Relevant bibliographies by topics / Och triage / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Och triage.

Dissertations / Theses on the topic 'Och triage'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 13 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Och triage.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Hedberg, Eleanor, and Anna Månsson. "Triage på skade- och uppsamlingsplats vid katastrof-och massskadesituationer." Thesis, Jönköping University, HHJ, Dep. of Nursing Science, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-1527.

Full text
Abstract:

Begreppet triage är centralt inom katastrofmedicin. Syftet med triage är att utnyttja de medicinska resurserna optimalt, samt att vid masskade- och katastrofsituationer differentiera drabbade med sannolik överlevnad från de med förestående död. Det är av yttersta vikt att den som utför triage är införstådd med de etiska värderingar som styr tillvägagångssättet samt det triagesystem som används. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur triage används i katastrof- och masskadesituationer på skade- och uppsamlingsplats. Genom strategiskt urval har retrospektiva studier identifierats. Till resultatet har tolv katastrof- och masskadehändelser sammanställts och analyserats med fokus på förekomst av triage på skade – och uppsamlingsplats, triagesystem och över- och undertriage. Vid de välfungerade insatserna utnyttjades de medicinska resurserna effektivt, en väletablerad och genomförd triagestrategi användes. Vid de moderata insatserna förekom såväl över- som undertriage. De mindre välfungerande insatserna karaktäriserades av att ingen triage eller recusitering av de drabbade utfördes, arbetet var oorganiserat och drabbade transporterades på ett ostrukturerat sätt. Faktum är att litet finns dokumenterat kring användandet av triage på skade- och uppsamlingsplats, det existerar litet forskning samt litet eller ingen validering kring de triagesystem som används idag. Ytterligare forskning krävs för att förstå och överföra erfarenheter från reella händelser.


The concept triage is central within disastermedicine. It alludes the medical recourses optimally, and in mass casualties- or disastersituations it differentiates victims who are likely to survive from those with imminent death. It is of outmost importance that the person performing triage is involved with the ethical value that runs the procedure and the practicing triagesystem. The aim with this literaturereview was to describe how triage is performed on scene and in treatment area. Through strategic sampling retrospective studies where identified. To the result a total of twelve disaster- and mass casualties situations has been complied and analyzed focused on the presence of triage on scene or in treatment area, triagesystem, and over- or undertriage. Within the well functioning efforts the use of the medical resources where effectively, a well established and well implemented triagestrategi where used. Within the moderate efforts it occurred as well over- as undertriage. The efforts that did not functioned well where characterized by no performing triage or resuscitation of the victims, unorganized performance on scene and unstructured transportation of the victims. It is a fact that a little has been documented about performing triage on scene or in treatment area, there exists few research efforts, and little or nothing about validations of the existing triagesystem that are practiced today. More research is needed to gain understanding and alienate experiences from intrinsically events

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Fredriksson, Lisette, and Annika Hemström. "Triageprocessen på akutmottagning : en enkätstudie om sjuksköterskors och läkares uppfattningar kring utbildning, förtroende och följsamhet." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3337.

Full text
Abstract:
Patientflöden till Sveriges akutmottagningar ökar varje år. För att ta emot och bedöma pati­en­ter på ett patientsäkert sätt används triage. En välfungerande triageprocess är en förut­sätt­ning för ett patientsäkert arbete på akutmottagning. Syftet med denna studie var att göra en granskning av triageprocessen på akutmottagning, uti­från sjuksköterskors och läkares uppfattningar kring utbildning, förtroende och följsam­het.  Metoden var en deskriptiv tvärsnittsstudie baserad på en webbaserad enkätundersökning ställd till sjuksköterskor och läkare som arbetade inom triageprocessen på två sjukhus i Mel­lansverige. Inkluderade respondenter uppgick till n=191. Data har analyserats med hjälp av kvantitativ- och kvalitativ metod. Enkätfrågor med slutna svarsalternativ har analyserats kvantitativt med Chi-2-test [Χ2] och presenteras med deskriptiv statistik. Fritext­svar i enkä­ten har analyserats kvalitativt med manifest innehållsanalys.  Resultatet visar att det finns brister i triageutbildningen på akutmottagningarna som deltog i studien. Framförallt uppger läkarna att de saknar utbildning i triageverktyg och triagepro­cessens rutiner. Respondenternas svar visar att det finns brister i hur väl innehållet i utbild­ningen stämmer överens med hur arbetssättet tillämpas i den kliniska verksamheten och att respondenterna inte känner sig väl förberedda inför att börja arbeta med triage i klinisk verk­samhet. Patienternas sjukdomstillstånd anses inte identifieras adekvat av triageverktyg eller under triageprocess. Utifrån aspekter kring övertriagering samt identifiering av om­vårdnads­behov och medicinska behov har SATS högre förtroende hos sjuksköterskorna än DPT. Dock uppger respondenterna på båda akutmottagningarna att omvårdnadsbehov och medi­cinska behov inte fullt ut identifieras av triageverktyg eller under triageprocessen. Få respon­denter uppger att informationsöverföring i triageprocessen fungerar väl på deras ar­betsplat­ser. Det förekommer att respondenterna avviker från triageverktyget, triageproces­sens ruti­ner samt prioriteringsordning. Respondenternas uppfattningar är att läkare frångår oftare än sjuksköterskor. Sjuksköterskor som arbetar med sjuksköterskeledd triage anser i högre grad än övriga respondenter att bristande följsamhet till triageprocessens rutiner på­verkar patient­säkerheten på deras arbetsplats.  Slutsatsen är att det finns brister i triageprocessen på akutmottagningarna i studien som skulle kunna inverka negativt på patientsäkerheten.
Inflow of patients to Sweden’s emergency departments are increasing every year. In order to receive and assess patients in a patient-safe manner, triage is used. A well-functioning triage process is a prerequisite for patient-safe work at the emergency department. The aim of this review was to study the triage process in the emergency department based on nurses’ and physicians’ perceptions of education, confidence and compliance.  The method was a descriptive cross-sectional study, based on a web-based survey sent to nurses and physicians active in the triage process in two hospitals in Sweden. Respondents included amounted to n=191. Data have been analyzed using quantitative and qualitative meth­ods. Survey questions with closed answer options have been analyzed quantitatively with Chi-squared test [Χ2] and is presented using descriptive statistics. Free text replies have been analyzed qualitatively with manifest content analysis.  The results show that there are shortcomings concerning the triage education at the emer­gency departments participating in this study. Especially physicians state that they lack ed­ucation regarding the triage tool and in the triage process procedures. Respondents’ an­swers show that there are deficiencies regarding how well education content is consistent with how it is applied in the clini­cal ac­tivity and that respondents do not feel well prepared be­fore start­ing triage in clinical ac­tivities. Patients’ disease states are not regarded to be ad­e­quately identified by the triage tool or during the triage process. Based on aspects of over triage and identification of care and medical needs nurses show higher confidence in SATS than DPT. However, respondents at both emergency departments state that care and medi­cal needs are not fully identified by the triage tool or during the triage process. Few re­spondents state that infor­mation transfer in the triage process works well in their work­places. The re­spondents may deviate from the triage tool, the triage process procedures and priority order. Percep­tions of respondents are that physicians more frequently deviate than nurses. Nurses who work with nursing led triage consider in higher degree, than other re­spondents, that lack of compliance to triage process procedures affects patient safety at their place of work.  The conclusion is that there are shortcomings regarding the triage process in the emer­gency departments included in this study that could adversely affect patient safety.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Karlsson, Jeanette, and Sofie Granath. "Sjuksköterskan och triage : Hur kompetens, trygghet och följsamhet påverkar triagebeslutet." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75044.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Barkensjö, My, and Therese Tikka. "Patientupplevelse av triage." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20376.

Full text
Abstract:
Tidigare studier har visat vad patienten anser vara tillfredställande i samband med triage. Där framkommer att i mötet med vårdpersonalen vill patienten känna sig värdig, sedd och bekräftad. Detta ställer krav på vårdpersonalen och den kompetens de besitter. En förutsättning för patienttillfredsställelse är information om väntetider, patienternas medicinska tillstånd och en god vårdrelation. I mötet med patienten krävs kunskap om vad dessa tycker är viktigt och betydelsefullt i samband med triage. Kunskapen om vad som är viktigt är fortfarande inte tillräckligt belyst, ur ett patientperspektiv. Syfte var att beskriva patientens upplevelse av vad som var betydelsefullt för denne i samband med triage. En kvalitativ forskningsansats med en påföljande innehållsanalys valdes. 11 stycken intervjuer genomfördes på en mindre akutmottagning i väst Sverige.Informanterna som valdes ut var patienter på denna akutmottagning. I resultatet framträdde två domäner, bemötande och information. Kategorierna som följde var omvårdnad, trygghet, delaktighet, kompetens, omhändertagande, integritet, tid och kommunikation. Informanterna ansåg det vara betydelsefullt att bli bemötta på ett individuellt plan, detta innefattade allt från basal omvårdnad till att informanterna litade på triageteamets goda kompetens. Sanningsenlig information kring väntetider och prioriteringssystemet visade sig ha betydelse. Tidigare studier har visat att vården upplevdes som god om vårdpersonalen hade ett öppet förhållningssätt, visade hänsynsfullhet och lugn. Detta bekräftas i vårt resultat. Triageteamet skulle kunna tillgodose detta genom att våga uppskatta väntetiden, men också genom att vara tydliga i att informationen kan komma att förändras.
Program: Magisterprogram i vårdvetenskap med inriktning mot akutsjukvård
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bengtsson, Jonny, and Alexander Löfman. "Patientens upplevelse av triage och vård på akutmottagning." Thesis, Mittuniversitetet, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13507.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Akutsjukvård sker i första hand via en akutmottagning. Vid ett akut omhändertagande på en akutmottagning är det ytterst viktigt att patienten får den vård som krävs så fort som möjligt, därför används triagering så att den som är i mest behov skall gå först, oavsett belastning. Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att belysa patientens upplevelse av att bli omhändertagen och triagerad av sjuksköterskan på akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien har genomförts genom att granska och klassificera 14 artiklar som både är kvantitativa och kvalitativa. Resultat: Patienter som inte har livshotande symtom får ofta vänta länge på vård. Den långa väntan leder till att patienterna får en lägre grad av tillfredsställelse av sitt besök på akutmottagningen. Att ge patienten information om hur lång eventuell väntan kan bli och varför de får vänta upplever patienten som positivt och får därigenom en högre grad av tillfredsställelse av sitt besök på akutmottagningen. Diskussion: Efter triageringen är det viktigt att informera angående hur lång väntetiden kan räknas bli. Även om patienten inte har livshotande symtom måste sjuksköterskan skapa trygghet hos dem då de ofta känner mycket oro och ovisshet. Slutsats: Att bemöta patienten korrekt samt ge information angående triagen, eventuell väntetid, vart de kan köpa mat och dryck skapar en högre grad av tillfredsställelse hos patienten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Richter, Rebecka, and Jim Stein. "Kommunikation vid triage och på akutmottagning : En litteraturstudie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-461.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Syftet med triage på akutmottagningen är att säkerställa att patienter med störst behov av vård får det inom rimlig tid och på ett korrekt sätt. Triageprocessen inleds med att skapa en första kontakt mellan sjuksköterska och patient där kommunikationen är av stor betydelse. Att kunna delge andra människor information och dessutom kunna tolka och läsa av meddelanden är en del av kommunikationen samt att lyssna och ge svar på andra personers uttryck. Även icke-verbal kommunikation är en stor del av det som kommuniceras. Akutmottagningen är en stressig miljö och det finns mycket att lära angående vad som kan förbättra kommunikationen mellan sjuksköterska och patienter. Syfte: Att belysa hinder och befrämjande av kommunikation mellan sjuksköterska och patient vid triage och på akutmottagning. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Två huvudteman med sju underrubriker identifierades. Huvudtemana var: Befrämjande av kommunikation och Hinder för kommunikation. Underrubrikerna var: Verbal kommunikation, Icke-verbal kommunikation, Delaktighet i vård, Icke-delaktighet, Bristande individfokus, Tidsbrist och Informationsbrist. Slutsats: Av resultatet framgår att fler faktorer inom triage och akutsjukvård utgör hinder för kommunikation. Resultatet tyder på att patienterna saknar information om rutinerna på akutmottagningen samtidigt som sjuksköterskorna inte alltid anser sig ha tid för att ge informationen till patienterna. De faktorer som påverkar befrämjandet av kommunikationen stämmer överens med Habermas (1981/1990) teori där kommunikation baseras på öppenhjärtig grund, ärlighet och samförstånd. Klinisk betydelse: En mer patientcentrerad kommunikation och bättre information kan behövas på akutmottagningarna för att patienterna ska få bra vård och för att arbetet ska bli enklare för sjuksköterskorna.
Background: The purpose of triage in the emergency department is to ensure that patients with the greatest need of care receive it within a reasonable time and in a proper manner. The triage process starts by creating an initial contact between nurse and patient, where communication is a vital part. Being able to communicate information to other people and to interpret messages is a part of the communication and also to listen and provide answers to other people's expressions. Non-verbal communication is also a great part of what is communicated. The emergency room is a stressful environment and there is much to learn in what can make communication between nurses and patients better. Aim: To highlight what hinders and promotes communication between nurses and patients in triage and at the emergency department. Method: A general literature study based on ten qualitative articles. Results: Two main themes and seven subthemes were identified. Main themes were: Promoting communication and Obstacles for communication. Subthemes were: Verbal communication, Non-verbal communication, Participation in care, Non-participation, Lack of individual focus, Lack of time and Lack of information. Conclusion: The results of the study show that more factors in triage and emergency care became hindrance of communication. The patients lack information about the routines in the emergency department and the nurses do not have enough time to inform the patients. The factors that affect promotion of communication consist with Habermas (1981/1990) theory where communication is based on open-hearted grounds, honesty and understanding. Clinical implication: A more patient-centered communication and better information may be needed at the emergency departments to secure good care of the patients and thereby facilitate the nurses work.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Gossas, Håkan, and Liselotte Berg. "Hur ambulanspersonalens rapport och triage används på akuten." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67122.

Full text
Abstract:
Introduktion: En viktig del i vårdprocessen är kommunikation. Därför är det viktigt att den fungerar tillfredställande. En mycket bra och beprövad kommunikationsmodell är SBAR. Ambulanssjuksköterskan ska kunna överrapportera på ett adekvat och patientsäkert sätt. Triage används för att få ett bra flöde på akutmottagningen och patientsäker vård. Syfte: Att kartlägga hur ambulanspersonalen överrapporterar patienten till akutens personal. Samt hur ambulanspersonalens triage används av akutens personal. Metod: En observationsstudie med kvantitativ design samt kompletterande enkät av kvalitativ karaktär där personalen med fritext kunde beskriva vad som var positivt samt negativt med överrapporteringen den hade en kvalitativ karaktär. Resultat: i resultatet framkom det i samtliga observationerna att det finns en klar och tydligfältdiagnos samt att bakgrund finns med. Vitalparametrar som rapporteras varierar från inga alls till korrekt rapporterat. Att ge en rekommendation till mottagande enhet sker sällan. När det gäller ESS så rapporterades det i mindre än hälften av fallen. Arbetets betydelse: Det finns en ganska stor förbättringspotential när det gäller överrapportering från ambulanspersonal vad gällande SBAR och hur den ska användas. Samtidigt en förbättringspotential från akutens personal gällande att vara intresserad av vad ambulanspersonalen överrapporterar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Forsgren, Susanne, and Berit Forsman. "Sjuksköterskans arbete med Manchestertriage : arbetstillfredsställelse och kompetens." Thesis, University West, Division of Nursing, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1870.

Full text
Abstract:

Background: Triage is the sorting of patients according to the severity of medical assessment. Triage has a long history of use in Anglo-Saxon countries but is a fairly new method in Sweden. Researchers have described the Manchester triage group method (MTS) and a literature review of the concept; working contentment and competence focusing on triage. Aim: The ambition with this study was to describe a number of triage nurses working conditions. The research questions were; working with MTS- does it bring work contentment? What kind of competence is needed? Method: Data was collected from 74 triage nurses by a questionnaire containing 37 questions and two questions provided the nurses the opportunities to describe their triage experiences. Findings: The nurses found their job interesting and stimulating, but some reported unsatisfactory work environment due to lack of education, competence, support and high work load. The informants ask for more education; to solve and discuss patient scenarios and to participate in the developing of MTS. Sixty-three percent thought MTS was a difficult method with some disadvantages. The majority found triage to be a nurse task.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Persson, Anna, and Sara Persson. "Prehospital triage : Faktorer som har betydelse för bedömning och beslut." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14889.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Syftet var att beskriva skillnader i triagebeslut som förekommer bland olika personalkategorier samt att beskriva olika vitalparametrars betydelser för triage. En ökad belastning finns idag på den prehospitala akutsjukvården. För att fördela resurserna på bästa sätt, att ge vård inom rimlig tid som är nödvändig för patientens tillstånd, har triage införts. Triage innebär att bedöma och prioritera hur snabbt patienten behöver vård. Litteraturstudien hade en deskriptiv design. Vetenskapliga artiklar söktes i PubMed och Cinahl samt utifrån funna artiklars referenslistor. Tio artiklar inkluderades i studien. Det har visat sig att triage har viktig inverkan på patientens fortsatta vård. Det förekom skillnader i beslut beroende på vilken personalkategori som utförde triage. De med högre utbildning triagerade patienterna oftare till rätt avancerad vårdnivå. Ålder och vitalparametrarna andningsfrekvens, saturation och medvetandegrad hade inverkan på triagebeslutet. De patienter som undertriagerades visade på högre mortalitet. För att patientsäkerhet skall uppnås måste all sjukvårdspersonal bedöma patienten till rätt triagenivå för att minska lidande och mortalitet. Det finns en uppenbar vinst i att tidigt upptäcka sviktande vitala organfunktioner och följa hur detta utvecklas. All akutsjukvård, både prehospital och hospital vore förtjänt av ett gemensamt och standardiserat triageinstrument.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Chrisén, Mia, and Sofia Holm. "Faktorer som har betydelse för telefonsjuksköterskans triage och rådgivning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15399.

Full text
Abstract:
Sjukvårdsrådgivningen via telefon är väl förankrat hos Sveriges befolkning då det varje år rings många samtal dit. Avsaknaden av visuell kontakt och den begränsade tillgången till problemet gör att triage och rådgivning försvåras. Telefonsjuksköterskan kan inte ta del av den icke verbala kommunikationen såsom exempelvis ansiktsuttryck, kroppshållning eller sjukdomstecken på kroppen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som har betydelse för telefonsjuksköterskans triage och rådgivning i kontakt med den vårdsökande. I litteraturstudien som grund för resultatet har metoden varit att granska fjorton artiklar med kvalitativ ansats ur ett sjuksköterskeperspektiv. Resultatet visar att telefonsjuksköterskans triage och rådgivning påverkas av olika faktorer som är relaterade till den vårdsökande, telefonsjuksköterskans egna färdigheter och erfarenheter samt faktorer relaterade till organisation. Samtalen som telefonsjuksköterskorna tar emot är varierande till innehåll. Detta ställer krav på telefonsjuksköterskans professionella kompetens. Tidigare klinisk erfarenhet, bred kunskap och en god kommunikativ förmåga är viktiga egenskaper för telefonsjuksköterskan. Omvårdnadssituationen är komplex och för att kompensera för detta använder hon sig av olika strategier. Organisatoriska faktorer som påverkar triage och rådgivning via telefon är tillgången till beslutsstöd och tillgängligheten i vården. Framtida forskning som belyser hur telefonsjuksköterskan kan hantera stress och konfliktsituationer kan underlätta för telefonsjuksköterskan i hennes utsatta arbetssituation. Specialistutbildning till telefonsjuksköterska skulle göra vården säkrare för uppringaren men även förbereda telefonsjuksköterskan inför hennes yrkesroll.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Styrwoldt, Eva. "Över - och undertriage vid simuleringsövningar." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1084.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Elmersson, Johanna, and Lena-Marie Hammarström. "Triage och hänvisning av barn på akutmottagning. Sjuksköterskors erfarenhet och faktorer som kan påverka." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67703.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Beda, Boniface. "TRIAGE PÅ AKUTMOTTAGNING SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSER AV TRIAGEPROCESSEN - EN KVALITATIV STUDIE." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24461.

Full text
Abstract:
Bakgrund:​ RETTS-PSY är ett triageinstrument som sjuksköterskan använder vid triageprocessen för att genomföra prioriteringar och bedömningar av patienter på psykiatriska akutmottagningar. ​Syfte:​ Att undersöka sjuksköterskornas upplevelser av att bedöma patienter vid triagering med RETTS-PSY på en psykiatrisk akutmottagning. ​Metod:​ En kvalitativ deskriptiv studie gjordes och tretton sjuksköterskor och psykiatrisjuksköterskor från de större regionsjukhusens akutpsykiatriska mottagningar i Skåne intervjuades om RETTS-PSY bedömningsinstrumentet. Intervjuerna analyserades utifrån Burnards manifesta analysmodell. ​Resultat: ​Fyra kategorier och åtta subkategorier beskriver akutsjuksköterskors upplevelser av triagearbete. Dessa kategorierna är: ​Att känna stöd och trygghet, Känslor av god samstämmighet och överensstämmelse,​ ​Vikten av en professionell bedömning och Betydelsen av personliga egenskaper. ​ Triageskalan utgör en trygghet och ett arbetsredskap för sjuksköterskans triagearbete. Det krävs kunskap om bedömningsinstrumentet för att den akutpsykiatriska sjuksköterskan ska kunna erbjuda god patientsäkerhet på mottagningen samt undvika dubbel dokumentation. Nackdelen är att triageskalan inte täcker alla tecken och symtom som patienten uppvisar. ​Slutsats:​ Triageprocessen med RETTS-PSY upplevdes som positiv men kräver professionalism. Triageinstrument bör utvecklas och detaljeras​ ​så att sjuksköterskan får möjlighet att utnyttja hela sin kompetens och därigenom öka patientsäkerheten. Nyckelord:​ Akutpsykiatriska, Psykisk ohälsa, RETTS-PSY, Triagering, Upplevelse
Background: ​RETTS-PSY is a triage instrument used by the nurses during the triage process to implement priorities and assessments of patients in psychiatry care. ​Aim: ​To investigate the nurses' experiences of assessing patients with RETTS-PSY at a psychiatric emergency service. ​Method:​ A qualitative descriptive study was conducted, and thirteen nurses and psychiatric nurses were interviewed about using the RETTS-PSY as an assessment tool. Interviews were performed at major regional hospitals psychiatric emergency units in Scania, Sweden. The interviews were analyzed by Burnard, a qualitative content manifest analysis. Results​: Four categories and eight subcategories described experiences of triage work. The categories were: ​Feeling support and safety, Feelings of consistency and conformity, Importance of professional assessment and Importance of personal qualities. ​ The Triage scale RETTS-PSY was experienced as a safety tool for the nurse's triage work. Triage work requires knowledge and experience to provide good patient safety care and avoid duplication of documentation. One disadvantage was experienced, namely that the instrument does not cover all patient signs and symptoms. ​Conclusion:​ The triage with RETTS-PSY requires professionalism. The triage scale should be developed and refined so that the nurse is given the opportunity to practice all her skills for the safety and benefit of the patient. Keywords​: Emergency psychiatry, Experience, Mental illness, RETTS-PSY, Triage,
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Ejdelid, Marie, and Linda Hultqvist. "För- och nackdelar med triage inom primärvården relaterat till patientsäkerhet : En integrativ litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-425832.

Full text
Abstract:
Bakgrund. Primärvården expanderar globalt och genomgår en förändring. Tillgänglighet prioriteras vilket har lett till en ökning av triage via telefonrådgivning och drop-in mottagningar.  Syftet med litteraturstudien var att undersöka för- och nackdelar med triage i primärvården relaterat till patientsäkerhet. Metod. En integrativ litteraturstudie med induktiv ansats. Mixad metod med både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes och konvergent parallell design användes för att analysera artiklarna. Huvudresultat. Triage i primärvården bedömdes vara patientsäkert. Sjuksköterskor hade en god kommunikationsförmåga som bidrog till ökad patientsäkerhet. Däremot identifierades flertalet faktorer som riskerade att hota patientsäkerheten. Nackdelar vid triage via telefonrådgivning som uppmärksammades var bland annat beslutsstödsystemets brister och bristande kommunikationskunskaper hos sjuksköterskorna. Drop in-mottagningar behövde utvecklas men ansågs dock generellt främja patientsäkerheten. Vidare utbildning inom triage och kommunikation önskades för att säkerställa patientsäkerheten. Slutsats. Triage i primärvården via telefonrådgivning är fördelaktigt för patientsäkerheten. Litteraturstudiens resultat antyder även att triage vid drop in-mottagningar är fördelaktigt för patientsäkerheten, men ytterligare studier inom området krävs för att kunna undersöka om detta resultat reflekterar verkligheten. Sjuksköterskors kommunikationsförmåga kan utgöra både för- och nackdelar med triage i primärvården i förhållande till för patientsäkerheten, beroende på om kommunikationsförmågan är god eller bristande. Ett antal faktorer identifieras som riskerar att hota patientsäkerheten.
Background. Primary care is expanding globally and undergoing change. Accessibility is a priority, which has led to an increase in triage via telephone counseling and walk-in centres.  The purpose of this literature review was to examine advantages and disadvantages with triage in primary health care related to patient safety. The Design was an integrative literature review with an inductive approach. A mixed method with both qualitative and quantitative articles were used. Convergent parallel design was used to analyze the articles. Main findings. Triage in primary health care was judged to be safe for patients. Registered nurses had good communication skills that contributed to increased patient safety. However multiple factors that risked threatening patient safety were identified. Disadvantages identified in telephone triage were the flaws in the computerized decision support system and inadequacies in nurse’s communication skills among others. The walk-in centers needed to evolve but were considered to promote patient safety. Further education in triage and communication was requested to ensure patient safety. Conclusion. Triage in primary healthcare via telephone counseling is beneficial for patient safety. The results of the literature study also suggest that triage at walk-in centers is beneficial for patient safety, but further research is required to be able to investigate whether this result reflects reality. Registered nurses' communication skills can constitute both advantages and disadvantages of triage in primary health care in relation to patient safety, depending on whether the communication skills are good or lacking. Several factors are identified that risk threatening patient safety.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Söderlund, Mattias, and Johannes Mattsson. "Andningsbesvär under transport : En studie om skillnader och likheter i vitalparametrar och omvårdnadsåtgärder av äldre patienter med andningsbesvär, vid ambulanstransporter med olika transportprioriteter." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-101243.

Full text
Abstract:
Äldre patienter med andningsbesvär är en vanlig patientkategori inom ambulanssjukvården. Är det någon skillnad på patienters vitalparametrar eller givna läkemedel vid ambulanstransporter med prio 1 och prio 2. 43 ambulans och akutjournaler studerades retrospektivt. 24 prio 1 och 19 prio 2. Patienter som transporterats med prio 1 hade signifikant sämre värden på andningfrekvens, puls och kroppstemperatur. Det erhöll även syrgas i en betydligt större mängd. Merparten av prio 1 patienterna blev triagerade som röda, det vill säga livshotande sjuka. De äldre patienter med andningsbesvär som transporteras i ambulans med prio 1 är enligt studien betydligt sjukare än de som transporteras med prio 2.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Larsson, Adam, and Daniel Carlson. "Sjuksköterskors uppfattningar av triage av barn vid Prehospital Sjukvårdsledning." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-82924.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Beckman, Elisabeth, Anna Jemsby, and Paula Wiesel. "Faktorer som påverkar sjuksköterska och patient vid omhändertagande på akutmottagning." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1257.

Full text
Abstract:

I dagens samhälle ställs höga krav på sjuksköterskan. Hon/han

ska kunna möta och ta hand om patienter med olika bakgrund

och erfarenhet. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer

som påverkar sjuksköterska och patient vid omhändertagande på

akutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie, med

induktiv metod där fakta i resultaten kategoriserades i tre delar,

vilka var kompetens, bemötande och bedömning. Alla som utsätts

för något traumatiskt riskerar att drabbas av posttraumatiskt

stressyndrom. Detta gäller både sjuksköterska och patient. För att

inte omvårdnaden av patienten ska påverkas negativt, bör

sjuksköterskor som utsatts för traumatiska upplevelser få hjälp att

bearbeta dem. Studien visar att även om teknisk och praktisk

kompetens är nödvändig hos sjuksköterskan, påverkas patienten av

dennes beteende, bemötande och egna erfarenheter. En

patientinriktad omvårdnad medför att patienten känner

välbefinnande och säkerhet. Verbal och icke-verbal

kommunikationsförmåga värderas högt och är en förutsättning för

att patienten känner trygghet och värdighet. Vid omhändertagandet

bör patienten mötas och triagebedömas på ett korrekt och

respektfullt sätt. Både utarbetade triagemallar och VAS-skala

behöver användas i större utsträckning än vad som görs idag för att

förbättra omhändertagandet. Sjuksköterskan ska ta patientens

upplevelser på allvar för att uppnå en optimal omvårdnad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Ahlforn, Martin. "Kommunicera och rapportera : En undersökning av sjukvårdsrådgivares syn på patientsäkerhet och inflytandet på verksamhetens säkerhetskultur." Thesis, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-57633.

Full text
Abstract:

Sjukvårdsrådgivning via telefon har kommit att bli ett allt vanligare sätt att kontakta vården. Det är också ett smidigt sätt att i dagens mobila samhälle utnyttja tiden effektivt. Denna typ av sjukvårdsrådgivning skiljer sig från det annars traditionella sättet där sjuksköterskan fysiskt möter patienten till exempel på en vårdcentral. I anslutning till den tidigare sjukvården finns också etablerade metoder och riktlinjer för patientsäkerhet, vilket bidrar till att kontinuerligt sträva efter att upprätthålla god vårdkvalitet och trygghet för patienten. En metod är exempelvis det avvikelserapporteringssystem som sedan tidigare används inom bland annat Landstinget i Östergötland, vilket också har kommit att användas på Sjukvårdsrådgivningen i Linköping.

Syftet med denna studie var att inom en verksamhet för sjukvårdsrådgivning via telefon undersöka vilka attityder personalen har till patientsäkerhet, samt hur de själva beskriver sina åsikter angående detta ämne. Baserat på tidigare forskning relateras resultaten till vilken påverkan de uppskattas ha på verksamhetens säkerhetskultur.

En webbenkät användes som instrument i studiens datainsamling. Frågorna var sedan tidigare framtagna för att mäta patientsäkerhet inom traditionell sjukvård, vilka grundade sig på element från säkerhetskulturforskning. En av studiens centrala upptäckter tyder på att personalen tycker att det är svårt att hinna med att rapportera avvikelser. Det fanns också en tendens att flera sjukvårdsrådgivare berättar om avvikelser för arbetskamrater när de väl upptäcks, än antal som avvikelserapporterar på formellt vis. Vidare påträffades också att respondenterna inte är rädda för att be om hjälp när oklarheter i arbetet uppstår. En av studiens slutsatser var att sjukvårdsrådgivarna behöver mer tid till att kunna prioritera att rapportera avvikelser som upptäcks för att minimera informationsbortfall.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Mattson, Annette, and Ingela Oghammar. "Sjuksköterskors erfarenhet och kunskap av att triagera på akutmottagning." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2811.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Eckerdal, Ingela Erika. "Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av arbete med telefonrådgivning." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-9126.

Full text
Abstract:

I takt med teknikutveckling, vårdens ökade krav på tillgänglighet och effektivitet så ökar även vården som sker på distans. Telefonrådgivning är en del av den. Sjuksköterskor och patienter behöver numera inte befinna sig på samma plats vilket ställer andra krav på sjuksköterskornas kompetens. Arbetet som telefonsjuksköterska är en komplex arbetssituation som kräver specialistkunskaper och ger sjuksköterskorna utmaningar. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av arbete med telefonrådgivning. Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på följande fyra framträdande teman: Faktorer av betydelse för problem identifikation och beslutsfattande, faktorer hos telefonsjuksköterskan, kommunikationsfaktorer samt organisationsfaktorer. Diskussionen påvisade telefonsjuksköterskornas arbetsprocess som bestod i att skapa god kommunikation, samla information, bedöma vårdbehov, ge egenvårdsråd eller hänvisa vidare för att slutligen få tillbaka positiv eller negativ feedback. Slutsatsen var att telefonsjuksköterskorna hade en komplex arbetssituation med många påverkande faktorer. För att underlätta arbetet efterfrågades användarvänliga data/beslutstöd samt specialistutbildning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Fridljung, Jasmine. "Egenprovtagning och molekylär triage : En modell för att studera kostnadseffektiviteten av screeningprogram för livmoderhalscancer." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89029.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Sekandari, Zohib, and Shahin Saleh. "Emergency Department Triage Prediction of Emergency Severity Index using Machine Learning Models." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-259402.

Full text
Abstract:
Study Objective: The emergency department (ED) in the United States strongly rely on subjective assessment of patients. This study seeks to evaluate an electronic triage system based on machine learning models that can predict the patients emergency severity index (ESI). Methods: A dataset containing 560 486 patients triage data was investigated.Three different machine learning models was tested and evaluated. A crossvalidation table and a confusion matrix was conducted from each of the models. The precision rate, recall rate and f1-score were calculated and reported. Result: The Gradient Boosting model returned an accuracy rate of 68%. The random forest model returned an accuracy rate of 66%. The Gaussian Naive Bayesmodel returned an accuracy rate of 25%. Conclusion: The model that best predicted the ESI-level is the GradientBoosting model. Further testing is needed with better computational power since we could not train our model with the whole dataset.
Syfte: Akutmottagningen i USA förlitar sig kraftigt på en subjektiv värdering av patienter. Denna studie söker efter att evaluera ett elektronisk triage systembaserad på maskininlärningsmodeller som kan förutse patienters ESI. Metod: Ett data set som innehåller 560 486 patienters triage data har undersökts. Tre olika maskininlärningsmodeller har testats och evaluerats. En cross validation tabell och en confusion matrix har skapats för varje modell. Precision, recall och f1 värde har kalkylerats och rapporterats. Resultat: Gradient Boosting modellen har returnerat ett accuracy värde av 68%. Random Forest modellen har returnerat ett accuracy värde av 66%. Gaussian Naive Bayes modellen har returnerat ett accuracy värde av 25%. Slutsats: Modellen som har bäst förutsett ESI nivåerna är Gradient Boostingmodellen. Flera tester behövs med starkare beräkningskraft då vi inte kunde träna vår modell med hela datasetet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Duerlund, Sara, and Malin Karlsson. "Sjuksköterskans erfarenhet av införandet och arbetet med RETTS-Psy på en psykiatrisk akutmottagning : Ett omvårdnadsperspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25477.

