceived as creditable. Objective: The objective of this literature review was to investigate how individuals with fibromyalgia experience attitudes from medical professionals. Method: The approach was a literature review and10 scientific articles were selected after performing literature searches in PubMed and CINAHL. The quality of each article was determined based on a protocol for rating scientific articles. Results: The results showed that patients experienced excessive questioning and misbelief from medical personnel. Findings also indicated that the ignorance of the disease in the medical society resulted in patients feeling the need to exaggerate their symptoms, in order to be noticed by medical personnel. In an early stage of the disease, patients experienced respectable attitudes from the medical personnel. However, as time passed by and no cure for their symptoms were found, patient felt that the personnel lost their interest in them. Conclusion: Patients diagnosed with fibromyalgia, experienced misbelief among medical personnel, which according to the results showed that more education about the disease is required. Further, future research is needed in order to ease the treatment of patients, diagnosed with fibromyalgia. Our work may be viewed as a source of knowledge for medical personnel, in regards to how individuals with fibromyalgia want to be treated.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Svensson, Jimmy, and Thomas Werme. "Erfarenhetsåterföring : En objektiv granskning av ett Construction Management-företag." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-127016.

Full text
Abstract:
Byggbranschen har blivit kritiserad för att vara en bransch där tidspress och underprioriterad syn på lärande varit ett hinder för erfarenhetsåterföring. Rapportens syfte är att objektivt studera erfarenhetsåterföring inom Midroc Entreprenad för att om möjligt utläsa huruvida önskad, kontra faktisk erfarenhetsåterföring sker idag samt ge förbättringsförlag. För att göra detta har en teoretisk grund lagts med utgångspunkt i litterära studier inom kunskapsöverföring, lärande och erfarenhetsåterföring. Analys är underbyggd i intervjuer och enkätundersökning utförda på Midroc Entreprenad. Det finns få direktiv för hur erfarenhetsåterföring bör genomföras bara att det ska göras efter avslutat projekt, vilket efterföljs. De lärdomar som diskuteras vid avslut förmedlas till stor del muntligt, därav har förslag till dokumentation och annan distribuering lagts fram. Eftersom byggprojekt fortlöper under långa tidsperioder bör mindre utvärderingar äga rum under entreprenaden för att tillvarata lärdomar som annars glöms bort. Denna feedback bör ges när den är aktuell, därav orimligt att ge korrekt sådan i senare skede. En vilja att påverka erfarenhetsåterföringen finns, men hinns inte riktigt med. Merparten av de anställda upplever en öppenhet inom organisationen och känner samhörighet med sina medarbetare. Detta stämmer väl överens med det som organisationen eftersträvar och är en förutsättning för lyckad erfarenhetsåterföring.
The construction industry has been criticised of being a trade where time pressure and a deprioritised view of learning is an obstacle for experience feedback. The purpose of this thesis is to present an objective survey of the experience feedback within Midroc Entreprenad to verify whether the experience feedback wanted is equal to the actual and to provide suggestion for improvement. To enable this, a theoretical study has been done on knowledge forwarding, learning and experience feedback. Interviews and questionnaire on Midroc Entreprenad have been used for the analysis of this thesis. There are few directives for the process of experience feedback on the company, only that it is to be done at the end of a project, which is fulfilled. The lessons learned that are discussed are mainly orally transferred, therefore a proposition for documenting and distributing these has been presented. There should be several evaluations during a building project due to its severe duration in time, to reduce the risk of lessons learned being forgotten. This feedback should be given instantaneously and proper feedback is therefore unreasonable to give at a later stage. There is a will to influence to the experience feedback, but time is not enough. A majority of the employees experience openness and belonging within the organisation. This concurs with what the organisation aims at and is a prerequisite to sustain successful experience feedback.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hallberg, Robin, and Erik Norrman. "Ambulanssjuksköterskan utförande av HLR : En objektiv och subjektiv mätning." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-398.

Full text
Abstract:
Chansen att överleva ett hjärtstop är i dag liten. Riktlinjerna för hur HLR ska genomföras är beskrivet i arbetsmodellen Kedjan som räddar liv och har genom åren förändrats stort. De studier som är gjorda visar på varierande resultat där en del studier visar att kvalitén på HLR försämras drastiskt redan efter ett par minuter medan andra studier visar att kvalitén av utförd HLR inte försämras nämnvärt på upp till tio minuter. Ett stort problemen är svårigheten att utvärdera sig själv samt att uppskatta sin kvalité av HLR under och efter en återupplivningssituation. Syftet med studien var att undersöka hur erfarna ambulanssjuksköterskor gör basal HLR över en period om 10 minuter och hur faktorer såsom kön, ålder, längd, vikt, BMI, ambulanserfarenhet, specialistutbildning, tid sedan HLR repetition samt självskattad trötthet korrelerar med uppmätt resultat. Femtioen ambulanssjuksköterskor deltog i studien där de fick utföra basal HLR på en simuleringsdocka under 10 minuter. Dockan registrerade ventilationsvolym, kompressionsdjup och kompressionstakt vilket analyserades och sammanställdes. Försökspersonerna uppgav även subjektivt när de ansåg sig påverkas av trötthet och vilka parametrar som de ansåg påverkades. Resultatet visade att förändringen från minut ett till minut 10 i medelvärdet för de respektive parametrarna var 665ml till 753ml för ventilationsvolymen, 46,5mm till 42,1mm för kompressionsdjup och 125n/min till 126n/min för kompressionstakten. För de demografiska faktorerna korrelerade ålder och antalet år i ambulans mot ventilationsvolymen, kön och ålder mot kompressionsdjupet samt längd och ålder negativt mot kompressionstakten. Ambulanssjuksköterskorna ansåg sig klara av att göra godkänd HLR i 6 minuter och 17 sekunder innan tröttheten försämrade resultatet. Därefter ansåg 94% att kompressionsdjupet, 24% att kompressionstakten och 6% att ventilationsvolymen påverkades. Ambulanssjuksköterskors uppfattning av deras trötthet kunde inte signifikant korreleras mot deras objektiva mätresultat.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Krebs, Susanne. "Ergebnisse nach Mammareduktionsplastik eine retrospektive Analyse objektiv und subjektiv erhobener Parameter /." [S.l.] : [s.n.], 2002. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=972346562.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Objektiv"

