Academic literature on the topic 'Ojämlikhet'

Att som barn växa upp under ekonomiskt svåra förhållanden innebär ökade risker för sämre hälsa, sämre utbildningsmöjligheter och begränsade möjligheter till att skapa sociala relationer med andra barn. Emellertid vet vi idag väldigt lite om hur aspekter kring social ojämlikhet konstrueras och reproduceras i pedagogiska verksamheter riktade till yngre barn. Föreliggande studie baseras på ett etnografiskt fältarbete i en förskoleklass belägen på landsbygden i södra delen av Sverige. Studiens resultat pekar på att sociala skillnader konstrueras i såväl den dagliga verksamhetens rutiner som i barnens interaktion med varandra. Analyserna pekar också på en nästintill omedvetenhet hos den pedagogiska personalen när det handlar om frågor som rör barns olika sociala uppväxtvillkor. Artikelförfattarna understryker betydelsen av att kritiskt studera aspekter rörande social ojämlikhet, detta inte minst för att förbättra förutsättningarna för en mer likvärdig utbildning för yngre barn.

Det behövs sociologiska perspektiv för att belysa de många samhälleliga utmaningar som pandemin covid-19 har inneburit, såväl direkt som indirekt. Vi efterlyser därför aktuella och empiriskt grundade forskningsartiklar som utifrån sociologiska perspektiv kan öka vår förståelse av coronakrisen och pandemin covid-19. Relevanta frågor att belysa är till exempel expertkunskaper och relationen mellan vetenskap och politik, betydelsen av social ojämlikhet under pandemin samt dess sociala konsekvenser, samhällets organisering och styrning under kristider, de nya utmaningar som krishanteringsåtgärder skapar, hur människor agerar under kriser och hanterar ensamhet, isolering och permitteringar. Artiklarna kan handla om svenska förhållanden men även använda jämförande och internationella perspektiv för att förstå det som händer i Sverige i förhållande till andra länder. En världsomspännande hälsokris gör att vi alla behöver experter mer än någonsin, för att veta hur vi kan skydda oss mot viruset och för att ta fram vaccin eller andra effektiva behandlingar. Under pandemin covid-19 har vi sett att det finns en stor tilltro till vetenskap och teknik samtidigt som expertisen ständigt ifrågasätts. Expertkunskaper handlar aldrig enbart om faktaförhållanden utan även om hur problemen uppfattas och vem som har ansvar för att lösa dem. Sociologiska perspektiv på huruvida vetenskap uppfattas som är viktiga under kriser när experter dominerar debatten. Minst lika viktiga sociologiska teman är mellanmänskliga relationer, emotioner och människors drivkrafter. Vad är det som gör att vi agerar som vi gör i en kris? Vilken beredskap har människor och organisationer för att agera i en kris? Vi efterlyser också bidrag som uppmärksammar perspektiv som tenderat att falla bort i rapporteringen, till exempel frågor om ojämlikhet, konflikter, makt och ideologi. Det finns ett stort behov av empirisk forskning som undersöker hur coronakrisen och pandemin covid-19 har drabbat olika grupper och huruvida socioekonomiska skillnader, åldersskillnader och intressekonflikter har synliggjorts eller osynliggjorts under coronakrisen. Bidrag kan skrivas på svenska, engelska, danska och norska. Artiklar kan vara mellan 4 000 och 10 000 ord långa. I övrigt se tidskriftens riktlinjer på www.sociologiskforskning.se. Alla artiklar genomgår anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review). Vid frågor, kontakta gärna någon av gästredaktörerna för temanumret. Deadline för manus är 15 oktober 2020 Gästredaktörer:Shai Mulinari, Lunds universitet: shai.mulinari@soc.lu.seLinda Soneryd, Göteborgs universitet: linda.soneryd@gu.seSusanna Öhman, Mittuniversitetet: susanna.ohman@miun.se

Den offentliga makten, förvaltningen och den offentliga servicen grundar sig på språkanvänd­ning, men är därtill också textualiserad, dvs. baserar sig i allt högre grad på skrivna texter. Man kan tala om textualiseringen som en megatrend. I artikeln diskuteras drag som är typiska för textualiseringen särskilt inom vårdsektorn, och vilken inverkan den har på samhället. Artikelns teoriram är skrivandets sociolingvistik, som har många beröringspunkter med diskurs- och genreforskning. Blicken riktas från språket mot språk­liga betydelsehelheter, mot texter, och från språkliga produkter mot språkliga pro­cesser, till exempel mot skrivande. Jag visar att språk och texter spelar en betydande roll i hur delaktighet, jämlikhet och lik­värdighet realiseras i våra samhällen. I sista hand har de betydelse för stabiliteten i sam­hället, eftersom ojämlikhet och utslagning är betydande bakgrundsfaktorer till säkerhets­hot, till exempel brottslighet. I min artikel kommer jag att visa att språkvetenskap kan erbjuda fruktbara synvinklar och redskap för att granska samhälleliga problem. Nyckelord: skrivandets sociolingvistik, textualisering, social- och hälsovården, tillgång till rättigheterna, delaktighet

Under det innevarande århundradet har det också i de mest "sekulära" samhällen i Väst blivit allt tydligare att religion spelar en roll i det offentliga livet och att det inte bara kan beskrivas som något "privatiserat". Men hur skall denna offentliga roll förstås och analyseras? Denna artikel presenterar en ram för en sådan analys som tar de olika roller, som olika slags religioner spelar i de moderna samhällenas differentierade sfärer (utbildning, juridik, välfärd osv.), på allvar. Med andra ord, den laborerar med ett antal variabler: Vilken typ av religion? Vilken är relationen mellan det religiösa och det sekulära? Inom vilken/vilka sociala sfär(er)? Vilken typ av roll spelar religon? I vilka relationer till klass, gender, etnicitet och andra utgångspunkter för ojämlikhet? Denna differentierade modell tager sin utgångspunkt i en kritik av existerande uppfattningar av offentlig religion (ex. Bryan Wilson resp. José Casanova) och de antagelser som de utgår ifrån, inklusive en insnävning till det nationella, en sammansmältning av social differentiering och en snäv kyrko- eller denominations-fokuserad syn på religion. Resultatet är ett analytiskt verktyg som är bättre utformat för att kunna taga hänsyn till olika former för offentlig religion som är finna på lokalt, nationellt och transnationellt nivå i de senmoderna konsumtionssamhällena.

Artikeln belyser samverkan mellan sammanslutningar bildade på etnisk grund och folkbildningens studieförbund i Sverige. Engagemang för social inkludering har fått en ökad betydelse för ”invandrarföreningar”. Samtidigt är dessa föreningar inte sällan utsatta för stigmatisering och försatta i en underordnad position. Med utgångspunkt i fältarbete i det mångetniska Stockholm pekar författarna på hur ”invandrarföreningar” har blivit till institutionaliserade samverkansaktörer i nya former av partnerskap (mellan till exempel stat och kommun, frivilligorganisationer och näringsliv) där de har tagit över en rad servicefunktioner i och med välfärdsstatens pågående omvandling. Exemplet samverkan kring folkbildning visar på ett starkt ojämlikt partnerskap mellan ”invandrarföreningar” och studieförbund. Några av de omständigheter som lyfts fram som problematiska är brist på dialog, kulturellt definierade hierarkier mellan ”svenskar” och ”invandrare” och en allt starkare anpassning i förhållande till marknadens krav och förväntningar. Sökord: Folkbildning, invandrarföreningar, partnerskap, inkludering, exkludering. ENGELSK ABSTRACT: Magnus Dahlstedt, Aleksandra Ålund, and Anna Ålund: Conditional Partnership: Democracy and Social Inclusion in Relations Between Institutions of Adult Education and Immigrant Associations The authors discuss the cooperation between immigrant associations and public institutions for adult education in Sweden. They emphasize the growing importance of activism for social inclusion among immigrant associations and the stigmatization and subordinate position of these same organizations. Based on empirical case studies from metropolitan Stockholm, the authors argue that these associations have become more or less institutionalized in terms of new partnerships (between state, municipality and volunteer organizations) and have taken over a number of service functions from the retreating welfare state. The authors argue that the partnership in the area of adult education is unequal. They examine problems of this partnership both in terms of lack of dialogue and culturally defi ned hierarchy and in terms of adjustment to market exigency. They do this on the backdrop of the changing institutional system of adult education and its role in the social inclusion of migrants. Key words: Adult education, immigrant organisations, partnership, inclusion, exclusion.

En pandemi är en kris och som sådan en ny situation som präglas av både vetenskapliga och samhälleliga osäkerheter, i vilken vardagslivets invanda rutiner till viss del omkullkastas. Covid-19-pandemin har synliggjort redan etablerade samhällsstrukturer och ojämlikheter men också förvärrat maktrelationer och utsatthet. I denna artikel introducerar vi bidragen i Sociologisk Forsknings temanummer om hur samhället och människors liv har påverkats av coronakrisen och covid-19-pandemin. Vi ger även en översikt över några av de teman som belysts inom annan forskning av sociologer och samhällsvetare internationellt och i Sverige för att förstå innebörden och effekterna av covid-19-pandemin.

Det här numret ägnar vi i huvudsak åt sociologisk forskning om covid-19-pandemins samhälleliga konsekvenser. Redan kort efter pandemins utbrott, i april 2020, publicerade tidskriften ett samtal mellan fyra svenska sociologer om covid-19-pandemin och vårt samhälles hantering av den. Vi bjöd kort därefter in Shai Mulinari, Linda Soneryd och Susanna Öhman att vara gästredaktörer till ett kommande temanummer med färsk empirisk forskning om hur samhället och människors liv har påverkats av coronakrisen och covid-19-pandemin. Resultatet blev detta dubbelnummer, som på olika sätt ger viktiga inblickar i hur pandemin har påverkat samhället i stort och olika utsatta gruppers livsvillkor. I de olika artiklarna får vi bland annat veta mer om vad svenskarna varit mest oroliga för under pandemin, hur arbetssituationen för personal inom vård och omsorg påverkades av den nya virussjukdomen, hur människor har förhållit sig till ”den svenska strategin” i sin vardag och hur dem vars anhöriga har avlidit under pandemin har hanterat de restriktioner som omöjliggjorde ett sista farväl vid dödsbädden. De enskilda artiklarna presenteras mer utförligt i den härpå följande introduktionen av gästredaktörerna, som vi även vill tacka för deras gedigna arbete med numret. I detta nummer presenterar vi också en ny satsning i form av så kallade research notes eller forskningsnotiser. Den tidigare Lundaredaktionen för tidskriften gav 2017 ut ett helt nummer med sådana forskningsnotiser, under temat ”Look at what’s happening in Sweden”. Den nuvarande redaktionen vid Södertörns högskola vill nu göra detta till ett stående inslag i Sociologisk Forskning. Forskningsnotiserna är tänkta att presentera nya forskningsresultat i kortare textformat än sedvanliga artiklar. Notiserna ska utgå från egen empirisk forskning om samhällsförhållanden i Sverige, men även komparativa studier som berör svenska förhållanden kan publiceras. Ni hittar en introducerande text som beskriver hur forskningsnotiserna ska utformas längre fram i detta nummer. I numret finns även recensioner av fem nyutkomma böcker. Två recensioner anknyter till numrets övergripande tema om covid-19-pandemin. I sin recension av Peter Baldwins Fighting the first wave. Why the Coronavirus was tackled so differently across the globe (2021) noterar Anne Kaun att Sverige ges en central roll i boken, och att Baldwin skriver fram sin egen position genom att argumentera för att Sverige tog fel väg i pandemin. Tobias Olofsson recenserar Johan Hirschfeldts och Olof Peterssons Rättsregler i kris (2020), en bok som också diskuterar Sveriges krishantering under coronaviruspandemin. Olofsson menar att författarna gör en ambitiös genomlysning av svensk krislagstiftning och att deras text inte bara är ”hantverksmässigt intressant utan den är också sociologiskt spännande då de antaganden framställningen bygger på och de slutsatser som presenteras resonerar med centrala sociologiska teman”. Övriga recensioner i numret behandlar böcker med helt andra teman. Hannah Bradby framhåller att Marie Sépulchres Disability and citizenship studies (2021) är tydlig och välstrukturerad i sitt sätt att undersöka funktionalitet, aktivism och medborgarskap samt sätter dessa teman i relation till frågor som ojämlikhet och social rättvisa. Stina Fernqvist närmar sig Sara Eldéns Forskningsetik. Vägval i samhällsvetenskapliga studier (2020) utifrån tankar kring de konkreta situationer vi som samhällsvetenskapliga forskare återkommande ställs inför: ”situationer som kräver självreflektion och som pockar på vår uppmärksamhet med frågor om vad forskningsetik egentligen är i praktiken”. Fernqvist uppmärksammar Eldéns påpekande att en bra forskare kanske alltid måste utstå ”en aning ångest” eftersom den samhällsvetenskapliga forskning som inbegriper människor alltid är en komplicerade process. Slutligen tar sig David Scott an Ian Buchanans Assemblage theory and method (2020) genom att diskutera begreppet assemblage – som översatts till ”sammansättning” – ett begrepp som fått genomslag inom samhällsvetenskaperna under det senaste decenniet. Scott menar att Buchanans bok saknar resonemang om hur ”teoretiska begrepp omsätts i metodologisk praktik”, vilket han finner märkligt då boken ”har ordet method i titeln”. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, forskningsnotiser, förslag på recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning

I det här dubbelnumret av Sociologisk Forskning fördjupar vi ett tema som vi berörde i det förra numret: de protester världen över som var en reaktion på att den 46-årige svarta mannen George Floyd dödades av en vit polis i USA. I detta nummer har vi ett samtal mellan tre samhällsvetenskapliga forskare verksamma i Sverige och USA om Black Lives Matter, antirasistiska rörelsemobiliseringar, antisvart rasism samt polisiärt dödliga våld mot svarta människor. De medverkande forskarna är statsvetaren Jan Jämte, sociologen Jasmine Kelekay och kriminologen Leandro Schclarek Mulinari. Frågor om rasism, ras och etnicitet i Sverige samt afroamerikaners situation i USA är också centrala teman i två av detta nummers forskningsartiklar. I artikeln ”Importing American racial reasoning to social science research in Sweden” diskuterar Andrea Voyer och Anna Lund den sociala ojämlikhet och exkludering i Sverige som är grundad i kategoriseringar baserade på ras och etnicitet. Även om rasism och rasifiering under lång tid undersökts av samhällsvetenskapliga forskare i Sverige menar de att mycket forskning fortfarande präglas av ett motstånd mot att analysera dessa frågor utifrån kategoriseringar baserade på ras. Peter Ehrström och Magnus Dahlstedt skriver om den afroamerikanske filmkaraktären Shaft i artikeln ”Mitt namn är Shaft. En populärkulturell ikon i tre olika skepnader”. Genom att analysera tre Shaft-filmer från 1971, 2000 och 2019 belyser de hur afroamerikaners villkor och samhället i stort har förändrats. Numrets övriga fyra forskningsartiklar berör andra teman. I artikeln ”En stum värld? Om resonans, social responsivitet och utbrändhet” diskuterar Christian Ståhl Hartmut Rosas teori om resonans i relation till Johan Asplunds teori om social responsivitet. Ståhl menar att dessa teoretiker bidrar till ett sociologiskt synsätt på utbrändhet som skiljer sig från de gängse genom att förskjuta diskussionen om detta fenomen från det ”individuella psykiska måendet till sociala strukturer”. Gabriella Scaramuzzino diskuterar i sin artikel ”Workplace violence. A threat to autonomy and professional discretion” hat, hot och trakasserier mot tre yrkesgrupper som alla har demokratibärande roller: socialarbetare, lärare och journalister. Hennes undersökning visar att hela 40 procent av respondenterna har övervägt att sluta arbeta med ett socialt problem, ett ämne eller en viss grupp av rädsla för att bli utsatt för arbetsrelaterat våld. I artikeln ”Att förhålla sig till ändligheten i livet och strategier för ’framgångsrikt döende’” skriver Janicke Andersson om hur äldre personer förhåller sig till den ökade sannolikheten att livet ska ta slut och känslan av att döden är nära. En slutsats är att intervjupersonerna uttryckte osäkerhet och rädsla inför ovissheten i framtiden samtidigt som de sade sig vilja att ta kontroll över såväl åldrandet som döden. Zlatan Ibrahimovićs, Patrik Sjöbergs och Leif G.W. Perssons självbiografier analyseras i artikeln ”Underdogs, rebels, and heroes. Crime narratives as a resource for doing masculinity in autobiographies” av Monica Skrinjar och Tove Pettersson. Deras analys visar hur berömda och socialt etablerade män använder beskrivningar av kriminella handlingar för att konstruera en viss typ av maskulinitet, trots att dessa handlingar sällan beskrivs som kriminella i deras berättelser. Den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander var en av de planerade huvudtalarna vid 2020 års Sociologidagarna, som med kort varsel fick ställas in på grund av coronapandemin. I det här numret publicerar vi en reviderad version av den keynote-föreläsning som han skulle hållit under Sociologidagarna. I denna föreläsning, som har titeln ”The performativity of objects”, introducerar Alexander en ny kultursociologisk teori om materialitet som bland annat undersöker den sociala betydelsen av det estetiskt utformade objektets yta. I numret presenterar vi även sju recensioner av nyutkomna böcker. Magnus Granberg framhåller i sin recension av Johan Alfonssons Alienation och arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen (2020) att denna avhandling är ”originell just i kraft av hur den är gedigen”. Pernilla Ouis recenserar Johan Rosquist avhandling Moral i rätten. Utredningar av hedersrelaterat våld i Sverige 1997–2017 (2020) och menar att den visar på ”vilka fallgropar och utmaningar som finns i ett samhälle som alltmer högljutt kräver speciell lagstiftning och särskilda straff gällande hedersbrott”. I sin recension av Stefan Svallfors The inner world of research. On academic labor (2020) noterar Margareta Hallberg gillande att det är ”ovanligt att möta forskarens blick på både sig själv och andra på ett för läsaren lärande sätt”. Stefan Svallfors konstaterar i sin recension av Erik Bengtssons Världens jämlikaste land? (2020) att det är ”en mycket läsvärd bok: inte bara baserad på omsorgsfullt framtagen empiri utan dessutom flyhänt skriven och djupt engagerande”. Ina Hallström recenserar Maria Törnqvists Merleaus mamma (2020) och framhåller att boken kan ses som ”en erinran om fenomenologins potential som metod för att beskriva det som bara kan ses när man möter det för första gången eller som om det var första gången.” I sin recension av Markus Arvidsson och Bengt Starrins Socialpsykologiska Experiment (2019) menar Lars-Erik Berg att det är en bok som ”förtjänar att uppmärksamhet i undervisning och vardagsliv av just skälet synas för att finnas”. Karl Malmqvist menar i sin recension av Eva Österbergs Fina och fula känslor? Historiska essäer (2020) att boken ger ”högintressanta inblickar i nordisk medeltida och tidigmodern emotionshistoria” samtidigt som den väcker viktiga frågor om ”behandling av etik, samhällsteori och samtidsanalys”. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag på recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus WennerhagRedaktörer för Sociologisk Forskning

Syfte: Studien innehåller en ekonometrisk undersökning för att undersöka om ekonomisk ojämlikhet har en påverkan på hälsan i Sveriges kommuner, och om sambandet kvarstår när det kontrolleras för andra variabler.   Frågeställning: Har invånare i svenska kommuner med ekonomisk jämlikhet bättre hälsa än invånare i svenska kommuner med en högre grad av ekonomisk ojämlikhet?   Metod: Studien har använt sig av en kvantitativ analys av aggregerad data. Datan sammanställts i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) som sedan följts av en bivariat analys för att slutligen påvisa vilka statistiska slutsatser som kan säkerställas.   Slutsats: Ekonomisk ojämlikhet resulterar i bättre hälsa både för män och kvinnor i Sveriges kommuner. Sambandet kvarstår när variablerna arbetslöshet samt högre utbildningsnivå inkluderas. Det uppstår multikollinearitet när variabeln medelvärde för disponibel inkomst tilläggs. Däremot är förklaringsgraden väldigt låg för alla samband och kan förklaras av att det bland annat är svårt att hitta starka samband mellan dessa variabler i små lokalsamhällen.
Purpose: The aim of this study to show if economic inequality has an impact on life expectancy in Sweden’s municipalities, and if the relationship remains when other variables are controlled for.   Research Question: Are Swedish municipalities with economic equality healthier than Swedish municipalities with a higher degree of economic inequality?   Method: This study has used a quantitative analysis of aggregated data. The data is compiled in SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) and is used in a bivariate analysis to finally show the statistical conclusions.   Conclusion: Economic inequality will result in better health for both men and women in Swedish municipalities. The relationship persists when the variables unemployment and higher education level are included. But when the variable average for disposable income is added, it causes a multicollinearity problem. However, the coefficient of determination is quite low for all the relationships and it can be explained by that it is difficult to find strong correlations between these variables in small communities.

Eftersom ett av skolans centrala uppdrag enligt styrdokumenten är att förebygga ojämlikheter av olika slag har intresset i denna uppsats fallit på att studera reproduktion av social ojämlikhet. Då området är förhållandevis outforskat på mikronivå har undersökningen avgränsats till lärarens bidrag till reproduktionsprocessen i klassrummet med fokus på kommunikation. Tillvägagångssättet har varit litteraturstudie. Utifrån den tidigare forskning som gjorts har nyare studier från Sverige och internationellt sammanställts. På detta sätt har tendenser i dagens forskning kunnat identifieras. Sammanvägningen och diskussionen av gamla och nya forskningsrön har lett till att bilden av den reproduktiva processen har kunnat tecknas, om än inte fullständigt. Det teoretiska analysverktyget har varit ramfaktorteorin och kodteorin i kombination med teori om läraren som ledare. Resultaten visar att läraren fortfarande hänfaller åt enkel förmedlingspedagogik samt har ett makt- och kontrollövertag gentemot eleven. Tidsnöd och hänvisningar till läroplanen anges som vanliga förklaringar på varför elever inte görs mer delaktiga i undervisningen. Reproduktionsprocessen karakteriseras generellt av oförmågan att genom kommunikation minska den asymmetriska maktfördelningen. Konkreta exempel på reproduktion är att låta bli att följa upp elevers svar eller tala med dessa på ett institutionaliserat språk som de inte behärskar. Vidare forskning på området behövs. Företrädesvis sådan som undersöker interaktionen mellan elever i klassrummet. Även hur interaktionen utanför klassrummet påverkar den i klassrummet är något som närmare behöver undersökas.

Vilka är de faktorer som bidrar till att den grova våldsbrottsligheten varierar i moderna samhällen? Detta är en internationell och komparativ studie där jag jämför data från ett stort antal länder och använder mig av kvantitativa data från OECD och världsbanken. För att kunna jämföra dessa länder och mäta den grova våldsbrottsligheten har jag valt att använda mig av mordfrekvensen som mått på denna, med stöd av tidigare forskning i ämnet. Vad studien visar är att det finns en tydlig koppling mellan mordfrekvensen och den ekonomiska ojämlikheten, den förklarar ensamt 39 procent av variationen i mordfrekvens mellan länder. Detta stämmer överens med den tidigare forskningen, som visar att när unga män känner en hopplöshet över att på ett lagligt sätt uppnå positivt värderade mål blir villigare att ta till allt mer riskfyllda metoder för att uppnå dessa. Detta gör att unga män i högre grad blir villigare att använda grovt våld mot varandra. Hur stor del av BNP som läggs på sociala utgifter har ett samband både med den ekonomiska ojämlikheten och mordfrekvensen. Ju högre del av BNP som staten lägger på sociala utgifter desto mindre ekonomisk ojämlikhet och lägre mordfrekvens. Även graden av tilliten i ett samhälle har ett samband med mordfrekvensen. Ju högre grad av tillit, desto lägre mordfrekvens. En av de mer överraskande upptäckterna i denna studie är att BNP per capita inte har något samband med mordfrekvensen. Således verkar det handla om den relativa fattigdomen som får människor att bli mer benägna att ta till det grova våldet.

Frågan om ekonomisk ojämlikhet tillhör kanske en av de mest kontroversiella frågorna genom historien. Åsikterna om fördelar och nackdelar med ekonomisk ojämlikhet, men kanske framförallt graden av ojämlikhet går isär. Det har till en början inom forskningen antagits att ekonomisk ojämlikhet är en förutsättning för tillväxt genom att det frambringar investeringar och är viktigt för incitamentsskapandet. Ny forskning tyder däremot på att tillväxt och ekonomisk ojämlikhet har ett negativt samband, särskilt när förhållandet studeras på lång sikt. Om så är fallet har detta stor betydelse för ekonomiska och politiska beslut. Dessutom anses det att en hög grad av ekonomisk ojämlikhet hindrar ett politiskt och ekonomisk inkluderande samhälle vilket kan slå tillbaka på tillväxttakten. Denna uppsats, med avstamp i en mixad metod, undersöker förhållandet mellan ekonomisk ojämlikhet och tillväxt.
The question about economic inequality belongs possibly to one of the most controversial questions throughout history. The opinions regarding the pros and cons of economic inequality, but mostly regarding the degree of economic inequality are divided. Initially it was assumed that economic inequality was a precondition for economic growth since it generates investment and is essential for the creation of incentives. New research, however, suggest that growth and economic inequality has a negative relationship, especially when considered in the long run. If so, this is of great importance for economic and political decisions. Moreover, it is considered that a high degree of economic inequality prevents an inclusive political and economic society that could have a setback on the economic growth rate. This paper, taking its starting point in a mixed method, examines the relationship between economic inequality and economic growth.

Den omtvistade frågan om ekonomisk ojämlikhet är ständigt på den politiska agendan. Ponera att det önskvärda vore att klyftorna i samhället skulle minska. Kommer i så fall de regleringar som krävs för att uppnå detta med negativa konsekvenser i form av lägre ekonomisk tillväxt? Att saknaden av incitament skulle avskräcka enskilda individer från att satsa på karriär och innovationer är vanliga argument i hur tillväxttakten skulle påverkas negativt. Denna studie har undersökt hur sambandet mellan ojämlikhet i inkomst och ekonomisk tillväxt ser ut i OECD-länder samt i afrikanska länder mellan åren 1966-2014. Ett positivt samband kunde påvisas i båda grupperna vilket är i enighet med tidigare studier. Det intressanta är den eventuellt existerande Kuznetskurvan där sambandet mellan ojämlikhet och tillväxt blir det motsatta efter en viss nivå i landets utvecklingsfas. Inga konkreta bevis på detta hittas men tendenser kan urskiljas hos OECD-länderna när ojämlikhet och BNP per capita plottas mot varandra i ett punktdiagram. Denna studie lyckas inte heller med en icke-linjär regressionsmodell påvisa denna Kuznetskurvas existens, men detta skulle kunna bero på en del extremvärdens inverkan på resultatet. Ett diagram där höga värden på gini-index exkluderas visar nämligen hur sambandet mellan ojämlikhet i inkomst och ekonomisk tillväxt efter en viss nivå vänds och således blir negativt.

Föreliggande uppsats undersöker effekten av ojämlikhet i inkomstfördelning på ekonomisk tillväxt med hjälp av sekundär data på nationell nivå i de 34 OECD-länderna under tidsperioden 2000-2010. Effekten studeras i en multipel regressionsanalys där ojämlikhet i inkomstfördelning är en av de inkluderade förklarings-/kontrollvariablerna i en korrekt specificerad tvärsnitts-tillväxtmodell. Gini koefficienten är studiens huvudsakliga mått på ojämlikhet i inkomstfördelning; därtill analyseras även mått på ojämlikhet i botten- och toppändan av inkomstfördelningen. Resultatet från vår studie indikerar ett negativt och mestadels av tiden signifikant samband mellan ojämlikhet i inkomstfördelning och ekonomisk tillväxt mätt med Gini koefficienten. Vid en gemensam analys av samtliga ojämlikhetsmått kvarstår det negativa och signifikanta sambandet mätt med Gini koefficienten; vi finner dock att ojämlikhet i toppändan av inkomstfördelningen är positivt och signifikant associerad med den genomsnittliga tillväxttakten i real BNP per capita, medan ojämlikhet i bottenändan av inkomstfördelningen – om än positivt relaterad till följande års tillväxttakt per capita - tappar all sin signifikans.

Utbildning är en viktig del i många individers liv. Valet att studera vidare på högre nivå bör vara obundet från sådant som en individ inte kan påverka. Social snedrekrytering innebär en bristande jämlikhet där individers utbildning är beroende av deras sociala ursprung. Det är väl känt att barn från högre sociala grupper fortsätter i större utsträckning till högskolestudier jämfört med barn från lägre sociala grupper. Sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och strävan att utbilda sig har varit väletablerat under lång tid och finns även idag. I den här studien avser vi att undersöka om olika faktorer i barnens uppväxt kan mediera delar av sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och att utbilda sig på högskole- eller universitetsnivå. I det teoretiska ramverk som vi utgår från ingår teorier som används för att förklara hur individer socialiseras in i samhället och hur individer genom vissa sorters kapital får ett försprång till högre studier. Tidigare forskning har visat att vissa familjerelaterade faktorer i individers uppväxt kan ha en positiv inverkan på individers utbildning senare i livet. Dessa faktorer kan innefatta tid med föräldrar, utbildningsaspirationer för högskoleeller universitetsstudier och läsning. Denna studie utgår ifrån datamaterial från Levnadsnivåundersökningen med barn år 2000 som har återintervjuats år 2010. Resultaten visar, i likhet med tidigare forskning, ett positivt signifikant samband mellan föräldrars utbildningsnivå och individers val att studera på högskole- eller universitetsnivå. De visar även att sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och att utbilda sig på högskole- eller universitetsnivå delvis kan hänföras till barns läsintresse på fritiden och utbildningsaspirationer för högskole- eller universitetsstudier. Däremot visar resultaten att den upplevda tiden som barnet spenderar med en eller fler föräldrar inte har någon påverkan på det studerade huvudsambandet.

De senaste decennierna har kapitalet koncentrerats menar flera forskare, vilket leder till frågan om vad detta kommer att innebära för ekonomin. I den här studien analyseras hur förmögenhetsfördelning påverkar tillväxt. Tidigare har mestadels inkomstfördelningens påverkan på tillväxt undersökts vilket gör att den här studien är en av de absolut första av sitt slag.   Syftet med den här studien är att öka förståelsen av fenomenet ekonomisk fördelning och hur det påverkar tillväxt. Med en ny typ av data på fördelning av förmögenhet testas förhållandet och ställs mot argumentet om att jämnare fördelning leder till lägre tillväxt. Studiens statistiska analys visar att argumentet saknar stöd vilket också bekräftas av tidigare forskning på området. Istället indikerar resultaten att sambandet mellan fördelning av förmögenhet och tillväxt bör förstås som ett inverterat u-samband snarare än ett linjärt samband vilket också utmanar hållningen i tidigare studier om att tillväxten ökar av jämnare ekonomisk fördelning. I det inverterade u-sambandet beräknas också en preliminär brytpunkt för vilken fördelning av förmögenhet som ger högst förväntad tillväxt.

Stroke är en folksjukdom i Sverige med ungefär 25 000 drabbade varje år, där de med låg socioekonomisk status riskerar ett sämre utfall efter stroke än de med hög socioekonomisk status. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka om en högre förekomst av riskfaktorer bland de med låg socioekonomisk status förklarar varför de har ett sämre utfall än de med hög socioekonomisk status. Låg socioekonomisk status definieras som de med grundskoleutbildning som högsta uppnådda utbildning. Detta har undersökts med mediationsanalys där effekterna definierats som total effekt (total effect, TE), naturlig direkt effekt (natural direct effect, NDE) samt naturlig indirekt effekt (natural indirect effect, NIE). Två olika utfall har använts, avliden inom 90 dagar efter stroke och avliden inom 90 dagar eller ADL-beroende efter stroke. För utfallet avlida inom 90 dagar efter stroke skattades effekterna till (95%-igt konfidensintervall inom parentes): TE 2,6% (1,1% ; 4,0%), NDE 2,3% (0,8% ; 3,7%) och NIE 0,3% (0,1% ; 0,5%). Alla effekter kan tolkas som en skillnad i risk, exempelvis TE kan tolkas som: risken att avlida inom 90 dagar efter stroke är 2,6% högre för de med låg socioekonomisk status jämfört med de med hög socioekonomisk status. För utfallet avlida inom 90 dagar eller bli ADL-beroende efter stroke skattades effekterna till: TE 3,4% (1,6% ; 5,1%), NDE 3,0% (1,3% ; 4,8%) och NIE 0,3% (0,1% ; 0,5%). Alla effektskattningar var signifikanta på 5% signifikansnivå. Resultatet styrker att de med låg socioekonomisk status har högre risk för sämre utfall efter stroke och att denna risk till viss del förklaras av högre förekomst av riskfaktorer. Efter mediationsanalysen följde en sensitivitetsanalys där det undersöktes hur känsliga effektskattningarna är för icke-observerade störfaktorer. I sensitivitetsanalysen framkom att skattningarna av NIE är mer känsliga för icke-observerade störfaktorer mellan exponering, mediator och utfall än skattningarna av NDE. När korrelationen mellan feltermerna för exponering och mediator samt mellan mediator och utfall är positiv blir skattningen av NIE icke-signifikant eller negativ. Detta gäller båda utfallen. För båda utfallen gäller även att skattningarna av NDE ej är känslig för korrelation mellan feltermerna för exponering och mediator men känslig för negativ korrelation mellan mediator och utfall och positiv korrelation mellan exponering och utfall.

Den här litteraturöversikten fokuserar på missgynnande och diskriminering på hyresbostadsmarknaden och deras respektive kopplingar till etableringshinder på arbetsmarknaden. Genom en scoping review genomfördes sex intervjuer med forskare knutna till fältet, 1100 artiklar identifierades i en initial litteratursökning och 32 artiklar ansågs uppfylla kriterierna för litteraturöversikten. Av översikten kan vi dra slutsatsen att missgynnande och diskriminering förekommer på hyresbostadsmarknaden och utgör etableringshinder som i förlängningen försvårar arbetsmarknadsetablering. Det rör sig såväl om direkt diskriminering i ansökningsprocesser som om missgynnande till följd av socioekonomisk ojämlikhet och effekter av policyer. Vidare framkommer att det saknas forskning på direkt diskriminering på grund av religion, könsidentitet, ålder eller funktionsnedsättning. Även adresseffekter måste anses vara ett outforskat område i Sverige.