Full text
Abstract:
Att arbeta som sjuksköterska på en psykiatrisk akutmottagning innebär ansvar att ta beslut i komplexa situationer samt ställer stora krav. För att underlätta bedömning av patientens vårdbehov och minska risken för subjektiva bedömningar genomfördes ett utvecklingsarbete genom införande av triageringsverktyget och beslutsunderlaget RETTS-Psy vid en psykiatrisk akutmottagning i Västsverige. Syftet med pilotstudien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa sjuksköterskans erfarenhet av införandet och arbetet med RETTS-Psy. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats via semistrukturerade intervjuer med fyra strategiskt utvalda sjuksköterskor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och fyra teman kunde urskiljas. Resultatet visade sjuksköterskans erfarenhet av att arbetssättet och akutjournalen tydliggjort patientens vårdbehov och då underlättat i prioriteringsarbetet samt bidragit till ökad patientsäkerhet. Att patienten blir bedömd efter snar ankomst erfors ha bidragit till bättre överblick, men även att sjuksköterskan upplevde en begränsning i omvårdnadssamtal och dokumentation. Valet av kvalitativ ansats som analysmetod ansågs passande då den insamlade datan svarade på pilotstudiens syfte som var att undersöka sjuksköterskans erfarenhet. Vidare forskning inom akutpsykiatrisk omvårdnad vore önskvärt likaså forskning om patientens upplevelse av omvårdnad och triagering på en psykiatrisk akutmottagning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Andersson, Anna, and Yvonne Sparavec. "Sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning på hälsocentral." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-62935.

Full text
Abstract:
Abstrakt Bakgrund: Telefonrådgivning har blivit en alltmer vanlig arbetsuppgift för sjuksköterskor som arbetar på hälsocentral inom primärvården. Det är ett sätt för uppringeren att komma i kontakt med hälso- och sjukvården. Telefonrådgivning innebär att telefonsjuksköterskan gör en snabb bedömning av uppringarens tillstånd  och hänvisar uppringaren till lämplig vårdnivå men även ger råd, stöd och undervisning. Kommunikationen har central betydelse där telefonsjuksköterskan måste kunna tolka även icke-verbal kommunikation. Telefonsjuksköterskan måste anpassa sitt arbete och sina beslut efter vetenskapliga, organisatoriska , ekonomiska och tekniska aspekter. Syfte: Att belysa telefonsjuksköterskans erfarenhet av att arbeta med telefonrådgivning. Metod: En litteraturöversikt baserad på åtta  artiklar som inkluderades efter kvalitetsgranskning. Resultatet sammanställdes utifrån en integrerad analys. Resultat: I analysen identifierades fyra huvudkategorier; möte med uppringaren, att göra bedömningar och ta beslut , ökande kravbild, samt känslor för arbetet, vilka  utmynnade i 7 underkategorier.  Faktorer som identifierades var att inte se uppringaren när man kommunicerar och tolkar både de verbala och icke visuella signalerna och att samtidigt vara både dörrvakt  och vårda uppringarna. Att rätt frågor ställs för att göra rätt bedömning betonas. Arbetet upplevs stimulerande men även stressande för telefonsjuksköterskor. Slutsats: Telefonrådgivning är en utmanande och stimulerande men svår arbetsuppgift. Att kunna sortera och förstå problemen utan att se uppringaren och samtidigt ställas inför de etiska svårigheter som genus och etnicitet gör att det ställs stora krav på telefonsjuksköterskan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Sunhede, Magdalena, and Nina Sandberg. "Patienters upplevelser av ett akutmottagningsbesök." Thesis, Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-112508.

Full text
Abstract:

The pressure is getting tougher on Accident and Emergency departments. Therefore it is crucial to study how the patient’s perceive their visit to the Emergency department. Knowledge about this enables improvement of routines, patient participation and patient safety. The purpose of the study was to investigate patient’s experiences of their visit at the Emergency department.

A descriptive design was used. Patients (n=91) who visited the Emergency department at Uppsala University Hospital during two weeks in October 2009, answered a questionnaire. The questionnaire consisted of 13 questions about the visit, waiting time and information.

The result showed that most of the patients found that the waiting time was acceptable and they perceived that the staff was competent and professional. On the other hand most patients perceived that they did not receive enough information of the prioritization of the patients in the Emergency department and information about expected waiting time.

The study result shows that one part of the patient didn´t get information about expecting waiting time and the order of priority and the conclusion was that the study shows that the majority of the patients perceived their Emergency department visit as positive.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Emmelie, Eng, and Lundberg Caroline. "Sjuksköterskans upplevelse av att arbeta på en akutmottagning : En litteraturöversikt ur ett svenskt perspektiv." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7461.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Lena, Runius. "Beskrivning av rådgivningssamtalet - möjligheter och svårigheter med sjukvårdsrådgivning per telefon." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13766.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva rådgivningssamtalet vid centrala sjukvårdsrådgivningar. Studien har gjorts som en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien har baserats på 12 vetenskapliga artiklar som har sökts fram via Cinahl och PubMed. Resultatet visade att rådgivningssamtalet innehöll en gemensam interaktion och bedömningsprocess, där sjuksköterskan analyserade och tolkade det objektiva och subjektiva i den vårdsökandes hälsoproblem för att nå fram till samförstånd i beslut och åtgärd. Processen skedde i ett ansiktslöst icke fysiskt vårdmöte mellan sjuksköterskan och den vårdsökande och kunde beskrivas utifrån fyra faser 1) att samla information 2) att analysera och tolka 3) att bedöma 4) att åtgärda. Sjuksköterskans möjligheter med samtalet var att skapa en bra relation och god kontakt, analysera hälsoproblemet och bedöma behov av vård och tolka den vårdsökandes känslor av upplevelsen runt symtom och situation. Sjuksköterskorna upplevde svårigheter med att ställa de rätta frågorna och att hantera känslor hos den vårdsökande. De vårdsökandes möjligheter var att bli vägledda och lotsade, hjälp att hantera oro och stöd till egen förmåga att hantera hälsoproblemet samt att bli tagen på allvar och att få vara delaktig. Att inte få respekt och bekräftelse av känslor och önskningar runt hälsoproblemet samt att bli behandlad som ett objekt var svårigheter för den vårdsökande i rådgivningssamtalet. Rådgivningssamtalets innehåll kan beskrivas som en process med fyra faser liknande vårdprocessen med en gemensam interaktion och beslutsprocess mellan sjuksköterskan och den vårdsökande för att nå fram till samförstånd i beslut och åtgärd.
The aim of the present literature studie was to describe the process of telephone nursing at the central medical care help line. Article search was performed through PubMed and Cinahl. The results showed that counseling call could be described by four phases 1) collect and disseminate information 2) analysis and interpretation 3) assessment 4)proceed. Opportunities for the nurse were to create a good relationship and good contact, analyze health problem and assess care needs and interpret the care seekers feelings of experience of the symptoms and situation. Results showed that nurses experienced difficulty in asking the right questions and to manage emotions of the care seekers. The care seekers opportunities in counseling call were to get their health assessed and guidance in managing their health problems, both practical and emotional. Not getting the respect and acknowledgment of feelings and desires around health problem were difficulties for the care seekers in the counseling call. The conclusion from this study is that the call may be described as a process with four phases similar to the care process with an interaction and decision-making with the nurse and the care seekers together to reach consensus in decision and action.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Spangler, Douglas. "An evaluation of nurse triage at the Emergency Medical Dispatch centers in two Swedish counties." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-324317.

Full text
Abstract:
Sjuksköterskor vid Sjukvårdens Larmcentral (SvLC) i Uppsala och Västmanlands län hänvisar regelbundet lågakuta patienter som bedöms inte vara i behov av ambulanssjukvård till alternativa vårdformer. I denna studie kopplades patientdata från SvLC till sjukhusregister för att identifiera patienter som besökte en akutmottagning inom 72 timmar efter en hänvisning vid SvLC. Prevalensen av ett antal utfallsmått undersöktes och logistisk regression användes för att fastställa effekten av ett antal variabler. 20% av hänvisade inringare besökte en akutmottaging inom 72 timmar. Av dessa fick 57% vård på specialistnivå och 37% lades in vid en slutenvårdsenhet. 86% av akutmottagningsbesöken gällde det besvär som patienten kontaktade SvLC för. Äldre patienter hänvisades mindre ofta till alternativa vårdformer, men löpte större risk att kräva vård på specialistnivå och läggas in vid sjukhuset till följd av ett akutmottagningsbesök. Samtal med personer som ringde in flera gånger per månad hänvisades oftare av SvLC än patienter med en kontakt under studiens lopp, medan patienter som ringt in endast ett fåtal gånger besökte akutmottagningen oftare och blev där oftare inlagda. Icke-användning av SvLCs beslutsstöd var vanligare bland hänvisade patienter. Uppdrag som avlsutades utan vidare hänvisning till en annan sjukvårdsinstans resulterade mindre ofta i ett akutmottagningsbesök. Prevalensen av akutmottagningsbesök och inläggningar vid sjukhus efter hänvisning liknar nivån som funnits i andra studier av nordisk prehospital triage. Baserat på resultaten från denna studie föreslås ett antal kvalitetsutvecklingsprojekt samt framtida studier.
Nurses working at the Emergency Medical Dispatch (EMD) centers in the Swedish counties of Uppsala and Västmanland routinely refer patients determined to not require an ambulance to non-emergency care. In this study, hospital records were reviewed to match calls to patients visiting an Emergency Department (ED) within 72 hours of being referred to non- emergency care by an EMD nurse. The prevalence of a number of outcomes was examined, and logistic regression models were used to analyze the effects of several variables of interest. 20% of callers referred to non-emergency medical care visited an ED within 72 hours. Of these, 57% received specialist level care, and 37% were admitted to the hospital. 86% of ED visits were found to be in regards to the condition the patient contacted the EMD for. Elderly patients were less likely to be referred to non-emergency care, but more likely to receive specialist care and be admitted. Very frequent callers were more likely to be referred to non-emergency care, while a moderate rate of contact was associated with increased odds of ED visitation and hospital admission from the ED. Non-utilization of the EMDs’ decision support tool was more common among callers referred to non-emergency care. Calls closed by dispatchers without further referral to other healthcare providers were less likely to result in an ED visit. The prevalence of ED visitations and admissions found in this study are similar to those found in other studies of Scandinavian pre-hospital triage, and a number of possibilities for quality improvement and future studies were identified.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Andréasson, Madelene, and Susanne Svenningsson. "Nästa nr 35 : Varsågod! Det resultatinriktade vårdmötet i triagen." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16867.

Full text
Abstract:
Akutmottagningarna i Sverige har på 74 akutintag besök av 2,5 miljoner människor. Problemet med långa väntetider blir allt större. Forskningen påvisar att de medicinska riskerna ökar när väntetiderna förlängs. När politikerna kräver att patienterna skall träffa läkare inom 60 minuter ställer det stora krav på akutmottagningarna. Akutmottagningarna svarar med att optimera flödesprocesserna, utnyttjar tiden maximalt samt omorganiserar sin personal. Vårdpersonalen upplever att mötet är kort och under stress därför bör det undersökas om patienterna upplever det samma. Syftet med uppsatsen är att beskriva patienternas upplevelse av det första mötet med sjuksköterska och läkare i samband med den första bedömningen i vårdrummet. Det är en empirisk studie med öppna intervjufrågor. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats gjordes för att få svar på patienternas upplevelser. Upplevelserna kommer att ligga till grund för att öka vårdpersonalens förståelse och förhållningssätt till patienterna i triagemötet. Resultatet visade att patienternas upplevelse är att de blir snabbt omhändertagna. Patienterna är nöjda med effektiviseringen samtidigt upplever de att mötet är något stressat. Mötet i triagen är symtominriktat, men de får förmedla den information de tycker är viktig. Vårdrummet noteras men har ingen större betydelse. Det viktigaste är ett snabbt förlopp med vårdpersonal som uppmärksammar patienterna. I diskussionen framkommer att informanterna inte förväntar sig att vara delaktiga i mötet, men om vårdpersonalen möter dem med förståelse, uppmärksamhet och helhetssyn så känner de sig bekräftade och därmed delaktiga. Sker mötet i avskilt vårdrum och en behaglig miljö skapas bättre förutsättningar för mötet.
Program: Fristående kurs
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Andersson, Liselotte. "Vårdnadshavarens erfarenhet av mötet med sjuksköterskan i triagen på en barnakutmottagningen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25522.