1

Funke, Andreas, and Péter Solyom, eds. Verzweifelt objektiv. Köln: Böhlau Verlag, 2013. http://dx.doi.org/10.7788/boehlau.9783412211844.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gashi, Adem. Realiteti objektiv. Prishtinë: Rilindja, 1990.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Josef, Albers. Obyeḳṭiv: Objektiv. Tel Aviv: Muzeʼon Tel Aviv le-omanut, 2014.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Križanec, Branko. Slovenija skozi objektiv = Slovenia through a lens = Slowenien durch das Objektiv. Ljubljana: Branko Križanec, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Uzelac, Predrag. Kroz objektiv: Galerija, umetnost, publika. Novi Sad: Galerija Matice srpske, 2018.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Aftabruyan, Hassan. Subjektiv und objektiv: Zur Grammatik eines philosophischen Kontrastes. Aachen: Shaker, 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Kocmur, Marjan. Umik čez Ljubelj, maj 1945, skozi objektiv Marjana Kocmurja. Celovec: Mohorjeva, 2015.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Drewello, Rainer. Risikoziffer: Umweltschäden an Marmor und Sandsteinskulpturen erfassen und objektiv bewerten. Bamberg: University of Bamberg Press, 2018.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Nitter, Marianne. Værtypeklassifisering ved hjelp av en objektiv statistisk metode: Iver Lunds værtypeklassifisering. Stavanger: Arkeologisk museum i Stavanger, 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Werner, Bergmann. Das verwundete Objektiv: Ein Bericht aus Briefen und Notizen 1939-1943. Berlin: Aufbau Taschenbuch, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Objektiv"

1

Maschke, Thomas. "Das (digitale) Objektiv." In Digitale Kameratechnik, 51–93. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2004. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-18583-0_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Schramm, Johannes. "Objektive Ansätze, gemischt objektiv subjektive Ansätze und Verwirkung." In Der arbeitsrechtliche Unverzüglichkeitsgrundsatz, 48–154. Vienna: Springer Vienna, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-7091-6603-1_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Dietrich, Fabian. "Objektiv-hermeneutische Governance-Analysen." In Educational Governance als Forschungsperspektive, 199–227. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-19148-5_8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Sehnbruch, Lucia. "Moderne: Fotokamera mit Objektiv." In Eine Mediengeschichte des Bildschirms, 241–329. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-19170-2_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Mamerow, Ruth. "Objektiv und professionell beurteilen." In Praxisanleitung in der Pflege, 241–63. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-57285-6_8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Mamerow, Ruth. "Objektiv und professionell beurteilen." In Praxisanleitung in der Pflege, 201–20. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-36938-4_8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hirsch, Ulrich. "Rating ist objektiv subjektiv." In Handbuch Rating, 657–72. Wiesbaden: Gabler Verlag, 1996. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-93020-0_21.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Mamerow, Ruth. "Objektiv und professionell beurteilen." In Praxisanleitung in der Pflege, 201–20. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-48028-1_8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ortega, Angela Pilch. "Modelle objektiv möglicher Sinnfiguren." In „Indigene“ Lebensentwürfe, 189–200. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2009. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-91460-2_7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Dietrich, Fabian. "Objektiv-hermeneutische Governance-Analysen." In Educational Governance als Forschungsperspektive, 207–36. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-06443-3_9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Objektiv"

1

Bulimbašić, Sandi, and Lovorka Magaš Bilandžić. "Društveni, kulturni i politički život međuratnog Splita kroz objektiv profesionalnih fotografa." In Split i Vladan Desnica 1918. – 1945.: umjetničko stvaralaštvo između kulture i politike: zbornik radova sa znanstvenog skupa Desničini susreti 2015. Filozofski fakultet u Zagrebu, FF-Press, 2016. http://dx.doi.org/10.17234/desnicini_susreti2015.2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hanusch, K., S. Hoffmann, I. Satkauskas, and R. Theiler. "AB0234 Objektiv functional performance tests in patients with low back pain. review." In Annual European Congress of Rheumatology, Annals of the rheumatic diseases ARD July 2001. BMJ Publishing Group Ltd and European League Against Rheumatism, 2001. http://dx.doi.org/10.1136/annrheumdis-2001.855.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Voigt, L., U. Siewert-Markus, A. Ullrich, M. Dörr, U. John, and S. Ulbricht. "Ist die Visualisierung von Intensitäten körperlicher Aktivität geeignet, die Diskrepanz zwischen selbstberichteter und objektiv gemessener Aktivität zu reduzieren?" In Prävention in Lebenswelten – 54. Jahrestagung der DGSMP – Die DGSMP Jahrestagung in Dresden findet statt unter Beteiligung des MDK Sachsen. Georg Thieme Verlag KG, 2018. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1667797.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Rodríguez Domínguez, Sandra, and Janez Perš. "Zaznavanje podvodnih objektov z uporabo generativnih modelov." In Strokovna konferenca ROSUS 2024: Računalniška obdelava slik in njena uporaba v Sloveniji 2024. Univerza v Mariboru, Univerzitetna založba, 2024. http://dx.doi.org/10.18690/um.feri.1.2024.4.

Full text
Abstract:
V podvodnih okoljih predstavljajo spremenljiva osvetlitev, motnost vode in biološka raznolikost občutne ovire, zaradi katerih tradicionalne metode računalniškega vida ne delujejo dobro. Tudi učljive metode delujejo le, če uporabimo dovolj raznoliko zbirko podatkov, ki vsebuje vso pričakovano variabilnost podvodnega sveta. Zaradi narave samega podvodnega okolja pa je to lahko težavno, drago ali celo nemogoče, vsekakor pa zahteva veliko delovnih ur za označevanje objektov v učni množici. Ta problem smo naslovili z razvojem nove metodologije, ki na podlagi izjemno majhnega nabora sintetično generiranih slik objektov (10 v našem primeru) in večjega nabora ozadij brez objektov zanimanja (nekaj 100 slik) izdela učno bazo poljubne velikosti, primerno za učenje globokih metod zaznavanja objektov, ki ne zahteva nobenega ročnega označevanja. V našem primeru smo metodologijo uporabili za detekcijo ribe Acanthurus leucosternon, katere podobo za učenje smo generirali s pomočjo orodij DALL-E in Stable Diffusion. Naučen model smo preizkusili na realnih posnetkih tropskih koralnih grebenov z algoritmom zaznavanja objektov YoloV8, pri čemer dosežemo F1=0.6, ne da bi algoritem videl eno samo realistično sliko objekta v času učenja.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

JAKUTIS, Audrius, and Jūratė SUŽIEDELYTĖ VISOCKIENĖ. "GEODEZINIŲ IR NUOTOLINIŲ TYRIMO DUOMENŲ NAUDOJIMO TOPOGRAFINIAMS PLANAMS SUDARYTI TIKSLUMAS IR ANALIZĖ." In 26-osios jaunųjų mokslininkų konferencijos „Mokslas – Lietuvos ateitis“ teminė konferencija DARNI APLINKA. Vilniaus Gedimino Technikos Universitetas, 2023. http://dx.doi.org/10.3846/da.2023.006.

