Academic literature on the topic 'Ombyggnad'

I dagens samhälle ställs allt högre krav på att energieffektivisera byggnader, därmed ställs även krav på att energieffektivisera befintliga byggnaderna. Ett av Sveriges nationella mål är att energianvändningen inom bebyggelse halveras till år 2050 jämfört med 1995. Examensarbete har skrivit för EKG-projekt, en vägledning för fastighetsägarna som deltar i projektet vid eventuella fönsterbyten. Denna uppsatts belyser viktiga områden och idéer inom modern fönsterkonstruktion, med tillhörande undersökningar samt en marknadsundersökning för fönster och dess kostnader. Detta examensarbete innefattar även vilka tankar man bör ha i åtanke vid bestämt fönsterbyte ur den arkitektoniska synvinkel samt en energisimulering för ett rum, där fönstret byts ut mot en lågenergi fönster. Via metoden som användes blev resultatet för energisimuleringen naturligtvis lägre energiförluster genom ett lågenergi fönsterbyte samt att den termiska komforten förbättrades. Detta har lett i sin tur att vistelsezonen har ökats samt det termiska klimatindexen, Predicted Mean Vote (PMV), har för förbättras aningen.
Today's society is increasingly demanding that every building should become even more energy efficiency. One of Sweden’s domestic aims is at 2050 decrease the energy use of the building stock with 50 % compared with the energy use of 1995. This thesis is written to the EKG-projects where the thesis is a guideline for property-owners that is involved in the whole project, EKG-projects. The main reason of the thesis is if the property owner decides to replace its windows to more energy efficient windows. The thesis also highlights other important areas and concepts in modern window constructions and also research and a marketing evaluation for windows and its expenditure. The thesis also includes thoughts and remembrance when a person has decided for window replacement and also about the architectural point of view and energy simulation of a room when a window is being replaced. By the method used in the thesis the results for the energy simulation was much lower energy losses when a window replacement with low energy window took place. As well the thermal comfort improved. This has in turn let that the “stay-area” has increased and the thermal climate indices, Predicted Mean Vote (PMV) has improved slightly.

The water level at Hjälta power station in Faxälven varies depending on the water flow that passes through the power station. The varying water level causes head losses, lesser energy generation and loss of income. The varying water level is caused by a short but narrow and shallow part of the river, known as Klockarforsen. To increase the water flow and decrease the resulting head losses, it is possible to dredge the stream bed in Klockarforsen in order to achieve a greater depth.  By using a sonar to map the bathymetry in Klockarforsen, it has been possible to create a model of this part of the river. The model has been constructed and processed in ArcGIS and HEC-RAS, in order to examine how a dredging would affect the water level, head losses, energy generation, income and retention water levels.  The results show that a dredging to a depth of four or six meters could raise the water level and the head height at Hjälta power station with an average of 0.32 and 0.41 meters, respectively. During the period between 2014-2019, 1.11-3.84 GWh more energy would have been generated annually if Klockarforsen had been dredged. Which means that the income for the power station would have increased by between MSEK 0.39-1.3 per year. The increased energy generation and income are considerable, but in terms of how much energy and income is generated annually, the figures are more modest. The energy production and income increase by between 0.13-0.3 percent annually.

Studien visar hur fem skolor har genomfört ombyggnader på sina skolgårdar, allt ifrån planering till genomförande. Litteraturen behandlar tidigare forskning för att visa vilka aspekter som bör finnas i åtanke. Även styrdokumentens betydelse för ämnet behandlas. De organisationer, relevanta för studien, presenteras. Teoretisk bakgrund har tagits i Aristoteles, Vygotskij och Säljö som alla har inverkan på varför utomhuspedagogik bör bedrivas. Kvalitativa intervjuer har genomförts med pedagoger som varit engagerade i ombyggnadsarbetet med skolgården. Resultatet visar att skolor kan på många olika sätt få genom en ombyggnad av skolgården, men att åsikterna om detta varierar. Slutsatsen visar att elever på asfaltskolor är i större behov av berikande av grönska än skolor som har naturen nära inpå. Men att alla skolor har fått mer möjligheter i undervisningen i och med att fler uterum har tillförts, vilket också en del av skolorna hade som syfte.

During the years 1950-75 was the construction of building apartments in high speed. A rapidly growing reconstruction requirement is the consequence of the rapid construction speed in these years. The technical lifetime of the different parts of the buildings is about to end and the needs for reconstruction is huge. One of Sweden's national environmental objectives is to reduce the urge of energy in buildings. This calls for radical measures to implement energy efficiency of existing assistance particularly in the assistance that is now facing reconstruction. Most of the apartments that are in need of reconstruction is leased and residents. No matter what kind of measures as deems most appropriate in a reconstruction project, it brings the different types of disturbances that affect the residents. The major disturbances that are perceived as most disturbing of the tenants are dust, noise and difficult accessibility. Temporary electricity, water and ventilation failure are other types of disturbances that often occur at a reconstruction project. In this thesis, most of the disturbances are identified and also some approaches to achieve the best possible way to reduce them. A reconstruction project in Karlskrona was visited, where participants as the property owner, contractor, professional men and tenants were interviewed. It is important to both the property owner and the contractor to ensure the reduction of disturbances as much as possible. It is obviously not easy to eliminate some of the disturbances but through good planning, sufficient information and to set requirements to the contractor in the form of legal framework for procurement and restrictions which should be register in the AF part (General Regulations), the effect of disturbances will successfully being reduced. The key to a successful reconstruction project with minimal disturbances to residents is primarily depended on the property owner's ambition, empathy and commitment to their tenants.

Behoven av att nyttja gamla ekonomibyggnader i sitt ursprungliga användningsområde har minskat. De gamla husen har dock kvalitéer som är värda att bevara vilket bör betänkas innan de plockas ner eller eldas upp. Denna rapport är en aktionsstudie av ladugårdsbyggnaden på Nygården, Vemdalens Kyrkby 4;5. Projektbyggnaden är en liggtimmerbyggnad från mitten av 1800-talet som för närvarande används som garage och förråd. Ägarna till gården har för avsikt att riva projektbyggnaden och istället uppföra en gäststuga på samma platts. I rapporten avhandlas möjligheten att istället med god byggnadsvård renovera liggtimmerstommen och anpassa ladugården till en modern bostad. I rapporten granskas vilka fördelar det kan innebära att bygga om ladugården istället för att riva den och bygga nytt. För att svara på frågor har olika undersökningsmetoder använts. En okulär besiktning av byggnaden ha genomförts där sakkunnig timmerman gav sin åsikt om stommens kondition och brister. Utifrån besiktning, intervju med ytterligare timmerman och med hjälp av litteraturstudier presenteras ett förslag om åtgärder inom ramen för god byggnadsvård. Diskussion förs angående ombyggnadens lönsamhet med avseende på ekonomi, ekologi och kvalité och jämförs med rivning och nybyggnad. Slutsatsen är att projektbyggnaden lämpar sig för ombyggnad då den är av god kvalité och kondition samt uppförd med en byggnadsteknik som är lämpad för förändring. Utförandet av förändringar och av åtgärder mot brister är relativt enkelt men tidskrävande. Kvalitativa, ekonomiska och ekologiska fördelar som värmetröghet, historia, materialbesparingar samt minskad mängd avfall står att finna.
The need to use old outbuildings in its original use has decreased. The old houses, however, has qualities that are worthy of protection which should be borne in mind before they are teared down. This report is an action study of the barn on Nygården, Vemdalens Kyrkby 4; 5th. The project building is a lug building from the mid-1800s, currently used as garage and storage. The owners of the estate intend to tear down the barn to make space for a new guest house. The report treats the possibility to maintain the barn and rebuild it into a modern residence, within the framework of building preservation. The report examines benefits with rebuilding the barn instead of tearing it down and new produce. Different research methods are used. A visual inspection of the building is done in cooperation with a lug carpenter who gives his opinion on structural conditions. Based on the inspection, an interview with another carpenter and literature studies a proposal on measures, within the framework of building preservation, is presented. Profitability in terms of economy, ecology and quality is discussed and compared with demolition and new production. The conclusion is that the project building is suitable for renovation due to good quality, good condition and it has a construction suitable for change. The measures of change are relatively simple but time consuming. Qualitative, economic and ecological benefits to be find is among other thermal inertia, material consuming savings and reduction of waste.

I detta arbete studeras hur en systemombyggnad i kulturbyggnader kan gå till med avseende på installationerna. I Sverige finns det idag totalt ca 4,7 miljoner byggnader av vilka ca 235 000-280 000 bör genomgå kulturbevarande byggnadsvårdsinsatser. Vid ombyggnad av ventilationen i en kulturbyggnad är det viktigt att man, samtidigt som man får en ändamålsenlig och energisnål lösning, tar hänsyn till byggnadens karaktär och förutsättningar så att den kulturhistoriskt värdefulla miljön bevaras. I detta arbete studeras tre olika kulturhistoriskt värdefulla byggnader som genomgått renovering av ventilationssystemet under de senaste tio åren. Byggnaderna är Skridskopaviljongen, Dekanhuset och Södra Bancohuset, som alla förvaltas av Statens fastighetsverk (SFV). Efter samtal, studier och undersökningar om de tre byggnaderna visar det sig att det är viktigt att i början av en systemombyggnad i en kulturbyggnad, först läsa in sig på byggnaden samt ställa sig frågorna: vad ska byggnaden användas till, vilken verksamhet passar här, vilket systemval kommer att passa brukaren bäst mm. När man vet det, är det bra att ta kontakt med en antikvarie så tidigt som möjligt samt inventera byggnaden för att t.ex. få en bild av var gamla håltagningar finns och vilka kanaler som kan gå att använda. En fördjupad undersökning gjordes av Skridskopaviljongen, där simuleringar genomförts för att utreda om systemet som byggdes var bäst i ett LCC-perspektiv ”livscykelkostnad” (Life Cycle Cost) jämfört med två andra systemlösningar. Resultatet blev att det mest avancerade systemvalet inte behöver vara det bästa, utan om man uppfyller lagkraven för inomhusklimatet kan man använda sig av ett enklare system. Men då får man tänka på att om verksamheten i framtiden ändras måste inomhusklimatet fortfarande vara godkänt. Detta kan medföra viss systemombyggnad vid byte av hyresgäst. Varje kulturbyggnad är unik och olika delar i dem skyddas mer eller mindre av lagar om skydd av kulturvärden. Därför går det inte att göra en speciell checklista för hur man ska gå till väga, utan varje byggnad måste betraktas från fall till fall. En unik systemlösning får tas fram för varje unik byggnad.

Under 1950 talet var det bostadsbrist i Sverige. Detta gjorde att en massiv produktion av bostäder började produceras mellan åren 1961-1974, de så kallade rekordåren. Under rekordåren beslutade den svenska riksdagen att ge subventioner till byggföretagen. År 1965 togs ett officiellt beslut att bygga en miljon bostäder under ett decennium. Planerna för detta kallas för miljonprogrammet. Hela byggsektorn revolutionerades och nya byggmaterial infördes. Byggnadsarbetarna var inte utbildade på det nya sättet att bygga och de nya materialen hade inte testats tillräckligt, stora fel i flerbostadshusen blev följden. Byggnaderna har nu nått en ålder då de måste genomgå en grundlig renovering.

Syftet med uppsatsen är att författarna vill förklara hur fastighetsbolag kan utnyttja renoveringar och ombyggnader för att öka avkastningen på fastigheter på lång sikt. Vidare ska författarna beskriva vilka olika renoverings- och ombyggnadsåtgärder som ökar avkastningen på ett längre perspektiv. Renoveringskostnad och ombyggnadskostnad i förhållande till livslängd och avkastning är det primära området i uppsatsen. Författarna vill utveckla förståelsen för olika val av ombyggnads och renoveringsåtgärder samt hur dessa påverkar kostnader och intäkter under byggnadens livscykel.

Det finns en mängd faktorer att ta i beaktande när ett allmännyttigt fastighetsbolag ska göra en upprustning på en byggnad. Den sociala faktorn är till exempel vad fastighetsbolaget ska göra med hyresgästerna vid en upprustning. Kostnaden för renoveringen i förhållande till avkastningen är en annan viktig faktor vid beslut om investering. Författarna har valt att ta två olika typer av upprustningar i beaktande under uppsatsen. Fullständig upprustning är när fastighetsföretaget gör en totalrenovering av byggnaden, vilket är kostsamt men ger även en högre hyresintäkt. Vid begränsad upprustning väljer fastighetsföretaget ut specifika delar av byggnaden att upprusta. Denna typ av upprustning är billigare men ger inte en lika hög hyresintäkt. Författarnas uppgift är att ge underlag för vilken upprustningsnivå som är bäst på lång sikt.

Detta examensarbete analyserar optimering av energibesparande åtgärder vid ombyggnad. Stor del av de ca en miljon byggda bostäderna uppförda mellan åren 1950-1975 står idag inför ett stort renoveringsbehov. Samtidigt måste husen energieffektiviseras, då de står för en stor del av landets energianvändning. Det finns stora energibesparingsmöjligheter i och med energieffektiviseringen utav husen, om de mest optimala valen utförs. Samtidigt är det viktigt att visa på att de valda åtgärderna är ekonomiskt hållbara, för att initiativ till att energieffektivisera ska tas. Optimeringen utförs med hjälp av en koppling mellan ett simulationsprogram och ett optimeringsprogram. Målet är att visa fördelarna med den undersökta metoden och vilka resultat som erhålls. Energieffektivisering av en byggnad kan vara en komplex uppgift med många aspekter att ta hänsyn till. Det kan vara svårt att veta hur olika åtgärder påverkar energiprestandan och hur de samspelar med varandra. Det är dessutom alldeles för tidskrävande att manuellt undersöka olika värden på alla åtgärder, speciellt när åtgärderna är många. Metoden har testats på ett aktuellt ombyggnadsprojekt i förorten Kista, norr om Stockholm. Det studerade radhusområdet är byggt under den senare delen av miljonprogramssåren. Energideklaration på området visar att husen har en genomsnittlig energiprestanda på 182 kWh/m2 år, vilket kan jämföras med dagens nybyggnadskrav på 110 kWh/m2år. De energibesparande åtgärderna ska optimeras så att den lägsta livscykelkostnaden, under en vald tidsperiod, erhålls. En viktig aspekt i arbetet har varit att priserna ska vara dagsfärska och hämtade direkt ur det studerade projektet. Det har varit viktigt för att påvisa att metoden kan implementeras på verkliga projekt och att varje projekt är unikt. Resultaten presenteras i form av tre olika scenarier. Scenarierna skiljer sig genom att priser och parametrar som berör den ekonomiska kalkylen modifieras. Optimeringsresultaten indikerar på att energibehovet kan reduceras med upp till 60 %, i jämförelse med ursprungligt skick, samtidigt som god lönsamhet uppnås. Den presenterade metoden visade sig vara ett kraftfullt verktyg som är ett bra komplement i projekterings fasen. Metoden kan säkerligen vidareutvecklas för att blir mer användarvänligt och lättförståeligt.