To see the other types of publications on this topic, follow the link: OMA-1.
Dissertations / Theses on the topic 'OMA-1'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'OMA-1.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Kaymak, Ebru. "Understanding the Sequence-Specificity and RNA Target Recognition Properties of the Oocyte Maturation Factor, OMA-1, in Caenorhabditis elegans: A Dissertation." eScholarship@UMMS, 2004. http://escholarship.umassmed.edu/gsbs_diss/852.
Full textAbstract:
Maternally supplied mRNAs encode for necessary developmental regulators that pattern early embryos in many species until zygotic transcription is activated. In Caenorhabditis elegans, post-transcriptional regulatory mechanisms guide early development during embryogenesis. Maternal transcripts remain in a translationally silenced state until fertilization. A suite of RNA-binding proteins (RBP’s) regulate these maternally supplied mRNAs during oogenesis, the oocyte-to-embryo transition, and early embryogenesis. Identifying the target specificity of these RNA-binding proteins will reveal their contribution to patterning of the embryo. We are studying post-transcriptional regulation of maternal mRNAs during oocyte maturation, which is an essential part of meiosis that prepares oocytes for fertilization. Although the physiological events taking place during oocyte maturation have been well studied, the molecular mechanisms that regulate oocyte maturation are not well understood.
OMA-1 and OMA-2 are essential CCCH-type tandem zinc finger (TZF) RBP’s that function redundantly during oocyte maturation. This dissertation shows that I defined the RNA-binding specificity of OMA-1, and demonstrated that OMA-1/2 are required to repress the expression of 3ʹUTR reporters in developing oocytes. The recovered sequences from in vitro selection demonstrated that OMA-1 binds UAA and UAU repeats in a cooperative fashion. Interestingly, OMA-1 binds with high affinity to a conserved region of the glp-1 3ʹUTR that is rich in UAA and UAU repeats. Multiple RNA-binding proteins regulate translation of GLP-1 protein, a homolog of Notch receptor. In addition to previously identified RBP’s, we showed that OMA-1 and OMA-2 repress glp-1 reporter expression in C. elegans oocytes.
Mapping the OMA-1 dependent regulatory sites in the glp-1 mRNA and characterizing the interplay between OMA-1 and other factors will help reveal how multiple regulatory signals coordinate the transition from oocyte to embryo but the abundance of OMA-1 binding motifs within the glp-1 3ʹUTR makes it infeasible to identify sites with a functional consequence. I therefore first developed a strategy that allowed us to generate transgenic strains efficiently using a library adaptation of MosSCI transgenesis in combination with rapid RNAi screening to identify RBP-mRNA interactions with a functional consequence. This allowed me to identify five novel mRNA targets of OMA-1 with an in vivo regulatory connection. In conclusion, the findings in this dissertation provide new insights into OMA-1 mediated mRNA regulation and provide new tools for C. elegans transgenesis. Development of library MosSCI will advance functional mapping of OMA-1 dependent regulatory sites in the target mRNAs. Extending this strategy to map functional interactions between mRNA targets and RNAbinding proteins in will help reveal how multiple regulatory binding events coordinate complex cellular events such as oocyte to embryo transition and cell-fate specification.
2
Kaymak, Ebru. "Understanding the Sequence-Specificity and RNA Target Recognition Properties of the Oocyte Maturation Factor, OMA-1, in Caenorhabditis elegans: A Dissertation." eScholarship@UMMS, 2016. https://escholarship.umassmed.edu/gsbs_diss/852.
Full textAbstract:
Maternally supplied mRNAs encode for necessary developmental regulators that pattern early embryos in many species until zygotic transcription is activated. In Caenorhabditis elegans, post-transcriptional regulatory mechanisms guide early development during embryogenesis. Maternal transcripts remain in a translationally silenced state until fertilization. A suite of RNA-binding proteins (RBP’s) regulate these maternally supplied mRNAs during oogenesis, the oocyte-to-embryo transition, and early embryogenesis. Identifying the target specificity of these RNA-binding proteins will reveal their contribution to patterning of the embryo. We are studying post-transcriptional regulation of maternal mRNAs during oocyte maturation, which is an essential part of meiosis that prepares oocytes for fertilization. Although the physiological events taking place during oocyte maturation have been well studied, the molecular mechanisms that regulate oocyte maturation are not well understood.
OMA-1 and OMA-2 are essential CCCH-type tandem zinc finger (TZF) RBP’s that function redundantly during oocyte maturation. This dissertation shows that I defined the RNA-binding specificity of OMA-1, and demonstrated that OMA-1/2 are required to repress the expression of 3ʹUTR reporters in developing oocytes. The recovered sequences from in vitro selection demonstrated that OMA-1 binds UAA and UAU repeats in a cooperative fashion. Interestingly, OMA-1 binds with high affinity to a conserved region of the glp-1 3ʹUTR that is rich in UAA and UAU repeats. Multiple RNA-binding proteins regulate translation of GLP-1 protein, a homolog of Notch receptor. In addition to previously identified RBP’s, we showed that OMA-1 and OMA-2 repress glp-1 reporter expression in C. elegans oocytes.
Mapping the OMA-1 dependent regulatory sites in the glp-1 mRNA and characterizing the interplay between OMA-1 and other factors will help reveal how multiple regulatory signals coordinate the transition from oocyte to embryo but the abundance of OMA-1 binding motifs within the glp-1 3ʹUTR makes it infeasible to identify sites with a functional consequence. I therefore first developed a strategy that allowed us to generate transgenic strains efficiently using a library adaptation of MosSCI transgenesis in combination with rapid RNAi screening to identify RBP-mRNA interactions with a functional consequence. This allowed me to identify five novel mRNA targets of OMA-1 with an in vivo regulatory connection. In conclusion, the findings in this dissertation provide new insights into OMA-1 mediated mRNA regulation and provide new tools for C. elegans transgenesis. Development of library MosSCI will advance functional mapping of OMA-1 dependent regulatory sites in the target mRNAs. Extending this strategy to map functional interactions between mRNA targets and RNAbinding proteins in will help reveal how multiple regulatory binding events coordinate complex cellular events such as oocyte to embryo transition and cell-fate specification.
3
Loman, Niklas, and Daniel Svensson. "1:1 – En dator per elev och lärare : Om pedagogiska synsätt inom 1:1-verksamhet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28591.
Full textAbstract:
För att möta den så kallade digitala generationen och höja elevers motivation och måluppfyllelse satsar fler och fler skolor på 1:1. Det innebär att varje elev och lärare får tillgång till varsin bärbar dator. Den forskning som finns om 1:1-satsningar fokuserar i hög grad på teknologin, ifråga om hur denna står i relation till elevresultat, elev- och lärarattityder, etc., men utelämnar de pedagogiska synsätten i 1:1-satsningarna. Det är denna lucka som är utgångspunkten i uppsatsen. Med fokus på fyra 1:1-verksamma pedagoger ämnar denna uppsats undersöka de pedagogiska synsätt som omgärdar 1:1-verksamhet. Frågeställningarna behandlar datoranvändning, elevsyn, kompetensutveckling och digital kompetens. Förutom intervjuer med pedagogerna baseras undersökningen på styrdokument, kommunala IT/IKT-strategier, de aktuella skolornas IT-strategier samt observationer i pedagogernas klasser. Elevdatorn används inom en rad olika områden i skolan. Hur pedagogen väljer att använda datorn i undervisningen skiljer sig mellan det tillfrågade inom ett brett svarsområde. Elevdatorn används i alltifrån den mer traditionella klassrumsundervisningen till ett mer nytänkande lärande. Elevdatorn kan även ha funktionen av ett administrativt verktyg som bidrar till förenkling i den befintliga undervisningen. Avsaknaden av en gemensam syn på vad det innebär att satsa på 1:1 och vad som krävs för att en satsning ska vara framgångsrik är en bidragande orsak till att de undersökta projekten ser så pass olika ut. Att pedagogerna inte får någon större möjlighet till kompetensutveckling utan istället är beroende av sitt eget engagemang är också en bidragande orsak till detta. En gemensam syn finns kring behovet av att utveckla elevernas digitala kompetens i syfte att förbereda dem för en allt mer globaliserad och digitaliserad omvärld.
4
Larsson, Louise. "Talet om Teknik 1." Thesis, KTH, Lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-286205.
Full textAbstract:
Teknikämnet har sedan det införlivades i gymnasiet på 1960-talet breddats innehållsmässigt. Från att ha varit fokuserat på främst konstruktion och tillverkning till att innefatta snabbtväxande och betydelsefulla områden som exempelvis energi- och informationsteknik samtidigt som aspekter kring hur teknik påverkar och samverkar med människan och samhället har lagts till. Kursen Teknik 1, fick sin nuvarande utformning i samband med läroplansomarbetningen 2011. Kursen är på 150 poäng, vilket motsvarar 150 timmar eller 7,5 veckas heltidsstudier och läses av samtliga elever på gymnasiets teknikprogram oavsett inriktning. Teknik 1 är med andra ord en omfattande kurs både sett till innehåll och till allokerad undervisningstid för de gymnasieelever som aktivt valt en utbildning inom området. Denna studie undersöker hur ämnesplan, läromedel och undervisande tekniklärare uttrycker sig om kursen Teknik 1. Hur ser de som står kursen närmast på dess syfte? Vad är kursens kärna? Hur talas det om Teknik 1? Analysen är gjord med en diskursiv ansats utifrån de didaktiska frågorna varför, vad och hur. Resultatet visar på såväl samstämmighet mellan olika aktörer som uppenbara skillnader och det faktum att det råder diversitet inom en grupp som besitter en likvärdig position utifrån hur de kan påverka kursens utformning. Det råder exempelvis enighet bland de tillfrågade aktörerna att Teknik 1 är en kurs som skall vara tekniskt allmänbildande och locka gymnasieelever till fortsatta studier inom teknikämnet och i förlängningen en teknisk yrkesbana. Kursens syfte att vara en tydlig ambassadör för hållbar utveckling, vilket statueras i ämnesplanen, fullföljs inte med samma kraft i den vanligaste förkommande läroboken för kursen. Det nämns bland lärarna, men har inte heller här den framtoning som styrdokumenten vill göra gällande. Läromedlet har ett större historisk perspektiv på kursen än övriga aktörer. De undervisande lärarna ser kursens bredd och tolkningsutrymme som en tillgång och en svårighet; det ger generösa möjligheter för egna initiativ samtidigt som det krävs erfarenhet och teknisk bredd hos den utövande läraren. I dagsläget upplevs det inte finnas något läromedel som täcker kursens innehåll på ett tillfredsställande sätt, vilket återigen ställer höga krav på den som undervisar. Teknikutvecklingsprocessen är ett centralt innehåll som genomgånede betonas av alla aktörer, vilket även förespråkas internationellt. Kursen har en ämnesöverskridande karaktär och samarbeten med andra ämneslärare görs liksom att arbeta fram en bra blandning mellan teoretiska och praktiska moment i undervisningen. Utformningen begränsas till viss del av tillgängliga resurser, men även här ligger ett stort ansvar på den undervisande lärarens kreativitet och kompetens.The school subject Technology has since it became a part of the common upper secondaryschool in the 1960s broadened its content. From being a subject focused on technical design and manufacturing to include quickly growing areas like energy and information technology as well as aspects of how technology affect and cooperate with the human being and the society. The course Teknik 1 got its current form in 2011 when a new and broadly reworked curriculum was introduced. The course is worth 150 points, which corresponds to 150 hours of lectures or 7,5 weeks of fulltime studies. The course is compulsory for all students who have chosen the Technology program independent of stream. Teknik 1 is in other words a major course both in regards of content and allocated lecture time for students who have actively chosen this path. This study investigates how the curriculum, a commonly used teaching material as well as practicing technology teachers express themselves about the course Teknik 1. How do the involved actors closest to the course look at its purpose? What is the core of the course? How do they speak about Teknik 1? The analysis is made with a discursive approach based on the central didactic questions why, what and how. The result shows coherence between different actors as well as obvious differences. It also shows diversity within a group of individuals that are in the same position to affect the design of the course. Unity is for example shown between all actors involved when it comes to the fact that Teknik 1 shall give a good general education within the technical field as well as inspire to future studies and a working career related to technology. The purpose to push sustainable development forward is clearly written in the curriculum, but is not pushed to any greater extent in teaching materials nor by the practicing teachers. The teaching material has a more dominated historic perspective of the course compared to the other actors. The teachers see the width of the described content of the course in combination with the room of interpretation as an asset as well as an obstacle; it gives generous possibilities for own initiatives at the same time as it demands the teacher to possess relevant experience as well as broad and deep technical knowledge. Today the teachers cannot find a teaching material that covers the content of the course in a satisfying way, which again demands high personal skills realising the course in the classroom. The process for technical development is emphasized by all actors just like international forces favour this content. The course has a character of being cross-disciplinary and cooperation with colleagues teaching other subjects is practised. There is also an aim to find a good balance between theoretical and practical elements within the course. The teaching activities are limited by the available resources, however also here a great portion of responsibility is given to the practising teachers’ creativity and competence.
5
Jakobsson, Linn, and Lee Alexandra Lotz. "1 + 1 = ? : En fallstudie om tvålärarsystemets implementering och genomförande." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-374536.
Full textAbstract:
Denna fallstudie tar sin utgångspunkt i flertalet artiklar där effekter av det så kalladetvålärarsystemet diskuteras. Begreppet tvålärarsystem har sin uppkomst i det amerikanska begreppet co-teaching, som i USA:s klassrum kopplas till en lärare och en specialpedagog. I denna fallstudie har vi valt att förkorta begreppet tvålärarsystem som TLS. Fallstudien grundar sig bland annat på två intervjuer med lärare som arbetar tillsammans i ett lärarpar på en grundskola i en större kommun i Sverige. För att lyckas med TLS är nyckeln att ha en god relation och kommunikation mellan lärarna i lärarparet. Fallstudien visar att svenska skolor och deras socioekonomiska läge är ett argument för att implementera TLS. TLS skapar förutsättningar för en mer individanpassad undervisning, till skillnad från om man arbetar som ensam lärare. Lärarna upplever därmed att de får mer tid till att stötta varje elev och detta gynnar elevernas lärande. TLS skall underlätta inkluderingsarbetet i skolan, det vill säga, elever med olika förutsättningar skall undervisas tillsammans och på så sätt få en mer likvärdig utbildning. Det fallstudiens resultat visar är dock att lärarparen ibland väljer att dela upp klassen i mindre grupper efter kunskapsnivå och genom att göra detta motverkar de inkluderingsarbetet. Följande forskningsfrågor har besvarats: Vilka var argumenten för att införa TLS på skolan?, Vilka är skillnaderna mot hur respektive lärare tidigare arbetat? och slutligen Hur upplever lärare TLS?
6
Al-Ghammari, Mutasam. "Ordovician-Silurian palynology of Oman. Vol.1." Thesis, University of Sheffield, 2010. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.531197.
Full text
7
Bohman, Victor. "(R)evolution - En undersökning om hur 1-1 har påverkat svenskundervisningen." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36539.
Full textAbstract:
Många skolor inför allt mer undervisningshjälpmedel baserade på informationsteknik trots att det finns mycket få empiriska resultat för vilka effekter datorer har i undervisningen. Istället präglas argument för 1-1 – att ge en dator till varje elev – ofta av vad skolpolitiker hoppas att datorerna ska bidra med. Det finns många fördelar med 1-1, men utan kunskap om hur man arbetar med datorer finns risken för negativa effekter på undervisningen. Den här uppsatsen huvudsyfte är att undersöka om, och i så fall hur, svenskundervisningen har förändrats sedan införandet av 1-1. Detta gör jag genom att undersöka svensklärares perspektiv på förändringarna som 1-1 har medfört. Jag undersökte även undersökningsdeltagarnas inställning till datorer i undervisningen för att få en bättre bild av eventuella svårigheter och vilken betydelse lärarnas inställning har till hur de använder datorn. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer med fyra svensklärare på två olika gymnasieskolor samt lektionsobservationer.Forskningen om datorers påverkan på undervisning är mycket splittrad. Både lärande och teknik är mycket komplexa företeelser med många påverkande faktorer vilket gör det svårt för forskare att komma fram till mätbara situationer. Generaliserande resultat har även uteblivit eftersom forskare har studerat olika aspekter av ämnet.Resultaten av undersökningen visar på fyra huvudsakliga förändringar på svenskundervisningen som 1-1 har medfört: Fördjupad undervisning, Införande av ny kunskap och flytt av fokus, Större möjligheter till alternativa arbetssätt och Bättre kommunikation. Lärarnas inställning till datorn i undervisningen visade sig vara positiv. Undersökningsdeltagarna visade sig även ha en stark instrumentell inställning till datorn och såg den som ett pedagogiskt verktyg av många.Datorn verkar inte ha revolutionerat undervisningen som många skolpolitiker hoppas, men har förmodligen förbättrat den på många sätt. Undersökningen har förhoppningsvis bidragit till att skapa ökad förståelse för vilka effekter datorn har på undervisningen men fungerar även som exempel på att forskningen om ämnet inte är tillräcklig.
8
Mörck, Riekki Wenche. "Kollaborativa undervisningsprocesser genom 1:1 - en intervjustudie med lärare i skolår 1–6 om elevers samarbete i digitala arenor." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-450060.
Full textAbstract:
Both digital competence and collaborative skills are important for citizens who need to navigate in future societies. This paper is based on an interview study with ten teachers and the aim is to survey how teachers design their teaching to promote collaborative learning methods by using 1:1. Different perspectives on teachers´ design of the collaborative processes in terms of interaction through the digital device or processes that occurred around the device were found. To visualize how teachers operationalize collaborative learning in their pedagogical activities, the model of TPACK in situ was used (Willermark, 2018). In the analysis of the examples that the teachers reproduced based on TPACK in situ, the results of the study show many innovative learning processes where students interact with their tablets and how the teachers design their teaching to interact with different kinds of subject content. By using Learning Design Sequences as an analysis tool, further understanding was reached of how, when and in what way technology supports the collaborative processes and in which phases of learning this happens. In this way, institutional patterns became prominent through the influence of the physical learning environment, which increased the understanding of how around or through 1:1 also can be placed in a spatial context. Finally, Learning Design Sequences were used to identify opportunities and challenges for teachers in designing for collaborative learning through 1:1. The purpose of the study is to investigate how teachers say they design their teaching to promote students’ collaborative work through digital units in school years 1–6 and through the teachers’ statements see what influencing factors, abilities, subject content and technology support a design of digital teaching for the benefit of collaboration and student-to-student interaction in digital arenas. Based on the conclusions the author also presents a didactic model for teachers to take into consideration when designing their pedagogical activities for practising collaborative skills in the 1:1 classroom.Digital kompetens såväl som kollaborativ förmåga bygger på elementära kunskaper som medborgare kommer att behöva för att kunna navigera i framtida samhällen. Detta är en intervjustudie med tio lärare med syftet att undersöka hur lärare säger sig designa sin undervisning för att arbeta kollaborativt genom användande av 1:1. Det fanns också initialt en avsikt att uppmärksamma olika perspektiv på de kollaborativa processernas utformning i fråga om dels interaktion genom den digitala enheten, dels processer som sker bredvid. För att synliggöra hur lärare operationaliserar ett kollaborativt lärande i den pedagogiska verksamheten användes modellen TPACK in situ (Willermark, 2018). Vid analysen av de exempel som lärarna återgav utifrån TPACK in situ kunde studiens resultat visa på ett flertal innovativa undervisningsprocesser där eleverna arbetar interagerande elev-till-elev med sin lärplatta och hur lärare designar sin undervisning utifrån ämnesinnehåll. Genom att använda Learning Design Sequences som analysverktyg kunde ytterligare förståelse uppnås för hur, när och på vilket sätt tekniken understödjer de kollaborativa processerna och i vilka faser av lärandet detta sker. På så sätt blev institutionella mönster framträdande genom bland annat den fysiska lärmiljöns påverkan vilket ökade förståelsen av hur bredvid eller genom 1:1 kan sättas i en rumslig kontext. Avslutningsvis användes Learning Design Sequences för att identifiera möjligheter och utmaningar för lärare i att designa kollaborativ undervisning genom 1:1. Syftet med studien är att undersöka hur lärare säger sig designa sin undervisning för att främja elevernas kollaborativa arbete genom digitala enheter i skolår 1–6 och genom lärarnas utsagor se vilka påverkansfaktorer, förmågor, ämnesinnehåll och teknik som understödjer en design av digital undervisning som främjar kollaboration och elev-till-elev interaktion i digitala arenor. Baserat på undersökningens slutsatser presenterar författaren en didaktisk modell med avsikt att stödja lärare när de designar sin pedagogiska praktik så att den kan utveckla kollaborativa förmågor genom 1:1.
9
Larsson, Johanna. "1+1=3 En studie om hur illustration kan användas inom matematik för barn." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-36266.
Full textAbstract:
This thesis is a collaboration with Framtidens läromedel, which is a research and product development project at Mälardalen University. Studies show that the mathematics skills of Swedish students are declining. The project aims to create a teaching material based on research that can help change the trend. The project is developing several different parts. A book for students, a teacher's guide and a PowerPoint to use in the classroom. My task is to design the PowerPoint which aim to include interesting illustrations. Research shows that students understand the content of a text better if they can look at a descriptive image. The “image” can be a movie, a picture in a book or a sketch drawn by the teacher on the board to help the students to understand. The conclusion of this study is that a design should be attractive and that an image should be easy to read and to understand. This makes the recipients interested to the message being conveyed. Studies show that in mathematics and mainly geometry, children relate geometric shapes to familiar objects. I have considered this in the creation of a descriptive image showing geometric shapes placed in an everyday context.
10
Lindberg, Ida, and Sandra Andersson. "1+1=3? : en studie om co-branding och dess påverkan på ett varumärkes värde." Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-88764.
Full textAbstract:
Co-branding, vilket är en typ av varumärkessamarbete, har på senare tid blivit en populär strategi i strävan efter att skapa ett högre värde för konsumenten samt nå fördelar så som ökade intäkter samt möjligheten att skapa och attrahera lojala kunder. Dock finns det siffror som pekar på att många co-brandingsamarbeten misslyckas. Mot denna bakgrund har syftet med denna studie varit att, utifrån lojala kunders perspektiv, undersöka vilken påverkan ett varumärkessamarbete av typen co-branding kan ha på ett av de två varumärkenas värde. För att undersöka detta har co-brandingsamarbetet mellan Nike och Apple i form av produkten Nike + iPod Sport Kit valts som undersökningsobjekt. En enkätundersökning baserad på Aakers modell har gjorts bland alla ”Apple on Campus” representanter i Sverige. Sammanfattningsvis är vår slutsats att, ur lojala kunders perspektiv, så har co-brandingsamarbetet mellan Nike och Apple haft en positiv påverkan på Nikes varumärkesvärde.
11
Rylander, Melin Frida. "Datorn som motivationsverktyg i matematikundervisningen : En intervjustudie om elevers upplevelser av 1:1 i matematik." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73084.
Full textAbstract:
Digitaliseringen i skolan har lett till att det blivit allt vanligare med 1:1-satsningar, det vill säga införande av en dator per elev. Detta görs för att öka elevernas digitala kompetens, men också ofta med förhoppning om ökad motivation till skolarbete. I studien har 17 elever inom årskurs 4–6 intervjuats. Syftet har varit att undersöka hur eleverna upplever att användningen av datorn under matematiklektionerna påverkar deras motivation, samt vilka faktorer eleverna lyfter fram som för-och nackdelar vid användningen av datorn. Dessa faktorer har sedan analyserats utifrån motivationsteori för att se hur olika typer av motivation kan påverka lärande. Resultatet visar att användningen av datorn under matematiklektionerna kan bidra både till elevernas yttre- och inre motivation, men att motivation för datorn bör skiljas från motivation för matematikinnehållet. Resultatet visar även på en brist i lärarstöd och att datorn ofta inkluderas i undervisningen på ett sätt som inte främjar elevernas inre motivation och lärande i matematik.The digitization in school has led to an increase in 1: 1 investment, also known as the introduction of one computer per pupil. This is to enhance students' digital competence, but also often with the hope of increased motivation for schoolwork. In the study, 17 students in grades 4–6 were interviewed. The purpose has been to investigate how the students feel that the use of the computer during lessons in mathematics affects their motivation, as well as what factors the students highlight as the pros and cons of using the computer. These factors have then been analysed against motivation theory to see how different types of motivation can affect learning. The result shows that the use of the computer during lessons in mathematics can contribute both to the students' extrinsic and intrinsic motivation, but that motivation for the computer should be separated from the motivation for the mathematical content. The result also shows a lack in teacher support, and that the computer is often included in a way that does not promote the students' intrinsic motivation and learning in mathematics.
12
Murley, Oliver. "Musikproduktion 1 på gymnasiet : Kunskap om arbetsmiljöfrågor och vad som uppfattas centralt i kursen Musikproduktion 1." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3021.
Full textAbstract:
Studiens syfte har varit att få fördjupad kunskap om hur gymnasielärare förhåller sig till den särskilda betoningen på kunskaper om arbetsmiljöfrågor i Musikproduktion 1 och vad som uppfattas centralt i kursen. För att få en djupare förståelse om vad som kan uppfattas som centralt har begreppet musikproduktion redogjorts med hjälp av tidigare forskning. Detta arbete har genomförts med kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma gymnasielärare inom ämnet musikproduktion. Fyra olika uttryck för förståelse har framkommit med hänsyn till ämnets syfte, det centrala innehållet och kunskapskraven. För samtliga informanter läggs det huvudsakliga fokuset på skapande och kreativitet i kursen Musikproduktion 1 och detta anses centralt i kursen. Studiens resultat visar att dessa fyra intervjuade gymnasielärare inte lägger särskild betoning på kunskaper om arbetsmiljöfrågor med fokus på elsäkerhet, ergonomi, hörselvård, belysning, arbetstidsregler och arbetsmiljöregler i utformningen eller genomförandet av kursen. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie har grundat sig i ett läroplansteoretiskt perspektiv tillsammans med ett ramfaktorteoretiskt tänkande och klassifikation, inramning och makt och kontroll.
13
Andersson, Erik. "Tillförarprövningen enligt 2 kap. 4 § st. 1 p. 1 JB : Ett spörsmål av och om intresse." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-319285.
Full text
14
Karlsson, Heléne, and Ann-Christin Zandén. "Sjukvårdspersonalens uppfattning om anmälningsplikten enligt SoL kap 14 1§." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-194793.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att beskriva kunskapsnivån och inställningen hos sjuksköterskor och läkare på en intermediärvårdsavdelning inför att göra en anmälan om omsorgssvikt enligt Socialtjänstlagen kap 14 1§. Ytterligare syfte med studien var att beskriva upplevelsen vid handläggandet kring att göra en anmälan enligt SoL. En beskrivande kvantitativ design användes. Metod: Enkätformulär som besvarades av 30 sjuksköterskor och 20 läkare.Resultat: Läkare och sjuksköterskor har inte tillräckligt god kunskap om SoL, inte heller kring rutinerna att göra en anmälan. De har god kunskap om vad omsorgssvikt är men frågar inte alltid om det finns minderåriga barn hemma vid vård av t.ex suicidala patienter och då kan omsorgssvikt lätt missas. Vanligaste skälet till utebliven anmälan är okunskap om lagen och bristande rutiner. Ytterligare ett skäl är att sjuksköterskorna inte alltid får stöd från läkare. Slutsatsen av denna studie visar att kunskapen om och rutinerna kring anmälan enligt SoL brister. Riktlinjer bör efterföljas och utbildning bör ske kontinuerligt.Var och en är skyldig att anmäla vid misstanke om att minderåriga barn far illa, vilket betyder att sjuksköterskorna inte behöver läkarnas stöd vid en anmälan.
15
Carlsson, Elisabeth. "Tre läsinlärningsmetoder : en studie om läsinlärningen i år 1." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1515.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie har varit att dels få en teoretisk kunskap om tre olika läsinlärningsmetoder. Jag var medveten om att Den traditionella läsinlärningsmetoden och LTG tillämpas flitigt i den svenska skolans undervisning och ville därför skaffa mig kunskap om dessa två metoders metodik. Wittingmetoden hade jag endast hört talas om och blev därför intresserad av att ta reda på mer om den.
I den empiriska delen av studien har jag intervjuat tre verksamma lärare som har erfarenhet av att arbeta med läsinlärningen i år 1. Intervjufrågorna belyser framförallt hur lärarna metodiskt arbetar med läsinlärningen.
Resultatet visar att samtliga lärare inteenbart arbetar utifrån en metod, utan väljer att blanda. Genom detta resultat framgår det tydligt att barnen lär sig oavsett vilken metod man använder sig av.
I slutdiskussionen belyser jag skillnader och likheter mellan lärarnas arbetssätt och anknyter det till de olika läsinlärningsmetoderna.
16
Waagaard, Viktoria. "Skrivpedagogiska diskurser, skrivpraktiker och ämneskonceptioner i gymnasieskolans svenska 1 : Om skrivande och skrivundervisning i gymnasieskolans svenska 1." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35188.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker vilken typ av skrivande och skrivuppgifter som ingår i kursen svenska 1 på gymnasiet. Studien är tänkt att bidra med kunskap om skrivpraktiker och skrivpedagogiska diskurser i gymnasieskolans kurs svenska 1, undersöka hur skrivpraktiker kan förstås som ämneskonceptionellt utformade och analytiskt undersöka vilka skrivpedagogiska diskurser som kan urskiljas i ämnesplanen för svenska 1. I denna studie ligger Ivaničs sex diskurser om skrivande (färdighetsdiskurs, processdiskurs, genrediskurs, kreativitetsdiskurs, diskurs för sociala praktiker och sociopolitisk diskurs) som huvudsaklig teoretisk grund för en undersökning om vilka skrivpedagogiska diskurser som återfinns i de olika skrivpraktiker som studiens informanter ämnar skapa. I den teoretiska bakgrunden finns även literacy och en ämnesplansanalys. Den metod som används är etnografiskt inspirerad och innebär kvalitativa intervjuer med tre inom svenska 1 verksamma svensklärare på gymnasienivå. I studien analyseras informanternas tal om skrivundervisningen, deras uppgiftsinstruktioner och planeringar för skrivande inom svenska 1. De skrivpraktiker som skapas kan förstås som ämneskonceptionellt utformade, där svenskämnets tre olika ämneskonceptioner utgör villkor för realiserandet. Denna studies huvudsakliga resultat kan sammanfattas i följande punkter: • Färdighetsdiskursen tillsammans med genrediskursen är de dominerande skrivpedagogiska diskurserna inom den skrivundervisning de intervjuade lärarna erbjuder. Kreativitetsdiskursen och den sociopolitiska diskursen saknas i stort sett inom svenska 1, enligt denna studie. • ”Svenska som färdighetsämne” är den dominerande ämneskonceptionen inom kursen svenska 1, där det finns två undergrupper: svenska som ”lägre färdighetsämne” på Vård och omsorgsprogrammet och delvis på Teknikprogrammet samt svenska som ”högre färdighetsämne” på Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsprogrammet, Ekonomiprogrammet och delvis på Teknikprogrammet. • Endast några få av Ivaničs skrivpedagogiska diskurser kan analytiskt urskiljas i ämnesplanen för svenska 1, främst färdighetsdiskursen och genrediskursen.
17
Kolmodin, Anna. "Barns tankar om himlakroppar : Vad har barn för världsbild?" Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för teknik- och naturvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26278.
Full text
18
Zetterstrand, Frida. "Ibland blir 1+1 inte 2 : En undersökning om mellanstadielärares kunskaper om att använda hjälpmedel och strategier för att hjälpa elever med dyskalkyli." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8949.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att ta reda på mer om dyskalkyli, vad det innebär och vad mellanstadielärare i årskurs 4-6 har för kunskaper om att använda hjälpmedel och strategier för att hjälpa elever med dyskalkyli. I undersökningen deltog 23 lärare från nio skolor i två olika kommuner. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät med öppna svarsalternativ och är därmed en både kvalitativ och kvantitativ studie. I arbetet kommer resultatet av enkäterna att redogöras och kopplas till litteratur samt diskuteras. Målet med detta arbetet har varit att undersöka vad lärare har för kunskaper om att använda sig av hjälpmedel och strategier för att hjälpa elever med dyskalkyli. Kunskapen om dyskalkyli och hur lärare ska arbete kring detta bör förbättras. Ett flertal av lärarna i undersökningen har inte fått någon utbildning om dyskalkyli och känner därmed att deras kunskaper om att använda sig av hjälpmedel och strategier för att hjälpa elever med dyskalkyli inte är tillräckliga.
19
Hadziavdak, Zlatan, and Suwaid Mohammed. "Att leva med typ-1 diabetes : Litteraturstudie om unga vuxnas upplevelse av att leva med typ-1 diabetes." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-26063.
Full text
20
Odsander, Lena. "Lässvårigheter i år 1 : en kvalitativ studie om speciallärares erfarenheter av och arbetssätt med lässvårigheter i år 1." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-112947.
Full textAbstract:
Forskning visar att det är av vikt att upptäcka elever med lässvårigheter tidigt och att sätta in rätt åtgärder på en gång. Syftet med examensarbetet var att belysa speciallärares erfarenheter av och arbete med lässvårigheter i år 1, närmare bestämt ville jag studera tre olika områden, bedömning, åtgärder och organisation av åtgärderna i år 1. Dessa tre områden utmynnade i de tre frågeställningarna för denna undersökning, vilka möjligheter respektive hinder finns för att upptäcka elever med lässvårigheter tidigt, anser speciallärarna? Vilka åtgärder vidtar speciallärarna för elever med lässvårigheter i år 1 och är metoderna evidensbaserade? Hur ser specialläraren på sin roll gällande åtgärderna och inkludering? En kvalitativ ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en intervjuguide med sju speciallärare på olika kommunala skolor. Informanterna i studien menar att det finns möjlighet att hitta elever med lässvårigheter tidigt genom främst kvantitativa klasscreeningar. Att utgå ifrån en klasscreening kan dock medföra felaktiga resultat och att resurser satsas på fel elever. Flerstegsscreeningar kan vara effektivt för att hitta rätt elever tidigt. Informanterna tror att kvalitativ screening skulle kunna möjliggöra att hitta fler elever, men att stora klasser och tidsbrist utgör ett hinder för att genomföra det. Informanterna har kunskap om evidensbaserade metoder, även om de inte alltid använder dessa. Upprepad läsning och läslistor används vanligtvis. Informanterna önskar att klasslärarna ska ha mer screenande och åtgärdande undervisning. Informanterna ser dock svårigheter med att individualisera klassrumsundervisningen för elever med lässvårigheter. Speciallärarens roll har med klasslärarens kunskap om lässvårigheter att göra. Om klassläraren inte har kunskaper om lässvårigheter, så känner sig specialläraren ensam i den åtgärdande rollen kring elevens lässvårigheter, eftersom tid för samarbete ofta saknas.
21
Blom, Nellie. "Diabetes mellitus typ 1 : En systematisk litteraturstudie om föräldrars erfarenheter av behandling vid diabetes typ 1 hos barn." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59712.
Full textAbstract:
Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom där kroppens egen insulinproduktion helt eller delvis upphört. Sjukdomen ökar bland barn och ungdomar. Dess behandling utgörs av insulintillförsel, kost och fysisk aktivitet. Det krävs stabilitet mellan dessa komponenter för en effektiv och fullgod behandling. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars erfarenheter av behandling vid diabetes typ 1 hos barn. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie, där sju artiklar publicerade mellan år 2000-2015 inkluderades. Tillvägagångssättet inspirerades av Forsberg och Wengström. Analysen genomfördes som en innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: förändrad tillvaro, emotionell påverkan, bristande förståelse hos andra samt hanteringsstrategier. Oro beskrevs i situationer tillsammans med känslor av dålig kontroll. Oron var större hos föräldrar vars barn fick dagliga insulininjektioner, jämfört med kontinuerlig tillförsel via pump. Nyttjandet av stödgrupper och mentorskap ansågs fördelaktigt. Slutsats: Det förelåg oro hos föräldrarna där mödrarnas oro tycktes mer påttaglig än fäders. Stöd ansågs som betydelsefullt och kunde yttra sig genom mentorskap och stödgrupper. Kunskapen från litteraturstudiens resultat kan förhoppningsvis ge sjuksköterskan de redskap som behövs för att kunna bemöta, stötta och vägleda föräldrarna, så att de kan ge barnet en fullgod och säker behandling.
22
Rosenthal, Dirk. "Entwicklung eines Ferninfrarotdetektorarrays und ISO–SWS–Beobachtungen molekularen Wasserstoffs im Sternentstehungsgebiet OMC–1." Diss., lmu, 2001. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bvb:19-4355.
Full text
23
Baiden, Nanakow A. "Characterisation of OmcA From Shewanella oneidensis MR-1 : biophysical and mineral reduction properties." Thesis, University of East Anglia, 2014. https://ueaeprints.uea.ac.uk/53417/.
Full textAbstract:
Several Shewanella spp. are versatile in the respiratory substrates they use. A novel set of respiratory substrates implicated are insoluble Fe(III) and Mn(III,IV) oxides. OmcA from Shewanella oneidensis MR-1 plays a role in the terminal electron transfer during respiratory mineral reduction, but has minimal or contrasting properties in the literature. A suite of biophysical techniques confirmed the bis-histidine axial ligation of all OmcA’s haem content in the crystal structure and in solution. The paramagnetic resonance feature designated “LS3” was identified to be unique to OmcA. However this resonance signal is modelled to be produced spin-coupling and not unique haem ligation. OmcA’s electroactive coverage is comparable to UndA and the other major outer membrane multihaem cytochrome (OMMC) clades MtrC and MtrF (i.e. +0.08 V to -0.47 V vs S.H.E.). The crystal structure of OmcA shows domain fold, domain organisation and haem orientation conservation with MtrF and UndA. Comprehensive solution?structure studies of OmcA provided contrasting experimental data on the oligomeric state of OmcA, such that it is unresolved whether OmcA forms an ion-sensitive dimer. The crystal structure shows a predicted mineral interaction peptide (i.e. T725P726S727) is solvent exposed and would putatively bind substrate within electron tunneling distance of a terminal haem. Site-directed mutagenesis indicates Thr725 is significant to maintenance of the molecular environment of haem 10. Although T725G mutation produces a ≈80% decrease in whole cell reduction of synthesised hematite over 120 hours; secondary effects of change in haem reduction potentials or widespread conformational effects were ruled out. OmcA has thus been shown to share a common OMMC-fold and exist in S. oneidensis MR-1 outer membranes as a functioning mineral reductase cytochrome with unique paramagnetic resonance properties in this set of studies.
24
Gustavsson, Viktoria, and Josefina Nilsson. "Barn med typ 1 diabetes : En litteraturstudie om föräldrars upplevelser." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23212.
Full textAbstract:
Sammanfattning Bakgrund:Diabetes mellitus är en kronisk metabol sjukdom, i Sverige har cirka 350 000 människor sjukdomen och varje dag insjuknar två barn (0-18 år) i diabetes typ 1. Diabetes typ 1 drabbar främst barn och ungdomar där insjuknandet ofta sker ganska hastigt och kan upplevas som dramatiskt. När ett barn insjuknar berörs inte bara barnet utan också hela familjen. Den förändrade vardagen som sjukdomen för med sig lägger stort ansvar på föräldrarna, vilket kan leda till ett ökat känslomässigt lidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med diabetes typ 1. Metod: Litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats. Artiklarna bearbetades genom innehållsanalys. Resultat: Föräldrar som har ett barn med diabetes typ 1 upplevde känslor som förlust av sitt tidigare friska barn, en ständig oro samt att de upplevde sig som kontrollerande föräldrar. De upplevde också känslor av skuld och sorg över att barnet blivit sjukt, det visade sig även att den sorgen gick att jämföra med kronisk sorg. Föräldrarna kände sig trygga på sjukhuset men upplevde att deras emotionella behov inte uppmärksammades. Slutsats: Att ha ett barn som insjuknat i diabetes innebär ett extra stort ansvar för föräldrarna. Sjuksköterskan måste vara uppmärksam på de känsloupplevelser och emotionella behov som föräldrarna har. Det är också viktigt att det finns en medvetenhet om att föräldrarna bär på sorg även många år efter diagnostillfället.
25
Lachnit, Sarah, and Susanna Persson. "Barn med typ 1 diabetes : En litteraturstudie om familjens upplevelser." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-771.
Full textAbstract:
Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen 800 barn i typ 1 diabetes. Sjukdomen är kronisk och kännetecknas av stor urinmängd, överdriven törst, viktminskning och trötthet. Behandlingen är livslång vilket leder till livsstilsförändringar för barnet. Sjukdomen påverkar samtidigt hela familjen känslomässigt och en stor omställning krävs för att få livet att gå ihop. Omhändertagandet av hela familjen är viktigt då det påverkar dem i hur de ser på sjukdomen och klarar av att gå vidare i livet. Syfte: Att belysa hur familjer till barn med typ 1 diabetes upplever sin situation. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva studier med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet i denna studie sammanfattas med två huvudteman och nio underkategorier: Förändringar i det dagliga livet – Anpassning, Delaktighet och engagemang, Egenvård, Gå vidare i livet; Känslomässiga upplevelser – Oro och rädsla, Förnekelse, Utanförskap, Sorg och förlust, Betydelse av kunskap. Slutsats: Familjer till barn med typ 1 diabetes drabbas av olika känslor vid diagnos och hanteringen av sjukdomen kräver stor förändring i livet för barnet och dennes familj. Kunskap, engagemang och delaktighet är viktiga faktorer för att främja hälsa hos familjen. Klinisk betydelse: Studien har betydelse och klinisk relevans för att öka kunskapen bland de som berörs så att omvårdnaden och bemötandet kan bli bättre i framtiden för de familjer med barn som drabbas av typ 1 diabetes.Background: Every year 800 children in Sweden get the diagnosis type 1 diabetes. The disease is chronic and is characterized by a large amount of urine, excessive thirst, weight loss and fatigue. Treatment is life long, which leads to lifestyle changes for the child. At the same time the disease affects the whole family emotionally, and they need to change their life in order to make ends meet. It is important to take care of the entire family as it affects them in the way they look at the disease and are able to move on in life. Aim: To illuminate how families of children with type 1 diabetes experiences their situation. Method: A literature review based on eleven studies involving qualitative approach. Results: The results in this study are summarized in two themes and nine subthemes: Changes in daily life – Adaptation, Participation and commitment, Self-care, Move on after diagnosis; Emotional experiences – Anxiety and fear, Denial, Exclusion, Grief and loss, Importance of knowledge. Conclusion: At diagnosis families of children with type 1 diabetes suffer from mixed emotions and the management of the disease requires great change in the life of the child and their family. Knowledge, commitment and involvement are important factors to promote health of the family. Clinical implications: The study has significance and clinical relevance to increase knowledge among those who are affected so that the care and treatment can be improved in the future for those families with children who suffer from type 1 diabetes.
26
Unosson, Ida, and Matilda Andersson. "Matematikundervisning i förskoleklass och årskurs 1 : Lärare berättar om subtraktionsundervisning." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73415.
Full textAbstract:
The purpose of this qualitative study was to investigate how the progression appears in the teaching of subtraction between preschool class and grade 1. What was examined was whether the teaching in subtraction is interrelated be- tween these grades or whether it differs completely. In order to find this out, interviews were conducted with employed qualified teachers in pre-school class and grade 1. Through these interviews we got to learn about the teachers' stories about how they work and what influences their choices in their work on subtraction. A teaching media analysis was also carried out on the teaching materials that teachers stated they used in the teaching of subtraction. The re- sults show that teachers in pre-school class work very much with laboratory teaching materials in their teaching as well as in whole class or smaller groups, while teachers in grade 1 work less in whole class/groups but more with indi- vidual work. The work in grade 1 proves to be more focused on the fact that teachers want something to assess the students compared to the preschool class' work where much of the learning is done through play. The results show that preschool teachers work either very little with subtraction or not at all com- pared to primary school teachers in grade 1 where subtraction is practiced on a regular basis. In preschool the terminology that is used is both formal and informal, however, overall more informal words are used compared to grade 1 where more formal words are used. The results also show that preschool teach- ers prepare the subtraction strategy step-by-step calculations. In grade 1 the strategy step-by-step calculations are used as well as the numerical calculations strategy.Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur progressionen ser ut i subtraktionsundervisning mellan förskoleklass och årskurs 1. Det som un- dersöktes var om undervisningen i subtraktion hänger samman mellan dessa årskurser eller om den ser helt olika ut. För att få reda på detta genomfördes intervjuer med verksamma behöriga lärare i förskoleklass samt årskurs 1. Ge- nom dessa intervjuer fick vi ta del av lärares berättelser om hur de arbetar och vad som påverkar deras val i sitt arbete med subtraktion. En läromedelsanalys genomfördes även på de läromedel som lärare uppgav att de använde sig av i subtraktionsundervisningen. Resultatet visar att lärare i förskoleklass arbetar väldigt mycket med laborativa läromedel i sin undervisning samt i helklasser eller mindre grupper medan lärare i årskurs 1 arbetar betydligt mindre del i helklass/grupper men desto mer med individuellt arbete. Arbetet i årskurs 1 visar sig vara mer inriktat på att lärare vill ha något som de kan bedöma ele- verna på jämfört med förskoleklassens arbete där stor del av lärandet sker ge- nom lek. Resultatet visar att lärare i förskoleklass arbetar väldigt lite eller inte alls med subtraktion till skillnad från årskurs 1 där subtraktion tränas regel- bundet. Terminologin som används i förskoleklass är en kombination av in- formella och formella ord, dock merparten informella ord till skillnad från årskurs 1 där det används mer formella ord. Resultatet visar att lärare i för- skoleklass förbereder subtraktionsstrategin stegvisa beräkningar och i årskurs 1 tränas strategierna stegvisa beräkningar samt talsortsvisa beräkningar.
27
Ludvigsson, Fanny. "1-3 lärares uppfattningar om utomhuspedagogik utifrån läroplanens centrala innehåll." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29661.
Full text
28
Salih, Befrin, and Asiqur Rahman. "En kvalitativ studie om stress i årskurs 1 och 3." Thesis, Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-407947.
Full textAbstract:
Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om stress förekommer i årskurs 1 och 3, Samt lärarnas uppfattningar om hur stress tar sig utryck i årskurs 1 och 3. Vidare undersöktes orsaker till stress och ohälsa bland elever samt lärarnas förebyggande arbete mot stress i båda årskurserna. I delen med bakgrund och tidigare forskning behandlas fenomenet stress och dess olika former i grundskolan. Vi tar också upp hur stress kan påverka elevernas mående. Vidare behandlades förebyggande arbete mot stress, alltså resurser såsom stressbollar, tyglabyrinter och hörselkåpor. Den teoretiska ansats uppsatsen utgår från är den relationella teorin för att lyfta betydelsen av en god relation mellan lärare, elev och förälder samt resten av grundskolans personal. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sammanlagt 10 informanter från två skolor. Resultatet från årskurs 1 visade att stress tar sig uttryck genom både verbal och icke-verbal stress. Majoriteten av informanterna ansåg att den verbala stressen får större uppmärksamhet. Även årskurs 3 upplevde lärarna att elevernas stress uttrycktes via verbal som icke-verbal stress. Där menade lärarna den icke-verbala stressen framstod tydligast bland eleverna. I det förebyggande arbetet använde sig av liknande resurser.
29
Forsberg, Therese. "Lärares perspektiv om rörelseaktiviteter och matematik i årskurs 1–3." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79796.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att ur lärares perspektiv ta reda på vilken effekt lärare ser på rörelseaktiviteter i matematikundervisningen. Denna studie utgår från lärarnas perspektiv eftersom det är av intresse att se och förstå vilka uppfattningar som de deltagande lärarna i denna studie har inom detta område. Vidare kommer även studien innefatta de erfarenheter som dessa lärare har inom ramen för den fysiska aktivitetens påverkan på eleverna. Datainsamlingsmetoden i studien utgår från en kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer med åtta lärare placerade på olika platser i Sverige. Samtliga lärare arbetar vid tillfället på lågstadiet och undervisar bland annat i matematik. När alla intervjuer var genomförda med respektive lärare samlades all data in och analyserades med hjälp av en kvalitativ inriktad innehållsanalys. Metoden lämpade sig väl att använda i denna studie eftersom den skrivna och verbala kommunikationen analyserades samt med stöd från intervjuerna var det möjligt att få en förståelse över vilka effekter lärare ser på rörelser i matematikundervisningen. De intervjuade lärarna har också beskrivit hur de introducerade rörelseaktiviteter i samband med matematikundervisningen. Efter de genomförda intervjuerna visade resultatet på att de rörelseaktiviteter som lärarna genomförde ledde till ökad koncentrationsförmåga hos eleverna, enligt lärarnas uppfattning. Följaktligen resulterade det även till att eleverna blev mer motiverade inom matematikämnet samt att deras inlärningsförmåga positivt förbättrades. De positiva effekterna på elevernas inlärningsförmåga visade sig genom mer fokuserade elever och på förbättrade matematiska prestationer. Det var något som lärarna i studien såg vid bedömningarna som gjordes inom matematikämnet, vilka jämfördes mot de bedömningarna som gjordes vid samma tidpunkt föregående år. Slutsatsen utifrån resultatet i denna studie är att några lärare beskriver oroligheter kring kunskaper och tidigare erfarenheter när det kommer till den fysiska aktiviteten. Även tidspressen och lärarkollegor som inte är positiva till denna arbetsmetod kan vara en bidragande orsak till att det finns lärare som använder rörelseaktiviteter till liten del i undervisningen, samtidigt som det finns lärare som använder det mer. Trots att det även framkom negativa sidor i intervjuerna, visar det sig trots allt i resultatet att den dagliga fysiska aktiviteten är gynnsam för elevernas koncentrations- och motivationsförmåga samt kan förbättra inlärningsförmågan inom matematikämnet.
30
Kant, Erica. "En splittrad identitet? : Berättelser om livet med diabetes typ 1." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-346179.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att öka förståelsen för hur det är att leva med diabetes typ 1 i dagens Sverige. Studien har undersökt hur nitton personer med diabetes typ 1 framställer sig själva och sin sjukdom, vilka händelser som beskrivs som betydande samt vilken betydelse omgivningen ges i relation till sjukdomen och sjukdomsupplevelsen. Vid genomförandet av intervjuerna har narrativ intervju- metod använts som utgångspunkt för materialinsamlingen. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån sekvenser innehållandes sjukdoms- narrativ och narrativ identitet. Goffmans teori om stigma har använts för att nå en djupare förståelse för livsberättelserna. Analysen synliggör hur deltagarna ger olika stort utrymme för sin sjukdom i framställningen av sig själva. Det finns en genomgående spänning i deras syn på vad som styr deras liv: styr sjukdomen eller den egna viljan? Självbilden och sjukdomsbilden framställs som beroende av andra människors bemötanden och attityder. Andra människors okunskap om sjukdomen är ett tema som återkommer i samtliga deltagares berättelser och beskrivs som den mest centrala orsaken till svårigheter i deltagarnas liv. Deltagarna berättar om upplevelser av stigmatisering och konstruerar en avvikande identitet, då de beskriver känslor av ensamhet och att vara annorlunda. Vikten av att finna andra i samma situation (de egna) skildras som betydelsefull för att få förståelse. Likaså framställs stödet från nära och kära (de visa) som viktigt i livet med sjukdomen. Studien bidrar till kunskap om samhällets normativa influenser och dess konsekvenser för livet med diabetes typ 1 i dagens Sverige.
31
Gustafsson, Elinore. "Undervisning om mobiltelefonsystemet i lågstadiet. : En interventionsstudie om tekniska system i årskurs 1-3." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78236.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to examine opportunities to teach about the mobile phone system for primary school pupils. This was explored by seeing if and how the students' understanding, perception and knowledge changed by taking part in an educational activity about the mobile phone system. Data were collected with the help of audio recording of the lesson itself, but also with the help of worksheets where the students first filled in their prerequisites and then what they had learned about the mobile phone system after the educational activity. The study was performed at three different schools and in three different classes in year 2–3 in the countryside, in an urban area and in a larger city. The last two schools are also multicultural with many second language students in the classes. The fact that three quite different schools were chosen was to increase the reliability of the results and see how well the educational activity works despite the students' differ-ent circumstances.The result show a major improvement in the students' knowledge of the mobile phone system as none of the students had any direct knowledge of how the mobile phone system works, for example, how to make a call or send a text message. The result also shows that the knowledge between the different schools did not differ much, but the difference that was seen was the students' different ways of describing the mobile phone system.Syftet med denna studie var att ta reda på möjligheter att undervisa om mobiltelefonsystemet för lågstadieelever. Detta undersöktes genom att se om och hur elevernas förståelse, uppfattning och kunskap förändrades av en pedagogisk aktivitet om mobiltelefonsystemet. Data om denna aktivitet samlades in med hjälp av ljudinspelning av själva lektionen men också med hjälp av arbetsblad där eleverna först fyllde i sina förkunskaper och sedan vad det lärt sig om mobiltelefonsystemet efter den pedagogiska aktiviteten. Studien utfördes på tre olika skolor och i tre olika klasser i årskurs 2–3 på landsbygden, en tätort och i en större stad. De två sistnämnda skolorna är även mångkulturella, de vill säga med mestadels andraspråkselever i klasserna. Resultateten visade på stora förbättringar av elevernas kunskap om mobiltelefonsystemet då ingen av eleverna hade något direkt förkunskap om hur det fungerar att exempelvis ringa ett samtal eller skicka ett sms. Resultatet visar även att kunskapen mellan de olika skolorna inte skiljde sig åt särskilt mycket men den skillnad som gick att se var elevernas olika sätt att beskriva mobiltelefonsystemet.
32
Hultman, Caroline, and Maria Abrahamsen. "Förutsättningar för intern marknadsföring inom grundskolan 2010 : 1 + 1 = 3 Nya insikter om förhållandet mellan tal, lärare och ledning." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3602.
Full textAbstract:
I och med friskolereformen i början på 1990-talet har förutsättningarna för skolor förändrats och konkurrensen hårdnat. Marknadsföring av skolor har blivit allt vanligare och vilket anseende skolan har är avgörande. Tidigare forskning har visat att nöjda anställda leder till att kunder blir tillfredställda och lojala, de som tar hand om sina anställda och agerar på deras idéer visar ett bättre resultat. Därför kan intern marknadsföring ses som ett verktyg för att hantera denna konkurrens. Syftet med denna uppsats är att utifrån ledningens perspektiv få förståelse för och beskriva vilka faktorer inom skolbranschen som påverkar den interna kommunikationen och vilka förutsättningar dessa faktorer ger för intern marknadsföring. Studien har intagit ett Grounded Theory-inspirerat tillvägagångsätt och tillämpar intervjuer för att svara på syftet. Fem informanter i ledande befattningar på lika många grundskolor i Stockholm har medverkat. Undersökningen har kommit fram till att faktorer som organsationens storlek och ålder har betydelse för hur den interna marknadsföringen fungerar, men också uppdragsgivarens och ledarens förhållningssätt gentemot sin personal är av vikt. Det finns goda ansatser för intern marknadsföring inom skolan, men ett medvetet arbete måste ske på alla organisatoriska nivåer och ett genuint kundfokus måste finnas genomgående, först då kan den interna marknadsföringen fungera som ett verktyg att hantera den förändrade konkurrensen.With the reformation of the Swedish schoolsystem in the early 1990s, which allowed for private actors to operate schools, the conditions for schools have changed and competition has increased. Marketing of schools has become increasingly common and the reputation of schools has become crucial. Previous research has shown that employee satisfaction leads to satisfied and loyal customers, companys who take care of their employees and act on their ideas show better results. Therefore, internal marketing is seen as a tool to manage the changed conditions for competition. The purpose of this paper is to obtain understanding and describing from management's perspective the factors within the school sector that affect the internal communication and what conditions these factors provide for internal marketing. The study has adopted a Grounded Theory-inspired approach and applies interviews to answer the purpose. Five informants in senior positions in elementary schools in Stockholm participated. The investigation has concluded that factors as organizational size and age have a bearing on how the internal marketing work out, but also governement´s and principal´s attitudes towards staff is important. There are good possibilities for the internal marketing in elementary schools, but a deliberate work has to be done at all organizational levels and a keen customer focus must be held, only then can the internal marketing work as a tool to deal with the changing competition.
33
Bagge, Clara, and Amanda Rådstam. "Den demokratiska 1-3-skolan – finns den? : En kvalitativ studie om lärares syn på demokrati i årskurs 1-3." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44142.
Full textAbstract:
Detta är en kvalitativ studie med syfte att fördjupa kunskaper om hur lärare i årskurs 1-3 arbetar och tolkar begreppet demokrati. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har lärarna visat en förståelse för begreppet demokrati och kan ge exempel på hur de arbetar med demokratiska arbetsformer. Studiens slutsats är att lärare har en bred kompetens men tydligare mål i läroplanen hade underlättat för lärarna om vilket arbete som bör genomföras.
34
Finnberg, Andreas. "Att spela musikteori : En kvalitativ studie om ämnesintegrering mellan kurserna Gehörs- och musiklära 1 och Instrument eller sång 1." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69868.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att ta reda på hur en musiklärare kan integrera musikteori under lektioner i kursen Instrument eller sång 1. Musikteoridelen kommer att grundas i det centrala innehållet från kursen Gehörs- och musiklära 1. Studien vill visa på hur musiklärare inom ramen för undervisning i kursen Instrument eller sång 1, applicerar musikteoretiska inslag i sin undervisning. Det är en kvalitativ studie som har genomförts med hjälp av en intervju med en musiklärare och två observationstillfällen av instrument- eller sång 1-lektioner där samma lärare har individuella lektioner med en elev á lektion. Resultatet visar på att musikläraren integrerar musikteori med hjälp av språket med fokus på förståelse av musikteoretiska begrepp. När förståelsen är nådd applicerar musikläraren de musikteoretiska begreppen praktiskt i form av att översätta det teoretiska till gitarrspelande.
35
Sundell, Caroline, and Johanna Wictorin. "En intervjustudie om lärares arbete med läskunniga elever i årskurs 1." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385800.
Full textAbstract:
Denna studie är en kvalitativ studie med syfte att belysa lärares identifiering av elevers läskunnighet samt belysa några aspekter av att elever med olika mycket erfarenhet av läsning sitter i samma klassrum, varav några redan är läskunniga. Studiens syfte besvaras genom tre forskningsfrågor som handlar om hur ett antal lågstadielärare beskriver att de anpassar den individuella och den gemensamma läsundervisningen samt vilka möjligheter och begränsningar lärarna upplever med undervisningen. För att besvara forskningsfrågorna utförs intervjuer med elva lärare som har arbetserfarenhet på lågstadiet i mellersta Sverige. Vid analys av det insamlade datamaterialet tillämpas en tematisk analysmetod för att identifiera teman. Dessa teman bygger på likheter och skillnader mellan hur elva lärare säger sig arbeta med läskunniga elever i undervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkt baseras på tre begrepp som är den proximala utvecklingszonen, scaffolding och literacy. Resultatet synliggör att de intervjuade lärarna anpassar undervisningen på både individ- och gruppnivå. De anpassningar som lärarna tillämpar liknar varandra på de olika nivåerna. Anpassningarna som användes på de båda nivåerna är bland annat nivåanpassat material, nivågruppering av elever samt den starka eleven som resurs. De möjligheter som lärarna belyser är bland annat att de läskunniga eleverna kan utmanas med fler varierande uppgifter, de läskunniga eleverna får vara en resurs och fungera som en förebild. Några begränsningar som nämns är bland annat att lärarna känner sig otillräckliga, lärarna upplever att det är brist på material och de upplever att det är svårt att hitta rätt nivå.
36
Hannula, A. (Anu). "En studie om hur funktionell inlärning beaktas i lågstadieläroboken Megafon 1." Bachelor's thesis, University of Oulu, 2019. http://jultika.oulu.fi/Record/nbnfioulu-201904251536.
Full text
37
Mellqvist, Johanna. "Taluppfattning i årskurs 1 : En studie om lärares tankar och arbetssätt." Thesis, Karlstads universitet, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-69243.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att se vad lärare som undervisat årskurs 1 i matematik har för tankar kring vad taluppfattning är och hur de huvudsakligen undervisar eleverna i ämnet. I studien har det även undersökts vad lärare anser att eleven har för användningsområden av taluppfattning, både i den grundläggande matematiken och senare i livet. Studien har genomförts med hjälp av en elektronisk enkät där 75 lärare har besvarat frågorna. Enkäten har lagts ut i tre valda Facebookgrupper och lärare som undervisat inom matematik i årskurs 1 har fått möjlighet att svara på frågorna under en treveckorsperiod. Resultatet av studien visar på att majoriteten av lärarna anser att taluppfattning ingår inom de allra flesta av de matematiska områden som uppges i enkäten. Lärarna anser också att taluppfattning är mycket viktigt för eleven både i den grundläggande matematiken och längre fram i livet. Antalet områden som lärarna anser att eleverna har användning för sin taluppfattning inom var väldigt många, vilket visar att det kan vara svårt för en lärare att precist definiera vad taluppfattning är. De undervisningsstrategier som lärarna använder mest frekvent i sin matematikundervisning är genomgång och konkret material.The aim of this study is to investigate how teachers teaching 2nd Grade primary school in mathematics work with number sense and what methods they primary use in their teaching. This study also investigates, from a teacher’s perspective, the extent of which the pupils are using their number sense both in basic mathematics and later in life. The study has been conducted by a questionnaire where 75 teachers answered the survey. The survey was submitted through three Facebook groups and teachers who have been teaching 2nd Grade mathematics got the possibility to answer the questionnaire during a period of three weeks. The result of the study shows that most teachers believe that number sense is vital in almost all areas of mathematics stated in the survey. Teachers also believed that number sense is of great importance for the pupils, both when it comes to the basics of mathematics but also later in life. Teachers find it difficult to precisely define number sense. However, the teacher considers number sense to be of significant importance for the pupils. According to the survey, most frequently used teaching methods in early mathematics are review and concrete material.
38
Karlström, Madeleine, and Ellinor Bolin. "Läsinlärning : En studie om lärares arbete med läsinlärning i årskurs 1." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36198.
Full textAbstract:
Denna studie avser att belysa hur lärare i årskurs 1 undervisar sina elever i läsinlärning. Studien kommer att synliggöra metoder och läromedel som lärare använder sig av för att skapa rätt förutsättningar för alla elever. Vi belyser även utmaningar som lärare anser sig möta i sitt arbete med elever i läsundervisningen, samt om lärarna själva är i behov av stöd. Materialet till denna studie har samlats in genom en enkätundersökning vilken har försett oss med både kvantitativ samt kvalitativa data. Vi har i vår analys av insamlat data utgått från en tematisk analys samt innehållsanalys. Resultatet av vår studie visar att lärare idag anser att de behöver använda sig av olika metoder och material för att möjliggöra för alla elever i klassen att utvecklas inom läsinlärning. Vidare visar resultatet att lärare är i behov av stöd i sitt arbete med läsundervisningen.
39
Holfve, Amelie. "En systematisk litteraturstudie om programmering i matematikundervisningen för årskurs 1-6." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-79271.
Full textAbstract:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att sammanställa internationell forskning kring elevers lärande i programmering och vilka faktorer som påverkar undervisningen i programmering kopplat till matematikämnet för årskurserna 1-6. Sökningen av datan skedde i databasen ERIC (Ebsco). Resultatet visade på att elevers matematiska kunskaper har betydelse för lärandet av programmering och att förståelsen för begreppen inom programmering ökar med åldern. Även lärares kompetensnivå är avgörande för undervisningens kvalité.The aim of this systematic literary review is to gather international research regarding student learning in programming and which key aspects, that has considerable effects on the success of programming in mathematics education for years 1-6. The research was conducted in the database ERIC (Ebsco). Results showed that students mathematical knowledge has an impact on the learning of programming, and that understanding of programming concepts increases with age. Also, teachers’ skills in programming is vital for the quality of the education.
40
Holmberg, Hanna, and Isabell Simonsson. "Tidig språkinlärning i engelska – en intervjustudie om engelskundervisning i årskurs 1." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172900.
Full textAbstract:
Engelska har påverkat det svenska språket sedan 1200-talet och har med tiden fått en större del i både det svenska samhället och skolväsendet. Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare anser påverkar deras beslut att börja med engelskundervisning i årskurs 1 och hur de genomför denna undervisning. Genom semistrukturerade intervjuer, där frågorna har sin utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella teori, har lärare själva fått beskriva och reflektera över engelskundervisningen och sin roll i klassrummet, och detta analyserades sedan utifrån teman. Resultatet visar på att de faktorer lärare beskriver påverkar beslutet gällande engelskundervisning i årskurs 1 är timplanen, mer tid till att tillägna sig engelska och att barn har lättare för att lära sig språk. Det visar också på att den här tidiga undervisningen genomförs med fokus på repetition, enkla ord och fraser, och kreativa inslag som ramsor och sånger.
41
Wennerstam, Adina, and Linda Marias. "Att leva med diabetes typ 1 : En litteraturöversikt om ungdomars upplevelser." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-34799.
Full text
42
Murad, Petros Meleke. "”Varför ska omröstningen hållas om landets statsminister struntar i utfallet?” : En kvalitativ studie om hur två svenska nyhetstidningar rapporterade om Thorbjörn Fälldin under perioden 1/12-1979 till 1/5-1980." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-81035.
Full textAbstract:
This study is a qualitative study of how two Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter reported about the former Swedish Prime Minister Thorbjörn Fälldin between the dates of 1/12-1979 to 1/5-1980. The reason I chose this time span is due to the nuclear power referendum that took place in March 23 1980 in Sweden. The study uses the theory of agenda-setting journalism, which is partly about how media reporting affects the users. The study include 41 articles written about Thorbjörn Fälldin, one of the articles is presented in the background of this study where Aftonbladet´s journalist Börjelind reported so harshly against Fälldin that the Prime Minister pressed charges against Aftonbladet. The main task of the study is to elucidate how two newspapers whose leader pages have different political appellation and how they reported about Fälldin before and after the nuclear power referendum that took place in Sweden in March 1980. The study also highlights the political languages that the newspapers report in, where Aftonbladet is clearly against Fälldin. Aftonbladet's reporting differed from Dagens Nyheter, where Aftonbladet repported harshly about Fälldin before and after the nuclear power referendum, while Dagens Nyheter is softer in its reporting on Fälldin. The people that Aftonbladet's access space in their paper tend to be critical of Prime Minister Fälldin where Dagens Nyheter rather highlights people who are positive about Fälldin. Aftonbladet chooses to go roughly at Fälldin, they writes several articles that Fälldin should resign, Dagens Nyheter writes more nuanced and demands for resignation are only mentioned once.
43
Berglund, Carl Johan. "Det uppskjutna gränsöverskridandet : Apg 10:1–11:18, Luk 7:1–10 och frågan om narrativ enhet mellan Lukasevangeliet och Apostlagärningarna." Thesis, Uppsala universitet, Nya testamentets exegetik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-288474.
Full textAbstract:
För att utvärdera H. J. Cadburys axiom att Luk och Apg utgör ett kontinuerligt verk i två delar, görs en översikt över frågorna om gemensamt författarskap, receptionshistoria, genre och narrativ enhet, samt en narrativ analys av Apg 10:1–11:18 och Luk 7:1–10 med syfte att bedöma om de två delberättelserna visar tecken på att tillhöra en samlad eller två skilda huvudberättelser. De två delberättelsernas narrativa värld och karaktärsgalleri är likartade, deras implice rade författares attityder och tendenser är desamma, och deras intriger passar väl in i en övergripande intrig, oavsett om Luk och Apg ses som en berättelse i två delar, eller som två berättelser med litterära relationer till varandra. Delberättelsernas radikalt olika narra tiva struktur, och att ingen i Apg 10:1–11:18 visar någon kunskap om att händelserna i Luk 7:1–10 ägt rum, talar för att de två delberättelserna tillhör två olika huvudberättelser.
44
Bengtsson, Maja. "Ämnesintegrering med musik : En studie om några lärares tankar om ämnesövergripande samarbete i årskurs 1-5." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-34687.
Full textAbstract:
Min erfarenhet är att många lärare uppskattar musik som en tillgång i temaarbeten, men också att musikläraren ofta är väldigt ensam i sitt arbete, och att tid till samarbete inte alltid finns. Med bakgrund i tidigare och nuvarande läroplan, samt i forskning om ämnesintegrering och vad den kan innebära, har jag i denna studie undersökt vad några musiklärare och några lärare i andra ämnen säger att ämnesintegrering med musik i fokus kan innebära, vilka vinster de upplever samt vilka hinder de ser. Undersökningen har gjorts med hjälp av en kvalitativ intervjustudie. Studien visar att lärarna är positiva till ämnesövergripande samarbete och gärna vill arbeta mer så, eftersom de ser många vinster med det. Den visar också att tid och okunskap på flera sätt är hinder för samarbete över ämnesgränserna, och att lärarna själva inte alltid har möjlighet att påverka dessa hinder.
45
Holm, Helene. "Sjuåriga elevers uppfattningar om läsförståelsestrategier : En kvalitativ studie om läsförståelse via lärarens högläsning i årskurs 1." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-175021.
Full textAbstract:
Att lära sig läsa och förstå texters budskap är en komplex process. Vid läsforskning, bådenationellt och internationellt, är läsförståelsestrategier och textsamtal väl dokumenterade ilitterära texter med äldre elever. I denna studie stod emellertid de yngre elevernasfaktatextsamtal ur ett sociokulturellt perspektiv i fokus. I ett tidigt skede måste yngreelever lära sig hur man kan tolka skriftlig text (Baker et.al.2013). Studien har behandlattextsamtal i faktatexter när den forskande läraren läser högt för sjuåriga elever medWestlunds (2017) och Gears (2017) tolkning av den reciproka undervisningsmetoden.Syftet var att studera hur eleverna uppfattar läsförståelsestrategier och då specifiktstrategierna inre mentala bilder och hur de gör inferenser samt hur de individuelltanvänder dessa strategier till sin egen kunskap. Fokus låg också på hur ett kooperativtsynsätt påverkade elevernas resonemang i textsamtalen. Studien är en kvalitativ studie därintervju och deltagarnas observation användes som metod. Resultatet visade att elevernahade olika uppfattningar om de olika läsförståelsestrategierna. Elevernas användande avmetakognitiva strategier gynnade skapandet av inre mentala bilder. Att göra inferenservisades vara svårt för eleverna. Studien påvisade vikten av hur en god språkförståelsepåverkar elevers möjlighet att delta i textsamtal. Ur studiens resultat kan man se attgruppen har en positiv inverkan på elevers deltagande i textsamtalen och att detkooperativa arbetssättet påverkade den kommunikativa diskursen.
46
Berg, Per. "Biblioteket och personkrets 3 : 1. En undersökning om folkbiblioteken och de hemlösa." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101645.
Full text
47
Rosenqvist, Simon, and David Larsson. ""Ring P1 på syra" : Om Radio 1, den kommersiella pratradion i Sverige." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-15029.
Full textAbstract:
I april 2011 startade MTG den kommersiella pratradiokanalen Radio 1. I och med lanseringen introducerades ett nytt begrepp i det svenska medielandskapet: kommersiell åsiktsradio. Denna uppsats söker att besvara hur Radio 1:s utbud och innehåll ser ut, vilka som kommer till tals i Radio 1, vilka influenser man kan finna från den amerikanska förlagan samt vilken position Radio 1 har på den svenska radiomarknaden. Kort sagt: vad kommersiell pratradio är och erbjuder i en svensk kontext. Denna uppsats använder sig av såväl kvantitativa som kvalitativa metoder för att tillhandahålla så pass nyanserade och generaliserbara resultat som möjligt inom detta färska forskningsområde. Uppsatsen söker även att besvara de ursprungliga frågeställningarna medelst en konkret jämförelse med dels amerikansk pratradiokultur och dels Sveriges Radios utbud. Resultaten tolkas utifrån Aristoteles retoriska begrepp, ett diskursanalytiskt perspektiv och gestaltningsteorin. Slutsatserna denna uppsats ger är att Radio 1 erbjuder en ny form av radio i Sverige, starkt influerad av amerikanska förlagor. Det finns anledning att tro att MTG:s största konkurrent, SBS, kan motiveras till att lansera ett liknande format vilket i slutändan skulle generera en mer utbredd kommersiell pratradio i Sverige. Radio 1 tenderar att erbjuda åsiktsmaterial som genom sin subjektiva karaktär går emot rådande journalistisk praxis inom Sverige. Vidare kan konstateras att Radio 1 är en kanal som präglas av mansdominans, sett till såväl lyssnare som medverkande.
48
Rosenqvist, Matilda, and Terése Fridman. ""Det finns inget som heter killgrejer" : Årskurs-1-elevers uppfattningar om genus." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2744.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka hur elever i skolår 1 upplever femininitet och maskulinitet. Studien har även inriktats mot elevernas upplevelser av dessa kopplat till skolsituationen. Därtill undersökte vi om eleverna upplever kategorierna feminint och maskulint som öppna och möjliga att förändra, eller begränsande. Vår empiri samlades in genom öppna riktade intervjuer med 11 elever. Innan intervjuerna lästes en feministisk saga. Resultatet har kategoriserats i tre huvudinriktningar; upplevelser av femininitet och maskulinitet, att vara pojke och flicka i skolan samt överskridande av könsgränser.
Resultatet visar att eleverna generellt kategoriserar femininitet och maskulinitet stereotypt. De vidgar dock sin generella bild genom att synliggöra undantag. Eleverna kategoriserar främst könen efter könstypiska sysslor, trots att en viss osäkerhet finns över vad som ska kategoriseras som vad, men även utifrån personlighetsdrag och utseendemässiga skillnader. Eleverna är eniga om att alla ska kunna gör allt, oavsett kön. I resultatet ser vi dock en skillnad mellan hur de önskar att det ska vara och hur det är. Eleverna upplever det vara mer okej för flickor att göra pojksaker, samt att överskridande av könsgränser kan mötas av negativ respons. Eleverna menar att situationen i skolan är lika för flickor och pojkar. De visar dock på vissa könsbundna skillnader i sysslor och aktiviteter under skoltid. Under rasten positionerar sig eleverna i olika grupper, och lekarna varierar beroende av gruppsammansättning.
49
Maaninka, Catarina. "Tydlighet! Merarbete! Stämpel! : En studie om skriftliga omdömen i skolår 1-3." Thesis, Jönköping University, School of Education and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-9516.
Full text
50
Fernström, Åsa, and Maria Bergström. "Godtagbara ändamål vid fastighetsbildningenligt 3:1 FBL : - en studie om ”udda” ändamål." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-17497.
Full textAbstract:
The main objective with this study was to investigate so called odd purposes acceptable when registrating property along with how social development affects these purposes, furthermore to investigate how the cadastral surveyors estimates a foreseeable time. Tradition and praxis is used for several obvious purposes such as housing, farming, forests, offices and industry. Praxis is yet to be defined regarding more unique purposes. There is no mention in the law about which purposes are found acceptable to assure the demands on suitability are met. Cadastral authorities are responsible for making sure the division into property units is uniform and rule of law-accordingly. This study illustrates the issue of how the cadastral operation applies the rules to support a uniform application of the rule. A legal method, a survey analysis, an interview analysis and a case study were methods used in the study to answer the purpose and research questions. The legal method was used to learn more about the legal position. The survey was performed in order to gather data and information about which purposes previously have been regarded as odd by the cadastral surveyors. To obtain an understanding about and background to the selected odd purposes, an interview study was conducted with the cadastral surveyors. The intent of the case study was to form a base and insight in how the odd purposes are valued. The result of the legal method showed proof of how to interpret the prerequisite in the law. The survey provided information about which odd purposes are used in dividing of property. The interview study was based on the results from the survey and the information gathered from it. Answers regarding the background to the cadastral procedures were given, as well as the concept purpose, its origin and the evaluation of the time concept foreseeable time. The case study provided a background to the decision making and history about the debate as well as how purpose has been a question when making assessments. The most important conclusion made was that the prerequisite, intended function, current circumstances and requirements determine an acceptable purpose. The same factors determine the assessment of foreseeable time and as a result the concept varies from case to case. Social development causes the conditions for dividing into property units to be interchangeable, as a result the possible purposes changes with them. A more uniform application of the rule, considering the prerequisites, intended function, current circumstances and requirements should so be applied.Huvudsyftet med studien var att undersöka vilka ”udda” ändamål som kan godtas vid fastighetsbildning med delsyften om hur samhällsutvecklingen påverkar ändamålen och att undersöka hur förrättningslantmätarna bedömer ”överskådlig tid”. Tradition och praxis finns för ett flertal ändamål som kan anses vara självklara, till exempel bostad, jordbruk, skog, kontor och industri. För mer udda ändamål är praxis oklar. Lagen talar inte om vilka ändamål som kan anses vara godtagbara för att kraven om lämplighet ska anses uppfyllda. Lantmäterimyndigheterna har till uppgift att ansvara för en enhetlig och rättssäker fastighetsindelning. Studien belyser frågan om hur lantmäteriverksamheten tillämpar reglerna idag för att ge stöd åt en enhetlig rättstillämpning. Metoder som använts i studien för att besvara syfte och forskningsfrågor var en juridisk metod, en enkätstudie, en intervjustudie och en rättsfallsstudie. Den juridiska metoden användes för att få kunskap om rättsläget. Enkätstudien genomfördes för att samla data och information om ändamål som förrättningslantmätarna ansett vara ”udda”. För att få förståelse och en bakgrund till förrättningarna av de utvalda ”udda” ändamålen genomfördes en intervjustudie med förrättningslantmätarna. Rättsfallsstudien syftade till att få en grund och inblick i hur ”udda” ändamål bedömts. Resultatet av den juridiska metoden visade på hur rekvisiten i lagen ska tolkas. Enkätstudien gav information för vilka ”udda” ändamål det fastighetsbildats. Intervjustudien grundade sig på enkätstudiens resultat och den information som lämnats. Den gav svar på förrättningarnas bakgrund, begreppet ändamålet och dess tillkomst och bedömningen av tidsbegreppet ”överskådlig tid”. Rättsfallsstudien gav en bakgrund till besluten och om hur diskussionerna förts samt huruvida ändamålet varit föremål för bedömning. Den viktigaste slutsatsen var att det är rekvisiten, den tilltänkta funktion, den rådande situation och behoven som avgör vilket ändamål som är godtagbart. Samma faktorer avgör bedömningen av överskådlig tid som i och med det varierar från fall till fall. Samhällsutvecklingen medför att förutsättningarna för fastighetsbildning är föränderliga och därmed förändras också möjliga ändamål. En enhetlig rättstillämpning bör därmed ske utifrån rekvisiten, den tilltänkta funktion, den rådande situation och behoven.