Full text
Abstract:
Iš pilotuojamų orlaivių duomenų gauti tradiciniai tyrimai yra brangūs, o padarytų nuotraukų skiriamoji geba dažnu atveju yra ribota. Pagrindinis nepilotuojamų orlaivių (angl. Unmanned Aerial Vehicle, UAV) sistemos, veikiančios kaip fotogrametrinio jutiklio platforma, pranašumas, palyginti su tradicine pilotuojama orlaivių sistema, yra didelis lankstumas, leidžiantis gauti didelės raiškos nuotraukas iš netradicinių pozicijų ir maža kaina. Šiais laikais, matuojant nedidelius objektus, neekonomiška naudoti pilotuojamus orlaivius, todėl tobulinamos skaitmeninės fotokameros integruojamos į UAV programinę įrangą patogiam nuotraukų apdorojimui. UAV sistemos naudojamos įvairių objektų ortofotografinių aukščių modeliams (angl. Digital Elevation Model, DEM) formuoti, topografiniams planams gaminti. Tiriamajame darbe pagal UAV nuotraukas ir geodezinius matavimus tacheometru sukurtas 5000 m2 teritorijos paviršiaus DEM, kuris panaudotas topografiniam planui sudaryti. Vadovaujantis geodezijos ir kartografijos techninių reikalavimų (GKTR) reglamente pateiktais reikalavimais, išanalizuotas topografinio žemėlapio, sudaryto įprastiniais geodeziniais metodais, tikslumas ir pagal UAV nuotraukas, padarytas DJI PHANTOM 4 PRO su integruota 8,8 mm židinio nuotolio objektyvo FC6310 fotokamera. Rezultatas parodė, kad topografinių planų sudarymas, kombinuojant įprastinius geodezinius matavimus su fotogrametriniais metodais naudojant UAV, suteikia kur kas detalesnį vaizdą, tačiau būtina atsižvelgti į teritorijos užstatymo tankumą. DTM gali būti iškraipytas ir neatitikti realybėje esančio paviršiaus. Tačiau gautas planinis ir aukščių tikslumas atvirose vietovėse atitiko GKTR pateiktus reikalavimus.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Klenk, J., RS Peter, U. Braisch, D. Dallmeier, M. Denkinger, and D. Rothenbacher. "Einfluss der Temperatur bei der Analyse von Änderungen der objektiv gemessenen körperlichen Aktivität über die Zeit in der ActiFE-Ulm Studie." In Gemeinsam forschen – gemeinsam handeln. Georg Thieme Verlag KG, 2017. http://dx.doi.org/10.1055/s-0037-1605938.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Kretschmann, Robert, Gerd Wagenhaus, and Christiane Beyer. "Entwicklung angepasster Konstruktionsmethoden für nachhaltige Hochvolt-Speicher." In Entwerfen Entwickeln Erleben - EEE2021. Prof. Dr.-Ing. habil Ralph H. Stelzer, Prof. Dr.-Ing. Jens Krzywinski, 2021. http://dx.doi.org/10.25368/2021.62.

Full text
Abstract:
Der vorliegende Posterbeitrag beschäftigt sich mit der Entwicklung angepasster Entwicklungsmethoden für nachhaltig aufgebaute Hochvolt-Speicher. Dazu wird zunächst analysiert, welche technischen Kriterien bei der Produktgestaltung vor dem Hintergrund der Wiederverwendbarkeit einzelner Komponenten besondere Berücksichtigung finden müssen. Unter Zuhilfenahme der Recycling-Kaskade aus der VDI 2243 wird die Entscheidungsfindung im Konstruktionsprozess methodisch ergänzt sowie die notwendigen Betrachtungen, die das Vorgehen objektiv bewerten, vorgestellt. Die Notwendigkeit eines zeitlichen und kostenseitigen Montage-Demontage-Abgleichs ist für die Erreichung der Ziele unabdingbar, da im Rahmen des Entwicklungsprozesses keine Suboptima entstehen sollen. Im Anschluss wird an einem Beispiel aus dem direkten Forschungsumfeld der Autoren, ein 48V-Submodul eines HV-Speichers, das Vorgehen und die Rückschlüsse für die Entwicklung und Konstruktion veranschaulicht. Abschließend werden die gewonnenen Erkenntnisse für die Konstruktionssystematik von HV-Speichern verallgemeinert und dienen der Beantwortung folgender Fragen: Welche Größen beeinflussen unmittelbar die Instandsetzung- und damit die Wieder- bzw. Weiterverwendbarkeit? — Welche Aspekte müssen zur Sicherstellung der Nachhaltigkeit (z.B. Langlebigkeit und Zweitnutzung der Module etc.) zwangsweise berücksichtig werden? — Wie kann sichergestellt werden, dass mit nicht formstabilen und thermisch komplexen Einzelteilen (Zellen) eine sichere Demontagefähigkeit gewährleitet ist? — Welche Detektierungsverfahren und –methoden sind notwendig?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Jonušaitė, Viktorija, and Jūratė Sužiedelytė Visockienė. "Antžeminė fotogrametrija ir 3D objektų modeliavimas." In Conference for Junior Researchers „Science – Future of Lithuania“. VGTU Technika, 2019. http://dx.doi.org/10.3846/geo.2019.007.

Full text
Abstract:
Straipsnyje aptariamos objekto 3D modeliavimo technologijos. 3D modeliui sudaryti taikyti du fotogrametri-jos metodai: antžeminė ir aerofotogrametrija. Eksperimentinis objektas – Struvės geodezinio lanko punktas Rokiškio ra-jone, Gireišių kaime. Šis objektas fotografuotas 2019 m. pavasarį bepiločiu orlaiviu iš oro ir nuo žemės paviršiaus su skaitmenine „Pentax“ modelio fotokamera. Visos fotonuotraukos kalibruotos ir apdorotos vienu metu su „Bentley“ kom-panijos programine įranga „ContexCapture“. 3D modeliui sudaryti programos automatiškai parinkti fotonuotraukose ry-šio taškai trianguliacijos skaičiavimais pagal 11-os atraminių geodezinių taškų koordinates transformuoti į vietinę koor-dinačių sistemą. Sukurtas punkto ir teritorijos 3D modelis siekia 3,4 mm tikslumą. Rezultatas publikuojamas internetiniame tinklalapyje (Struvės.., .2019).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Žuromskaitė, Agnė, and Jūratė Sužiedelytė Visockienė. "PASTATO FASADŲ FOTONUOTRAUKŲ APDOROJIMAS „BENTLEY“ PROGRAMA „CONTEXT CAPTURE“." In Conference for Junior Researchers „Science – Future of Lithuania“. VGTU Technika, 2018. http://dx.doi.org/10.3846/geo.2018.004.