Full text
Abstract:
EN INTERVJUSTUDIEFörfattare: Andersson. L.Vårdnadshavarens möte med sjuksköterskan i barntriagen på en akutmottagning. Intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, Masternivå. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Instutitionen för vårdvetenskap, 2019.Bakgrund: Internationell forskning uppvisar resultat som tyder på att vårdnadshavare söker till barnakuten med sina barn för åkommor som kan tas om hand av primärvården. Söktrycket ökar och detta beror delvis på begränsad tillgänglighet inom primärvården men även att vårdnadshavare har större tillit till akutsjukvården och många hänvisas från sjukvårdsupplysningen 1177. Detta medför att ett stort antal vårdnadshavare med barn som söker till barnakuten hänvisas till annan vårdnivå, triageras hem med egenvårdsråd medan andra blir slutbehandlade i triagen av sjuksköterskan. Syfte: att beskriva hur vårdnadshavare till barn yngre än 15 år upplevde besöket på barnakutens triage. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ studie där en semi-strukturerad intervjuguide användes som stöd och tio vårdnadshavare blev intervjuade, som hade besökt barnakutens triage med sina barn. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Burnard (1996) med manifest tolkning och resulterade i tre subkategorier; barnet i centrum, att bekräfta vårdnadshavarens oro för barnet samt vårdnadshavarens nöjdhet med information samt en huvudkategori; vårdnadshavarens belåtenhet med barntriagen. Resultat: Visade att vårdnadshavarna uppskattade att sjuksköterskorna satte barnet i centrum, att de pratade med barnen, de ansåg att sjuksköterskorna var fantastiska med barnen, att de var experter och att de kunde lita på deras bedömningar. Flera av vårdnadshavarna poängterade att de var mycket nöjda med att barnen hade en egen kö till triagen, de var även nöjda med den information de fick vid hemgång från triagen. Slutsats: Vårdnadshavarna var mycket positiva till både barntriagen, sjuksköterskorna som de träffade och var nöjda med de egenvårdsråd de fick för att kunna sköta det sjuka barnet hemma. Vårdnadshavare behöver stöd i egenvårdsbeslut, tillgången på någon att fråga är begränsad, mer utbildning behövs för att de ska själv ska kunna ta hand om de banala åkommorna såsom feber, magsjuka o dyl. i hemmet.Nyckelord: Akutmottagning, barn, förälder, upplevelse, triage, vårdnadshavare
AN INTERVIEW STUDYAuthor: Andersson, L. Guardians´ meeting with a nurse in a paediatric emergency departments triage. An Interview study. Master´s Degree Project in Nursing 15 Credits points, Malmö University: Faculty of Health and Society Department of Care Science, 2019.Background: International research has shown that guardians´ tend to make use of paediatric emergency department for disorders that the primary care provider is able to address. The pressure to seek healthcare increases in part due, to the fact that it is difficult to book an appointment at primary health care centres. Additionally guardians´ have an increased trust in paediatric emergency departments and many are referred there by the healthcare guide 1177. This means that a large number of guardians´ seeking health care for their children from the pediatric emergency departments, are referred to another level of care, and thus either return home with self-care counsel or be treated by a triage nurse. Purpose: The aim of this study is to describe how guardians´ with children younger than fifteen years old, perceived the experience of emergency paediatric triage. Method: This study is qualitative and data was gathered using semi-structured interviews. Ten guardians´ who took their children to a paediatricemergency department triage took part in the study. The collected data was analysed using Burnard´s (1996) qualitative content method and three subcategories were identified; placing the child at the centre, confirming the guardian´s concern for the child and the guardians´ satisfaction with the information they received. One main category was also identified; the guardians´ satisfaction with the emergency department triage. Results: The results indicates that guardians´ appreciate when nurses place children at the centre, they communicate well with children, were fantastic with children and they were experts whose assessment guardians´ relied on. Most guardians´ were satisfied with the fact that children have their own triage and were also satisfied with the home-care information they received from nurses. Conclusion: Guardians´ responded positively to the emergency paediatric triage and to the triage nurses. They were pleased with the self-care advice that they received when they had to take care of the child at home. Guardians´ need support when making self-care decisions as there are few people to ask. Moreover guardians´ need more education to help them treat trivial illness such as fever or gastric disorders.Keywords: emergency department, guardian, paediatric, parent, experience, care, triage
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Knutsson, Malin, and Maria Ruwoldt. "Sjuksköterskors upplevelser av triagering vid akutmottagning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-77526.

Full text
Abstract:
Abstract Bakgrund Varje år hanterar svenska akutmottagningar omkring två miljoner patientbesök. De flesta besök inleds med att sjuksköterskan genomför triagering av patienten för att på så vis besluta vilken vårdnivå och klinik patienten skall hänvisas till. Detta görs för att öka patientsäkerheten och effektiviteten på akutmottagningen.   Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att triagera på en akutmottagning.   Metod En litteraturstudie med grund i sju kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel har genomförts. Artiklarna har genomgått kvalitetsgranskning och är funna i databaserna Pubmed och Cinahl.   Resultat Resultatet utgörs av tre huvudkategorier: Arbetsbelastningens inverkan på triagering, Yrkeserfarenhetens inverkan på triagering, med två underkategorier, samt Sjuksköterskors utsatthet vid triagering. Sjuksköterskor upplever arbetet med triagering på akutmottagning som stressigt med hög arbetsbelastning. Det framhålls att oerfarna sjuksköterskor någon gång känner sig osäkra över sina triagebeslut. Erfarenhet tycks vara en viktig aspekt för tidseffektiv och korrekt triagering. På grund av hög arbetsbelastning upplevs möten med patienter ofta vara korta och standardiserade och möjligheten att skapa en god vårdrelation minskar.   Slutsats Om det fanns kunskap och utrymme för att i högre grad möta patienten med ett personcentrerat förhållningssätt skulle detta kunna leda till förbättrade förutsättningar för sjuksköterskor att skapa en god vårdrelation, vilket i sin tur skulle förbättra sjuksköterskors arbetssituation och öka patientnöjdheten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Jönsson, Mikael, and Louise Nielsen. "Sjuksköterskors erfarenhet av suicidriskbedömning på psykiatrisk akutmottagning inom ramen för triagering." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25150.

Full text
Abstract:
Bakgrund: På en psykiatrisk akutmottagning behöver sjuksköterskan under begränsad tid, bedöma patienters risk för en suicidal handling. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever suicidriskbedömningar som svåra och belastande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att göra suicidriskbedömningar inom ramen för triagering på psykiatrisk akutmottagning. Metod: Intervjuer genomfördes med tolv sjuksköterskor som arbetar inom triageringsverksamhet på två psykiatriska akutmottagningar inom Region Skåne. Resultat: Det övergripande temat: Sjuksköterskans suicidriskbedömning i triage får avgörande konsekvenser kom från de fyra kategorierna: En del av det dagliga arbetet, Svårigheter med suicidriskbedömningar, Omständigheter som underlättar suicidriskbedömningar, Behov av stöd. Resultatet visade att trots ett betungande ansvar i att utföra suicidriskbedömningar upplevde sjuksköterskorna en tillfredsställelse i sitt arbete. Flera omständigheter som underlättade och försvårade suicidriskbedömningar identifierades och omvårdnadsalliansens betydelse visade sig vara stor. Även stödet av kollegor och ledning kändes nödvändigt. Konklusion: Suicidriskbedömningar inom triage är komplext. Det finns ett behov av trygghet i arbetsmetoder och kontinuitet i personalgruppen. Resultatet visar dessutom ett ökat behov av stöd och förståelse från ledning och organisation gällande kravbild och hantering vid patienters suicidförsök.
Background: At a psychiatric emergency room the nurse needs, for a limited time, to assess the patient's risk of suicidal disorders. Previous research shows that nurses perceive suicide risk assessments as difficult and stressful. Purpose: The purpose was to describe nurses' experiences of making suicide risk assessments within the framework of performing triage at psychiatric emergency clinics. Method: Interviews were conducted with twelve nurses performing triage at two psychiatric emergency clinics under the auspices of Region Skåne. Results: The overall theme: The nurse's suicide risk assessment at triage can have decisive consequences was based on the four categories: Part of daily work, Suicide risk assessment difficulties, Circumstances that facilitate suicide risk assessments, Need for support. The result showed that despite of a heavy responsibility in conducting suicide risk assessments, the nurses´ experienced satisfaction in their work. Several circumstances that facilitated and made suicide risk assessments difficult were identified and the importance of the nursing alliance proved to be significant. The support of colleagues and management were also experienced as necessary. Conclusion: Suicide risk assessments when performing triage are complex. There is a need for security in working methods and continuity of the staff group. The result highlights an increased need for support and understanding from management and organization regarding requirements and management in patients' suicide attempts.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Carle, Emma, and Amelie Dysting. "Sjuksköterskors erfarenheter av att triagera kvinnor med gynekologiska problem." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27070.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Triage är en av sjuksköterskans uppgifter på vårdcentral som bland annat innebär att hon skall bedöma och ta beslut om behov när en kvinna söker vård för gynekologiska problem. Många gynekologiska åkommor är av diffus karaktär och det finns många diagnoser vars symtom överensstämmer med gynekologiska. Kvinnor med gynekologiska problem kan ha svårt att redogöra för sin sjukdomsbild och kan vara motvilliga till att söka vård, detta utgör hinder för den triagerande sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att triagera kvinnor med gynekologiska problem. Metod: En intervjustudie utfördes och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna hade erfarenhet av att det fanns svårigheter att följa riktlinjer och att triagera per telefon. Krav på remiss resulterade i långa vårdköer och det fanns sociokulturella utmaningar relaterat till att samtala om gynekologiska problem. Språk kunde vara ett hinder vid triage, särskilt via telefon. Sjuksköterskorna var i behov av kompetensutveckling för att fördelaktigt kunna utföra arbetet med att triagera. Resultatet visade även att informanterna upplevt ett behov av kompetensutveckling. Konklusion: De svårigheter som sjuksköterskorna erfarit genom att arbeta med att triagera kvinnor med gynekologiska problem var att förhålla sig till organisatoriska villkor, sociokulturella utmaningar, kompetensbrist att bedöma symtom samt och detta pekade på ett behov av kompetensutveckling hos sjuksköterskor som ej har tillgång till konsultation med gynekolog samt revision av regionala riktlinjer och organisatoriska villkor på vårdcentraler i Malmö.
Background: Triage is one of the nurse's duties at the health center which among other things means that she must assess and make decisions when a woman seeks treatment for gynecological problems. Many gynecological disorders are diffuse and there are many diagnoses whose symptoms are consistent with gynecological symptoms. Women with gynecological problems may find it difficult to explain their illness and may be reluctant to seek care, this constitutes an obstacle for the nurse. Aim: The aim of this study was to investigate the nurses' experiences in triage of women with gynecological problems. Method: An interview study was performed and analyzed with content analysis. Results: The nurses had experienced that there were difficulties to follow the guidelines and make decisions over the telephone. Referral requirement resulting in long waiting lists and sociocultural challenges related to talk about gynecological problems. Language can be a barrier in triage, especially over the telephone. The nurses were in need of skills to advantageously carry out the work with triage of women. The nurses had also learned that they needed a development of skills. Conclusion: The difficulties the nurses learned by working with triage of women with gynecological problems is that it is related to the organizational conditions, sociocultural challenges, to assessing symptoms and the lack of competence. This points to a need for development of skills of nurses who do not have access to consultation with a gynecologist, audited guidelines and organizational conditions of health centers in Malmö.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Hensler, Erik, and Pontus Karlsson. "The Impact of Overcrowding and Pre-triage Nurses on Patient flow: A Comparative Study at the Emergency Department at Linkoping University Hospital." Thesis, Linköpings universitet, Kommunikations- och transportsystem, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-141684.

Full text
Abstract:
Vid Linköpings Universitetssjukhus kommer en ny akutmottagning att öppna. En pre-triagesjuksköterska kommer sitta innanför ankomstentrén. Åtgärden kan reducera väntetid till medicinsk bedömning och vistelsetid på akutmottagningen. Studiens syfte var att undersöka hur överbelastning och pre-triagesjuksköterskan inverkar på patienters väntetid till medicinsk bedömning samt vistelsetid på en akutmottagning. Studien har även analyserat om pre-triagesjuksköterskans insatser inverkade på andelen patienter som erhöll en högre prioritet under vistelsetiden. Analyser utfördes med multipel linjär regression och urval av data. Slutsatser visar att överbelastning ökade både väntetid och vistelsetid. Pre-triagesjuksköterskan minskade väntetiden till medicinsk bedömning. Mer data behöver analyseras för att säkerställa resultatet för inverkan på vistelsetid. Mer data behövs före slutsatsen om pre-triagesjuksköterskans inverkan på andelen patienter som får högre prioritet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Borén, Christofer, and Albin Granell. "Automated Triage in Digital Primary Care : Assessing the Potential of Using Multi-Criteria Decision-Making Models." Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-278185.

Full text
Abstract:
The increasing global deficit of healthcare resources makes efficiency improvements in the healthcare industry a complete necessity to assure safe and available healthcare for everyone. Digitalization is expected to play a fundamental role in this transition and digital primary healthcare providers have in recent years developed into a substantial part of the Swedishprimary care sector. Several of those have built solutions for automated triage, where the role of a triage officer in traditional primary care is replaced by an automated process, in which an triage algorithm directly refers the patient to the appropriate level of care. Despite the rise of digital healthcare providers and automated primary care triage systems in particular, research on the implications of automating the triage process in primary healthcare is scarce. This study aims to assess the potential of using MCDM models for automated triage in digital primary care, by conducting a single case study at one of the leading digital healthcare providers. The study is separated into two phases. In phase one, interviews are conducted to qualitatively determine what set of factors to include in an automated MCDM triage model.In phase two, the resulting model is simulated to evaluate the performance compared to the traditional triage model in which all patient journeys start with an initial nurse meeting. The study shows that an automated MCDM triage model can improve cost efficiency in terms of clinician salary costs and productivity in terms of fewer consultations per patient, compared to the traditional triage model. However, the traditional triage model is shown to be more efficient in terms of only utilizing doctor resources for patients in absolute need of doctor care.
Det ökande underskottet av sjukvårdsresurser gör effektivitetsförbättringar i sjukvårdsbranschen nödvändigt för att säkerställa säker och tillgänglig sjukvård för alla. Digitalisering förväntas fylla en fundamental roll i denna transformation och digitala vårdgivare i primärvården har under de senaste åren växt till en betydande del av den svenska primärvårdssektorn. Flertalet av dessa har byggt lösningar för automatiserat triage, där triagefunktionärens roll ersätts av en automatiserad process där en triagealgoritm direkt hänvisar patienten till den lämpliga vårdnivån. Trots tillväxten av digitala vårdgivare i primärvården och deras automatiserade triagesystem i primärvården är forskning kring effekterna av att automatisera triageprocessen i primärvården begränsad. Denna studie strävar efter att utvärdera potentialen i att använda MCDM-modeller för automatiserat triage i den digitala primärvården genom en casestudie på en av de ledande digitala vårdgivarna i primärvården. Studien är uppdelad i två delar. I del ett genomförs intervjuer för att kvalitativt fastställa vilka faktorer som bör inkluderas i en automatiserad MCDM-modell för triage. I del två simuleras den resulterande MCDM-modellen för att utvärdera dess resultat jämfört med den traditionella triagemodellen i vilken alla patienter har ett inledande möte med en sjuksköterska. Studien visar att en automatiserad MCDM-modell för triage kan förbättra kostnadseffektiviteten i termer av lönekostnader och produktivitet i termer av färre konsultationer per patient, jämfört med den traditionella triagemodellen. Däremot visar den traditionella triagemodellen högre effektivitet i termer av att enbart utnyttja läkarresurser för patienter i absolut behov av läkarvård.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Gränsman, Ulrica, and Ulrika Rölvåg. "Dokumentation- grunden för patientsäkerhet på akutmottagning." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20632.

Full text
Abstract:
Det ökade inflödet på landets akutmottagningar ställer stora krav på sjukvårdspersonal att de ger patienterna ett snabbt och säkert omhändertagande. Sjuksköterskan har som uppgift att bedöma, prioritera alla vårdsökande samt dokumentera all viktig information. Bedömningen sker utifrån riktlinjer som är baserade på sökorsak. Dokumentationen av olika åtgärder har betydelse för det fortsatta vård- och behandlingsarbetet och kan vara helt avgörande för patientsäkerheten. Syftet med studien var att beskriva hur väl dokumentationen genomfördes i patientens journal vid besök på akutmottagning. För att synliggöra dokumentationen valde författarna i denna studie att granska samtliga akutjournaler på patienter som var över 18 år och som sökt vård inom specialiteterna medicin och kirurgi, under ett dygn, på en akutmottagning i Väst Sverige. Exkluderade journaler var trauma journaler under det aktuella dygnet. Resultatet av studien visade på en generellt bristande dokumentation i akutjournalen. Av de granskade journalerna var det mer än hälften som saknade en dokumenterad anamnes/status, det var drygt en tiondel som inte hade någon dokumenterad prioritet. Det var fler män än kvinnor som sökte vård under det aktuella dygnet och flertalet av patienterna var födda före 1945.
Program: Magisterprogram i vårdvetenskap med inriktning mot akutsjukvård
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Lindskog, Charlotte, and Cecilia Englén. "Primärvårdssjuksköterskors upplevelser av att använda sig av Triagehandboken vid telefonrådgivning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25985.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Telefonrådgivning utgör en stor del av sjuksköterskans arbetsuppgifter inom primärvården och de allra flesta har någon gång tagit kontakt med vården via telefon. Användningen av ett beslutsstöd vid rådgivning och triagering har blivit allt vanligare. Region Skåne har utvecklat Triagehandboken som är ett beslutsstöd framtaget för att användas på alla vårdnivåer.Syfte: Studien vill belysa hur sjuksköterskor inom primärvården upplever att använda sig av Triagehandboken vid telefonrådgivning. Om den upplevs som ett stöd eller en begränsning samt hur de upplever patienternas tillfredsställelse då ett beslut tagits enligt Triagehandboken.Metod: En enkätstudie gjordes med kvalitativ inriktning. Manifest innehållsanalys användes för att analysera materialet. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna överlag upplevde Triagehandboken som ett tryggt stöd vid triagering och rådgivning samt att patienternas tillfredsställelse oftast upplevdes som god. En del begränsningar visade sig i resultatet, såsom att den av en del sjuksköterskor upplevdes som tidskrävande att använda och i vissa situationer ansågs ofullständig. Slutsats: Studiens resultat ser vi som representativt för primärvården i sydöstra Skåne.
Background: Telephone consultation is a large part of the primary health care nurse’s work and almost everyone has at some point of time been in telephone contact with the medical care. The use of a decision support is now more usual in consultation and triaging. Region Skåne has developed the Triagehandboken (a triage manual) which is a decision support made for all levels in medical care. Aim: The study will illustrate primary health care nurses’ experience of using the Triagehandboken in telephone consultation. If it is experienced as a support or a limitation, and how they experience the patients satisfaction when a decision has been made according to the Triagehandboken.Method: A questionaire study with qualitative approach was made. Manifest content analysis was used to analyse the data. Result: The result showed that the nurses´ for the most part experienced the Triagehandboken as a safe support in triaging and consultation and that they often experienced the patients’ satisfaction as good. Some limitations emerged in the result, as some of the nurses´ experienced that the Triagehandboken was time-consuming to use and in some situations was seen as incomplete.Conclusion: We think that the result of the study is representative for the primary care in southeast Skåne.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Lundberg, Camilla, and Karin Winge. "Prehospital bedömning : En forskningsöversikt." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18828.

Full text
Abstract:
Patienter utsätts för onödiga transporter och efterföljande väntetid på akutmottagningen, vilket i sin tur leder till ett onödigt vårdlidande. Det är inte längre en självklar åtgärd för ambulanssjukvården att transportera alla patienter till akutmottagningen för fortsatt vård. Detta innebär att kravet har ökat på ambulanssjukvården och den prehospitala bedömningen. Mot bakgrund av dessa förutsättningar som idag gäller för ambulanssjukvård, är frågan om forskningen kan vägleda till hur den prehospitala bedömningen ska kunna underlättas.Syftet med studien är att beskriva prehospital bedömning i ambulanssjukvård och genom en forskningsöversikt har kvalitativ och kvantitativ forskning analyserats.I resultatet framkommer det att prehospital bedömning består av två huvudinnehåll, dels en vårdvetenskaplig där den prehospitala bedömningen ses som en kontinuerlig process och dels en medicinsk där den prehospitala bedömningen inriktas på att utifrån fastställda kriterier ringa in patientens vårdbehov. I den vårdvetenskapliga forskningen framkommer att vårdrelationen är en central del i den prehospitala bedömningen liksom att vinna patientens förtroende. I den medicinska forskningen framkommer att prehospital bedömning och triagering med hjälp av protokoll kan vara ett sätt att minska patientens vårdlidande. Protokoll kan ge en vägledning till alternativa vårdnivåer men måste kombineras med ett vårdvetenskapligt patientperspektiv och ett öppet förhållningssätt för att möta patienters individuella nyanser. Genom att möjliggöra patientstyrning till alternativa vårdnivåer, kan akutmottagningar avlastas och leda till att fler patienter kan vårdas hemma, dock i ringa omfattning.

Program: Fristående kurs

Uppsatsnivå: C

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Chahin, Pietro, and Christopher Oskarsson. "Hur kan en digital plattform tillämpas för att effektivisera patienthantering? : En kvalitativ fallstudie om implementering av en digital plattform för digitalisering av patienthantering ur ett leverantörsperspektiv." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45962.

Full text
Abstract:
Digital platforms in healthcare have become an increasingly implemented tool to facilitate and streamline daily care work in hospitals and health centers. In parallel with the new digitized era, this digital transformation has had a major impact on individuals' ways of working in healthcare. It is thus significant that digital competence is prioritized to achieve the intended goals regarding streamlining patient management. The qualitative study sheds light on how digi-physical care affects everyday care work and the patient journey. The study also intends to conclude how digital care platforms affect everyday care work, what advantages and disadvantages can be distinguished. The main purpose of the study is to investigate how digital platforms can be implemented to streamline healthcare and thereby investigate such care platforms from an informatics perspective. The research question refers to, how digital platforms can be applied to streamline patient management, is framed from a supplier perspective of such care platforms. The methodology includes an online survey with 10 questions that 11 respondents answered. The survey is supplemented with three in-depth interviews. These in-depth interviews are conducted via the digital tool Microsoft Teams. These respondents are carefully selected to generate relevant first-hand information about the research topic. Based on the respondents' answers, it can be stated that all respondents considered that there are many positive advantages of using digital platforms in healthcare. These positive effects are achieved by implementing digital platforms in a well-thought-out and structured way. Respondents also then pointed out that care providers must be given the right conditions to adequately use the digital care platforms as part of their works. The extensive criticism that digital care providers have received has been encountered in the study. The main criticism is then that digital care providers more easily prioritize more manageable matters such as easier physical ailments especially for patients with higher socioeconomic status. Based on the survey, the importance of implementing digital care platforms from an equal opportunity perspective is emphasized. In the future, digital platforms need to be implemented and developed with the common goal of increasing accessibility for patients and offering more patient-centered healthcare.
Digitala plattformar inom hälso- och sjukvården implementeras allt mer med syfte att underlätta samt effektivisera det vardagliga vårdarbetet på sjukhus och vårdcentraler. Parallellt med den nya digitaliserade eran har denna digitala transformation haft en stor påverkan på individers arbetssätt inom hälso- och sjukvården. Det är därmed signifikant att den digitala kompetensen prioriteras för att uppnå de avsedda målen gällande effektivisering av patienthantering. Den kvalitativa undersökningen belyser hur den digifysiska vården påverkar det vardagliga vårdarbetet samt patienthantering. Studien ämnar även att dra slutsatser kring hur digitala vårdplattformar påverkar det vardagliga vårdarbetet, vilka för och nackdelar som går att urskilja. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt digitala plattformar kan implementeras för att effektivisera sjukvården och därmed bidra med ett forskningsbidrag till informatikämnet. Forskningsfrågan avser hur digitala plattformar kan tillämpas för att effektivisera patienthantering, ur ett leverantörsperspektiv. Datainsamlingen innefattar en online enkät i form av Google formulär med 10 frågor som 11 respondenter fick besvara. Detta kompletteras med tre intervjuer som utförs via det digitala kommunikationsverktyget Microsoft teams. Dessa respondenter är noggrant utvalda för att generera relevant kunskap kring forskningsämnet. Baserat på respondenternas svar går det att konstatera att samtliga respondenter ansåg att det finns många positiva fördelar med tillämpning av digitala plattformar inom hälso- och sjukvård. Positiva effekter uppnås genom att implementeringen av digitala plattformar sker på ett väl genomtänkt och strukturerat sätt. Merparten av respondenterna poängterade att det är viktigt att vårdgivarna ges rätt förutsättningar för att kunna arbeta utifrån den digitala plattformen. Den omfattande kritiken som digitala vårdgivare har fått påvisas i studien. Den främsta kritiken är att digitala vårdgivare prioriterar mer lätthanterliga ärenden såsom lättare fysiska åkommor för dem som har högre socioekonomisk status. Baserat på undersökningen poängteras vikten av att implementera digitala vårdplattformar ur ett jämställdhetsperspektiv. Framöver behöver digitala plattformar implementeras och utvecklas med den gemensamma målsättningen att öka tillgängligheten för patienter och erbjuda en mer patientcentrerad vård.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Eriksson, Elin, and Josefine Jähle. "Inkluderandet av hållbarhetsarbete inom byggprojekt och dess relation till projektframgång : En kvalitativ studie om relationen mellan hållbarhetsarbete och projekt." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36259.

Full text
Abstract:
Title: The inclusion of sustainability in construction projects and its relation to project success: a qualitative study of the relationship between sustainability and projects. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration  Author: Elin Eriksson and Josefine Jähle Supervisor: Emilia Kvarnström Date: 2021 - June  Aim: Previous research draws attention to the negative connection between integrating sustainability into projects with a focus on long-term sustainability goals as opposed to short-term traditional project goals. Therefore, researchers suggest that more empirical studies should be conducted in the subject. The purpose of the study is to create an increased understanding of the relationship between sustainability and projects through the research questions “How is sustainability included in projects?” and “What is the perceived relationship between sustainability and project success?”.  Method: To achieve the purpose of the study, a qualitative method has been used in the form of six semi-structured interviews with project managers and people with different sustainability positions within Swedish construction companies. The collected data has been transcribed and coded into recurring themes which were analyzed through a content analysis.  Result & Conclusions: The study shows that the customer for the projects can act as an opening or barrier for how sustainability is included within projects. The results also show that the entire supply chain can influence the inclusion of sustainability. According to this study, the relationship between sustainability work and project success is difficult to determine, which is explained by the fact that sustainability is actually a part of project success. Thus, the study has resulted in the model “The Sustainable Iron Triangle”.  Contribution of the thesis: This study has contributed to an increased theoretical understanding of the relationship between sustainability and projects, but also provides an empirical basis on whether sustainability is included in projects and its relation to project success. This study has developed the model The Iron Triangle into The Sustainable Iron Triangle which better reflects today's assessment of project success.  Suggestions for future research: Future studies are recommended to carry out similar surveys regarding construction companies outside Sweden or to examine the customer's perceptions regarding the inclusion of sustainability in projects. What also would be interesting is to test The Sustainable Iron Triangle in an industry other than the construction industry to examine the relevance of the model in another context.  Key words: Project, Sustainability, Project Management, Triple Bottom Line, Project Success, The Iron Triangle.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Dynesius, Anna. "Triagering av patienter med psykisk ohälsa inom primärvården : En kvalitativ studie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43326.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Distriktssköterskan triagerar dagligen patienter med psykisk ohälsa i primärvården. Psykisk ohälsa är mångfacetterat och till viss del tabubelagt i samhället. Detta kräver att distriktssköterskan har god kännedom om psykisk ohälsa och hur den kan uttrycka sig hos olika patienter. Distriktssköterskan behöver även ha ett holistiskt synsätt med personcentrerad vård i fokus. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av triagering av patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta distriktssköterskor/sjuksköterskor verksamma i primärvården. Analysmetoden var kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet var tre kategorier och tio underkategorier. De tre kategorierna var: Brister i utbildning, Utmaningar vid triagering samt Brister i samverkan. Resultatet visade att distriktssköterskan behöver ha mer kunskap om psykisk ohälsa samt ha de förutsättningar som krävs för att genomföra en bra triagering såsom stödverktyg och trygghet i dialog om självmordstankar hos patienten. Distriktssköterskan behöver vara medveten om somatisering och dess påverkan i triageringen. Samarbetet mellan primärvården och öppen psykiatriska mottagningen behöver förbättras. Konklusion: För att triagering av psykisk ohälsa ska bli bättre behöver distriktssköterskan erhålla mer utbildning av psykisk ohälsa. Där har både arbetsgivare och utbildningsansvariga ett ansvar att påverka möjligheterna till triagering av psykisk ohälsa i primärvården. Distriktssköterskan behöver även ha stödverktyg för att säkerhetsställa likvärdig triagering av psykisk ohälsa i primärvården.
Background: The district nurse triage daily patients with mental illness in primary care. Mental illness is multifaceted and to some extent taboo in society. This requires that the district nurse has a good knowledge of mental illness and how it can express itself in different patients. The district nurse also needs to take a holistic approach with person-centred care in focus. Aim: The aim was the district nurse experiences with triage of patients with mental illness in primary care. Method: A qualitative research approach based on interviews with eight district nurse/nurse active in primary care. Qualitative content analysis. Result: The result was three categories and ten subcategories. The three categories were: Deficiencies in education, Challenges in triage and Deficiencies in collaboration. The results showed that the district nurse needs to have more knowledge about mental illness and have the conditions required to carry out a good triage, such as support tools and security in dialogue about suicidal thoughts in the patient. The district nurse needs to be aware of somatization and its impact on triage. The collaboration between primary care and the open psychiatric clinic needs to be improved. Conclusion: In order for triage of mental illness to improve, the district nurse needs to receive more training in mental illness. There, both employers and education managers have a responsibility to influence the opportunities for triage of mental illness in primary care. The district nurse also needs support tools to ensure equivalent triage of mental illness in primary care.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Kjellström, Victoria. "Triple‐net och hyreslagen : Problem och omfattning i praktiken." Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-230931.

Full text
Abstract:
Denna uppsats syftar till att undersöka förekomsten av triple-net avtal i praktiken samt hur väl hyreslagen  är tillämplig på triple-net avtal. Metoden för denna studie är av både en kvantitativ och en kvalitativ karaktär. Den kvantitativa undersökningen syftar till att kartlägga var triple-net avtal används i praktiken medan den kvalitativa intervjustudien, genom semistrukturerade intervjuer, syftar till att ge en djupare förståelse om triple-net i verksamheter.  En slutsatsen av studien är att då triple-net endast är benämningen,  är avtalsformen svårlokaliserad. Genom detta är det svårt att veta exakt hur vanligt förkommande formen är. Studien visar att triple-net är vanligast i logistik och lager segmentet samt vid sale and leaseback-affärer. Hyreslagen har tydligt visat sig inte vara skriven för triple-net avtal och är i den meningen ej tillämplig på avtalsformen. Aktörer på marknaden ser inga problem i den utsträckning parterna litar på varandra och hyresgästen inte åberopar tvingande lag.
This essay aims to investigate the existence of triple-net agreements on the market and how well the Swedish rental regulations is applicable to triple-net agreements. The method of this study is both of quantitative and qualitative nature. A quantitative survey aims to locate triple-net agreements while the qualitative case study, through interviews, aims to provide a deeper understanding of how triple-net works in the businesses. One conclusion of the study is that since triple-net is not defined by law, the contractual form has been showed difficult to locate. Because of this, it is difficult to know exactly how commonly triple-net is used on the market. However, the study has shown that triple-net agreements are most common in the logistics and storage industry segment as well as at sale and leaseback-agreements. The rental regulations have clearly been found not to be written for triple-net agreements and in that sense it is not applicable on this contractual form. Companies on the market do not see any problems to the extent that the parties trust each other and the tenant does not rely on compelling law.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Gavidia, Lundmark Ann-Katrin, and Yvonne Gustafsson. "Några lärares syn på elevers matematiksvårigheter och matematikångest - att identifiera och förebygga." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49897.

Full text
Abstract:
Skolverket kunde meddela att 11% av Sveriges niondeklassare saknade betyg i matematik år 2019. Enligt forskning kan låg matematisk kompetens förorsakas av till exempel bristande eller delvis utebliven undervisning, lärarbyten, stökig klassrumsmiljö, arbetsminnesproblem samt matematikångest. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare, i årskursintervallet 4–9, kan identifiera matematikångest hos elever som bedöms befinna sig i matematiksvårigheter. Syftet ämnar även belysa vad lärare har för erfarenheter av främjande och förebyggande undervisning för dessa elever. För att kunna belysa detta problem så valdes kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Tematisk analys användes för att analysera det insamlade materialet, från de tolv lärare som intervjuades. Resultatet visade att matematikångest var ett problem som var relativt okänt bland informanterna. De intervjuade mellanstadielärarna upplevde matematiksvårigheter bland sina elever och kunde bara se stress eller oro vid provsituationer men titulerade inte detta som matematikångest. Högstadielärarna kunde, med sina definitioner av problemet, se matematikångest hos elever men då främst vid testsituationer. Samtliga lärare i studien arbetade aktivt för att försöka individanpassa sin undervisning så gott de kunde. Dessa anpassningar genomfördes främst med elevers förmodade matematiksvårigheter i åtanke och alltså inte specifikt med tanke på eventuell matematikångest.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Antonsson, Camilla. "Kunskapsöverföring - vägen till konkurrenskraft och ökad tillväxt i turistindustrin? : En studie baserad på samarbete mellan universitet och tre turistföretag." Thesis, Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-52830.

Full text
Abstract:
Turism är den nya basnäringen i svensk ekonomi. För att företag inom turistindustrin ska bli konkurrenskraftiga och nå ökad tillväxt krävs innovationsprocesser. Tre studentuppsatser från 2007 har legat till grund för den här undersökningen. Syftet med den här studien är att kartlägga hur kunskapsöverföring som överlämnats från universitet till turistföretag bidragit med innovationsprocesser som lett till ökad tillväxt och konkurrenskraft i turistföretag. I samtliga undersökta fall påvisas att den överförda kunskapen varit mer bekräftande än innovativ för uppdragsgivarna. Vidare visar undersökningen att studentuppsatserna som erhållits varit för omfattande och för svåra att ta till sig för merparten av mottagarna. Undersökningen visar att kunskapen i sig, genom studentuppsatserna från universiteten inte varit bristfällig och obrukbar. Istället visar undersökningen att kommunikationen, mottagandet och situationen vid överföringen av uppsatsarbetets resultat varit bristfällig och hämmat implementering av innovationsprocesser.   Resultatet av studien visar att det behövs nya synsätt kring kunskapsöverföring och hur den kommuniceras. Att utveckla ett kunskapsöverföringsprogram, kvalitetssäkra överföringen och fastställa speciella normer för presentationen av utfört uppsatsarbete skulle kunna vara potentiella faktorer som förbättrade processen och medförde att merparten av mottagarna inom turistindustrin skulle kunna ta till sig den överförda kunskapen på ett bättre sätt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Brenning, Malin, and Malin Carlsson. "Kvadrat, rektangel, cirkel och triangel - en läromedelsanalys med fokus på representationsformer, variationsmönster och kritiska aspekter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70196.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att belysa hur geometriska objekt framställs i läroböcker för matematik och hur olika representationsformer används i detta sammanhang. Syftet är även att undersöka hur innehållet framställs utifrån variationsmönster och hur dessa kan synliggöra kritiska aspekter. Två läroböcker används och dessa är riktade mot årskurs 1. De geometriska objekten som behandlas är kvadrat, rektangel, cirkel och triangel. Läroböckerna analyseras genom en innehållsanalys och utgår från variationsteorin samt tidigare forskning om representationsformer och kritiska aspekter för geometriska objekt. Resultatet visar att läroböckerna använder olika representationsformer för att framställa geometriska objekt och att bildmodell är den representation som används i störst utsträckning. Representationsformerna används ofta separat från varandra, vilket inte överensstämmer med tidigare forskning om att en integrerad användning gynnar lärandet. Resultatet visar även att läroböckerna innehåller olika variationsmönster men att graden av variation kan skilja sig åt mellan olika böcker. Den kritiska aspekten rumsuppfattning synliggörs genom generalisering och begreppen sida, hörn och vinkel synliggörs genom kontrastering. Läromedelsanalysen medvetandegör hur kritiska aspekter kan synliggöras i innehållet och vad som eventuellt bör kompletteras med i undervisningen. Studien bidrar därmed till insikt om betydelsen av att verksamma lärare bör göra läromedelsgranskning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Arvidsson, Johan. "Triple-net-avtal: I gränslandet mellan lokalhyra och finansiering." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201111.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Söder, Linda, and Lina Hjelm. "Nya perspektiv på personlighet och förändringsmotstånd : Big Five och Dark Triads betydelse för Resistance to Change." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15975.

Full text
Abstract:
En anledning till att mångaförändringsinsatser misslyckas är anställdas motstånd till förändring. Dispositionellt motstånd till förändring (RTC) har beskrivits som individuella tendenser att undvika eller stå emot förändringar. Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka i vilken grad en individs personlighet förklarar dess motstånd till förändring. En webbaserad enkät bestående av instrumenten IPIP30, SD3 och RTC-scale besvarades av 158 deltagare (kvinnor=70%). Bivariat korrelation och multipel regressionsanalys användes för att bearbeta datamaterialet. Resultatet visade att 41% av variansen i RTC kan förklaras med hjälp av Big Five och studiens kontrollvariabler, personlighetsdragen extraversion och neuroticism stod för de signifikanta bidragen. Studien visade att Big Five har samband med samtliga RTC-faktorer, vilket inte tidigare har rapporterats. Vidare visade studien att Dark Triad tillsammans med kontrollvariablerna stod för 23% av variansen i RTC, narcissism och Machiavellism stod förde viktigaste bidragen. Studien indikerar att det kan finnas vidare användningsområden för personlighetstestning.
One reason why many change initiatives fails is becauseof the employees' resistance to change. Dispositional resistance to change (RTC) is described as individual tendencies to avoid or resist change. The purpose of this quantitative study was to investigate to which extent an individual's personality explains its resistance to change. A web-based survey consisting of the IPIP30, SD3 and RTC scale instruments was answered by 158 participants (women=70%). Bivariate correlation and multiple regression analysis were used to process the data. The results showed that 41% of the variance in RTC can be explained by the Big Five and the control variables of the study, personality traits extraversion and neuroticism accounted for the significant contributions. The study showed that the Big Five is related to all RTC factors, this has not been reported before. Furthermore, the study showed that Dark Triad together with the control variables accounted for 23% of the variance in RTC, narcissism and Machiavellianism accounted for the most important contributions. The study indicates that there may be further uses for personality testing.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Kan, Anna Christine. "Återkoppling som en del av undervisningen i träningsskolan : Fokusgrupper och intervjuer om några speciallärares arbete med återkoppling och formativ bedömning och dess betydelse för undervisningen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39836.

Full text
Abstract:
Syftet med den här kvalitativa studien var att få en fördjupad förståelse för de åtta speciallärarnas arbete med återkoppling och formativ bedömning, samt dess betydelse för undervisningen i träningsskolan. Data i studien samlades in med fokusgruppssamtal som metod, och fördjupades med berättelser ur utsagor av samma informanter i halvstrukturerade intervjuer. Den teoretiska ramen utgick från didaktik, som låg till grund för arbetet med återkoppling i studien. I kapitlet diskussion tolkades studiens utfall med hjälp av en didaktisk modell - den didaktiska triangeln. Genom återkoppling om såväl hinder för elevens lärande som om elevens proximala utvecklingszon kan speciallärarna finna rätt stöd och den hjälp som eleven behöver. Speciallärarna i studien ansåg att återkoppling till elever med utvecklingsstörning bör vara enkel för dem att förstå och skall ges i stunden. Digital teknik med filmer och bilder kan användas som verktyg i återkopplingen och visa progressionen i elevernas lärande. Ett viktigt arbete i återkopplingen är att finna elevernas proximala utvecklingszon. Resultaten av studien visade att återkoppling till egen undervisningspraktik hjälper speciallärarna att skapa undervisning som främjar elevernas lärande, kritiskt granskar planeringen och ger nödvändigt stöd, samt utmanar eleverna inom gränsen för deras proximala utvecklingszon.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Druid, Albin, and Olle Duwa. "Innovativ företagsmiljö : Utvecklingsprojektet Ebbepark och innovationssystemet Triple-Helix." Thesis, Linköpings universitet, Tema teknik och social förändring, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166311.

Full text
Abstract:
This thesis investigates the municipality of Linkopings role in the development project Ebbepark. How an innovative business-environment can facilitate trilateral networks in the Triple-Helix. The thesis aims to compare intentions and outcome of the development project. The theory of the Triple-Helix constitutes the theoretical framework, of which the study relates to. With the use of a thematic analysis of qualitative data gathered from interviews, an insight is given to government officials own beliefs and convictions about Ebbepark. An additional document analysis of the development projects visionary- and general plan, generates an understanding of the projects initial intentions. A tangible difference in outcome, is Linkopings University involvement in Ebbepark. Initially the plan was to establish a physical presence in order to strengthen the innovative space. The University decided to centralize their operations on campus, which can be seen as limiting in regard to facilitating the Triple-Helix.
Studien undersöker hur Linköpings kommun har arbetet med projektet Ebbepark och hur en organisationsöverskridande samverkan, s.k.Triple-Helix, kan faciliteras. Uppsatsen ämnar undersöka och besvara hur projektets initiala intentioner skiljer sig från utfallet av Ebbepark. Teorin för Triple-Helix utgör det teoretiska ramverk som studien förhåller sig till. En tematisk analys av intervjuer ger insyn till tjänstemäns egna övertygelser angående projektet. Kompletterande dokumentanalys av projektets förarbete skapar förståelse för visionerna och Ebbeparks helhetsplan. Ett exempel på skillnader mellan planerade intentioner och utfallet, är Linköpings universitets roll. Från att vara engagerade om en fysisk närvaro i Ebbepark för ökat innovationsskpande, till att centralisera sin verksamhet inom campusområdet. Det leder till en minskad akademisk närvaro, något som kan minska möjligheterna för en Triple-Helixsamverkan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Bredbacka, Christoffer, and Oskar Ölmhagen. "Hållbarhetsredovisning och dess användbarhet : En studie ur svenska kreditgivares perspektiv." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-94879.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Hållbarhetsredovisningar har blivit allt mer populära på senare tid. Genom dessa kommunicerar företaget ut till sina intressenter om verksamhetens påverkan på samhället ur ett hållbarhetsperspektiv. Tidigare forskning har till stor del koncentrerat sig på företagens perspektiv och vilken nytta de har av hållbarhetsredovisningar, men det finns även en mottagande sida av kommunikationen som utgörs av företagens intressenter. Bland intressenterna finns det ett forskningsgap om hur kreditgivarna uppfattar hållbarhetsredovisningarna, trots att de är en av de viktigaste intressentgrupperna. Forskning med utgångspunkt i legitimitetsteorin och signaleringsteorin, har även visat att den nytta företagen har av hållbarhetsredovisningarna kan ske på bekostnad av hållbarhetsredovisningarnas användbarhet ur kreditgivarnas perspektiv.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användbara hållbarhetsredovisningar är för svenska kreditgivare, samt att bidra till diskussionen i forskningen kring hållbarhetsredovisningens användbarhet utifrån hur den ser ut idag. Studien har även som delsyften att skapa en djupare förståelse för varför det ser ut som det gör, samt att bidra med underlag, dels till företag hur de ska bedriva sin hållbarhetsredovisning med kreditgivare i åtanke, men även till standardsättare vid utveckling av ramverk för hållbarhetsredovisning.   Teoretisk utgångspunkt: Arbetet innehåller en referensram som innefattar ämnen som hållbarhetsredovisning, kvaliteten på informationen, extern granskning och kreditgivning. Arbetet innehåller också en teoridel där vi tar upp intressentteorin, legitimitetsteorin, signaleringsteorin och Carrolls CSR pyramid.   Metod: För att besvara syftet med studien har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet består av sju intervjuer med åtta personer som arbetar med kreditgivning till företag. Studien är gjord ur en hermeneutisk synvinkel där fokus har legat på att tolka respondenternas uppfattning av hållbarhetsredovisningarnas användbarhet utifrån intervjuerna.   Resultat och slutsatser: Studien visade att det finns individuella skillnader kreditgivarna emellan om vilket behov av hållbarhetsrelaterad information de har och det varierar därför hur användbara hållbarhetsredovisningarna är från kreditgivare till kreditgivare. Informationsbehovet för de individuella kreditgivarna visades i sin tur kunna bero på vilken nivå av ansvarstagande de befinner sig på, storleken på de lån och kunder de kommer i kontakt med, samt på vilken bransch deras kunder är verksamma inom. Vi kom fram till att kreditgivarna uppfattade att det finns utrymme för förbättring vad gäller kvaliteten på hållbarhetsredovisningarna. Utifrån de samhällsekonomiska teorierna fann vi att kritiken mot hållbarhetsredovisningarnas kvalitet kan bero på att de riktar sig till flera intressenter och inte bara kreditgivare samt misstanken om att företag använder hållbarhetsredovisningarna av strategiska orsaker. Vi kom dock fram till att hållbarhetsredovisningarna håller en tillräckligt god kvalitet för att kreditgivarna ska kunna ha användning av dem. Däremot visade studien att kreditgivarna föredrog att inhämta informationen genom personlig kontakt med företaget framför hållbarhetsredovisningarna, vilket kan förklaras av kreditgivarnas interna struktur och redovisningsmiljön.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the bibliographies on the topic 'Och triage' for other source types:
Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography