Dissertations / Theses: 'Ojämlikhet'

1

Karim, Mandana. "Hälsa och ekonomisk ojämlikhet : En studie om sambandet mellan hälsa och ekonomisk ojämlikhet i Sveriges kommuner." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-54878.

Full text

Abstract:

Syfte: Studien innehåller en ekonometrisk undersökning för att undersöka om ekonomisk ojämlikhet har en påverkan på hälsan i Sveriges kommuner, och om sambandet kvarstår när det kontrolleras för andra variabler. Frågeställning: Har invånare i svenska kommuner med ekonomisk jämlikhet bättre hälsa än invånare i svenska kommuner med en högre grad av ekonomisk ojämlikhet? Metod: Studien har använt sig av en kvantitativ analys av aggregerad data. Datan sammanställts i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) som sedan följts av en bivariat analys för att slutligen påvisa vilka statistiska slutsatser som kan säkerställas. Slutsats: Ekonomisk ojämlikhet resulterar i bättre hälsa både för män och kvinnor i Sveriges kommuner. Sambandet kvarstår när variablerna arbetslöshet samt högre utbildningsnivå inkluderas. Det uppstår multikollinearitet när variabeln medelvärde för disponibel inkomst tilläggs. Däremot är förklaringsgraden väldigt låg för alla samband och kan förklaras av att det bland annat är svårt att hitta starka samband mellan dessa variabler i små lokalsamhällen.
Purpose: The aim of this study to show if economic inequality has an impact on life expectancy in Sweden’s municipalities, and if the relationship remains when other variables are controlled for. Research Question: Are Swedish municipalities with economic equality healthier than Swedish municipalities with a higher degree of economic inequality? Method: This study has used a quantitative analysis of aggregated data. The data is compiled in SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) and is used in a bivariate analysis to finally show the statistical conclusions. Conclusion: Economic inequality will result in better health for both men and women in Swedish municipalities. The relationship persists when the variables unemployment and higher education level are included. But when the variable average for disposable income is added, it causes a multicollinearity problem. However, the coefficient of determination is quite low for all the relationships and it can be explained by that it is difficult to find strong correlations between these variables in small communities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Mihic, Mili. "Reproduktion av social ojämlikhet i klassrummet : En studie av reproduktionen av social ojämlikhet genom kommunikation utifrån lärarens perspektiv." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-111552.

Full text

Abstract:

Eftersom ett av skolans centrala uppdrag enligt styrdokumenten är att förebygga ojämlikheter av olika slag har intresset i denna uppsats fallit på att studera reproduktion av social ojämlikhet. Då området är förhållandevis outforskat på mikronivå har undersökningen avgränsats till lärarens bidrag till reproduktionsprocessen i klassrummet med fokus på kommunikation. Tillvägagångssättet har varit litteraturstudie. Utifrån den tidigare forskning som gjorts har nyare studier från Sverige och internationellt sammanställts. På detta sätt har tendenser i dagens forskning kunnat identifieras. Sammanvägningen och diskussionen av gamla och nya forskningsrön har lett till att bilden av den reproduktiva processen har kunnat tecknas, om än inte fullständigt. Det teoretiska analysverktyget har varit ramfaktorteorin och kodteorin i kombination med teori om läraren som ledare. Resultaten visar att läraren fortfarande hänfaller åt enkel förmedlingspedagogik samt har ett makt- och kontrollövertag gentemot eleven. Tidsnöd och hänvisningar till läroplanen anges som vanliga förklaringar på varför elever inte görs mer delaktiga i undervisningen. Reproduktionsprocessen karakteriseras generellt av oförmågan att genom kommunikation minska den asymmetriska maktfördelningen. Konkreta exempel på reproduktion är att låta bli att följa upp elevers svar eller tala med dessa på ett institutionaliserat språk som de inte behärskar. Vidare forskning på området behövs. Företrädesvis sådan som undersöker interaktionen mellan elever i klassrummet. Även hur interaktionen utanför klassrummet påverkar den i klassrummet är något som närmare behöver undersökas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Nilssen, Paul. "Ojämlikhet och våld i det moderna samhället : En komparativ studie av sambandet mellan ekonomisk ojämlikhet och grov våldsbrottslighet." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-156454.

Full text

Abstract:

Vilka är de faktorer som bidrar till att den grova våldsbrottsligheten varierar i moderna samhällen? Detta är en internationell och komparativ studie där jag jämför data från ett stort antal länder och använder mig av kvantitativa data från OECD och världsbanken. För att kunna jämföra dessa länder och mäta den grova våldsbrottsligheten har jag valt att använda mig av mordfrekvensen som mått på denna, med stöd av tidigare forskning i ämnet. Vad studien visar är att det finns en tydlig koppling mellan mordfrekvensen och den ekonomiska ojämlikheten, den förklarar ensamt 39 procent av variationen i mordfrekvens mellan länder. Detta stämmer överens med den tidigare forskningen, som visar att när unga män känner en hopplöshet över att på ett lagligt sätt uppnå positivt värderade mål blir villigare att ta till allt mer riskfyllda metoder för att uppnå dessa. Detta gör att unga män i högre grad blir villigare att använda grovt våld mot varandra. Hur stor del av BNP som läggs på sociala utgifter har ett samband både med den ekonomiska ojämlikheten och mordfrekvensen. Ju högre del av BNP som staten lägger på sociala utgifter desto mindre ekonomisk ojämlikhet och lägre mordfrekvens. Även graden av tilliten i ett samhälle har ett samband med mordfrekvensen. Ju högre grad av tillit, desto lägre mordfrekvens. En av de mer överraskande upptäckterna i denna studie är att BNP per capita inte har något samband med mordfrekvensen. Således verkar det handla om den relativa fattigdomen som får människor att bli mer benägna att ta till det grova våldet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Abrahamsson, Sara. "Ekonomisk ojämlikhet och tillväxt i en global värld." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35391.

Full text

Abstract:

Frågan om ekonomisk ojämlikhet tillhör kanske en av de mest kontroversiella frågorna genom historien. Åsikterna om fördelar och nackdelar med ekonomisk ojämlikhet, men kanske framförallt graden av ojämlikhet går isär. Det har till en början inom forskningen antagits att ekonomisk ojämlikhet är en förutsättning för tillväxt genom att det frambringar investeringar och är viktigt för incitamentsskapandet. Ny forskning tyder däremot på att tillväxt och ekonomisk ojämlikhet har ett negativt samband, särskilt när förhållandet studeras på lång sikt. Om så är fallet har detta stor betydelse för ekonomiska och politiska beslut. Dessutom anses det att en hög grad av ekonomisk ojämlikhet hindrar ett politiskt och ekonomisk inkluderande samhälle vilket kan slå tillbaka på tillväxttakten. Denna uppsats, med avstamp i en mixad metod, undersöker förhållandet mellan ekonomisk ojämlikhet och tillväxt.
The question about economic inequality belongs possibly to one of the most controversial questions throughout history. The opinions regarding the pros and cons of economic inequality, but mostly regarding the degree of economic inequality are divided. Initially it was assumed that economic inequality was a precondition for economic growth since it generates investment and is essential for the creation of incentives. New research, however, suggest that growth and economic inequality has a negative relationship, especially when considered in the long run. If so, this is of great importance for economic and political decisions. Moreover, it is considered that a high degree of economic inequality prevents an inclusive political and economic society that could have a setback on the economic growth rate. This paper, taking its starting point in a mixed method, examines the relationship between economic inequality and economic growth.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Lusth, Tobias. "Ekonomisk tillväxt och ojämlikhet i inkomst : En empirisk studie av Kuznetskurvan och sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ojämlikhet i OECD-länder och Afrika." Thesis, Umeå universitet, Nationalekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-121630.

Full text

Abstract:

Den omtvistade frågan om ekonomisk ojämlikhet är ständigt på den politiska agendan. Ponera att det önskvärda vore att klyftorna i samhället skulle minska. Kommer i så fall de regleringar som krävs för att uppnå detta med negativa konsekvenser i form av lägre ekonomisk tillväxt? Att saknaden av incitament skulle avskräcka enskilda individer från att satsa på karriär och innovationer är vanliga argument i hur tillväxttakten skulle påverkas negativt. Denna studie har undersökt hur sambandet mellan ojämlikhet i inkomst och ekonomisk tillväxt ser ut i OECD-länder samt i afrikanska länder mellan åren 1966-2014. Ett positivt samband kunde påvisas i båda grupperna vilket är i enighet med tidigare studier. Det intressanta är den eventuellt existerande Kuznetskurvan där sambandet mellan ojämlikhet och tillväxt blir det motsatta efter en viss nivå i landets utvecklingsfas. Inga konkreta bevis på detta hittas men tendenser kan urskiljas hos OECD-länderna när ojämlikhet och BNP per capita plottas mot varandra i ett punktdiagram. Denna studie lyckas inte heller med en icke-linjär regressionsmodell påvisa denna Kuznetskurvas existens, men detta skulle kunna bero på en del extremvärdens inverkan på resultatet. Ett diagram där höga värden på gini-index exkluderas visar nämligen hur sambandet mellan ojämlikhet i inkomst och ekonomisk tillväxt efter en viss nivå vänds och således blir negativt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Dahlberg, Hillevi, and Natasha Nordlander. "Strukturer av ojämlikhet för personer med funktionsnedsättning i arbetslivet : En kvalitativ intervjustudie som belyser hur individer med funktionsnedsättning upplever ojämlikheter i arbetet." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36469.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Gårdenberg, Martina, and Michel Rizk. "Ekonomisk ojämlikhet och tillväxt : En empirisk studie av OECD-länderna." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26481.

Full text

Abstract:

Föreliggande uppsats undersöker effekten av ojämlikhet i inkomstfördelning på ekonomisk tillväxt med hjälp av sekundär data på nationell nivå i de 34 OECD-länderna under tidsperioden 2000-2010. Effekten studeras i en multipel regressionsanalys där ojämlikhet i inkomstfördelning är en av de inkluderade förklarings-/kontrollvariablerna i en korrekt specificerad tvärsnitts-tillväxtmodell. Gini koefficienten är studiens huvudsakliga mått på ojämlikhet i inkomstfördelning; därtill analyseras även mått på ojämlikhet i botten- och toppändan av inkomstfördelningen. Resultatet från vår studie indikerar ett negativt och mestadels av tiden signifikant samband mellan ojämlikhet i inkomstfördelning och ekonomisk tillväxt mätt med Gini koefficienten. Vid en gemensam analys av samtliga ojämlikhetsmått kvarstår det negativa och signifikanta sambandet mätt med Gini koefficienten; vi finner dock att ojämlikhet i toppändan av inkomstfördelningen är positivt och signifikant associerad med den genomsnittliga tillväxttakten i real BNP per capita, medan ojämlikhet i bottenändan av inkomstfördelningen – om än positivt relaterad till följande års tillväxttakt per capita - tappar all sin signifikans.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Gustavsson, Julia, and Berfin Nigit. "Ojämlikhet i utbildning : En kvantitativ studie om föräldrapåverkan under uppväxten." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-161319.

Full text

Abstract:

Utbildning är en viktig del i många individers liv. Valet att studera vidare på högre nivå bör vara obundet från sådant som en individ inte kan påverka. Social snedrekrytering innebär en bristande jämlikhet där individers utbildning är beroende av deras sociala ursprung. Det är väl känt att barn från högre sociala grupper fortsätter i större utsträckning till högskolestudier jämfört med barn från lägre sociala grupper. Sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och strävan att utbilda sig har varit väletablerat under lång tid och finns även idag. I den här studien avser vi att undersöka om olika faktorer i barnens uppväxt kan mediera delar av sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och att utbilda sig på högskole- eller universitetsnivå. I det teoretiska ramverk som vi utgår från ingår teorier som används för att förklara hur individer socialiseras in i samhället och hur individer genom vissa sorters kapital får ett försprång till högre studier. Tidigare forskning har visat att vissa familjerelaterade faktorer i individers uppväxt kan ha en positiv inverkan på individers utbildning senare i livet. Dessa faktorer kan innefatta tid med föräldrar, utbildningsaspirationer för högskoleeller universitetsstudier och läsning. Denna studie utgår ifrån datamaterial från Levnadsnivåundersökningen med barn år 2000 som har återintervjuats år 2010. Resultaten visar, i likhet med tidigare forskning, ett positivt signifikant samband mellan föräldrars utbildningsnivå och individers val att studera på högskole- eller universitetsnivå. De visar även att sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och att utbilda sig på högskole- eller universitetsnivå delvis kan hänföras till barns läsintresse på fritiden och utbildningsaspirationer för högskole- eller universitetsstudier. Däremot visar resultaten att den upplevda tiden som barnet spenderar med en eller fler föräldrar inte har någon påverkan på det studerade huvudsambandet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Hedman, Henning. "Optimal ojämlikhet? : En uppsats om hur tillväxt påverkas av ekonomisk fördelning." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-373957.