Full text
Abstract:
Straipsnyje aptariamas objekto skaitmeninio erdvinio (3D) modeliavimo metodas. 3D erdvinis modeliavimas sudarytas naudojant epipolines plokštumas. Fotonuotraukoms sujungti naudotas skirtingas atraminių (geodezinių) taškų skaičius. Eksperimentinis objektas – Vilniuje, Giraitės gatvėje, buvęs (šiuo metu išgriautas) Kelių policijos pastatas. Pastato fasadai fotografuoti bepiločiu orlaiviu iš oro ir skaitmenine fotokamera nuo žemės paviršiaus. Fotonuotraukos apdorotos „Bentley“ kompanijos sukurta „ContextCapture“ programa. Pagal geometrinių modelių (trinaguliacijos) rezultatus atlikta tikslumo analizė. Sukurtas pastato 3D modelis.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Semionovaitė, Goda, Gytautas Ignatavičius, and Marina Valentukevičienė. "UŽTERŠTUMO SUNKIAISIAIS METALAIS VILNIOS UPĖS DUGNO NUOSĖDŲ TYRIMAI." In Conference for Junior Researchers „Science – Future of Lithuania“. VGTU Technika, 2016. http://dx.doi.org/10.3846/aainz.2016.23.

Full text
Abstract:
Straipsnyje išnagrinėta Vilnios upės dugno nuosėdų tarša sunkiaisiais metalais. Tiriamasis objektas yra Vilniuje, Vilnios upėje, 7 kilometrų ruože. Nagrinėta sunkiųjų metalų koncentracija upės dugno nuosėdose. Tyrimai atlikti abiejuose upės krantuose, atsižvelgiant į šalia esančius taršos objektus. Nuosėdų tyrimui naudotas rentgeno fluorescencinis spektrometras. Gauti rezultatai apdoroti ir palyginti su didžiausiomis leistinomis sunkiųjų metalų koncentracijomis (DLK) Lietuvos upėse. Nustatomos ėmimo vietos užterštumo kategorijos (laipsniai) pagal Zd rodiklį (HN 60:2004) taip įvertinant didžiausias taršos susitelkimo vietas. Tirtajame Vilnios upės ruože, viename mėginių paėmimo taške, yra nustatytas didelis suminis rodiklis (Zd), kuris siekia 118, o tai sudaro apie 9 % visų tirtųjų mėginių paėmimo vietų Vilnios upės tirtajame ruože.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Objektiv"

1

Schwerdtfeger, Stefanie, Mathias Wilde, and Martin Lanzendorf. Motive des Fahrens ohne (gültigen) Fahrschein. Goethe-Universität, Institut für Humangeographie, December 2017. http://dx.doi.org/10.21248/gups.40315.

Full text
Abstract:
Das Fahren ohne (gültigen) Fahrschein im ÖPNV ist bereits seit den 1960er Jahren ein Problem zahlreicher Verkehrsunternehmen. Auch für die ÖPNV-Nutzenden stellt es ein Problem dar, da Personen, die den ÖPNV ohne (gültiges) Ticket nutzen in Deutschland eine Straftat begehen. In der Wissenschaft wurde das Thema aus unterschiedlichen Perspektiven heraus untersucht (v.a. Rechtswissenschaften, Betriebswirtschaften, Kriminologie sowie einige sozialwissenschaftliche Ansätze), jedoch konzentriert sich die Forschung vorrangig auf sozio-demographische Charakteristika, Marktsegmentierungen und die Folgen des Fahrens ohne (gültigen) Fahrschein für Verkehrsunternehmen und -verbünde. Die Motive und Beweggründe des Fahrens ohne (gültigen) Fahrschein werden in den vorhandenen Studien lediglich objektiv betrachtet. Das Arbeitspapier zeigt die Ergebnisse einer Untersuchung der Motive des Fahrens ohne (gültigen) Fahrschein im Bediengebiet des Rhein-Main-Verkehrsverbundes (RMV), die mithilfe von qualitativen Interviews mit Personen, die bei einer Fahrkartenkontrolle kein (gültiges) Ticket vorzeigen konnten, exploriert wurden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Wisniewski, Katrin, Wolfgang Lenhard, and Jupp Möhring. Wie wichtig sind Deutschkenntnisse für ein erfolgreiches Studium internationaler Bachelorstudierender? Kernbefunde des SpraStu-Projekts. Deutscher Akademischer Austauschdienst (DAAD), February 2023. http://dx.doi.org/10.46685/daadstudien.2023.03.

Full text
Abstract:
Internationale Studierende brechen ihr Studium deutlich häufiger ab als deutsche Studierende. Häufig werden dafür insbesondere nicht ausreichende Sprachkompetenzen verantwortlich gemacht. In diesem Beitrag werden Kernergebnisse eines Projekts geschildert, das den Zusammenhang von Deutschkompetenzen mit dem Studienerfolg von internationalen Studierenden im Bachelorstudium empirisch untersuchte. Die Befunde verweisen auf sehr heterogene Sprachkompetenzen zum Studienstart und Schieflagen beim sprachlichen Hochschulzugang. Ferner zeigte sich, dass insbesondere rezeptive Kompetenzen (Lesen, Hören) tatsächlich eine wichtige Rolle für den objektiven Erfolg in der Studieneingangsphase spielen. Für den subjektiven Studienerfolg und die soziale und akademische Integration (die wiederum für den objektiven Studienerfolg eine entscheidende Rolle spielen) erwiesen sich andere sprachliche Faktoren als bedeutsam, insbesondere der Umfang des Sprachkontakts auf Deutsch.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Schneider, Sarah, Daniel Wolf, and Astrid Schütz. Workshop zur Diagnostik sozial-emotionaler Kompetenzen : SEC-I und SEC-SJT in der Anwendung. Otto-Friedrich-Universität, 2021. http://dx.doi.org/10.20378/irb-49179.

