Academic literature on the topic 'Offentlig gestaltning'

Planeringens främsta uppgift är att forma stadens offentliga rum, det vill säga den bebyggelsemiljö som är till för allmänheten och som utgörs av exempelvis torg, parker och passager. Gestaltningen av de offentliga rummen har stor betydelse då det är genom planering och arkitektur som de materiella förutsättningarna för rörelsemönster skapas. Det offentliga rummets strukturer utgörs av makt och underordning utifrån samhällets sociala och ekonomiska system. Ett sätt att förstå det offentliga rummets hierarkiska struktur är genom feministisk teori. Idag finns riktlinjer både från Europeiska Unionen och från staten för kommunerna att förhålla sig till när det gäller jämställdhetsmål. Men för att kunna tillämpa jämställdhetsperspektivet i praktiken i gestaltningen av de offentliga utrymmena krävs kunskap, något som inte finns i tillräckligt stor utsträckning bland planerare eller i planeringsprocesser. I takt med att jämställdhet etablerats på en politisk agenda har också en ny grupp experter vuxit fram. Det är erfarenheterna från några av dessa experter om jämställdhet inom planeringsfältet som denna uppsats empiriskt baseras på. Genom intervjustudie ämnar uppsatsen undersöka vad som utgör hinder för jämställdhet inom planeringsprocessen samt hur en slutgiltig gestaltning av en offentlig plats kan bidra till att socialt konstruerade könsmönster överskrids.

The municipality of Örnsköldsvik has for a long time planned to establish a culture house in the centrum area. An investigation was started during the spring 2017 to develop local programs and analysis of needs with the keywords; attractive, width and tip, the building should also breathe sustainable construction. These factors were one of the reasons why the interest was raised to investigate how an attractive and public passive house can be designed. The study focuses to develop conceptual architectural drawings and recommended building techniques for passive house. During the investigation have a quantity of places in Örnsköldsvik been appointed as potential for the planned culture house, the property Örnsköldsvik 8:27 was one of them. The location is centrally placed in the urban city of Örnsköldsvik, with walking distance to the travel center, the big square, trade and green areas. The urban analysis provides opportunities for the building to connect to existing paths, utilize the south and create social and attractive environments. In the theoretical studies of sustainable construction and passive houses, it is stated that building in the future is going to be on stricter terms, focus on human needs and quality of life, as well resource management should be adapted to circular flows. In the case of passive houses should the passive solar radiation be optimized trough the orientation of the building to south and the building form has an airtight construction. Solutions in the form of energy efficient windows, entrance doors and ventilation with heat recovery are important components for a complete passive house. Four reference projects are studied, two of them are public passive houses and two are culture houses, these provide good examples of how it can be realized. Attractiveness is difficult to define in terms of building design and thus a semantic environmental description is carried out to get an idea of what attractiveness is for a group of people in Örnsköldsvik. The survey shows that the building should be open, light, friendly and safe, as well giving an impression of neutrality between the word pairs masculine/feminine and homogeneous/chaotic. The result shows that there is potential to constructing an attractive passive house as a public building, as long continuous quality controls and god design during the construction process are taking place. However, it became evident that the culture house is a complex building that requires consideration for all premises to meet the need for the building, to remain the functional and attractive meeting place for all people.
Örnsköldsviks kommun har under en längre tid planerat att etablera ett kulturhus i centralorten. En förundersökning startades under våren 2017 för att ta fram lokalprogram och behovsanalyser med nyckelorden attraktivitet, bredd och spets, samt att byggnaden ska andas hållbart byggande. Det var en anledning till att intresset väcktes av att undersöka hur ett attraktivt och offentligt passivhus kan utformas. Studien fokuserar på att ta fram konceptuella A-ritningar och rekommendationer rörande byggnadsteknik för passivhus. Under den pågående förundersökningen har ett antal platser i Örnsköldsviks centrum utsetts som potentiella för det planerade kulturhuset, fastigheten Örnsköldsvik 8:27 var en av dem. Platsen är centralt belägen i Örnsköldsviks stadskärna med gångavstånd till bland annat resecentrum, Stora torget, handel och grönområde. Platsanalysen tar upp möjligheter över hur byggnaden kan koppla till befintliga stråk, utnyttja söderläget och skapa sociala och attraktiva miljöer. Vid teoretiska studier av hållbart byggande och passivhus konstateras att byggverksamhet i framtiden ska ske på striktare villkor, människans behov och livskvalitet ska vara i fokus, samt hushållning av resurser ska anpassas efter cirkulära flöden. När det gäller passivhus bör den passiva solinstrålningen optimeras genom väderstrecksorientering av huskroppen och att byggnadsformen erhåller ett tätt klimatskal. Lösningar i form av energieffektiva fönster, entréslussar och ventilation med värmeåtervinning är en del av pusselbitarna till ett fungerande passivhus. Fyra referensprojekt studeras, varav två är offentliga passivhus och två är befintliga kulturhus, dessa ger goda exempel på hur det kan realiseras. Attraktivitet är svårt att definiera när det gäller byggnadsutformning och därmed genomförs en semantisk miljöbeskrivning för att få en uppfattning kring vad attraktivitet är för en grupp människor i Örnsköldsvik. Enkätundersökningen visar bland annat att byggnaden ska vara öppen, ljus, vänlig och trygg, samt ge ett neutralt intryck mellan ordparen maskulin/feminin och enhetligt/kaotiskt. Resultatet visar att det finns potential att uppföra ett attraktivt passivhus som offentlig byggnad, så länge det sker kontinuerliga kvalitetskontroller och bra projektering under hela byggprocessen. Det blev dock tydligt att ett kulturhus är en komplex byggnad som kräver bra planering gällande samtliga lokaler för att uppfylla behovet med att byggnaden förblir en funktionell och attraktiv mötesplats för alla.

The purpose of this essay is to examine selected parts of established Swedish media and discover different attitudes towards refugees and asylum-seekers. The question that I want to answer is how different attitudes towards refugees are represented and if external events can change media’s approach in a drastic way. The theoretical framework consists of agenda theory, framing, and cognitive psychology. The material consists of articles published by four mainstream newspapers during two specific time-periods: January 2015 and January 2016. The contents of all the articles were examined using qualitative text analysis applying interpretation and receiver strategies. They were divided into three different attitude-based groups: positive, neutral, and negative. I use seven parameters to determine and describe the distinctions between each of the three different attitudes. I find that the articles examined over both periods are mostly characterized with positive and neutral attitudes. While negative attitudes are the least represented, they are also the only ones that grow in percentage from 2015 to 2016. The overall number of articles also greatly increases in January of 2016 compared to the same month in 2015, which could hint that the interest of this topic was boosted during time between the two selected time-periods.

Denna uppsatts i fysisk planering undersöker möjligheterna för gestaltningar av urbana offentliga miljöer utifrån ett organiskt människofokuserat perspektiv för att öka tillgängligheten för individer med högkänsliga sinnen till stadens publika miljöer. Det här arbetet fokuserar på sinnesintryckskänsligheten och hur genom detta miljöer som är bättre för alla människor kan skapas, samtidigt som fler funktionsnedsättningars (även neurologiskas) behov kan involveras vid planläggningen av städers miljöer. Arbetet går ut på en kombination av vetenskapliga fysiska urbana planeringsdesignteorier av olika kända teoretiker och kunskaper om hur miljön genom sinnesintrycken påverkar människorna som bor och vistas i den, Där ett stort behov setts av att öka tillgängligheten till offentliga miljöer så att denna involverar individer med starkare sinnensintrycksupptagning som bl.a. är karaktäristiskt för vissa neurologiska funktionsnedsättningar samt på samma gång skapa ett fysiskt planeringsfokus utifrån människan i första hand. Då anpassningar efter idealet från den extremare upplevelsen gör miljön betydligt bättre även för den “normala”(allmänna) upplevaren, Genom enkätundersökningar skapas en bild av hur individer med högre sinnesuppfattning upplever den offentliga urbana miljön och tillsammans med litterär kunskap samt fallstudier skapar detta arbete kunskap i hur dessa miljöer bättre kan utformas efter dessa ideal. Denna kunskap kommer illustreras i bilder och principer i resultatet av denna uppsatts.
This bachelor’s thesis in spatial planning investigates the possible designs of urban public places for an organic humanfocused perspective for an increased accessibility for people with highly sensitive senses to the citys public environments. This work focus on high sensory experience and how through this environments that are better for alla humans can be created, at the same time as more disabilities needs (even neurologicals) gets involved when citys environments gets planed. This work is an combination of spatial plannings urban design teories of known teoretics and knowledge of how the environment through the sensory input affects the people that lives and stay there. Where a big need have been identifyed for increased accessability to public places so that it involves individuals with an higher sensory input as for example is an character of people with some neurological disabilties as on the same time make a fysical planing focus on people firstly. As the costomizations after the ideals of the more extrem experiens will make the environment considerably better even for the “normal”(general) experiencer. Through questionnaires an image is created of how individuals with an higher sensory experince precives the public urban environment and togheter with literary knowledge as well as case studies, do this work create knowledge in how those environments can be designed. This knowledge will be illustrated in pictures and priciples in the results of this paper.

Detta arbete handlar om hur teorier om offentlig gestaltning av bostadsgårdar, miljöpsykologi och corporate garden kan hjälpa till med verktyg för gestaltningen av en trädgård med flera funktioner; näringsverksamhet i form av Hotell- och Restaurangrörelse samt privat boende.

Litteraturstudier genomfördes i ovan nämnda områden och ägarnas önskemål samlades in via enkät, mail korrespondens och samtal vid besök på platsen. Då noterades även platsens förutsättningar och de delar av tomten som skulle gestaltas mättes upp.

Den samlade informationen har sedan resulterat i ett designförslag som omfattar fem platser i trädgården. Dessa platser representerar områden som betecknas som privata, halvprivata, halvoffentliga samt en del som representerar en corporate garden.

Uppsatsen utreder sammansatta designmässiga kvaliteter i inredning och hur dessa kan göras mer bestående i den cirkulära ekonomin. Större krav ställs på en återanvändning av produkter. Klimatförändringar kräver att vi bromsar vår konsumtion. Arbetslivet rör sig mot en mer flexibel fysisk omgivning där människan hela tiden måste göra val. Analysen är uppdelad i fyra begrepp arkitektoniskt sammanhang, kvalitetsperspektiv designteori och cirkulär ekonomi. Dessa definierar områden som i slutdiskussionen sammanställs för att besvara mina frågeställningar. Frågor som hur en inredning kan ges ett långsiktigt hållbart värde och hur det kan åskådliggöras på ett faktamässigt sätt. Och om det kan finnas negativa följder av högre krav på återbruk av inredning. Utredningen kompletteras av intervjuer med fyra branschrepresentanter för att ytterligare belysa problematiken i mina frågeställningar. Resultatet visar att avsaknaden av stödjande regelverk för inredningsarkitektur och lös inredning gör den svår att dokumentera dess kvaliteter, vilket i sin tur leder till att den inte bevaras. Undersökningen belyser även komplexiteten och omfattningen i en inredningsarkitekts arbete då den oftast har uppdragsgivare som är förstagångsbeställare. Även svårigheten att skapa sammanhang i byggprocess med gränsdragning mellan fastighetsägaren och beställaren(hyresgästen) belyses i undersökningen. Till sist visar den på ekonomiska och upphandlingsjuridiska barriärer som gör återbruk av inredning komplicerad.

Purpose: The purpose of this degree project was to redesign Härnösand's square called Stora Torget. Method: To complete this degree project, a literature study, case study, and analysis of various documents were performed. A site visit was accomplished and four different interviews with experts, and a survey for Härnösand residents was also done. Results: The results showed that a redesign of a square means a change. This change can be an upgrade of the square both visually and functionally. Physical elements such as seating and greenery affect the experience when visiting a square. There were some differences between the residents and experts in several opinions about how a square is designed best. The design proposal was developed with the help of Autodesk Revit, and the proposal has taken into account the opinions of both the experts and the residents of Härnösand. The proposal creates opportunities for a stronger meeting place but also a more well-utilized square for both residents and visitors, by implementing physical elements such as several seats where people can meet and socialize. Conclusions: The work concludes that physical elements affect the design of the square and that the design proposal can be a basis for future changes to the square.

Barnkonventionen reglerar barns rättigheter och ansvaret för att den tillämpas i fysiskplanering faller på kommunerna. Rätten till lek kan planeras resurseffektivt genom rationellplanering men för att barns rätt att uttrycka sig i frågor som rör dem krävs kommunikativplanering. Det ställer krav på att kommuner själva aktivt samlar in åsikter genom oprövademetoder och icke traditionella sätt att arbeta. Synen på konst inom stadsplanering harbreddats och offentlig konst har en självklar plats i våra städer idag. Det finns en traditionellroll av en konstnär där denne bidrar med ett verk i slutet av en planprocess men allt oftarebidrar konstnärer utifrån en roll som konsult eller inspiratör i planprocessen, både vidmedborgardialog och gestaltning. Syftet med studien är att se över hur konstnärlig kompetens kan verka för barn deltagande iplaneringen av våra städer. Metoden utgörs av en fallstudie över Kristinebergs Slottspark därbarn varit närvarande genom historien och även planerades fortsatt verka för barn i framtiden.Studien tar hänsyn till hur planeringsprocessen, planeringsdiskurs och fysisk utformningutförts med barns deltagande i åtanke. Intervjuer med projektets konstnärlig ledare PäviErnkvist samt konstnär Elisabeth Westerlund har utförts för att se över konstnärens roll.Slutsatsen är att konstnärlig inblandning och kompetens kan verka bidragande för barnsdeltagande men det ställer krav på kommunikativ planering, medborgardialog och tydligmålsättning från planerarnas håll samt en kunskap och bredare syn på konstnärens roll. Allt fler barn växer upp inne i storstäder och synen på vad de kan bidra med har till viss delförändrats. Idag anses barn vid tillfällen vara experter på sin egen miljö och bidragande tillnya sätt att se på planeringen av våra offentliga miljöer. Deltagande är viktigt ur ettdemokratiskt perspektiv och värdefullt för människors livskvalitet. Synen på konstens värdeför stadsplanering har emellertid vunnit större acceptans genom ett mätbart ekonomiskt värdevilket omvandlar en del av varje byggbudget till konst. Konst främjar dialog och resulterardessutom ofta i fysiska verk i vår stad. Kan barn då vara med och skapa staden genom konst?
Communicative planning is considered to create participation for many social groups andcontribute to new perspectives on urban planning of public spaces as more levels ofknowledge are added. Through communicative planning, children's right to be consulted onmatters concerning them as stated in the Convention of Childrens Rights, can be taken in toaccount. But in order for children to be heard municipalities are required to actively collectchildren's views, and that in itself demands unproven methods and non-traditional ways ofworking. The view of art in urban planning has broadened. The traditional role of an artist iscontribution with a piece at the end of the planning process, but an artist's work can alsocontribute artistic competence or act as an inspiration. These roles, compared to thetraditional role, have not been fully accepted by officials and planners. The purpose of this study was to examine how artistic work can promote greater participationof children. An extensive literature study has been conducted based on scientific papers,legislation, reports from concerned authorities, reports, statistics, interviews and facts to get abroad understanding of children's participation and the role of art in the planning discourse,the planning process and the design of our public spaces. To interviews were held withartistic leader Pävi Ernkvist and artist Elisabeth Westerlund. The conclusions drawn were thatartistic involvement and expertise can enhance the communication with children, whichcreates a higher level of participation. Art can serve as a prototype for possible changes andwithin it the reflections may eventually create spaces based on the children's terms, whichcan give them a higher level of participation, primarily in smaller projects.

Lager på lager är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning i samarbete med Västerås konstmuseum. Projektet går ut på att förtydliga och synliggöra stadens offentliga konstverk med hjälp av olika typer av tillägg eller gestaltningar. Många av stadens offentliga konstverk besitter mycket föråldrade budskap och normer som inte stämmer överens med dagens samhällsnormer och värderingar.   Mitt arbete syftar till att skapa förståelse för hur ett offentligt konstverk kan bli synligt och samtidigt skapa en ifrågasättande attityd till en skulpturs grundläggande normer. Med stöd av litteratur och resultat från omvärldsanalys, rumsliganalys, formalanalys och en observation har jag tagit fram ett gestaltningsförslag som jag applicerat vid konstverket Eva som är en skulptur i Botaniska trädgården i Västerås. Eva föreställer en kvinna som med ett passivt uttryck poserar naket.   Med hjälp av min gestaltning kommer Eva som konstverk och hennes inneboende normer och budskap synliggöras för att få fler människor att uppmärksamma dem. Något som förhoppningsvis både kan skapa intresse och debatt.

Föreliggande uppsats är en gestaltningsstudie, frågan är om och hur de offentliga värdeprinciperna gestaltas i medias nyhetsförmedling gällande Migrationsverket. Vår undran är om det svenska folkets låga förtroende för myndigheten till viss del kan förklaras av hur värdeprinciperna gestaltas i media. Styrande för uppsatsen är regeringsuppdraget angående offentligt etos samt gestaltningsteori. Vald metod är innehållsanalys och materialet utgörs av två av Sveriges mest besökta tidningar på internet, Dagens Nyheter & Aftonbladet. Resultatet av studien visar att värdeprinciperna till viss del gestaltas i media. Avslutningsvis kan svenska folkets låga förtroende för Migrationsverket sammankopplas med medias gestaltning av värdeprinciperna, det kan mycket väl vara så att medierapporteringen påverkar det låga förtroendet, om än osagt i vilken utsträckning.