Full text

Abstract:

De senaste decennierna har kapitalet koncentrerats menar flera forskare, vilket leder till frågan om vad detta kommer att innebära för ekonomin. I den här studien analyseras hur förmögenhetsfördelning påverkar tillväxt. Tidigare har mestadels inkomstfördelningens påverkan på tillväxt undersökts vilket gör att den här studien är en av de absolut första av sitt slag. Syftet med den här studien är att öka förståelsen av fenomenet ekonomisk fördelning och hur det påverkar tillväxt. Med en ny typ av data på fördelning av förmögenhet testas förhållandet och ställs mot argumentet om att jämnare fördelning leder till lägre tillväxt. Studiens statistiska analys visar att argumentet saknar stöd vilket också bekräftas av tidigare forskning på området. Istället indikerar resultaten att sambandet mellan fördelning av förmögenhet och tillväxt bör förstås som ett inverterat u-samband snarare än ett linjärt samband vilket också utmanar hållningen i tidigare studier om att tillväxten ökar av jämnare ekonomisk fördelning. I det inverterade u-sambandet beräknas också en preliminär brytpunkt för vilken fördelning av förmögenhet som ger högst förväntad tillväxt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Gladh, Miriam, and Agnes Holma. "Ojämlikhet i utfall efter stroke : Förklarar riskfaktorer socioekonomisk skillnad i utfall?" Thesis, Umeå universitet, Statistik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184929.

Full text

Abstract:

Stroke är en folksjukdom i Sverige med ungefär 25 000 drabbade varje år, där de med låg socioekonomisk status riskerar ett sämre utfall efter stroke än de med hög socioekonomisk status. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka om en högre förekomst av riskfaktorer bland de med låg socioekonomisk status förklarar varför de har ett sämre utfall än de med hög socioekonomisk status. Låg socioekonomisk status definieras som de med grundskoleutbildning som högsta uppnådda utbildning. Detta har undersökts med mediationsanalys där effekterna definierats som total effekt (total effect, TE), naturlig direkt effekt (natural direct effect, NDE) samt naturlig indirekt effekt (natural indirect effect, NIE). Två olika utfall har använts, avliden inom 90 dagar efter stroke och avliden inom 90 dagar eller ADL-beroende efter stroke. För utfallet avlida inom 90 dagar efter stroke skattades effekterna till (95%-igt konfidensintervall inom parentes): TE 2,6% (1,1% ; 4,0%), NDE 2,3% (0,8% ; 3,7%) och NIE 0,3% (0,1% ; 0,5%). Alla effekter kan tolkas som en skillnad i risk, exempelvis TE kan tolkas som: risken att avlida inom 90 dagar efter stroke är 2,6% högre för de med låg socioekonomisk status jämfört med de med hög socioekonomisk status. För utfallet avlida inom 90 dagar eller bli ADL-beroende efter stroke skattades effekterna till: TE 3,4% (1,6% ; 5,1%), NDE 3,0% (1,3% ; 4,8%) och NIE 0,3% (0,1% ; 0,5%). Alla effektskattningar var signifikanta på 5% signifikansnivå. Resultatet styrker att de med låg socioekonomisk status har högre risk för sämre utfall efter stroke och att denna risk till viss del förklaras av högre förekomst av riskfaktorer. Efter mediationsanalysen följde en sensitivitetsanalys där det undersöktes hur känsliga effektskattningarna är för icke-observerade störfaktorer. I sensitivitetsanalysen framkom att skattningarna av NIE är mer känsliga för icke-observerade störfaktorer mellan exponering, mediator och utfall än skattningarna av NDE. När korrelationen mellan feltermerna för exponering och mediator samt mellan mediator och utfall är positiv blir skattningen av NIE icke-signifikant eller negativ. Detta gäller båda utfallen. För båda utfallen gäller även att skattningarna av NDE ej är känslig för korrelation mellan feltermerna för exponering och mediator men känslig för negativ korrelation mellan mediator och utfall och positiv korrelation mellan exponering och utfall.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Scott, Agnes, and Karima Benali. "Världens bästa välfärd? : En studie om välfärdsstaten som skapare av urban ojämlikhet." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21496.

Full text

Abstract:

This thesis aim to investigate the living conditions among marginalized habitants of suburbs in the Swedish welfare state. To approach an understanding of the complexity of marginalized urban areas, this thesis focus on studying the Stockholm suburb Husby in a context of the May riots 2013. The research method used is qualitative interviews with seven informants, who have a connection to the Husby area. The theories applied to the empirical material is Gösta Esping-Andersens theory on welfare state regimes and Loïc Wacquants theory on advanced marginality, also known as “The new urban poverty”. By observing the complexity of the Husby riots in a contextual aspect of the Swedish welfare state and the living situation in Husby, the analysis has shown that the Swedish welfare model is going through a changing process. This process means a shift from a social democratic welfare model towards a more liberal regime, with an increased privatization of public welfare and a focus on individual responsibility regarding the citizens own living conditions. Husby as an area is characterized by a low socioeconomic status, a high level of unemployment and poor school results. The growing market and the increasing focus on individual responsibility regarding decent living conditions, has excluded large groups of economically vulnerable habitants of Husby. Hereby, the welfare state has decreased its earlier caretaking of its citizens, and the changing welfare state has shaped a marginality in urban areas.
Denna studie syftar till att undersöka livsvillkoren bland marginaliserade förortsbor i den svenska välfärdsstaten. För att uppnå en förståelse av denna komplexitet, fokuserar arbetet på Stockholmsförorten Husby i en kontext av de upplopp som ägde rum i maj 2013. Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer med sju informanter. Samtliga har en koppling till Husbyområdet. Teorierna som appliceras på det empiriska materialet är Gösta Esping-Andersens teori om välfärdsstatsregimer samt Loïc Wacquants teori om avancerad marginalisering, även kallad ”Den nya urbana fattigdomen”. Analysen visar att den svenska välfärden genomgår en förändring. Denna förändring innebär en transformering från en socialdemokratisk modell mot en liberal regim, med en ökad privatisering av allmän välfärd samt ett fokus på individens eget ansvar i fråga om dess levnadsstandard. Husbyområdet präglas av en låg socioekonomisk status, en hög nivå av arbetslöshet samt dåliga skolresultat. Den växande marknaden har exkluderat stora grupper av ekonomiskt utsatta invånare i Husby. Välfärdsstaten har därmed minskat sitt tidigare omhändertagande av medborgarna, och denna förändring har skapat och format en marginalisering i urbana områden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Wittgren, Alexandra. "Lika insatser till alla våldsutsatta kvinnor skapar ojämlikhet : En intervjustudie med socialsekreterare." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42306.

Full text

Abstract:

Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande globalt och nationellt jämställdhets- och jämlikhetsproblem. Ett syfte med denna studie var att öka kunskapen om våldsutsatta kvinnors levnadsvillkor utifrån social position i form av socioekonomiska faktorer, etnicitet, funktionsnedsättning samt könsidentitet och sexuell läggning. Ett ytterligare syfte var att öka kunskapen om hur socialtjänstens insatser påverkar våldsutsatta kvinnors levnadsvillkor utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Deltagarna i intervjustudien är sju socialsekreterare. I studien tillämpades kvalitativ metod i form av induktiv innehållsanalys. Följande fyra underteman framkom i studien: 1. En särskild bundenhet och utsatthet. 2. Strukturell diskriminering ett svagare samhällsskydd 3.Normativa föreställningar och begränsningar 4. En hemlighet att bära och stigma. Huvudtemat som framkom var: Lika insatser till alla våldsutsatta kvinnor skapar ojämlikhet. Denna studie visade att socialtjänsten brister i att anpassa insatser efter behov vilket leder till reproducering av ojämlika levnadsvillkor. Socialsekreterarna som deltog i studien efterfrågade en ökad möjlighet till individanpassade och kompensatoriska insatser. Studiens resultat synliggör behovet av politiska satsningar och prioriteringar för att kompensera för det bristande stödet och skyddet våldsutsatta kvinnor, som tillhör en svagare position i samhället, riskerar utsättas för.

Betyg i Ladok 210602.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Johansson, Köves Amanda. "Diskriminering och ojämlikhet som grund för flyktingskap : en feministisk kritik av förföljelsebegreppet." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-127652.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Hildingsson, My, and Petra Stejre. "Kvinnorna i litteraturhistorien : Hur ser det ut i läroböckerna idag." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-21282.

Full text

Abstract:

This study aims to show what differences, if any, there are between how men and women are decribed in new litterature history textbooks for upper secondary school and then to compare them with and older textbook where differences already have been spotted. The books we anlyze are Svenska timmar litteraturen by Svante Skoglund (2012) and Ekengrens svenska by Hans-Erik Ekengren and Britta Lorentzson-Ekengren (2011) and the one we compare them to is Den levande litteraturen by Ulf Jansson (2007). To help us anlyze these textbooks we use Charles Tilly's theory about categorical inequality where he states that inequality exists because of people's fondnes for placing their fellows in different categories such as e.g. man/woman and old/young. We also use De los Reyes' and Mulinari's theory which states that to get rid of the categorical inequality we need to think intersectionally. That means that we need to recognize that one person does not belong to only one category but travelles between them and may also belong to several categories at once. With the help of these theories we find that the newer textbooks do not treat men and women equally. Often men are allowed to travel between categories whilst women are reduced to being just women. In comparison with the older textbook there has been some improvement as to how many women they present but as our main focus was the quality and not the quantity the result is quite disappointing and we feel that this is something that the producers of schoolbooks need to put some thought into.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Söderlund, Albin. "Rättfärdigar det genuina valet ojämlikhet? : En idékritisk studie av G.A. Cohens tur-egalitarianism." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-351938.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Häkkinen, El. ""Arbetare måste arbeta." - En studie om hur ojämlikhet organiseras inom den kommunala hemtjänsten." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21942.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöka organiseringsprocesser inom den kommunala förvaltningen som konstruerar och reproducerar ojämlikhet. Frågeställningen om hur ojämlikhet konstrueras och reproduceras i organiseringen av den kommunala hemtjänsten undersöks med utgångpunkt i betydelsen av kön/genus, sexualitet, klass och ”ras”/etnicitet. Mitt teoretiska ramverk utgörs av dessa teoretiska fält inklusive begreppet intersektionalitet samt genus- och organisationsforskaren Joan Ackers teori om organisationer som ojämlikhetsregimer. För att undersöka organisationernas ojämlikhetsregimer har jag intervjuat fem undersköterskor inom den kommunala hemtjänsten i en svensk storstadsregion för att åskådliggöra de praktiska aktiviteterna som organiserar arbetet. Mina resultat visar bland annat på några av de organisationsprocesser som skapar ojämlikhet, att ojämlikheterna nästan uteslutande är obegripliga för organisationen och att dessa därför legitimeras. Ett exempel är hemtjänstens begär efter femininitet som osynliggörs och på så vis fastställer yrkets låga position i organisationens hierarki. Jag visar även att hetero- och cisnormativitet råder i de informella interaktionerna medan en ”gör jobbet” och som därför verkar osynliggörande och exkluderande för dem som bryter mot dessa normer. Rasism genomsyrar samtliga undersökta delar av organisationernas ojämlikhetsregimer. Jag synliggör även den hegemoniska maskuliniteten som en faktor som skapar och upprätthåller den könssegregerade arbetsmarknaden (och organisationen) där hemtjänsten som kvinnodominerande arbetsplats erbjuder en trygg frizon.
The purpose of this essay is to investigate, through an intersectional perspective, organizational processes within the municipal administration that construct and reproduce inequality. The question of how inequality is constructed and reproduced in the organization of the municipal home care service is examined on the basis of the significance of sex/gender, sexuality, class and race/ethnicity. My theoretical framework consists of these theoretical fields including the concept of intersectionality and the gender and organizational researcher Joan Acker's theory of organizations as inequality regimes. In order to investigate the organizations' inequality regimes, I interviewed five assistant nurses within the municipal home care service in a Swedish metropolitan region to illustrate the practical activities that organize the work. My results show, among other things, some of the organizational processes that create inequality, that the inequalities are almost entirely incomprehensible to the organization and that these are therefore legitimized. One example is the home care service's desire for femininity that is invisible and thus determines the profession's low position in the organization’s hierarchy. I also show that hetero- and cisnormativity prevail in the informal interactions while "doing the work" and which therefore exclude and make those who do not conform to these norms invisible. Racism permeates all the investigated parts of the organizations' inequality regimes. I also highlight the hegemonic masculinity as a factor that creates and maintains the gender-segregated labor market (and the organization) where home care service as a women-dominated workplace offers a safe zone.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Viding, Emmie. "Korruption, ett svar på ojämlikhet? : En undersökande studie av Kenyas vatten- och sanitetssektor." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53369.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Olsson, Gabriella. "Skolsegregation – ett rumsligt uttryck för ojämlikhet i hälsa? : Skolans betydelse för ungas hälsorelaterade beteenden." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-74698.