Full text
Abstract:
Der modular aufgebaute Workshop bietet eine wissenschaftlich fundierte Einführung in das Konzept sozial-emotionaler Kompetenzen. Der Schwerpunkt liegt dabei auf Möglichkeiten der Erfassung derartiger Kompetenzen im Rahmen der psychologischen Diagnostik in Einrichtungen zur beruflichen Förderung von Menschen mit Lernbehinderungen. Dementsprechend ist der Workshop in erster Linie als anwendungsorientiertes Training für Fachkräfte in der beruflichen Bildung zu verstehen, welche die an der Universität Bamberg entwickelten diagnostischen Verfahren SEC-I und SEC-SJT (Inventar und Situational Judgement Test zur Erfassung sozial-emotionaler Kompetenzen bei jungen Menschen mit (sub-)klinischer kognitiver bzw. psychischer Beeinträchtigung) anwenden bzw. mit der Anwendung betraute Personen schulen möchten. Der Workshop umfasst sieben Themenbereiche, die je nach Bedarf flexibel zusammengestellt werden können: Theoretische Grundlagen und verschiedene Definitionen sozial-emotionaler Kompetenz, Grundlagen psychologischer Diagnostik, Potenzielle Schwierigkeiten beim Einsatz der diagnostischen Verfahren, Anwendung des Fragebogens zur Selbsteinschätzung bzw. des Situational Judgement Tests, Anwendung des Fragebogens zur Fremdeinschätzung und objektive Verhaltensbeobachtung. Allgemeines Ziel des Workshops ist es, den sicheren Umgang mit den diagnostischen Verfahren zu erlernen und praktisch einzuüben.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Bücher, Julius. Indikatorengestützte Ansätze zur nachhaltigen urbanen Mobilität: Ergebnisse einer Literaturanalyse. Goethe-Universität, Institut für Humangeographie, Arbeitsgruppe Mobilitätsforschung, August 2023. http://dx.doi.org/10.21248/gups.69036.

Full text
Abstract:
Das Forschungsprojekt „MOWENDIKO: Konzeptstudie zur Entwicklung eines Mobilitätswendeindex für Kommunen“ untersucht die Einflussfaktoren auf urbane, nachhaltige Mobilität vor dem Hintergrund, dass bisher keine umfassende, standardisierte und wissenschaftlich fundierte Bestimmung von Indikatoren, welche den Fortschritt einer Mobilitätswende in Kommunen abbildet, besteht. Hierfür wird der zentrale Begriff der Mobilitätswende in den wissenschaftlichen Diskurs über die sozio-ökologische Transformation von Mobilität und Verkehr eingeordnet und das Konzept der Mobilitätskulturen erläutert, das als Ausgangspunkt für die Erfassung der vielfältigen Einflussfaktoren auf Verkehr und Mobilität dient. Grundlage der Erarbeitung des Mobilitätswendeindex ist die Untersuchung von indikatorengestützten Ansätzen aus dem Bereich nachhaltige, urbane Mobilität, die im Rahmen einer Literaturanalyse untersucht wurden. Analysiert wurden 35 Indikatorensysteme, die Aspekte von Mobilität, Radverkehr, Fußverkehr, Öffentlicher Verkehr und Nachhaltigkeit abbilden. Die Ergebnisse der Literaturanalyse verdeutlichen, dass ein solcher Index sowohl subjektive als auch objektive Einflussfaktoren auf Mobilität abbilden sollte. Darüber hinaus zeigt sich, dass der Fokus auf die Operationalisierung des politischen Prozesses der Mobilitätswende eine Lücke in der bisherigen Forschung zur indikatorengestützten Analyse von Mobilität und Verkehr darstellt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ziegler, Britta, and Sylvia Crumbach. Der ArcheoKoffer - mittelalterliches Leben im böhmisch-bayerischen Grenzgebiet : Mitmachangebot 1 für Schulklassen : den Geschichtspark Bärnau-Tachov im Klassenzimmer erleben. Otto-Friedrich-Universität, 2024. http://dx.doi.org/10.20378/irb-94659.

Full text
Abstract:
Der Lehrstuhl für Archäologie des Mittelalters und der Neuzeit ist eng verflochten mit dem 2011 eröffneten Geschichtspark Bärnau-Tachov im östlichen Landkreis Tirschenreuth, in der Oberpfalz. Die Anlage ist mit einer Fläche von fast 11 ha und über 30 authentisch nachgebauten Gebäuden das größte mittelalterliche archäologische Freilichtmuseum Süddeutschlands und stellt das Alltagsleben in der Bavaria Slavica vom 8./9. bis zum 14. Jahrhundert dar. Der Lehrstuhl für Archäologie des Mittelalters und der Neuzeit, der bereits seit 2010 im wissenschaftlichen Beirat des Geschichtsparks engagiert ist, kooperiert auch mit dem angegliederten ArchaeoCentrum Bayern-Böhmen. Im Jahr 2018 eingeweiht, macht diese Institution das gemeinsame Kultur- und Naturerbe im Grenzgebiet Bayern-Böhmen dauerhaft, nachhaltig und umfassend erlebbar. Der Geschichtspark bietet als außerschulischer Lernort auch die museumspädagogische Präsentation des ArcheoKoffers an, der von der Autorin im Rahmen des ArcheoCentrums entwickelt wurde. Der hier vorgelegte Katalog des ArcheoKoffers übernimmt die Funktion der Ausstellungstafeln einer musealen Präsentation: Hiermit werden die im Museumskoffer enthaltenen Objekte erläutert und in einen historischen und archäologischen Kontext gesetzt. Darüber hinaus bietet der Katalog eine überblicksartige Präsentation der einzelnen Baugruppen des Geschichtsparks Bärnau-Tachov.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Heeg, Susanne, and Marit Rosol. Gebaute Umwelt : aktuelle stadtpolitische Konflikte in Frankfurt am Main und Offenbach. Goethe-Universität, Institut für Humangeographie, August 2014. http://dx.doi.org/10.21248/gups.34690.

Full text
Abstract:
Susanne Heeg & Marit Rosol: Vorwort Svenja Keitzel, Janine Pößneck & Ole Werner: Zwangsräumungen in Frankfurt am Main - Wandel des Wohnungsmarktes und seine Folgen Eva Kuschinski: Sozialer Wohnungsbau lohnt sich nicht - Ökonomisierung der Frankfurter Wohnungspolitik am Beispiel der ABG Frankfurt Holding Nicole Dornig & Andreas Blechschmidt: Betrieblicher Wohnungsbau im Wandel: Eine Untersuchung am Beispiel der Eisenbahnersiedlung in Frankfurt-Nied Jakob Hebsaker & Pieterjan Dom: Alternatives Wohnen zwischen Häuserkampf und GmbH – Zur Entwicklung der Idee des Mietshäuser Syndikats Lucas Pohl & Franziska Vaessen: Die Möglichkeit von Irrelevanz: Zur stadtpolitischen Auseinandersetzung um selbstverwaltete (Frei-)Räume am Beispiel des „Instituts für vergleichende Irrelevanz“ in Frankfurt am Main Lara-Maria Mohr & Franziska Schmidt: Wohnraum verdichten, Wohnraum vernichten? - Bürgerbeteiligung bei der Planung von innerstädtischer Nachverdichtung Amrei Biedermann, Andre Mascarinas & Anna-Lena Ripperger: Wie die Verbriefung von Gewerbeimmobilien deutsche Städte verändert – das Beispiel City Tower in Offenbach am Main Der vorliegende 12. Band des vom Institut für Humangeographie herausgegebenen „Forum Humangeographie“ beschäftigt sich mit politischen Fragen rund um Wohnen und Immobilienentwicklung in Städten. Er vereint theoretisch fundierte und zugleich aktuelle empirische Beiträge zur Verwertung, Nutzung und Gestaltung der gebauten Umwelt, aber auch zu den Fragen, was der Verlust von Wohnraum bedeutet und welche alternativen Ansprüche an die gebaute Umwelt formuliert werden. Im regionalen Fokus dieses Sammelbandes stehen Frankfurt am Main und Offenbach als Teil der Rhein-Main-Region. Dieser räumliche Bezug hat forschungspraktische (z.B. Zugänglichkeit von Expert_innen), aber auch inhaltliche Gründe, da sich in dieser Region Wohnen und die gebaute Umwelt im besonderen Maße als gesellschaftliches Konfliktfeld – gekennzeichnet durch Phänomene wie Büroleerstand, Wohnungsmangel und Widerstand gegen Wohnen als Ware – erweisen und untersuchen lassen. Die Rhein-Main-Region ist wie andere große deutsche Metropolregionen von einem angespannten Immobilienmarkt geprägt, der das Ziel volatiler, d.h. in Bezug auf Umfang und Objekte sehr stark schwankender, Investments ist. Bis 2008 flossen Investitionen vorrangig in den Bürobestand, im Zuge der Finanz- und Schuldenkrise wurden Investments institutioneller Anleger jedoch in den Wohnungsmarkt umgelenkt (Scharmanski 2013; Heeg 2013). Hintergrund hierfür sind einerseits eine steigende Zahl von sog. notleidenden Krediten („non-performing loans“) im Büroimmobilienbereich (vgl. Biedermann et al., Kap. 7) und andererseits anziehende Mieten und Eigentumspreise auf dem Wohnungsmarkt, welche Investitionen in Wohnimmobilien lukrativ werden lassen (Kholodilin/Mense 2012). In der Folge werden vermehrt Luxuswohnungen erstellt und wird preiswerter Wohnraum vernichtet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Vuksanović, Vuk, and Srđan Hercigonja. Između emocija i realizma: Dva lica turske spoljne politike na Balkanu. Belgrade Centre for Security Policy, June 2013. http://dx.doi.org/10.55042/dvvy2324.

Full text
Abstract:
U poređenju sa komentarima o delovanju Rusije i Kine, prodornijem odnosu Turske prema Balkanu se ne poklanja dovoljno pažnje. Kako bi se ova praznina popunila, istraživački tim Beogradskog centra za bezbednosnu politiku (BCBP) sproveo je istraživanje zasnovano na analizi sekundarnog izvornog materijala ali, što je još važnije, i na razgovorima koji su sa šesnaest istraživača i pripadnika akademiske zajednice obavljeni u Istanbulu i Ankari. Iako konsultovani izvori imaju različite biografije i političke simpatije, istraživanjem je utvrđeno da su im određene teme svima zajedničke. Turska spoljna politika na Balkanu, naime, ima dva aspekta. Prvi je zasnovan na emocijama, i tu je spoljna politika države definisana njenim posebnim vezama sa tom oblašću, odnosno zajedničkom istorijom, društvenim vezama, faktorima identiteta i nasleđem Otomanskog carstva. S obzirom na društveno-kulturne veze i činjenicu da je Bosna i Hercegovina država u kojoj je to nasleđe najprisutnije, ona se u kontekstu posebnih veza sa Turskom pominje najčešće. Drugi pristup je ukorenjen u tradicionalnom spoljnopolitičkom realizmu koji proizlazi iz objektivne i proračunate procene regionalnog odnosa snaga i sopstvenih interesa. U okviru tog pristupa, Turska iz bezbednosnih i strateških razloga nastoji da deluje pragmatično i ostvaruje svoje namere na Balkanu, a da se pritom ne uplete u krize koje bi mogle da joj ometaju uticaj u regionu. Ovaj pristup Tursku vodi ka aktivnim odnosima sa Srbijom, koja je u strateškom smislu značajna zemlja u regionu, jer je Ankara duboko uverena da, ukoliko želi da bude delotvorna na Balkanu, mora da ima partnerski odnos sa Beogradom. Pri tome, mora da uspostavi ravnotežu između emocija i realizma. Mora pažljivo da neguje odnose sa zajednicama sa kojima ima kulturne i verske veze, kao što su Bošnjačke i Albanske, ali i da istovremeno pazi da od sebe ne odgurne države poput Srbije, čije joj je partnerstvo neophodno ukoliko želi da postigne uspeh na Balkanu. Turska spoljna politika u regionu prošla je kroz dve faze. U prvoj joj je politika prema Balkanu bila previše fokusirana na istoriju i faktore identiteta. Ta praksa je posebno došla do izražaja u fazi koju kritičari vole da nazivaju „neoosmanizmom“, a koja se najčešće povezuje sa Ahmetom Davutogluom, nekadašnjim ministrom inostranih poslova Turske (2009-2014) i kasnije premijerom (2014–2016). Treba naglasiti da je Redžep Tajip Ergodan i tada bio na vlasti, ali je za politiku prema Balkanu bio zadužen prvenstveno Davutoglu. Međutim, upravo zbog retorike kojom se akcenat stavljao na emocije, istoriju i kulturu, spoljna politika Ankare u regionu je tokom tog perioda doživljavala neuspehe jer su lokalni hrišćanski narodi Tursku doživljavali kao ekspanzionističku silu koja se poziva na ranije imperijalno nasleđe, i kao pristrasnog posrednika koji favorizuje muslimanske zajednice kakva je npr. bošnjačka. Realistički impulsi turske spoljne politike su na površinu izbili u drugoj fazi. Ona je započela odlaskom Ahmeta Davutoglua, kada je predsednik Redžep Tajip Erdogan preuzeo čvršću kontrolu nad spoljnom politikom zemlje, pa i prema Balkanu. Ankara od tada stavlja veći naglasak na realizam i pragmatizam, za razliku od ranijeg insistiranja na strastvenoj, istorijskoj retorici. Ovu transformaciju simbolizuju bliže veze sa Srbijom koje balkanskoj politici Ankare daju veću slobodu. Pre nego što se pojavila vest o Erdoganovoj pobedi, tokom predsedničkih i parlamentarnih izbora koji su u Turskoj održani u maju 2023. godine vodila se žestoka debata o budućem smeru spoljne politike zemlje. Dok su neki tvrdili da ona mora da ostane nepromenjena bez obzira na ishod izbora , drugi su verovali u potencijalne promene u sveukupnom odnosu zemlje sa akterima kao što su EU, SAD i Rusija . Međutim, ni pre ni nakon izbora nije bilo naznaka da će se spoljna politika Turske prema Balkanu bitno promeniti. Naprotiv, može da se očekuje da će upornost međunarodnih i domaćih faktora koji su u igri dovesti do dosledne balkanske politike Turske, te da će tamošnje spoljnopolitičke elite, kada se angažuju na Balkanu, i dalje biti prinuđene da balansiraju između emocija i realizma.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Andersson, Ellen, Maria Andersson, Charlotte Berg, Ruben Hoffman, Magdalena Jacobson, Linda Keeling, Mikaela Lindberg, et al. Transport av dräktiga djur, transport av unga djur och åldersbestämning av foster. SLU's Scientific Council for Animal Welfare, Swedish University of Agricultural Sciences, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.6bmbos65rf.

Full text
Abstract:
De flesta lantbruksdjur transporteras endast enstaka gånger i livet och har därför sällan möjlighet att vänja sig vid transporter på ett sätt som skulle förebygga stress och bidra till en god transportupplevelse. Att skapa förutsättningar som minimerar påverkan på djuren och underlättar drivning av djuren är därför av stor vikt. Livdjurstransport eller transport till slakt kan vara en mycket stressfylld situation för djur. EFSA har under 2022 publicerat tre olika utlåtanden om transport av nötkreatur, små idisslare och gris. EFSA har i sina utlåtanden identifierat följande relevanta välfärdsrisker: social stress i samband med omgruppering, stress då djuren hanteras av ovarsamma människor eller av människor som de inte är vana vid, stress på grund av värme eller kyla, skador, rörelsestress (orsakat av fordonets rörelser), predationsstress (specifikt hos får som drivs med hund), hunger, törst, respiratoriska problem (specifikt hos nötkreatur), begränsade rörelsemöjligheter, svårigheter att vila och sensorisk överstimulering. Sammantaget kan dessa välfärdsrisker leda till ackumulerad och hög stress, rädsla, smärta, obehag och utmattning hos djuren. Nötkreatur, grisar och får är sociala djur som lätt stressas om de separeras från sin grupp. Att ta hänsyn till deras naturliga flockbeteende genom att t.ex. inte driva djur enskilt utan i grupp (undantag för vuxna handjur som ofta behöver hanteras enskilt) är därför viktigt både före, under och efter transport. Omgrupperingar och social stress riskerar att leda till aggressioner och oönskade beteenden då djuren kan komma att skada sig själva eller varandra. Djurs tidigare erfarenheter av att bli hanterade av människor påverkar deras upplevelse och stressnivå vid hantering i samband med transport. En mer vänlig hantering av djuren tidigt i livet kan underlätta hanteringen i samband med transport. Djurens rädsla utgör en välfärdsrisk, både för djuren själva och för den transportör som ska hantera dem. Utlastningsutrymmen och drivvägar behöver vara väl designade för att få ett bra flöde när djuren lastas respektive lastas av och den som hanterar djuren behöver ha god kunskap om djurens naturliga beteenden. Hunger och törst kan uppstå hos djur under tiden från lastning till transport och urlastning. Risken för att djuren ska uppleva hunger och törst ökar med längre transporttider. Unga djur har ett naturligt tätare födointag vilket man kan behöva ta hänsyn till vid transport genom att erbjuda djuren möjlighet att äta och dricka oftare än äldre djur. I nuläget finns det inga optimala lösningar på hur man ska kunna tillgodose behovet av vatten eller annan utfodring på transport då intaget även påverkas av stress och sociala faktorer utöver vana vid utrustningen. Djurtätheten på transportfordonet är en viktig faktor som påverkar djurens möjligheter att hålla balansen och att kunna ligga ned och vila, men även risken för skador och död. Behovet av att kunna ligga ned under transport ökar med transportens längd och huruvida djuren ligger ned är kopplat till vilket utrymme som ges, där större utrymme leder till att fler djur ligger ned. Sen dräktighet räknas som ett tillstånd då det inte är lämpligt att transportera ett djur eftersom transport under denna period kan leda till negativa konsekvenser för djurets välfärd och risker för avkomman. Dräktighet innebär ökad sårbarhet både fysiskt och fysiologiskt. För dräktiga djur innebär därför den stress som förflyttning, lastning, ny miljö, okända människor, rörlig och ostabil transport, transportfordonets förutsättningar, samt avsaknad av foder och vatten under längre perioder, en större påfrestning med en ökad risk för negativa konsekvenser, än för icke-dräktiga djur. Dräktiga djur har en ökad metabolism och värmeproduktion, framförallt under sen dräktighet, vilket gör dräktiga djur mer känsliga för värmestress än icke-dräktiga djur. Vidare blir fysisk ansträngning jobbigare för det dräktiga djuret beroende både på den ökade tyngden och dess påverkan på rörelseapparaten. Även cirkulationssystemet blir mer ansträngt med en förhöjd hjärtfrekvens som följd. Vid värmestress ökar dessutom andningsfrekvensen påtagligt. Kortisol har en viktig roll i slutet av dräktigheten och för att initiera förlossning. I slutet av dräktigheten stiger kortisolnivåerna i moderdjurets blod till följd av att fostrets kortisolproduktion ökar. Förhöjda kortisolnivåer till följd av stress och fysisk ansträngning i samband med lastning, hantering, omgruppering, transport och nya miljöer kan orsaka abort eller för tidig igångsättning av förlossningen. Flera studier visar att det även finns risker under andra delar av dräktigheten. Transport ökar till exempel risken för embryonala förluster under tidig dräktighet hos gris, framför allt under vecka två till fyra, vilket är en kortisolkänslig period. För nötkreatur finns det risk för embryonala förluster vid transporter under dräktighetens första två månader och studier på får har visat på negativa effekter på lamm och ökad risk för fosterdöd vid förhöjda kortisolnivåer hos tackan. Det finns även en risk för epigenetiska effekter hos fostren vid stress hos moderdjuret, vilka kan komma att påverka avkomman senare i livet. När hondjuren ökar i vikt genom fostertillväxt och ökad volym av fostervätskor, påverkas deras rörlighet och förmåga att hålla balansen vilket kan göra att både lastning och transport försvåras samt innebära en ökad risk för halkskador och fläkningsskador. Eventuella led- och klövproblem kan dessutom förvärras eller försvåra rörelsemöjligheterna, även om uppenbar hälta inte alltid kan ses. Den ökade storleken gör att dräktiga djur kräver större plats under transporten, både för att djuren i sig är större, men också för att de ska kunna parera rörelser och hålla balansen. Dräktiga grisar minskar sin aktivitetsnivå och har större behov av att ligga ned och vila vilket behöver tillgodoses under transport. I slutet av dräktigheten, oklart exakt när, sker en uppmjukning av vävnaderna i bäckenregionen vilket är mer påtagligt för nötkreatur än för små idisslare och suggor. Uppmjukningen kvarstår även en tid efter förlossningen. Uppmjukningen ger försämrad stabilitet vid rörelse, vilket innebär risker vid både lastning och transport. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till detta och har god tidsmarginal vid transport av dräktiga eller nyförlösta djur, så att djuren inte riskerar att transporteras under den tid som bäckenet är instabilt. Den vetenskapliga evidensen för EU:s regel om 90 % av den förväntade dräktighetstiden som gräns för transport av dräktiga djur förefaller oklar. Rådet ställer sig bakom konklusionen i EFSA:s utlåtande om transport av nötkreatur, små idisslare och gris, om att vetenskapliga belägg för den exakta nu gällande gränsdragningen saknas, samtidigt som det är tydligt att långt gången dräktighet är en riskfaktor för negativ djurvälfärd under transport. I de aktuella utlåtandena finns dock flera studier citerade som visar på sårbarhet för de dräktiga djuren och deras foster under en period som i många fall är längre än de sista 10 % av dräktighetstiden samt att det finns en ökad sårbarhet även under andra delar av dräktigheten och att både moderdjur och foster kan påverkas negativt av att transporteras. Det finns risk för att den stress som en transport innebär kan leda till att det sent dräktiga djuret aborterar eller att förlossningen sätts igång under eller strax efter transport. Då det således föreligger risker för foster och moderdjur vid transport av dräktiga djur under stora delar av dräktighetsperioden anser Rådet att transport av dräktiga djur (nötkreatur, får och gris) om möjligt bör undvikas. Vid transport av unga kalvar, smågrisar och lamm måste hänsyn tas till flera faktorer, såsom ålder, immunförsvarets utveckling, djurens allmänna hälsostatus, huruvida djuren är avvanda eller inte, social stress, etc. Unga djur är generellt känsligare än vuxna djur, och påverkas än mer av att utsättas för hunger och törst, kalla och varma transporter, och begränsade möjligheter att vila under transport. Under perioden då det passiva immunförsvaret går ned samtidigt som det aktiva immunförsvaret är under uppbyggnad är djuren extra känsliga för infektioner. Hur väl ett ungt djur klarar en transport beror bl.a. på längden på transporten (ju längre transport desto större risk för djurens välfärd), samt djurets ålder och vikt. Tiden mellan två och fyra veckor är en känslig ålder för transport av kalvar. Enligt EFSA bör inte kalvar transporteras tidigare än vid fem veckors ålder och de bör väga minst 50 kg. För lamm rekommenderas att djuren transporteras först efter avvänjning. Vidare behöver hänsyn tas till djurens behov av foder och vatten, så att deras närings- samt vätskebehov tillgodoses. Hänsyn behöver även tas till på vilket sätt de är vana vid att inta foder och vatten, och om djuret hålls på liknande sätt i transporten som de är vana vid, exempelvis i samma grupp eller tillsammans med sin mamma. Det kan vara klokt att utfodra djuren innan transport för att minska risken för hunger under transporten. Vid mjölkgiva till kalv behöver tid ges för digestion innan transport för att minska risken för diarré. Icke avvanda djur upplever en större stress runt transport än avvanda djur (vid transport utan moderdjur) och det är därför bättre att företrädesvis transportera djuren efter avvänjning. Unga djur är heller inte motoriskt färdigutvecklade, vilket kan påverka deras balans under transport samt vid på- och avlastning. Yngre djur ligger ned och vilar i större omfattning än vuxna djur. Yngre djurs behov och möjlighet att vila påverkas av vad som sker under transporten, t.ex. hur fordonet körs, vägbanans utformning och fordonets komfort, men också av transportens längd, utrymme per individ och om det är tillräckligt med strö för att kunna ligga bekvämt. I dagsläget saknas en tillfredsställande diagnostisk metod för att med säkerhet bestämma den exakta dräktighetslängden hos ett moderdjur som befinner sig i sen dräktighet, utöver dokumentation baserad på betäcknings-/inseminationsdatum, som Rådet bedömer vara det säkraste sättet att undvika transporter i sen dräktighet. För nötkreatur kan rektalisering vara en enkel och billig metod för att utesluta sen dräktighet, men detta är inte tillämpligt för gris och får. För åldersbestämning av kalv- och lammfoster efter slakt eller avlivning används i nuläget referensvärden för CRL (crown-rump length) som huvudsaklig objektivt mätbar parameter, i kombination med bedömning av andra yttre kännetecken hos fostret, t.ex. behåring. De referensvärden för bedömning som används idag grundar sig dock till stor del på äldre studier, och i takt med att nöt- och fårpopulationen förändras genom aveln kan referensvärdena behöva anpassas i motsvarande utsträckning. Rådet rekommenderar att referensvärden för åldersbestämning av kalv- och lammfoster uppdateras.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography