Academic literature on the topic 'Offentlig sektor'

Precis som den privata sektorn är den kommunala sektorn i ständig förändring och utveckling för att möta invånarnas och brukarnas förväntan. Det saknas forskning kring den generelle uppfattningen och attityden bland de anställda i kommunen till de förändringsmodeller som finns inom dagens offentliga verksamhet idag. Denna kvalitativa uppsats studerar några olika infallsvinklar i en kommun kring arbetat med förändringsprocesser. Dessa infallsvinklar är kommunens generella uppfattning kring förändring, medarbetarens betydelse i förändringen, digitalisering samt motivation. Uppsatsen bygger på sju stycken djupintervjuer och fyra stycken styrdokument som finns inom en kommun i Sverige. Styrdokumenten handlar om medarbetarskap, ledarskap, digitalisering och förändringsprocesser. Det denna uppsats tenderar att påvisa är att det finns en generellt god inställning och attityd att arbeta med olika förändringsmodeller som är lämplig för offentlig verksamhet. Att det finns en möjlighet för kommuner att arbeta med liknande förändringsmodeller som den privata marknaden använder sig utav men att det dock måste ske en anpassning för att matcha en organisation som är styrd av politiker, budgetar och lagar. Det denna uppsats också tenderar att påvisa är att det finns ett intresse från medarbetarnas håll att arbeta med förändring. Uppsatsen tenderar att visa att även fast ledningen kanske är allt för intresserad att arbeta med förändring så kan medarbetare vara de. Att arbeta med digitalisering är en framtida nyckel även för kommuner för att möta brukarnas framtida krav. Att det är viktigt för kommuner att fortsätta sitt arbeta med e-government. När det kommer till motivation så tenderar uppsatsen att påvisa att det är möjligt för en kommun att arbeta med yttre motivation och att det finns ett intresse från ledningens sida att arbeta med det. Däremot att det precis som tidigare forskning kring yttre motivation visar sig vara svårt att få det att fungera i praktiken och att medarbetarna upplever det som demotiverande istället.<br>Just like the private sector the public sector is in constant change to develop and adapt to the higher needs that the people and the citizen have. There is a gap of research about the general perception and attitude of the employees in the public sector to the change models that is in use in the public sector. This qualitative report studies a number of different angles in the public sector about working with change. These approaches are the general view of the municipality about change, the employee's significance in the change, digitization and motivation. The report is based on seven deep interviews and four control documents. The control documents are about employee leadership, leadership, digitization and change processes. What this report tends to show is that there is a generally good attitude to work with change models that are appropriate for the public sector. There is possible for the public sector to work with similar models of change that the private market uses, but that there must be an adaptation to match an organization that are controlled by politicians, budgets and laws. What this report also tends to show is that there is an interest from employees' to work with change. The report tends to show that even a lack of interest from the leaders to work whit change, it is possibly that the employees still are interested to work whit change to make a better job against the customers. Working with digitization is a future key for the public sector to meet the citizens future demands. That it is important to continue their work with e-government. When it comes to motivation, the report tends to demonstrate that it is possible for public sectors to work with external motivation and that there is an interest from management to do so. On the other hand, like previous research on external motivation, it appears to be difficult to make it work in practice, and from an employee’s perspective it as demotivating instead.

Statens offentliga utredningar, så kallade SOU, är ett viktigt statligt redskap för att informera riksdag och regering om situationer som kräver deras uppmärksamhet. En utredning består, oftast, av en särskild utredare eller en kommitté, och ett sekretariat, för att underlätta utredarens arbete, samt en expertgrupp för att bidra med expertis genom att reagera på utredningen allt eftersom den skrivs. Denna struktur är väldigt anpasslig, fler eller färre personer kan vara tillsatta i vilken som helst av rollerna. Vilka som tillsätts var bestäms utifrån vilka Regeringskansliet och utredaren anser passar bäst. I dagsläget ligger fokus för de flesta utredningar på de juridiska aspekterna och lösningarnarelaterade till en fråga. Större delen av utredare, sekreterare och experter kommer från någon form av juridisk bakgrund och använder de metoder de är vana vid inom den disciplinen. Detta har resulterat i att visa perspektiv lämnas obrukade vilket i sin tur leder till att en död vinkel uppstår för regeringen. Det bästa sättet att eliminera denna vinkel är att vidga verksamhetens fokus bort från det rent juridiska och inkludera andra perspektiv. Etnografiska metoder används som oftast av antropologer då det ger en bättre insyn i enkultur och/eller en grupp. En av de stora styrkorna med statliga utredningar är att de ger den offentliga sektorn större möjlighet att förstå och hantera problem. Att kombinera den redan befintliga djupdykningskapaciteten med etnografins vidare möjligheter för insyn i gruppdynamiker och kulturella resonemang skulle därför vara till stor nytta för statliga utredningar i Sverige. Som det ser ut i dag så behöver statliga utredningar förhålla sig till landets invånare utefter den särskilda utredarens egen förmåga. Ofta står denna utredare utan direkt erfarenhet av metoder som är anpassade till detta. Att introducera antropologer och etnografi i statens offentliga utredningar skulle åtgärda detta på en gång och ge regeringen bättre verktyg för att agera i relation till sin befolkning. Etnografi är för undersökning vad glasögon är för mig, jag kan fortfarande se utan dem, men med dem blir allt mycket tydligare.<br>”Statens offentliga utredningar” (directly translated as “the state’s public investigations”.), are an important government tool to inform the Riksdag and the government about situations that require their attention. An investigation usually consists of a special investigator or committee, and a secretariat, to facilitate the investigator’s work, and an expert group to contribute expertise by responding to the investigation as it is written. This structure is very customizable, more or fewer people can be added in any of the roles. Which ones are added to each is determined on the basis of which the Government Offices and the investigator consider best. At present, most investigations focus on the legal aspects and solutions related to a question. The majority of investigators, secretaries and experts come from some form of legal background and use the methods they are used to in that discipline. This has resulted in some perspectives being left unused, which in turn leads to a dead angle for the government. The best way to eliminate this angle is to widen the focus of the business away from the purely legal and include other perspectives. Ethnographic methods are most often used by anthropologists as they provide a better insight into a culture and / or a group. One of the major strengths of government investigations is that they give the public sector greater opportunity to understand and manage problems. Combining the already existing deep-diving capacity with the wider opportunities of ethnography for insight into group dynamics and cultural reasoning would therefore be of great benefit to government investigations in Sweden. As it seems today, state investigations need to relate to the country’s residents along the particular investigator’s own ability. Often, this investigator stands without direct experience of methods that are adapted to this. Introducing anthropologists and ethnography in the state’s public investigations would remedy this at once and give the government better tools to act in relation to its population. Ethnography is for examining what glasses are to me, I can still see without them, but with them everything becomes much clearer.

Syftet med denna studie är att redovisa vad som skett de senaste åren vad gäller elektroniska inköp i offentlig sektor i Sverige och jämföra med de krav som ställts. Det beskrivs i vilken mån inköpssystemen stöder de inköpsprocesser offentlig sektor har. En diskussion förs om det bara finns en modell för lyckosamt införande (med mindre variationer) eller om det finns flera sätt. Slutligen tas det upp vilka faktorer som får en IT-satsning, i detta fall inköpssystem, att lyckas bra eller mindre bra.

Användandet, eller frånvaron, av öppen källkodsprogramvaror inom offentlig sektor är något som på senare tid har diskuterats flitigt både i artiklar och i internetanslutna diskussionsforum. Den offentliga sektorns behov av investeringar i nya IT-system kommer dessutom att öka i och med realiseringen av Statskontorets vision om 24-timmarsmyndigheten. Detta examensarbete undersöker hur välbekant begreppet öppen källkod är, vilka attityder som finns mot begreppet och hur stor utbredningen av öppen källkodsprogramvaror är hos Sveriges kommuner. Av resultatet framkommer att 60 % av alla IT-chefer och motsvarande i kommunerna känner till begreppet väl, att 80 % av alla tillfrågade upplever öppen källkod som något positivt och att drygt 30 % av alla kommuner redan använder någon form av programvara baserad på öppen källkod. De viktigaste fördelarna med öppen källkodsprogramvaror är den låga kostnaden, tillgången till all källkod och att man snabbt kan få del av andras förbättringar. I flera länder i både Europa och Asien, såväl som Sydamerika förekommer rekommendationer, eller åtminstone diskussioner, om hur öppen källkod bäst kan användas för att stödja den offentliga sektorn i respektive länder. För att användningen av öppen källkodsprogramvaror skall ta fart även bland Sveriges kommuner krävs fler leverantörer av support och andra kringtjänster, ytterligare förbättring av säkerheten hos programvarorna, samt mer information om vad begreppet faktiskt innebär.<br>0707-333 808 Charlotte 0707-580 100 Mattias

<p>Denne oppgaven er en casestudie om innføring av åpen programvare i offentlig sektor. Problemstillinger er: Hva kreves for at åpen programvare skal innføres i offentlig sektor? Min forskning er hovedsakelig basert på intervjuer i de tre styringsnivåer innen offentlig sektor som er involvert i arbeidet med åpen programvare. Dokumentasjon og noe observasjon er også brukt som datainnsamling. Litteraturen som omhandler åpen programvare er for det meste utenlandsk, men de beskriver godt hvordan situasjonen er også i Norge. De problemstillinger som jeg stiller i denne oppgaven kan til dels beskrives av denne litteraturen, men det er en stor mangel av slik litteratur fra Norge. Sammen med litteratur fra organisatorisk politikk gir denne oppgaven en omfattende diskusjon av hva som kreves for å innføre åpen programvare i offentlig sektor. Oppgaven viser hvorfor de forskjellige offentlige avdelinger ønsker å bruke åpen programvare og hvilken motivasjon de har for å innføre åpen programvare. Det blir også vist hvordan innføring av åpen programvare kan skje og hva som kreves for at en slik overgang skal skje. Det er viktig at åpen programvare har de egenskaper som dekker offentlig sektors behov. Det er også viktig at styringsnivåene har en klart definert tilnærming til åpen programvare og at det kommer direktiver fra statlig styringsnivå til hvordan offentlige avdelinger skal forholde seg til innføring av åpen programvare. Det blir også avdekket svakheter eller mangler i åpne programvarer som viser utfordringer innføring av åpen programvarer medfører. Det krever en annen type kompetanse for å bruke åpen programvare og oppgaven viser hvilke aktører som må mobiliseres for å få den nødvendige kompetansen. Supporten er også annerledes ved åpen programvare, spesielt brukersupporten oppleves som utfordrende. Jeg viser hvordan disse utfordringer kan møtes og gjøre en overgang til åpen programvare mindre krevende. Det krever store ressurser å innføre åpen programvare, men det er ikke sikkert det krever mer enn å innføre en annen kommersiell programvare. Gjennom hele oppgaven har jeg et organisatorisk politisk perspektiv som viser hvordan organisasjoner fungerer, spesielt hvordan beslutningsprosessen fungerer. Innføring av åpen programvare påvirker beslutningsprosessen og de aktører som deltar i beslutningsprosessen. Men beslutningsprosessen og de aktører som deltar påvirker også innføring av åpen programvarer. Dette er en gjensidig prosess, som jeg viser gjennom behandling av mine temaer relatert til innføring av åpen programvare.</p>

Implementering av BI inom offentlig sektor är något som växer och blir vanligare och vanligare. För organisationer inom privata sektorn finns det tydliga och välbeprövade kritiska framgångsfaktorer att följa för att lyckas med implementationen. För den offentliga sektorn är detta inte lika tydligt och finns lite forskning. Denna studie har undersökt kritiska framgångsfaktorer för den offentliga sektorn vid BI implementation. Studien har utgått ifrån ett tidigare framtaget ramverk anpassat för den privata sektorn för att sedan urskilja med hjälp av erfarna personer inom området vilka kritiska framgångsfaktorer som finns för den offentliga sektorn. Studien har resulterat i ett vidareutvecklat ramverk anpassat för den offentliga sektorn. Studiens resultat framställer en tydlig skiftning från det tidigare ramverkets affärsfokus till ett mer verksamhetsfokus för den offentliga sektorn. Det vidareutvecklade ramverket framhäver även att det måste finnas en BI-mognad inom den offentliga verksamheten som inte var en kritisk framgångsfaktor inom det tidigare ramverket.

Title: Professional skills in public and private sectors Date: 2011-05-18 Authors: Zinajda Avdic &amp; Binasa Jasarevic Tutor: Viktorija Kalonaityte Examiner: Richard Nakamura Key words: Competence, professional, public sector and private sector. Thesis purpose: To find out what factors are behind the company and the authority identifies  their training needs, what methods they use in the evaluation of outcomes can be integrated into the organization. Method: A qualitative study with a hermeneutic approach and an abduction approach. Theory: The theory depends substances skills, skills needs and skills assessment. Empirical data: Data collected through two interview people on the two public sectors authorities, and two companies in the private sector. Conclusion: We found that organizations put a lot of time and resources to develop, identify and plan professional skills through internal and external courses. The differences between them are determined not by the fact that they are in the public sector or the private, but from organization to organization.