Full text

Abstract:

Trots att forskning kring sociala bestämningsfaktorer för hälsa och hälsoojämlikhet allt mer har kommit att intressera sig för platsens eller omgivningens betydelse för hälsan så är kunskapen om hur förhållandena i skolan påverkar ungas hälsa och de hälsorelaterade vanor de formar fortfarande tämligen begränsad. Denna studie syftar till att med hjälp av flernivåanalys och utifrån social desorganisationsteori studera betydelsen av förhållanden i skolan, som här skall förstås som skolans socio-demografiska sammansättning och dess lärarstruktur, för individers bruk av alkohol, narkotika och tobak. För detta ändamål har data från Stockholmsenkäten 2004 använts. Det aktuella materialet består av 9629 elever i åk 9, fördelade på 132 skolor. Till detta material har skolkontextuellinformation från Skolverkets databaser (SIRIS) länkats. Utifrån de erhållna resultaten kan konstateras att (1) benägenheten att bruka alkohol, narkotika eller tobak tycks variera mellan skolor, även efter det att individkarakteristika tagits hänsyn till. (2) Bland utfallen erhålls de tydligaste effekterna för alkoholkonsumtion medan, bland de kontextuella variablerna, erhålls de tydligaste effekterna för skolans socio-demografiska egenskaper, och då främst föräldrars sammanvägda utbildningsnivå och andel med utländsk bakgrund. (3) Riktningen på sambanden i flera fall inte är de teoretiskt förväntade. Sammantaget tycks det således som om det finns en skoleffekt på alkohol, tobak och narkotika bruk. Ytterligare studier behövs dock för att klargöra inte bara vad det är i skolmiljön som genererar sådana effekter utan också hur samt för att finna teoretiskt hållbara förklaringar till dessa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Lindström, Veronika. "Att sitta på höga hästar : En kvalitativ studie om betydelsen av kapital och kön inom svensk ridsport." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-117609.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie har varit att studera ridsporten från ett ryttarperspektiv med fokus på hur sporten utövas i dagens samhälle och vilka möjligheter man som ryttare upplever sig ha när det kommer till att fortsätta tävla på elitnivå. Detta har undersökts genom en jämförelse mellan tidigare forskning av ridsporten och hur ryttare på olika nivåer upplever och definierar sina egna möjligheter inom ridsporten, könsfördelning och eventuella bakomliggande mekanismer till att det ser ut som det gör med många unga kvinnor på hobbynivå och några få män inom ryttareliten. Varför är det så var en av de tidiga funderingarna som fanns med när denna uppsats började utformas. Studien har en kvalitativ ansats, genom tematiskt öppna intervjuer har datamaterialet insamlats, transkriberats och analyserats utifrån Bourdieus sociologiska teorier om habitus och kapitalformer. Det insamlade materialet har i analysen ställts mot den tidigare forskningen inom ridsport och idrottsutövande som fokuserar på fördelningen mellan könen och statusen som ridsport haft över tid i samhället. Resultaten av studien visar att det skett en stor förändring inom ridsporten det senaste hundra åren, att gå från en manligt dominerad sport där kvinnor förbjöds att delta till att bli en mycket populär sport för unga kvinnor. Kvinnorna kan därför ses som huvudutövarna medan det är relativt få män som är aktiva inom ridsporten på lägre nivåer och trots detta så är det på elitnivå ungefär lika många män som kvinnor. Skillnader hos respondenternas uppväxtförhållanden, socialt och i viss mån ekonomiskt kapital har analyserats för att förstå vilka förutsättningar de haft för att utöva ridsporten. Resultatet visar sammanfattat att de allra flesta har möjlighet att börja rida som barn på ridskola. För att nå en högre nivå inom ridningen krävs det en eller fler hästar och här blir socialt-och ekonomiskt kapital avgörande. Studien bidrar till en djupare förståelse för betydelsen av kapital och habitus inom ridsporten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Magnusson, Palmcrantz Therese, and Aljareh Shahed Mazen. "Myten om jämställdhet : En kvalitativ studie om hur det svenska rättsväsendet befäster en ojämlikhet mellan könen." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19070.

Full text

Abstract:

The purpose of this paper is to examine the law regarding gross violations of women and its application in the Swedish legal system. We have investigated how the legal system takes into account a holistic perspective of the vulnerable situation of women in the investigation and assessment and the extent to which psychological violence in the form of verbal abuse, threats and harassment attention. We also wanted to find out how the law's design may contribute to difficulties in the implementation and interpretation of it. In this study, we used a qualitative research approach when we decided to conduct an interview with a police officer and a textual analysis of four cases from the district court. Interview questions were semi-structured in order to gain a deeper understanding of the phenomenon. The previous research we have chosen highlights how the law of gross violations of women came about, how gender is created and made visible in the legal system, and the criticism that has been leveled at the act's applicability. In the analysis of the empirical material we have used the four theoretical perspectives, commercial construction and interpretation of the law, social control, gender power structure and suppression techniques.A brief summary of the results we have found is that there is a clear gender power structure in the Swedish legal system that reinforces female subordination. The laws and the legal system standards are created and maintained by the male norm. The construction of the law contribute to difficulties in the application of the law when the methods that can be used when interpreting results in the judicial assessment performed on insufficient grounds due to subjective values.We have also recognized a clear pattern that shows that the justice system does not apply a holistic approach in its analysis of the cases where only the physical violence is considered. When they pay attention to the psychological abuse it´s not considered being sufficient evidence for the men to be convicted of gross violations of women. Court cases show that woman's ability to prove the violence she has been subjected to the basis for the district court's judgment regarding the woman's self-esteem. In summary, the results of this study that there is an incorrect application of the law of gross violations of women that lead to women's situation is questioned and the men are not expected to commit the offense was considered to be the reason for the introduction of this law. This occurs due to psychological violence is not considered in the same way as the physical violence which is the basis for how the self-esteem to be valued.
Syftet med detta examensarbete är att undersöka lagen om grov kvinnofridskränkning och dess tillämpning i det svenska rättssystemet. Vi har undersökt hur rättsväsendet beaktar ett helhetsperspektiv av den utsatta kvinnans situation vid utredning och bedömning samt i vilken utsträckning det psykiska våldet i form av verbala kränkningar, hot och ofredande uppmärksammas. Vi ville även ta reda på hur lagens konstruktion kan bidra till svårigheter vid tillämpningen och tolkningen av den. I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi då vi valt att genomföra en intervju med en polis och en textanalys av fyra stycken rättsfall från tingsrätten. Intervjufrågorna har varit semistrukturerade för att få en djupare förståelse för fenomenet. Den tidigare forskning vi valt att presentera belyser hur lagen om grov kvinnofridskränkning kom till, hur genus skapas och synliggörs i rättssystemet samt den kritik som har framförts mot lagens tillämplighet. Vid analysen av det empiriska materialet har vi använt oss av fyra stycken teoretiska perspektiv, rättens konstruktion och tolkning av lagen, social kontroll samt könsmaktsordning och härskartekniker. En kort sammanfattning av det resultat vi kommit fram till är att det finns en könsmaktsordning i det svenska rättssystemet som befäster kvinnans underordning vid tillämpningen och tolkningen av lagen. Lagarna och rättssystemets normer skapas och bibehålls utifrån den manliga normen. Lagkonstruktion bidrar till svårigheter vid tillämpningen av lagen då de metoder som kan användas vid tolkningen leder till att rättsväsendets bedömningar utförs på otillräckliga grunder till följd av subjektiva värderingar. Vi har även urskiljt tydliga mönster som visar på att rättsväsendet inte tillämpar ett helhetsperspektiv i sin bedömning av fallen då endast det fysiska våldet beaktas. När de psykiska övergreppen uppmärksammas anses inte bevisen vara tillräckliga för att männen ska kunna dömas för grov kvinnofridskränkning. I rättsfallen synliggörs det att kvinnans möjlighet att bevisa det våld hon blivit utsatt för ligger till grund för tingsrättens bedömning gällande kvinnans självkänsla. Sammanfattningsvis är resultatet av denna studie att det sker en felaktig tillämpning av lagen om grov kvinnofridskränkning som leder till att kvinnornas situation ifrågasätts och männen döms inte till det brott som ansågs vara anledningen till införandet av denna lag. Detta sker till följd av att det psykiska våldet inte beaktas i samma utsträckning som det fysiska våldet vilket ligger till grund för hur självkänslan ska värderas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Kaloudis, Isabella, and Malin Lindgren. "Vad påverkar mäns uttag av föräldraledighet? : En kvantitativ studie om hur mäns sociala bakgrund påverkar deras uttag av föräldraledighet." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-125073.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur social bakgrund påverkar mäns uttag av föräldraledighet. Enligt tidigare forskning råder en ojämn fördelning av föräldraledighetsuttag mellan könen. Faktorer som har visat sig påverka hur föräldrar delar upp föräldraledighet är utbildning, lön samt ett instiftande av reserverad ledighet för den ena partnern. Trots upprepade försök att minska det ojämlika uttaget av föräldraledighet mellan könen delas den idag inte lika. Vi vill därför i denna uppsats analysera om det finns andra mekanismer än de nämnda ovan som påverkar uppdelning av föräldraledighet. Enligt genusteorier handlar män och kvinnor utifrån en reproduktion av förväntade beteenden som de har lärt sig genom den socialisationsprocess de exponeras för. Den primära socialisationen, som innebär att människor reproducerar sina föräldrars beteenden under de första åren i ens liv, kan komma att påverka ens handlingar i ett senare skede. Vi vill därför besvara frågeställningen hur påverkas män av sina föräldrars handlingar, gällande uttag av föräldraledighet? Analyserna görs med hjälp av ett riksrepresentativt datamaterial från LNU. Hypoteserna som ska besvaras är mäns uttag av föräldraledighet påverkas av deras föräldrars utbildningsnivå samt mäns uttag av föräldraledighet påverkas av deras fäders uttag av föräldraledighet. Resultaten visar inte att mäns uttag av föräldraledighet påverkas av deras föräldrars utbildningsnivå eller deras fäders uttag av föräldraledighet. Båda hypoteserna förkastas. Resultaten indikerar att det är andra faktorer som påverkar mäns uttag av föräldraledighet. Det behövs därför dels göras vidare studier på vilka faktorer dessa kan vara samt studier på nyare data då detta är ett fenomen som är i ständig förändring.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Björkholm, Ruth. "Historiska beslut, ojämlikhet och maktpositioner i klimatarbetet : Landsbygdskommuners möjligheter och hinder att bli fossilfria till senast år 2045." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77474.

Full text

Abstract:

Grunden till uppsatsen är Sveriges klimatpolitiska ramverk där följande mål satts upp: “senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.” (Naturvårdsverket 2019b). Landsbygden är i fokus och relationen mellan stad respektive land beskrivs liksom attityder och beteenden kopplat till klimatfrågan. Uppsatsen berör därigenom historiska beslut, ojämlikheter och maktpositioner som ligger till grund för de förutsättningar som landsbygden har idag. Intervjuer med landsbygdskommuner har gjorts vilket syftar till att kunna studera möjligheter och hinder för landsbygden att bli fossilfri till senast år 2045. Genom en kvalitativ innehållsanalys lyfts för- och nackdelar inom sju teman som påverkar förutsättningar och därmed också möjligheter och hinder i landsbygdskommuner arbete i målet. För att kunna diskutera ämnet djupare beskrivs teorierna path dependency, ekologisk modernisering, risksamhället, politisk ekologi samt centrum/periferi-teorin. Uppsatsen diskuterar bland annat hur samarbete kan påverkas genom maktrelationer liksom förklarar hur landsbygden befinner sig i en inlåsning på grund av tidigare beslut som samhället har tagit. Beslut som lett till hinder i nuvarande och framtida arbete. Det belyses även hur viktigt det är med ett personligt engagemang när landsbygdskommunerna ska ta sig an klimatfrågan.
The essay is based on Sweden's climate policy framework where the following goals have been set: "by 2045, Sweden will have net zero carbon dioxide emission, in order to achieve negative emissions thereafter." (Naturvårdsverket 2019b). The countryside is the focus of the essay, where the relationship between city and countryside is described as well as attitudes and behaviors linked to climate change. The essay refers to historical decisions, inequalities and power, factors that shaped the rural areas and their conditions to work with climate mitigation and adaptation. Interviews with rural municipalities have been conducted, which aims to study the possibilities and barriers for the countryside to become fossil-free by the year 2045. A qualitative content analysis highlights the pros and cons of seven themes that affect the conditions both opportunities and obstacles in rural municipalities work to reach the target. To be able to discuss the topic more deeply, following theories are described; path dependency, ecological modernization, the risk society, political ecology and the center-/periphery theory. The essay discusses how cooperation can be affected by power and explains how the countryside is in lock-ups depending on historical decisions, which leads to obstacles in current and future work. It is also highlighted how important it is with a personal commitment when the rural municipalities work with climate mitigation and adaptation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Jörnek, Elin, and Kim Lannelind. "Ändras ditt beteende då du reser på utlandssemester? : Studie angående individers resebeteende med fokus på identitet, genus och ojämlikhet." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-24480.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att undersöka hur unga män respektive kvinnor boende i Sverige resonerar kring sitt beteende vid resandet till ett annat land och om resandet i sig bidrar till identitetsskapande. Vi ämnar att undersöka om individer bedömer det mer legitimt att utföra handlingar som i hemlandet anses vara mindre accepterat och om det finns någon skillnad mellan dessa föreställningar beroende på individens könstillhörighet. Uppsatsen baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt då tio intervjuer har genomförts med fem män respektive fem kvinnor i åldersspannet 20-30 år. Intervjuerna har kodats och därefter analyserats med hjälp av de valda teorierna vilka bland andra är identitet, genus och ojämlikhet. Vid analysprocessen har även tidigare forskning tillämpats för att stärka de resultat som framkommit under studieprocessen. Studien visar att en utlandssemester är av betydelse för en individs liv och resan bidrar till att individen utvecklar sin identitet. Att resa ses som viktigt för individen för att berätta och stärka vem den är och vill vara. Vidare visar studien på att det inte finns skillnader könen emellan då det gäller beteendeförändringar utan det sker en förändring oavsett kön. Utifrån studiens resultat har vi identifierat att individer som förflyttar sig från sin vardagliga zon till en utlandssemester intar en specifik roll som vi väljer att kalla turistidentitet. Turistidentitet innebär att individen har lämnat sitt vanliga jag hemma för att inta en ny roll där gränserna anses kunna förflyttas. Begreppet turistidentitet blir ett verktyg för att få en förståelse för en individs beteende och att det finns en skillnad individer emellan. I och med att det finns skillnader individer emellan ser turistidentiteten olika ut beroende på vem individen är.
The purpose of this paper is to examine how young men and women living in Sweden discuss about their behavior during travel to another country, and if traveling in itself contributes to identity creation. We intend to examine whether individuals consider it more legitimate to perform acts that in their home country is considered to be less accepted, and if there are any difference between these performances depending on the individual's gender. The study are based on a qualitative approach and interviews were conducted with five men and five women in the age 20-30 years. The interviews were coded and then analyzed by means of the chosen theories which among others are, identity, gender and inequality. In the analyzed process previous research has also been applied to strengthen the results that emerged during the process. The study shows that overseas holiday is relevant to an individual's life and the journey helps individuals to develop their identity. Traveling is seen as important for individuals to tell and strengthen who they are and want to be. The study shows that no differences exist between the sexes when it comes to behavior changes, there is a change regardless of gender. Based on the study results, we have identified that individuals who move from their everyday zone to a holiday abroad take a specific role, which we choose to call the tourist identity. The conception of the Tourist Identity is that the individual has left one´s usual self at home to take on a new role where the boundaries are considered to be moved. The concept of tourist identity becomes a tool to gain an understanding of an individual's behavior and that there is a difference between individuals. Depending on who the individual is the tourist identity differs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Karlsson, Schedvin Clara, and Mona Ebadian. "Bestämningsfaktorer till kriminalitet med fokus på effekten av ekonomisk ojämlikhet : En panelstudie över Sveriges län under perioden 2000-2014." Thesis, Linköpings universitet, Nationalekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-159043.

Full text

Abstract:

Sverige nådde 2018 den högsta nivån av ekonomisk ojämlikhet och det finns svenska studier som har undersökt sambandet mellan kriminalitet och ekonomisk ojämlikhet på individnivå och därför har vi i vår studie studerat svenska län. Syftet med studien har varit att undersöka och analysera bestämningsfaktorer till kriminalitet med fokus på effekten av ekonomisk ojämlikhet under perioden 2000–2014. Har ekonomisk ojämlikhet och våra övriga bestämningsfaktorer en signifikant effekt på antalet brott som begås i Sverige? För att besvara våra frågeställningar gjordes en ekonometrisk modell och med hjälp av paneldata undersökte vi hur ekonomisk ojämlikhet, invandring, inkomst, sysselsättning, utbildning, ålder, kön och befolkningstäthet påverkar olika typer av brott. De brottskategorier som har undersökts är stöld, rån, försökt till mord och dråp, misshandel och narkotikabrott. Vi har dragit slutsatsen att minskad ekonomisk ojämlikhet leder till en minskning av antalet förmögenhetsbrott, i form av rån och stöld, och att det finns en svag negativ effekt på grövre våldsbrott. Däremot tycks effekten på narkotikabrott vara positiv men med en justering för tidseffekt blir dessa estimat ej längre signifikanta. De övriga bestämningsfaktorerna hade en varierande effekt på antalet brott. Ökad invandring ledde till färre misshandelsfall och narkotikabrott men till en ökning av antalet stölder, rån samt mord och dråp. Inkomst hade en negativ effekt på stöld och rån samt men effekten var positiv för misshandel och narkotikabrott. En ökad nivå av sysselsättning ledde till färre rån, narkotikabrott och misshandelsfall men för stöld fick vi en signifikant positiv effekt. Effekten av en ökad andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning var oklar och vi hittade inget tydligt samband till förmögenhetsbrotten. Befolkningstäthet hade störst effekt på förmögenhetsbrotten och vi konstaterade att det blir fler rån, stölder och narkotikabrott om befolkningstätheten ökar. Effekterna från ålder och könlyckades vi inte representera väl i vår studie och vi har dragit slutsatsen att den effekten bättre fångas upp i en studie på individnivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Svensson, Hanna. "Fertilitet i Frankrike och Italien : En kvantitativ studie om män och kvinnors överväganden kring att skaffa barn i Italien och Frankrike." Thesis, Stockholms universitet, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-54577.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie har varit att undersöka om skillnader finns mellan länderna Italien och Frankrike med avseende på deras överväganden kring att skaffa barn med speciellt fokus på moderns anställning samt om det föreligger könsskillnader i det avseendet. Den teoretiska utgångspunkten har varit McDonalds teori om familje- och arbetskonflikt i traditionella kulturer. Analysen har skett genom dels crosstabulaturer samt multipel regressionsanalys. De beroende variablerna har alla varit överväganden kring att skaffa barn och har inkluderat The working situation of the mother, The working situation of the father, Availability of childcare provision, The opportunity to go on parental leave or care leave, To have a supportive partner, The cost of children samt Housing conditions . Kontrollvariablerna i studien är kön, nationalitet, ålder, civilstånd och antal barn. Resultaten ger stöd åt McDonalds teori. Det finns tydliga skillnader mellan länderna vad avser vikten vid moderns arbetssituation. Resultaten styrks av att det läggs större vikt vid det övervägandet än vid de övriga övervägandena som är med i studien. Det finns även belägg för att uttala sig om könsskillnader. Kvinnor lägger överlag mer vikt än männen vid moderns arbetssituation, samt vid flera av de andra övervägandena, i respektive land. Dock är trenden att italienska män har högre värden än franska kvinnor i de flesta fall.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Gustafsson, Martina. "Vad är det som förklarar generellt förtroende? : Det svenska förtroendet över tid mellan åren 1996 till 2009." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-15501.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Jansson, Jimmy. "Digital teknik : En studie om rektorers uppfattningar om digitaliseringen på yrkesförberedande program." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-15537.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka rektorers upplevelser om digitaliseringen på restaurang- och livsmedelsprogrammet och hotell-, restaurang- och bageriprogrammet, metoden för studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Analysarbetet genomfördes med utgångspunkt ur en fenomenografisk ansats. Studiens frågeställningar är: Vilka hinder stöter rektorerna på vid arbetet med att implementera digital teknik i undervisningen? Hur tänker rektorerna om digitaliseringen på restaurang- och livsmedelsprogrammen och hotell, restaurang och bageri? Resultat utmynnade i fem beskrivningskategorier om fenomenet digitaliseringen, beskrivningskategorierna blev följande: Digitaliseringens inverkan på utbildningenDigitaliseringens inverkan på lärare Rektorernas inverkan på digitaliseringen Digitaliseringens inverkan på eleverna Digitaliseringens inverkan på det framtida yrket Slutsatsen blev att rektorernas olika upplevelser om digitaliseringen kan påverka hur rektorerna väljer att leda och samordna det digitaliserande arbetet i skolan, denna variation kan få konsekvenser för hur likvärdig utbildningen kommer att bli på sikt.
The purpose of the study was to investigate the principals' experiences of the digitalization of the RL and HRB program. The method of the study was qualitative semistructured interviews. The analysis was performed with a phenomenological approach. The study's main questions are: • What obstacles do the principals' encounter in the work of implementing digital technology in teaching?• What are the principals' thoughts about the digitalization of the RL and HRB program? The results lead to five description categories about the phenomenon of digitalization in the RL and HRB program. The description categories are as follows: • The impact of digitalization on education• The impact of digitalization on teachers • The impact of principals on digitalization • The impact of digitalization on the students • The impact of digitalization on the future profession The conclusion was that the principals' different experiences about digitization can affect how the principals choose to lead and coordinate the digitization work at the schools. This variation in interpretations can have consequences for how equal education will be in the long term.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Jevtic, Katarina, and Stephanie Saliba. "Psykisk ohälsa och anställningstrygghet : På en alltmer flexibel arbetsmarknad." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-112786.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning har påvisat en föränderlig arbetsmarknad som kännetecknas av allt mer flexibla organisations-och anställningsformer och individbaserade arbetsvillkor. Tidsbegränsat anställda återfinns inom de mest otrygga anställningarna, med sämre arbetsförhållanden och villkor i jämförelse med tillsvidareanställda. Arbetsegenskaperna skiljer sig åt på så sätt att den ekonomiska kompensationen är lägre inom visstidsanställningar, inflytandet i arbetssituationen är mer begränsad och anställningstryggheten sämre. Dessutom är arbetsmarknaden väldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegränsade anställningar har fått olika konsekvenser på män respektive kvinnor. Kön fyller sålunda en viktig funktion i detta sammanhang då kvinnor är överrepresenterade inom de mest otrygga anställningsformerna visstidsanställningar. Syftet med denna studie är följaktigen att studera sambandet mellan anställningsform och psykisk ohälsa. Studien är avgränsad till förvärvsarbetande fast-och visstidsanställda i åldrarna 18-65 på den svenska arbetsmarknaden. Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010 och är analyserat med hjälp av en linjär regressionsanalys (OLS) med ett psykindex som beroende variabel. Resultatet från analysen tyder på att det finns ett samband mellan anställningsform och psykisk ohälsa och att anställningsformen har en signifikant betydelse vad gäller skillnader i psykisk ohälsa mellan fast- och visstidsanställda män och kvinnor. Betydelsen av anställningsformen minskar dock i takt med att relevanta kontrollvariabler inkluderas i analysen och blir inte längre signifikant. Detta kan bero på att faktorer relaterade till kön ålder, humankapitalet och familjestatusen fångade upp effekten av anställningsformen, vilket i sin tur kan bero på att sambandets existens går via bakomliggande faktorer som en indirekt effekt på hälsan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Katarina, Jevtic, and Saliba Stephanie. "Psykisk ohälsa och anställningstrygghet : På en allt mer flexibel arbetsmarknad." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-112055.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning har påvisat en föränderlig arbetsmarknad som kännetecknas av allt mer flexibla organisations-och anställningsformer och individbaserade arbetsvillkor. Tidsbegränsat anställda återfinns inom de mest otrygga anställningarna, med sämre arbetsförhållanden och villkor i jämförelse med tillsvidareanställda. Arbetsegenskaperna skiljer sig åt på så sätt att den ekonomiska kompensationen är lägre inom visstidsanställningar, inflytandet i arbetssituationen är mer begränsad och anställningstryggheten sämre. Dessutom är arbetsmarknaden väldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegränsade anställningar har fått olika konsekvenser på män respektive kvinnor. Kön fyller sålunda en viktig funktion i detta sammanhang då kvinnor är överrepresenterade inom de mest otrygga anställningsformerna visstidsanställningar. Syftet med denna studie är följaktigen att studera sambandet mellan anställningsform och psykisk ohälsa. Studien är avgränsad till förvärvsarbetande fast-och visstidsanställda i åldrarna 18-65 på den svenska arbetsmarknaden. Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010 och är analyserat med hjälp av en linjär regressionsanalys (OLS) med ett psykindex som beroende variabel. Resultatet från analysen tyder på att det finns ett samband mellan anställningsform och psykisk ohälsa och att anställningsformen har en signifikant betydelse vad gäller skillnader i psykisk ohälsa mellan fast- och visstidsanställda män och kvinnor. Betydelsen av anställningsformen minskar dock i takt med att relevanta kontrollvariabler inkluderas i analysen och blir inte längre signifikant. Detta kan bero på att faktorer relaterade till kön ålder, humankapitalet och familjestatusen fångade upp effekten av anställningsformen, vilket i sin tur kan bero på att sambandets existens går via bakomliggande faktorer som en indirekt effekt på hälsan. Således kan vi dra slutsatsen att samtliga kontrollvariabler har en betydelse vad gäller det psykiska välbefinnandet, dock är det viktigt att beakta att det enbart är kön, månadslön och huruvida man är samboende som enligt resultatet har visat sig vara signifikanta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Höglund, Evelina, and Joanna Turner. "Delningsekonomin : kan aktiviteten på plattformarna inom delningsekonomin vara ojämlikhetshöjande?" Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-388371.

Full text

Abstract:

Delningsekonomin har framkallat stor kontrovers eftersom förespråkare hävdar att det ger effektivitet, möjlighet och flexibilitet medan kritiker hävdar att det bland annat förvärrar ojämlikhet. Med studien undersöks ifall arbetet på plattformarna och osäkerheten inom delningsekonomin kan bidra till den ökande ojämlikheten. Detta diskuteras utifrån resultat från intervjuer med leverantörer på plattformen Airbnb, alla från Gotland, och en intervju med en delningsekonomi-expert. Dessa jämförs med studier gjorda i USA. Moderna arbetsmarknaden kännetecknas av en flexibilitet där risker har förflyttats från arbetsgivare till arbetstagare. Dessa risker påverkar framförallt de som arbetar inom delningsekonomin. I delningsekonomin är det lägre (ofta icke-existerande) facklig organisering och inga kollektivavtal vilket gör att arbetarna är sämre skyddade på arbetsmarknaden och ansvaret ligger hos arbetstagaren. De har ofta ingen tillgång till social trygghet vid sjukdom, arbetslöshet och pension. De exkluderas ofta från trygghetssystemet. Delningsekonomin kan tänkas stärka vad som tidigare orsakat ojämlikhet, vilket var att folk började behandlas som oberoende entreprenörer och att de ekonomiska och sociala riskerna med anställning blev den enskilda arbetstagarens ansvar. Delningsekonomin kan framförallt tänkas påverka ojämlikheten om den växer sig större, vilket den förväntas göra. På grund av att det är högt utbildade utförare som använder plattformen för att öka sin nuvarande inkomst bidrar delningsekonomin till ökade inkomster hos övre medelklassen. Denna grupp utför arbeten som traditionellt utförts av de med en lägre utbildningsstatus. Alla respondenter väljer att dela på plattformen för att få in en extra inkomst utöver sin huvudsakliga inkomst. Detta tyder på att deltagandet på Airbnb här på Gotland skulle kunna ge en utträngningseffekt. Inkomsterna för de som vanligtvis skulle ha gjort exempelvis städningen eller det administrativa arbetet på ett hotell utför istället av Airbnb-utövaren och därmed hamnar inkomsterna hos de som redan har en stabil inkomst. Resultaten bland intervjuerna pekar på att delningsekonomin främst är till för de med högre kompetens och en högre utbildning.
The sharing economy has provoked controversy – advocates claim that it provides opportunity and flexibility while critics argue that it exacerbates inequality. This study investigates whether the work on the platforms and the uncertainty in the sharing economy can contribute to the increasing inequality. This is discussed based on results from independent interviews with suppliers on the platform Airbnb and with a sharing economy expert. These are compared with studies done in the United States. In the sharing economy, the union organization is often non-existent and there are no collective agreements, which means the employees are excluded from the security system. The sharing economy can therefore strengthen the trends that previously caused inequality: people treated as independent entrepreneurs and the economic and social risks of employment are the responsibility of the worker. Not everyone can do well in the sharing economy. The platform-earnings goes to those with a already fairly good income - to do well on Airbnb, you need some kind of capital to rent out. Findings show us that highly educated people use Airbnb to increase their current income - this could mean that the sharing economy contributes to increased incomes in the upper middle class. This group performs work that has traditionally been performed by people with lower educational status, whose jobs could be "pushed away".

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Larsson, Nina. "Föräldra- och vårdnadshavarsamverkan ur ett socioekonomiskt perspektiv; En jämförande kvalitativ studie av förskollärares syn på samverkan och professionalitet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21259.

Full text

Abstract:

After Sweden's large refugee immigration in 2015, the government saw a lack in the reception of refugees. An investigation concluded, among other things, that the state, the municipality and county councils needed together handle the reception with a clear division of responsibility. With this said, the requirements for municipalities will be higher in terms of reception, but also in terms of informing and communicating with newly arrived migrants. Thereby, preschools has a responsibility to work whith parents and guardians for a good communication and cooperation which makes it possible for them to take part of their rights and at the same time gain insight into their child's everyday life. The purpose of the thesis is to investigate preschool teachers' work with guardians and parents in terms of cooperation, and further, if there are differences in this work due to preschool location in different socio-economic contexts. The study shows that the preschools has different prerequisites for cooperation with parents and guardians. Furthermore, a difference is shown in the possibilities for parents and guardians to be able to communicate, access information and to be able to influence and participate in the preschool´s work. At the same time, the conclusions show a variation in terms of the preschool teachers' view of their profession. The teachers view seemes to vary depending on the parents or the guardians different capital holdings, which gives this parental and guardian group, in relation to the preschool teachers, different levels of status and power.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Grönlund, Emma, and Rami Jawhari. "Upplevd diskriminering på intersektionella grunder inom hälsosjukvården." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24699.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Denna litteraturstudie grundar sig på tolv kvalitativa, empiriska intervjustudier.Samtliga artiklar handlar om diskriminering inom vården baserat på intersektionella grunder.Bakgrunden till det valda ämnet är att båda författarna anser att det råder en storkunskapsbrist i samhället överlag gällande intersektionalitet, och vilken betydelse deintersektionella grupperna har för hur en person blir bemött och/eller behandlad. Dettasammantaget gör att det är relevant att öka medvetenheten bland vårdpersonal omintersektionalitet eftersom man som personal inom vården möter olika typer av människormed olika bakgrund varje dag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilket sättintersektionalitet påverkar hur patienter blir bemötta inom vården. Metod: Litteraturstudie avkvalitativ ansats innehållandes 12 artiklar. Databassökning gjordes i Cinahl och PubMed.Kvalitetsgranskning enligt SBU’s kvalitetsgranskningsmallar. Resultat: Litteraturstudienvisade att personer som tillhör en eller flera intersektionella grupper blir diskriminerade inomvården. Det har betydelse om du är man eller kvinna, svart eller vit, hetero eller homo,funktionsvarierad eller inte. Utifrån analys av samtliga studier framkom fyra huvudkategorier;rasism, funkofobi/sjukdomsstigma, kvinnohat och LGBTQIA+. Konklusion: Den slutsatssom kunde dras är att diskriminering på intersektionella grunder inom vården inte är heltovanligt. Dessutom är det vanligt att flera intersektionella grupper interagerar med varandrasamtidigt. Om du hör till en privilegierad grupp kommer du sannolikt att bemötas bättre, änom du tillhör en icke privilegierad.
Background: This is a literature study, based on twelve qualitative, empirical interviewstudies. All articles are about discrimination in the context of health care, and are based onintersectional grounds. The background to the chosen topic is that both authors deem thatthere is a great lack of knowledge in society regarding intersectionality, and how thetreatment of a person is depending on intersection. Therefore, it is of great relevance forhealth care professionals to become aware of this. As caregivers we will meet different typesof people with different backgrounds every day. Aim: The purpose of this study is to pointout the differences that exist in health care, regarding treatment of patients belonging tointersectional groups. Method: Literature review with a qualitative approach containing 12articles. The databases that were used was Cinahl and PubMed. Quality control was madeaccording to SBU quality assessment template. Findings: The literature study that peoplewho belong to one or more intersectional groups are discriminated not only in society but alsoin health care It does matter whether you are black or white, male or female, gay or straight,disabled or not. Four main categories emerged from analysing the articles. Racism,ableism/illness stigma, misogyny and LGBTQIA+. Conclusion: It is concluded thatdiscrimination based on intersectional grounds in health care is not unusual, and that it iscommon to belong to several intersectional groups at the same time. It is also suggested that if you belong to a privileged group, you are likely to be treated better than if you belong to anon-privileged group.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Thulin, Caroline. "Integration – allas vårt ansvar? : Tjänstemän och politikers reflektioner kring integrationen i Nyköpings kommun." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9413.

Full text

Abstract:

This thesis is based on thirteen qualitative interviews with civil servants and politicians. The purpose of the study is to research these informants’ attitudes towards integration and their reflections about immigrants’ lower chances in an ethnically segregated housing and labour market. The theoretical frame of references is based on social constructionism and focuses on including and excluding power structures. The empirical material provides both structural and cultural explanations to immigrants’ problems as regards inclusion in Swedish society. The informants talk about integration as a mutual process and emphasise everybody’s responsibility. Despite this interpretation, comprehensions based on imagined differences between immigrants and natives appear, as well as immigrants’ losses in language, educational background and unequal gender structures. These common sense understandings may conceal unequal structures and discriminating practices in Swedish society.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Lundqvist, Oscar, and Rowe Robert. "Kvinnliga entreprenörer : och relationer till manliga och kvinnliga normer." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26300.

Full text

Abstract:

line of business/industry and family, to more clearly discern how male and female norms are acquired among female entrepreneurs. The purpose of this study was to gain a greater understanding and knowledge of women's conditions regarding entrepreneurship, in relation to society's norms. The study is based on a textual thematic analyses, using two themes derived from Helene Ahls “The Scientific Reproduction of Gender Inequality. A Discourse Analysis of Research Texts on Women`s Entrepreneurship”. The themes selected for this study were industry and family, which were two important themes in Helene Ahl’s research. The themes were applied using articles, in which female entrepreneurs were interviewed or portrayed. We used different sources but have mainly used the magazine Entreprenör to collect samples for the study. The theoretical framework used for this study is based mainly on Yvonne Hirdmans gender system and gender contract, we also added theories from Elvin-Nowak & Thomsson concerning horizontal and vertical segregation and Patrica Lewis theories on gender blindness. The main conclusion for this study was that there is a difference between entrepreneurs and how they present and relate to male and female norms in regard to industry and family. We found that entrepreneurs who run large companies or act in male-dominated industries show tendencies of acquiring male norms and standards while entrepreneurs who run small companies or act in female-dominated industries tend to acquire female norms.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Trankell, Daniel, and Hanna Nilsson. "Ojämlikheter i tandhälsa i Sverige : En kvantitativ studie om sociala skillnader i tandhälsa utifrån Cockerhams livsstilsteori." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-125251.

Full text

Abstract:

Sociala skillnader i hälsa är ett välkänt och väl utforskat fenomen inom kvantitativ hälsoforskning. Dylika skillnader i tandhälsa är emellertid mindre välstuderade. Syftet med den här studien var därför att testa om sociala skillnader i tandhälsa kan förklaras med hjälp av Cockerhams hälsolivsstilsteori, framförallt kopplat till begrepp som livschanser och livsval. Teorin tar hänsyn till den sociala kontext i vilken individen utövar hälsorelevanta beteenden. Som mått för livsstil användes rökning och som indikator på begränsade livsval användes undvikande av tandvård av ekonomiska skäl. Positionen i den sociala strukturen antas bero på utbildningsrelaterade och ekonomiska faktorer vilka antas påverka förutsättningarna för ett hälsosamt leverne. Tidigare forskning har påvisat sociala skillnader i tandhälsa men få studier har testat huruvida dessa kan medieras av beteenden som rökning och att avstå tandvård, vilket var fokus för den här studien. Data som användes var levnadsnivåundersökningens material från år 2000, med ett urval av respondenter mellan 25-65 år. De statistiska analyser som genomfördes var logistiska regressioner med ett mått för dålig självskattad tandhälsa som utfallsvariabel. Resultaten påvisade att lågutbildade och personer med ekonomiska svårigheter hade störst riskskillnader (i form av riskökningar) medan högutbildade hade en viss minskad risk för dålig tandhälsa jämfört med gymnasieutbildade. Den sämre tandhälsan hos personer med ekonomiska svårigheter kunde delvis förklaras av rökning och att avstå tandvård av ekonomiska skäl. Riskskillnaderna för de olika utbildningsgrupperna kvarstod dock oförklarade. Slutsatserna är att Cockerhams teori gällande livschanser, livsval och livsstil i viss mån är tillämpbar för att förklara ojämlikhet i tandhälsa. Detta gäller emellertid enbart då individens position i den sociala strukturen mäts med ett ungefärligt mått för låg inkomst. En brist är att måttet som antas mäta detta inte har fullgod validitet varför antagandet är i behov av vidare forskning. Framtida forskning som använder fler livsstilsrelaterade förklaringsvariabler rekommenderas för att undersöka varför i synnerhet utbildning är kopplad till sämre tandhälsa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Klöfvermark, Josefin. "Ojämlik Fysisk Aktivitet på Recept : En kvalitativ intervjustudie om kopplingen mellan Socioekonomisk status och FaR." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2946.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att genom intervjuer kartlägga samordnarnas arbete för fysisk aktivitet på recept(FaR®) i sex landsting. Tre av de landsting vars invånare i genomsnitt har bland den lägsta respektive högsta socioekonomiska statusen i Sverige. Statusen är baserad på disponibel inkomst, nivå av utbildning, antal mottagare av ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar, arbetslöshet samt arbetslösa i arbetsåtgärder. Intervjuerna genomfördes för att undersöka om, och i så fall i vilken utsträckning, den socioekonomiska statusen hos invånarna har en koppling till FaR-samordningen och mängden förskrivna FaR i landstinget. Med detta var tanken att se om något tyder på att invånarna i de landsting vars invånare har lägre socioekonomisk status missgynnas. Metod • Vilka hinder respektive förutsättningar för FaR-samordningen finns i de sex landsting som ingår i studien? • Finns det tecken på koppling till den socioekonomiska statusen hos invånarna och FaR-samordning enligt samordnarna? • Hur ser omfattningen gällande antalet förskrivna FaR ut i respektive landsting? Som metod i studien användes kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer där sex informanter med rollen att samordna FaR i landstingen intervjuades. Resultat Generellt har ökning av intresse för förskrivning och FaR skett. För de med sämre socioekonomisk status finns hinder med FaR som är lättare att åtgärda jämfört med de andras. De med bättre status visar överlag ett bredare intresse samt insikt i problematik medan intresset att öka förskrivning lyfts mer hos landstingen med sämre status. De med bättre status har inte FaR-samordning med viktiga nätverk så som de andra landstingen. Slutsats Det finns för och nackdelar kopplat både till lägre, högre och oberoende av socioekonomisk status i studien. Samordning är en nyckelfunktion som framförallt finns i de landsting som har lägre socioekonomisk status och insikt gällande socioekonomisk status är mer omfattande för landstingen med bättre socioekonomisk status.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Börjesson, Katrin, and Johanna Fyhr. "HIV - en stämpel för livet : En kvalitativ studie om professionellas arbete för att motverka stigmatiseringen av kvinnor som har HIV/AIDS i Sydafrika." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för psykologi och socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35589.

Full text

Abstract:

Human Immunodeficiency Virus (HIV) försvagar mänskliga kroppens immunförsvar, om inte HIV upptäcks och behandlas kan det orsaka Acquired Immunodeficiency Virus (AIDS). Sydafrika har den största HIV-epidemin i världen och många kvinnor som har HIV är en stigmatiserad icke-priviligierad grupp. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och få en fördjupad kunskap om professionellas syn och arbete angående stigmatiseringen av kvinnor som har HIV/AIDS i ett marginaliserat område i Sydafrika. Studiens metodval baseras på sju semistrukturerade intervjuer, som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning och teoretiska perspektiv såsom kritiskteori, empowerment och intersektionalitet har legat till grund för tolkning och analys av det insamlade empiriska materialet. Resultatet visar att kvinnor inom ett av Sydafrikas marginaliserade områden upplever stigmatisering av samhället. Genom samhället och individers stöd har det däremot skett en förändring kring stigmatiseringen och kvinnors livskvalité har förbättrats. Kunskap och information behöver nås ut till befolkningen för att minska stigmatisering.

2019-01-17

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Fredriksson, Elin, and Helene Sjöberg. "Minskar handel den ekonomiska ojämlikheten i utvecklingsländer? : En studie över tidigare europeiska kolonier med kust." Thesis, Linköpings universitet, Nationalekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-121522.

Full text

Abstract:

Handel och dess konsekvenser för samhället är ett omdiskuterat ämne inom såväl den ekonomiska forskningen som inom den politiska debatten. Diskussionen utgörs av starka motsättningar och bristen på konsensus riskerar att leda till felaktiga politiska beslut. Alltfler handelsavtal implementeras och utvecklingsländers roll på den globala marknaden blir allt större. Det är således av ökad betydelse att utreda handelns faktiska konsekvenser. Syftet med denna studie är därför att analysera hur handel påverkar den ekonomiska ojämlikheten i utvecklingsländer. Studien utgår från hypotesen att en ökad handel leder till en minskad ekonomisk ojämlikhet vilket är i enlighet med klassisk nationalekonomisk teori. Studien utfördes genom en ekonometrisk analys där en paneldataregression på 41 länder över 23 år skattades. Gini-index användes som beroendevariabel, medan handelsflöde samt sju kontrollvariabler utgjorde förklarande variabler. För att minska risken för heterogenitet i urvalet begränsades de studerade länderna i huvudsak till forna europeiska kolonier med kust. Resultatet från studien indikerar att en ökad handel leder till en minskad ekonomisk ojämlikhet. Resultatet bör dock beaktas med försiktighet med anledning av statistiskt icke-signifikanta effekter. Studien finner dessutom att förekomst av korruption är av betydelse när sambandet mellan handel och ekonomisk ojämlikhet undersöks.
The impacts of trade on the society are a common subject of debate, both in the research field of economics and in the political debate. The lack of consensus poses a risk in political decision-making. New trade agreements are being implemented while the role of developing countries is growing on the global market. Hence, there is an increasing importance of examining the actual impacts of trade. This study, therefore, analyses the impact of trade on the economic inequality in developing countries. This study hypothesizes that trade decreases inequality, which is in accordance with classical economic theory. Using a panel data regression on 41 countries over 23 years, this study examines how Gini index interacts as the dependent variable with trade flow and seven control variables. The countries studied are mainly limited to former European colonies with coastal lines to reduce the risk of heterogeneity within the sample. This study finds that trade reduces inequality, although the result should be interpreted with care due to statistically insignificant effects. This study also finds that presence of corruption is of importance when the relationship between trade and inequality is examined.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Savemark, Mattias. "Överskuldsättning som en riskfaktor för ojämlikhet i mortalitet och dödsspecifika orsaker bland svenska gäldenärer som beviljades skuldsanering 2003 och 2004 : En 5-årig nationell retrospektiv registerstudie." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13832.

Full text

Abstract:

Syfte: Långa perioder av överskuldsättning medför ofta en försämring av den socioekonomiska levnadsnivån hos drabbade individer, vilka därmed löper en ökad risk att drabbas av fysisk och/eller psykisk ohälsa. Syftet med denna rapport var att undersöka om det föreligger en ökad mortalitetsrisk samt dödsspecifika orsaker hos överskuldsatta individer jämfört med normalbefolkningen i motsvarande ålder och kön. Metod: Kronofogden tillhandahöll information om samtliga 2 441 gäldenärer som beviljades skuldsanering under åren 2003 och 2004. Förekomsten av manifest överskuldsättning i denna grupp är kontrollerad och säkerställd genom att Kronofogden har beviljat dessa individer skuldsanering. Datum för dödsfall från perioden 1 januari 2004 till den 31 december 2009 har hämtats från Skatteverkets folkbokföringsregister. Den observerade mortaliteten har jämförts med SCB:s mortalitetsrisker (2004-2009, fördelat på kön och ålder). 311 observerade dödsfall inträffade under den femåriga perioden jämfört med förväntade 117. Statistiska analyser verifierade stora skillnader mellan observerade och förväntade dödfall, där riskkvoten för observerade dödsfall var genomgående större än 1. En sammanställning av dödsspecifika orsaker har hämtats från Socialstyrelsens dödsfallsregister och jämförts med normalbefolkningen i motsvarande ålder och kön. Denna sammanställning visade en markant överdödlighet hos överskuldsatta vad gäller tio frekvent rapporterade dödsspecifika orsaker. Slutsats: Längre perioder av överskuldsättning kan signifikant öka mortalitetsrisken och ojämlikheter i dödsspecifika orsaker.
Objective: Long lasting socioeconomic exclusion deriving from over-indebtedness has been shown to coexist with physical and mental disorders. The aim of this study was to investigate whether there is a significant risk associated with over-indebtedness and whether there is an increased mortality risk among Swedish debtors compared to the general population. Methods: Documentation for all 2 441 debtors that qualified for legal debt settlement in 2003 and 2004 was obtained by the SEA (Swedish Enforcement Authority). Over-indebtedness is measured by the SEA’s approval for legal debt settlement. Dates of death from January 1, 2004 to December 31, 2009 were extracted from the Swedish Tax Agency’s national population register. Mortality was compared with Statistics Sweden’s (SCB) mortality ratio (mortality by gender and age, 2004 – 2009, SCB), controlling for baseline factors such as weighted average. Results: During the 5-year follow-up, 311 observed debtors died compared to expected 117. Binominal testing revealed large disparities between observed and expected deaths, with risk quotes constantly greater than 1. Cause-specific mortality experience from the National Board of Health and Welfare is compared to the general population. Conclusion: Long periods of over-indebtedness may significantly increase overall risk of survival.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Thaning, Max. "The Social Relativity of Higher Education : The Influence of Social Capital on the Probability of Commencing Tertiary Studies." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-125338.

Full text

Abstract:

The decision of whether to enter higher education or not is strongly structured by social background, i.e. parents’ social class. This paper examines if and to what extent enrolment in tertiary education also is related to social capital, and furthermore, if social capital can account for differences in social background. Two aspects of social capital are examined: extended network resources, operationalized as family acquaintances holding different occupations, and peer influences, assessed as the number of friends already engaged in higher educational studies. The sample consists of two subsequent surveys of Swedish adolescents, divided in three stratums based on parents’ country of birth: Iran, former Yugoslavia and Sweden. The findings suggest that resources and returns of extended social networks enhance the probability of enrolment to university studies. The results concerning peer influences seem to indicate an impact on the probability of university admission, however, there might be causal and analytical problems of measurement involved.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Hedendahl, Tina, and Pernilla Unelind. "Digital läsning. En studie om de nya litteraciteternas roll i skolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35326.

Full text

Abstract:

Tina Hedendahl och Pernilla Unelind (2016). Digital läsning. En studie om de nya litteraciteternas roll i skolan (Digital literacy. A study on the role of new literacies in school). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Problemområde Ett av skolans övergripande kunskapsmål är att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Lgr 2011). För att kunna använda modern teknik som ett verktyg i dessa syften måste man kunna läsa digitalt. Digital läsning tar en allt större plats i skolan men trots detta har vi i vår yrkesroll hittills inte sett någon explicit undervisning i digital läsning och inte mött någon forskning kring detta. Vi är intresserade av att undersöka hur lärare och elever uppfattar arbetet med digital läsning och ta del av forskning i detta ämne.Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med detta examensarbete är dels att belysa de förmågor som är specifika för digital läsning, dels att undersöka elevers och lärares upplevelser och erfarenheter av digital läsning för att hitta utvecklingsmöjligheter. Våra preciserade frågeställningar är:-Vilka förmågor är specifika för digital läsning?-Vad uttrycker lärare och elever gällande sina upplevelser och erfarenheter av digital läsning?-Vilka utvecklingsmöjligheter ser lärare och elever gällande digital läsning?Teoretisk ram Detta examensarbete grundar sig på tre olika teorier. Det sociokulturella perspektivet för lärande, enligt Säljö (2000), som belyser människan som en del av ett socialt sammanhang där individen och gruppen påverkar varandra. De andra två teorierna är specifika för multimodala texter: New Literacies – A Dual Level Theory, enligt Leu, Kinzer, Coiro, Castek och Henry (2013) och The Cognitive Theory of Multimodal Learning, enligt Mayer och Moreno (2003, återgiven av Rasmusson, 2014). Metod Arbetet är en kvalitativ fallstudie med en hermeneutisk ansats. Materialet har samlats in genom fokusgruppsintervjuer med elever och lärare. Gruppintervjuerna transkriberades i sin helhet och analyserades utifrån studiens teoretiska ramverk. Resultat och analys Eleverna i vår fallstudie använder digitala verktyg och internet i hög grad, de rör sig i och mellan olika digitala texttyper och både konsumerar och producerar material. Eleverna har en mer positiv attityd till digitala verktyg än lärarna. Den elevgrupp som har mest positiv attityd är elever med läs- och skrivsvårigheter. Digitala verktyg är viktiga för eleverna dels för att bygga relationer och kommunicera med andra och dels för att förstå och skaffa information. Vissa elever och lärare anser att det är svårare att läsa digitala texter och lyfter främst skillnader gällande textstruktur mellan tryckta och digitala texter. Eleverna visar att de är medvetna om att de digitala texterna är mer krävande gällande kritiskt tänkande. Lärarna anser att eleverna behöver utveckla ett mer nyanserat kritiskt tänkande och att de behöver mer undervisning inom detta. I både elevernas och lärarnas diskussioner framkommer att lärarna inte är experter på de nya litteraciteterna men att det finns ett stort kollektivt kunnande i klasserna. Läraren får därmed en ny roll att organisera undervisningen för att ta tillvara det kollektiva kunnandet så att varje elev får utmaning inom sin närmaste utvecklingszon. KunskapsbidragMed denna studie lyfter vi fram de nya digitala litteraciteternas roll i skolan och visar på vikten av att vara medveten om de specifika förmågor som krävs för digital läsning. Vi lyfter även hur man kan möjliggöra god digital läsutveckling. Specialpedagogiska implikationerSamuelsson (2014) och Skolverket (2016c) menar att det finns en digital ojämlikhet i samhället och att skolan gör för lite för att kompensera för detta, vilket även lärarna i vår fallstudie anser. De digitala verktygen är enbart värdefulla för eleverna om de kan behärska dem. Det är en viktig specialpedagogisk uppgift att bidra till att alla elever får undervisning i de förmågor som är specifika för digital läsning. Vi har i vår fallstudie sett att digitala verktyg är en viktig artefakt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Specialläraren har en viktig roll att lära eleverna och lärarna hur kompensatoriska verktyg hanteras. Vi ser att det är en viktig specialpedagogisk implikation att vara delaktig i lärarens nya roll genom att leda skolans systematiska kvalitetsarbete utifrån de behov och möjligheter som lärare och elever lyfter i vår fallstudie. Dessa behov är främst fortbildning, ökad undervisning och nya arbetssätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Johansson, Carolina, and Ida Knutsson. "Fastighetsskattens omfördelande effekter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-67116.

Full text

Abstract:

Denna uppsats undersöker fastighetsskattens kraft som omfördelande verktyg. Den statliga fastighetsskatten avskaffades i Sverige år 2007 och ersattes med den kommunala fastighetsavgift vi har i landet idag. Att den statliga fastighetsskatten avskaffades är dock något vi ställer oss frågande till, då den enligt ekonomisk teori kan vara ett verktyg för att omfördela inkomst och förmögenhet. Sverige, ett land som länge varit känt för att vara jämlikt, har under senare tid, och så än idag, upplevt en förändring med ökade skillnader mellan olika inkomst- och förmögenhetsgrupper. Vi har använt data tillhandahållen av Statistiska Centralbyrån över sammanräknad förvärvsinkomst och förmögenhetsstruktur för individer i decilgrupper indelade efter sammanräknad förvärvsinkomst. Vi beräknar olika kvoter som mått över ojämlikheten i förmögenhetsfördelningen och utför vidare simuleringar där vi testar olika kompositioner av inkomstskatt och fastighetsskatt för att undersöka hur kvoterna förändras. I korta drag visar vår analys att en skattereform där den kommunala inkomstskatten reduceras, samtidigt som en statlig fastighetsskatt introduceras, skulle ha en god omfördelande effekt på förmögenhetsfördelningen i Sverige. Våra alternativa skattesystem illustrerar styrkan i fastighetsskatten som ett omfördelningsinstrument.
This thesis examines the power of the property tax as a tool for redistribution. The property tax was abolished in Sweden in 2007 and was replaced with a municipal property tax. In this essay, we critically assess the abolition of the property tax in Sweden through the lens of economic theory. Sweden is a country that has long been known to be quite equal, but is experiencing increasing differences between income and wealth groups. We use data provided by Statistics Sweden on total earned income and wealth, and divide individuals into decile groups according to their total earned income. We calculate different ratios as measures of inequalities in the wealth distribution and perform simulations where we test different compositions of income tax and property tax to investigate how these ratios change. Our analysis shows that a tax reform in which the municipal income tax is reduced, while introducing a municipal property tax, can have beneficial redistributional effects on the wealth distribution in Sweden. Our alternative tax systems illustrate the strength of the property tax as a redistribution tool.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Jorvén, Bernegard Eva, and Petra Lindau. "Homo Svedikus - "Lika barn leka bäst"? : En diskursanalys av Sverigedemokraternas principprogram." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-7147.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie var att se hur Sverigedemokraterna genom sitt principprogram konstruerar svenskhet och på så vis skapar en gräns mellan ”oss och de andra”. Metoden för vår studie har varit en kvalitativ text- och diskursanalys. Vårt resultat visar att texten i programmet påverkar och konstruerar sociala kategorier som är avgörande för människors sociala positioner och tillgång till resurser. Partiets konstruktion av svenskhet bygger på en social och nationell likhet som skapar social ojämlikhet. Resultatet visar även att det är viktigt att kritiskt granska texter som används av vår samhälleliga elit eftersom de i egenskap av sin maktposition har ett tolkningsföreträde.
The purpose of this study was to investigate how Sverigedemokraterna, in their program of principles, design Swedishness and as an effect of this creates a boundary between “us and them”. Our method of choice has been text- and discourse analysis. By analyzing the text in the program we’ve come to the conclusion that it has an effect on, and helps to create social categories that are crucial to people’s social positions and resource possibilities. The party builds their version of Swedishness on a social and national likeness that creates social inequality. Our results also shows that it’s important to examine texts used by the elite of society since they in their powerful position has a preferential right of interpretation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Bjelkne, Ida, and Felicia Johansson. "Ekonomiskt bistånd - ett genusperspektiv på handläggarnas förhållningssätt till heterosexuella par." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39196.

Full text

Abstract:

Income support is granted to those who are not by themselves or in any other way able toachieve a decent standard of living. Assessment of entitlement to income support is based onan individual evaluation and equal treatment (Kjellbom, 2009). Administrators of economicaid should therefore not judge clients differently depending on, for example, gender. The aimof this study was to commence from a gender perspective in understanding howadministrators of economic aid think of equality and inequality between the sexes whenheterosexual couples apply for income support. Based on this objective we arrived at twomain formulations of questions; how administrators of economic aid deliberate aroundequality and inequality between sexes in connection to applications for financial support, aswell as which variables in organisations sustain or discourage inequalities between genders inaid management. Previous research demonstrates that gender inequalities have been sustainedwithin organisations and that has been the basis for our study. The method used is qualitativeinterviews. The study's result is based on eight interviews with administrators at centres foreconomic aid at two medium-sized municipalities in Sweden. Our theoretical starting positionhas been power relations and gender perspective. Our result demonstrates that theadministrators’ perception of a lack of guidelines regarding the pay-out of income supportcontributes to retaining power relations between genders when heterosexual couples apply forincome support.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Lindgren, Natalie, and Hanna Tillas. "Sociala kontakters betydelse för klasskillnader i självskattad hälsa : En kvantitativ studie." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-156456.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan klass och självskattat hälsotillstånd. Vidare undersöks eventuella skillnader i relation till antalet sociala kontakter för att se om det påverkar klasskillnader i hälsa. Hälsa är en viktig aspekt ur ett välfärdsperspektiv, klass är en annan aspekt som kan ha en betydande effekt på individens livslängd och hur friskt liv en individ lever. Sociala kontakter har även visats ha en påverkan på individens hälsa. Studiens frågeställning lyder följaktligen “har sociala kontakter betydelse för klasskillnader i självskattad hälsa?”. Det empiriska materialet baseras på data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) insamlat år 2010 och innefattar 4415 respondenter varav både kvinnor och män i åldrarna 18–75. Vid analysen av resultaten presenteras en deskriptiv frekvenstabell och fyra logistiska regressionsmodeller. Resultatet visar ett positivt signifikant samband mellan klass och självskattad hälsa där tjänstemannaklassen skattar hälsan som god i större utsträckning än arbetarklassen. När antal nära vänner läggs till i modellen för att undersöka sambandet visar resultatet ett positivt samband vilket innebär att fler antal vänner ökar sannolikheten att skatta hälsan som god. När 0 vänner exkluderas visar resultatet att antal vänner i sig inte har en uppvisad betydelse för klasskillnader i hälsa. Denna studien bidrar med en bredare förståelse kring de faktorer som kan påverka den självskattade hälsan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Bergvall, Rydén Asta, and Näsman Linn Ferm. ""Det är ändå den här verkligheten vi lever i och även i den verkligheten tror jag inte att en lynchmobb är rätta svaret" : En kvalitativ intervjustudie om att skriva ut misstänkta gärningspersoners namn på sociala medier." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och kriminologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33032.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att studera hur män och kvinnor i 25-30 årsåldern reagerar på olika brottsanklagelser som sker på sociala medier. Undersökningen skedde genom semistrukturerade intervjuer med fem individer. Resultatet visade att respondenterna utan egen erfarenhet av att skriva ut misstänkta gärningspersoners namn var negativa till detta, samtidigt som respondenten som har skrivit ut brottsanklagelser ansåg att det var godtagbart. Resultaten visade även att brottstypen hade en viss påverkan gällande åsikterna, när det gällde brott som uppfattades som mindre var det oacceptabelt att publicera namnet, medan det noterades en större acceptans för grövre brott som exempelvis sexualbrott. Slutligen visade respondenternas svaratt trovärdigheten varierade beroende på vem det är som publicerat inlägget och hur den har uttryckt sig. Alla resultat tolkades i förhållande till stämplingsteorin och radikalfeministisk teori för att få en djupare förståelse för eventuella likheter och skillnader i respondenternas svar.
The purpose of this study was to examine how men and women aged 25-30 respond to various criminal accusations in social media. To investigate this, semi-structured interviews was conducted with five individuals. The results shows that the participants without own experience of posting accusations online were negative to post names of suspected perpetrators, while the participant with own experience considered it acceptable. Furthermore, it showed that the type of offense had some influence on the opinions. When it came to crimes considered as minor, it was unacceptable to publish the name, while greater acceptance was noted for more serious crimes such as sexual crimes. Finally, the participants based the credibility of a post on who published it and how they expressed themselves. All results were interpreted in relation to labeling theory and radical feminist theory to get a greater understanding of any similarities and differences in the participants answers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Tornberg, Hannes. "Grupperingar, attityder och framtidsutsikter i gymnasieskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32638.

Full text

Abstract:

Det sociala livet i skolan är ett viktigt inslag i elevers vardag och på deras arbetsplats. Idealt sett erbjuder gymnasieskolan en möjlighet att skapa relationer och mening på en plats utanför många elevers uppväxtområde, och är således en plats väl lämpad för integrering av unga med vitt skilda bakgrunder och erfarenheter. Det är möjligt att problematisera hur väl detta ideal infrias, och det krävs ingen lång vistelse på en gymnasieskola för att bilden av ett grupperat fält ska träda fram. Detta arbete fokuserar elevers upplevelse av grupperingar i gymnasieskolan, hur grupperingarna framträder, vilka faktorer elever upplever som betydande för dess tillkomst samt vilka konsekvenser de får för elevers syn på utbildning och framtiden. Tolv intervjuer har genomförts med elever på ett högskoleförberedande program vid en större gymnasieskola i Malmö. Studien anlägger Bourdieus kapitalteori för att analysera hur elevers bakgrund och tillvaro kontinuerligt spelar in i konstruktionen av själv och mening i skolan. Resultatet av studien bekräftar att grupperingar i gymnasieskolan är betydande, och de mest bidragande faktorerna som framkommit ur deltagarnas berättelser kan tematiseras som ambitionsnivå, kön och etnicitet samt mönster från grundskolan. Det framkommer också att dessa grupperingar ger upphov till olika kulturer inom en skola eller klass, vilka i förlängningen riskerar bevara ojämlikhet mellan elever som kommit till av olika uppväxtvillkor och erfarenheter av en ojämlik grundskola.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Lennartsdotter, Ward Jenny. "En värdegrund för alla Om samtalets möjligheter och begränsningar för utformandet av ett inkluderande värdegrundsarbete i gymnasieskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27341.

Full text

Abstract:

Lennartsdotter Ward, Jenny (2016). En värdegrund för alla. En intervjustudie om samtalets möjligheter och begränsningar för utformandet av ett inkluderande värdegrundsarbete i gymnasieskolan (A value system for all. An interview study on the possibilities and limitations of communication as a method for forming an inclusive value education in upper secondary school). Specialpedagogprogrammet; Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp. Föreliggande studie när en förhoppning att bidra till att det specialpedagogiska perspektivet vidgas till att även omfatta skolors värdegrundsarbete som en faktor som kan fungera såväl inkluderande som exkluderande i skapandet av en skola för alla.Problemområdet i examensarbetet är undersöka hur värdegrund och värdegrundsarbete gestaltas, förmedlas och förankras till gymnasieelever, vilka eventuella hinder och möjligheter som upplevs av (i huvudsak) verksamma lärare, samt undersöka på vilka sätt dess innehåll och praktik kan fungera inkluderande som exkluderande för elever från skilda bakgrunder. Syftet med studien är att undersöka vilken roll värdegrund och värdegrundsarbete kan spela för uppfyllandet av en skola för alla, en skola där alla elever oavsett bakgrund, är inkluderade. Jag har sökt få inblick i ett antal verksamma gymnasielärares, specialpedagogs och skolledares upplevelser och erfarenheter av skolans värdegrund och implementeringen av värdegrunden i gymnasieskolan, samt vilka eventuella möjligheter och hinder de eventuellt upplever i detta arbete. Eftersom mina frågor behandlar någons förståelse, tolkning och upplevelse av begrepp och situationer kopplade till dessa begrepp har jag som metod valt att använda mig av kvalitativa intervjuer, sammanlagt sju stycken.Då samtliga respondenter lyfter kommunikation (i form av samtal, diskussion, argumentation och debatt) som det primära verktyget för värdegrundsarbete, och ämnet är värdegrund och värdegrundsarbete (en form av demokratisk fostran) har jag valt att som teoretisk ram använda Jürgen Habermas teorier om deliberativ demokrati och det kommunikativa handlandet samt Tomas Englunds teori om det deliberativa samtalet. Det deliberativa samtalet har, av bland andra Skolverket, lyfts som en metod som gynnar värdegrundsarbetet i skolan och kännetecknas (enligt Englunds definition) av samtalet ska ge olika argument utrymme; vara tolerant; ha inslag av kollektiv viljebildning; ifrågasätta traditionella uppfattningar och helst utesluta lärarledning. Såväl Habermas som Englunds teorier har fått motta en kritik, och en kort sammanfattning ges av den kritik som har relevans för föreliggande studie, samt en kort presentation av några alternativa ansatser (agonistisk deliberation, perspektivisering och överlappande konsensus).Resultat och analys visar att såväl värdegrund (som den formuleras i skollag och läroplaner) som värdegrundsarbete ses av samtliga respondenter som något positivt och självklart. Samtidigt är det behäftat med flera paradoxer och dilemman som den enskilde läraren efter bästa förmåga måste finna lösningar på. Vidare är det framförallt vissa lärare som aktivt arbetar med värdegrunden och jag tolkar bristen på representation som att det finns ett behov av att, ur ett maktperspektiv, reflektera över vilka signaler som ges; vilka som ses som ”Vi”, (dvs de normala och önskvärda) och vilka som är ”de Andra” (dvs de som behöver förändras). Trots de fördelar som finns med det deliberativa samtalet som metod för värdegrundsarbete finns det flera invändningar, varav de främsta handlar om metodens otillfredsställande förmåga att hantera de asymmetriska maktrelationer som finns i skola och klassrum. För det första institutionell ojämlikhet; då det ligger i lärarens uppdrag att bedöma och betygssätta eleven så är det troligt att denne rättar sig efter lärarens förväntningar. För det andra tas för liten hänsyn till social ojämlikhet och kulturell dominans; det vill säga att de redan socialt, ekonomiskt eller kulturellt privilegierade har tolkningsföreträde i samtalen. Majoritets-kulturens värderingar ses som normala, rationella och självklara vilket fungerar begränsande och exkluderande för (vissa) elever med andra/delvis andra värderingar, och kan få till konsekvens att elever väljer att vara tysta istället för att delta. En annan svaghet handlar om metodens svårigheter med att bemöta anti-demokratiska åsikter; det deliberativa samtalets form och innehåll utgör ett demokratiskt ramverk som gör det nästintill omöjligt att samtala med personer som inte delar samma grundläggande demokratiska värderingar. En komplicerande svårighet är att det deliberativa samtalet vilar på föreställningen om förnuft, rationella argument och medborgarskap, medan många värderingar och argument snarare härstammar från känsla, empati och relationer. Min slutsats är att det deliberativa samtalet kan ge värdefull vägledning för hur ett gott värdegrundsarbete kan struktureras. Samtidigt måste det kompletteras av ett maktperspektiv som jag sammanfattningsvis benämner ”asymmetriska maktrelationer”, samt diskussionen om hur skolan demokratiskt ska förhålla sig till icke-demokrater. Jag menar att specialpedagogiken behöver ta täten här och sätta maktrelationer och kommunikationsmönster på agendan.Specialpedagogisk implikation: Skolan ska vara en skola för alla, alla ska vara inkluderade. Ett sätt att arbeta med detta är genom värdegrund och värdegrundsarbete. I bästa fall fungerar detta inkluderande, genom att tillsammans diskutera och enas om samhällets gemensamma värderingar skapas ett kollektivt ”Vi”. Men skolans värdegrund kan även fungera exkluderande, både till innehåll och i praktik. Specialpedagogiken har ett särskilt ansvar att bevaka de ”röstsvagare” elevernas skolsituation och därför behöver den undersöka vilka som ges utrymme att tala och vilka som kan komma att tystna, vad som anses okej att tala om och vilka – och vems – tolkningar det är som har företräde. Specialpedagoger måste fråga sig hur de (och annan skolpersonal) bättre kan arbeta med värdegrund i syfte att skapa en inkluderande värdegemenskap med målet att skapa likvärdig skola, en skola för alla.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Lindström, Jessika, and Ville Kullenberg. "Klimatvänlighetens grunder : En kvantitativ studie av betydelsen av syn på förändring och syn på jämlikhet för klimatvänliga attityder och beteenden." Thesis, Linköpings universitet, Psykologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176060.

Full text

Abstract:

Människans exploatering av naturen genom sitt handlande är en av de främsta orsakerna till de klimatförändringar som idag drabbar jorden. Vad är det som får människan att rättfärdiga denna exploatering? I denna studie kommer två kärnkomponenter av politisk ideologi: acceptans kontra motsättning till ojämlikhet och motstånd kontra öppenhet till samhällsförändring, undersökas för att se vilken av dessa som bäst kan predicera en individs klimatrelaterade attityder. Studien ämnar även att undersöka om klimatvänliga attityder och beteenden främst beror på individens syn på samhällsförändring eller individens syn på förändring i det egna livet, samt undersöka sambandet mellan klimatvänliga attityder och självrapporterade klimatvänliga beteenden. Dessa frågor besvarades med hjälp av enkätsvar från 251 individer, och analyserna bestod av korrelations- och regressionsanalyser. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att synen på jämlikhet spelar större roll för individens klimatvänliga attityder än vad synen på samhällsförändring gör, att synen på samhällelig förändring är en starkare prediktor för både klimatvänliga attityder och beteenden än vad synen på förändring i det egna livet är, och att kopplingen mellan klimatvänliga attityder och klimatvänliga beteenden är stark i den population som undersöktes i denna studie. Exploratoriska analyser visade dock att syn på jämlikhet predicerar även klimatvänliga beteenden bättre än synen på samhällsförändring. Därmed belägger studien att denna dimension har större betydelse för individens klimatvänlighet överlag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Svartz, Martina. "VI OCH DOM I DENKRIMINALPOLITISKA DEBATTEN : En kritisk diskursanalys av debattartiklar av Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna 2020-2021." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55443.

Full text

Abstract:

Med social konstruktivismen som filosofisk ansats kan samhället förstås som format genom vårt språk och enligt Fairclough kan kommunikation aldrig betraktas som neutral. Den statsvetenskapliga forskningen frångår ofta att belysa språkets betydelse för hur komplexa sociala fenomen framställs och förstås. Hur politiker i den kriminalpolitiska debatten uttrycker sig om de komplexa samhällsproblem kriminalitet och främst gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet påverkar hur människor uppfattar och förhåller sig till var och vilka som av människor i verkligheten uppfattas som en del av den svenska gemenskapen. Studiens syfte är att undersöka hur gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet framställs i den kriminalpolitiska debatten som Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna kommunicerar i svenska dagstidningar och om den bidrar till rasifieringsprocesser av ungdomar i utsatta områden. Vidare syftar studien till att belysa hur den kriminalpolitiska debatten kan användas av politiker för att kommunicera politisk handlingskraft och vilka demokratiska konsekvenser det kan tänkas få för medborgarna när den kriminalpolitiska debatten blir politiserad. De svenska dagstidningar som har valts ut är Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter varvid debattartiklar skrivna av representanter för Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna som berör gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet har analyserats. För att kunna uppfatta och förstå mönster och strukturer i texter som konstruerar sociala relationer och bidrar till ojämlika maktrelationer är studiens utgångspunkt kritisk diskursanalys. Diskurser kan definieras olika men kan sägas definieras genom de samtal och andra kommunikativa händelser som språket består i vilka skapar en slags norm genom historiska och sociala processer för vad som kan tänkas kommuniceras om ett visst fenomen. Diskurser kan enligt den kritiska diskursanalytiska hållningen tänkas få en närmast objektiv status för vilken människor kan uppfatta det som sanning. Resultatet tyder på att det med viss säkerhet går att påvisa upprätthållandet och reproducering av rasifieringsprocesser i den kriminalpolitiska debatten. Resultatet visar även på en stark neoliberal diskurs och en hållning om skärpta straff snarare än brottsförebyggande åtgärder som kan förklara uppkomsten av ungdomsbrottslighet- och gängkriminalitet i utsatta områden. De demokratiska konsekvenser som kunnat påvisats är främst en förstärkning av stigmatisering av segregerade områden vilket i sin tur även stärker den ojämlikhet som kan ses för boende i dessa lokalsamhällen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Ojämlikhet'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles