Dissertations / Theses on the topic 'Omorganisering'

Polisen har under de senaste decennierna genomgått ett flertal förändringar i sin organisation och från 00-talet har det förts diskussioner om en eventuell sammanslagning av Polismyndigheten och Rikspolisstyrelsen. År 2008 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté att utreda ifall Polisens organisation inte lever upp till de krav som regeringen stället på ökad kostnadseffektivitet, högre kvalitet, ökad flexibilitet samt förbättrade resultat. Denna kommitté fick namnet Polisorganisationskommittén och de lämnade den 31 mars 2012 in ett betänkande, vid namnet En svensk sammanhållen polis (SOU 2012:13) som innehåller ett förslag att ombilda Polisen till en myndighet. Syftet med denna studie är därmed att analysera detta betänkande kring Polisens omorganisering för att se om det kan ligga några bakomliggande koncept och idéer till uppkomsten av förslaget. För att få svar på syftet har en kvalitativ studie genomförts med fokus på en riktad innehållsanalys med en deduktiv ansats. Vi har alltså med hjälp av befintliga teorier studerat betänkandet för att se ifall dessa teorier kan vara grunden till tankarna bakom förslaget. Teorierna är först och främst den institutionella teorin och Røviks (2000) tankar om institutionaliserade standarder. Dessa ger en förståelse för organisationskoncepts existens, framgång och egenskaper. Därefter beskrivs två organisationskoncept som entusiastiskt har anammats av många organisationer i samhället (Røvik, 2000) och som vi tror skulle kunna ligga bakom även Polisens. Studiens analys tyder på att dessa två även kan förklara varför Polisens organisation ser ut som den gör idag, samt varför förslaget på en omorganisering uppkommit.

The purpose of this study is to examine the influence of leadership on co-workers during a re-organization. Our framing of the problem is based on a book written by Lee G. Bolman and Terrence E. Deal (2007) “Reframing organizations – artistry, choice and leadership” and their four perspectives on leadership. The questions that our study is based on are:

• What leadership perspective was characteristic for the chief of staff during the re-organization?
• How did the employees experience the leadership of the chiefs during the re-organization?
• In what way do the chiefs of staff feel that their leadership affected the employees during the re-organization?

 

To get a deeper understanding in this subject we conducted interviews with the two chiefs of staff and their employees in a small suburb to Stockholm, Sweden. In our background we described the history of the suburb and why this re-organization is taking place. Thereafter we account for research in this area of expertise. In chapter five we account for the four perspectives and organization culture. We analyzed our interviewed material from these four perspectives and organization culture. Thereafter we conducted a conclusion based on the analyzed material. We concluded that both chiefs of staff were influenced by all four perspectives and this influence had different impacts on their employees. One chief were influenced by a Human Resource-perspective and a perspective focusing on structure. The second chief was also influenced by a perspective focusing on structure but also the perspective that focuses on politics.

I denna studie har upplevelser av Polismyndighetens omorganisation undersökts. Studien utgår utifrån en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta verksamma poliser som arbetat vid omorganisationens implementering. Syftet med examensarbetet var att skapa djupare förståelse för polisers upplevelser av Polismyndighetens omorganisering. För att uppfylla syftet hade tre frågeställningar formulerats: ”hur beskriver poliserna omorganiseringen av Polismyndigheten?”, ”om och på vilket sätt upplever poliserna att omorganiseringen har påverkat deras känsla av organisatorisk tillhörighet?” samt ”om och på vilket sätt upplever poliserna att omorganiseringen har påverkat deras yrkesutövning?”. Den insamlade empirin har analyserats utifrån det teoretiska ramverket som bestod av teori om organisationskultur, organisationsidentitet och krav-, kontroll- och stödmodellen. Resultatet pekade på att samtliga informanter upplevde att omorganisationen förändrat yrkesutövandet i sig, men även den organisatoriska tillhörigheten i stort. Implementeringen av omorganisationen upplevdes som rörig och informationsutbytet otillräckligt för att förändringsarbetet skulle kunna utföras på ett tillfredsställande sätt. Det finns inte heller resurser för att realisera förändringsarbetet som planerat, de har istället placerats ut på Regionalledningscentraler runt om i landet. Det lämnar den lokala verksamheten utan resurser och det för poliserna högt värderade lokala arbetet åsidosätts. Det blev dock tydligt hur bärande det sociala stödet bland informanterna var för att hantera den krävande arbetssituationen. Ett välfungerande samspel med kollegor och överordnade blev en förutsättning för att klara av det fysiskt och psykiskt påfrestande arbetet som omorganisationen genererat i. Det framkom även att hur poliserna upplevde omorganisationen berodde till stor del på vilket kulturellt sammanhang de tillhörde, något som tydde på vikten av att ha organisationskulturen i beaktande vid omorganiseringar.
In this study, experiences of the Police Agency reorganization were investigated. The study is based on a qualitative method where semi-structured interviews have been conducted with eight active police officers which were working while the implementation of the reorganization occurred. The purpose of the degree project was to create a deeper understanding of the police officer's experiences of the Police Authority's reorganization. In order to fulfill the purpose, three questions had been formulated: "how do the police describe the reorganization of the Police Authority?", "if and in what way do the police feel that the reorganization has affected their sense of organizational belonging?" and "if and in what way do police officers feel that the reorganization has affected their professional practice?". The collected empirical data was analyzed on the basis of the theoretical framework, which consisted of theory of organizational culture, organizational identity and the demand, control and support model. The result indicated that all of the informants felt that the reorganization changed their professional practice, but also the organizational belonging. The implementation of the reorganization was perceived as confusing and the information exchange inadequate for the work of change to be carried out satisfactorily. There are also no resources to implement the change work as planned, instead they have been placed at Regional Management Centers around the country. It leaves the local business without resources and the local presence highly valued among the police officers is overridden. However, it became clear how supportive the social support among the informants was in dealing with the demanding work situation. A well-functioning interaction with colleagues and superiors became a prerequisite for coping with the physically and mentally stressful work that the reorganization generated, something that indicated the importance of having the organizational culture in mind when reorganizing.

Denna tvärsnittsundersökning riktar sig mot upplevelser och reaktioner från ett medarbetarperspektiv före och efter en organisatorisk förändring. Mot sommaren år 2015 skickades en enkät ut till ca 300 medarbetare vid psykiatriska kliniken Skellefteå och en uppföljning av förändringsprocessen kom ut våren 2017 med syfte att kunna jämföra medarbetarnas upplevelse. Tidigare forskning har visat att alla förändringsprocesser möter någon form av motstånd och förvirring och att det är viktigt med en god kommunikation, öppenhet och tydlighet för ett önskvärt resultat. Psykologiforskaren Claes Janssen har en teorimodell som kallas ”de fyra rummen”, teorin används bland annat vid organisatoriskt förändringsarbete. Många kommuner och stora företag exempelvis IKEA använder sig av ”fyrarummaren” som den även kallas för att kartlägga vilken fas individen eller organisationen befinner sig i under en förändringsprocess. De olika rummen är nöjdhet, censur, förvirring och inspiration vilka har använts bland annat i rapportens resultat och analys. Resultatet visade att majoriteten av medarbetarna vid psykiatriska kliniken Skellefteå upplevde omorganiseringen nödvändig och att utfallet blev bra. Resultatet visade även på skillnader i olika reaktioner till förändringsprocessen, att kliniken bemött ett visst motstånd från medarbetare och att det varit skillnader i upplevelser och reaktioner beroende på den anställdes ålder.

Syftet var att genom en kvalitativ studie undersöka hur kommunikationen mellan chefer och medarbetare i en organisationsförändring upplevs gällande omorganisering, varsel och uppsägningar. Fem personer deltog som antingen fått besked om att få stanna kvar i organisationen eller som har blivit uppsagda. Enligt resultatet kunde respondenternas upplevelser kategoriseras i fem teman: Tydlig kommunikation, Samma information till alla medarbetare, Yttre påverkansfaktorer, Empatisk förmåga vid kommunikation och Stöd. Dessa teman indikerar att ett stort fokus bör ligga på hur kommunikationen sker mellan chef och medarbetare i en omorganisering och dess delsteg då detta var av betydelse för medarbetarnas upplevelser. Resultatet visade vidare att kommunikationen bör vara tydlig och rak med en personlig prägel under hela processen, samt att samma information tidigt bör gå ut samtidigt till alla medarbetare för att undvika ryktesspridning och oro. Vidare bör ledning och chefer kunna visa empati och finnas som ett stöd för sina medarbetare under omorganiseringen.
The aim was to investigate how communication between managers and employees during an organizational change is experienced. Five subjects participated, notified of staying in the organization or having been laid off. Results indicated five themes: Clear communication, Same information to all employees, External influences, Empathic communication and Support. Given this, results indicate that a major focus should be on communication between manager and employees during a reorganization. A relation between clear communication was of importance to the employees' mood, it was also shown that same type of information should be released at the same time to all employees in order to avoid rumor spread and concern. Finally, results suggest that management and managers should show empathy and be supportive during a reorganization.

Hensikt. Mange kommuner har over år hatt svært stram økonomi.  Mange av kommunene har som endel av tiltakene for å få økonomien i balanse foretatt omfattende omorganiseringer.  Generelt sett har det vært lite fokus på hva omorganiseringene koster i form av tidstap, frustrasjoner og stress, økt sykefravær og rene utgifter i form av konsulenter etc. Metode 14 ansatte på alle nivå i organisasjonen ble intervjuet om deres opplevelser i forbindelse med omorganisering.  Dette ble satt sammen med vurderinger av sykefravær statistikk og omkostninger som skulle komme frem i regnskapene. Resultat De ansatte som ble intervjuet var meget opptatt av ikke å stipulere for stor bruk av tid.  Da lot de heller være å angi tid.  Likevel ble resultatene av brukt tid til samtaler, møter og frustrasjoner formidable.  Det var i denne kommunens sykefraværs statistikk ikke mulig å kunne si noe om økt sykefravær på grunn av omorganisering.  Derimot fortalte de ansatte selv om at de hade blitt syke på grunn av prosessene. Kostnadene til omorganisering var ført i  ordinært driftsregnskap. Mye av de faktiske kostnadene var derfor ikke mulig å finne tilbake til i etterkant. Konklusjon:  Omorganiseringer koster svært mye i medgått tid.  Ansatte blir syke av økt stress  og mangel på kontroll, økt arbeisbyrde, press og usikkerhet.  Kostnader i form av for eksempel konsulenter, flyttinger og innkjøp av nytt utstyr må tas med i en helhet.  For å vurdere innsparingene ved en omorganisering må man se det opp mot omkostningen med omorganisering.  Det har til nå ikke blitt tatt tilstrekkelig hensynt til. Det anbefales å gjøre videre forskning på omorganiseringer og de totale omkostningene.
Aim  The municipalities in Norway have for the last decades been given a lot of new tasks and the economy has been poor.  In order to reduce costs many municipalities  has chosen to restructure the organisation.  There has been little attention given to what a reorganisation really costs in terms of loss of time, frustrations, stress, increased sick leave and actual expenditures. Method 14 employees from all over the organisation were interviewed on their experiences with reorganisations.  These results were put together with the results of the sick leave statistics and the numbers from the accounts.  Result  The employees were very concerned not to exaggerate the use of time.  They would rather not estimate any time used.  All the same, the time used was of incredible dimensions.  This municipality’s statistics on sick leave did not give any evidence that the reorganisations caused more sickness in the organisation.  But the employees told about being sick from the processes. The expenses for the reorganisation process were accounted for in the ordinary accounting system.  It was not possible to identify and extract the actual expenses 3 – 4 years later. The exception was the expenses connected to the consultants. Conclusions  The expenses in terms of time used are huge.  The employees get sick from stress and lack of control, increased workload, pressure and uncertainty. Expenses as the costs of consultants, expenditures of new outfits and moving expenditures must also be considered.   In an evaluation of the savings made through a reorganisation, the all expenses must be considered in full in order to have a true evaluation.  Until today such evaluation do not seem to have been done.   It is a recommended to do further research on this subject

ISBN 978-91-85721-31-3

Att välja rätt nätverksoperativsystem för verksamheten vid en omorganisation av nätverket är en svår uppgift. Rätt nätverksoperativsystem är avgörande för hur nätverket i organisationen eller företaget skall fungera. När en omorganisation planeras kan andra nätverksoperativsystem, som kan passa verksamheten bättre, än det existerande systemet väljas. Valet av system beror till exempel på vilken nivå av säkerhet, åtkomlighet, utbyggbarhet, ekonomisk kostnad och driftsäkerhet nätverket skall ha.

Denna rapport fokuserar på val av nätverksoperativsystem. Detta görs med avseende på hur det är möjligt att implementera säkerhet, åtkomlighet och driftsäkerhet. Målet är att förse Högskolan i Skövde med ett förslag på nätverksoperativsystem. Förslaget baseras på de problem, krav och önskemål på ett framtida nätverk, som har framkommit under de intervjuer som har gjorts. Rapporten resulterar i ett förslag på det nätverksoperativsystem som borde passa skolan bäst. Förslaget grundas alltså på de aspekter som utrönades i litteraturstudien för systemen jämfört med de aspekter som gavs i de intervjuer som gjorts. Valet stod mellan de tre olika nätverksoperativsystemen: Novell NetWare, Microsoft Windows NT och Sun Solaris.

This thesis examines the subject of change in public administration from an instrumental and an institutional structure perspective. The purpose of the thesis is to examine whether institutional structures affect the development of instrumental structures and if it in turn is possible to affect institutional structures by changing the instrumental structures. This case study is primarily based on a series of deep interviews with senior administrators and politicians within two new administrations in the municipality Karlstad, both which have been created by merging several smaller administrations, but also thorough analysis of several official document such as protocols from the municipal council meetings, Tjänsterskrivelser and internal PMs.   The result of the analysis indicates that both institutional structures and the forming instrumental structures affect each other and  that their ability to affect each other depends on the dominance over the organization each structure has.  In my specific research case we can see that the institutional structure of the city-technical and housing administration has affected the outcome but the institutional structure of the cultural and tourism administration hasn’t.  While the structural change of the city-technical and housing administration hasn’t effected the institutional structure but the structural change of the cultural and tourism administration has affected the institutional structure of this specific administration.

Thor Ahlgren AB in Skillingaryd is punching and pressing plates for their clients in the automotive industry like Scania and TitanX. During the last years, their storage has increased and created more work. Therefore, there is now reason to reorganize the warehouse. They wish to reduce the distance of the transportation while retrieving goods in the storage. On top of this, the management and the storage workers are concerned of the risks of accidents while working in the storage. The storage workers have requested a safer workplace.    The placement of articles had no structure which opened for improvement. The main risks in the storage were identified through an analysis of the business’s safety inspections, the authors’ own safety inspection and interviews of the storage workers. It was discovered that the working room and the traffic from the forklifts around it were the main risks of incidents in the storage. The working room is the storage workers station where they have two computers. It is approximately 10 square meters. Most of the traffic from the forklifts run outside of the working room. According to the storage workers they must often react fast and swerve to not hit the opened door or any of the other workers walking out from the room. Because of the bad air and sense of confinement, the workers often let the door stay open when they are working inside the room. This causes the problems due to the narrow path outside where the forklifts run.    An ABC-classification based on last year’s withdrawal frequency, divided the articles into categories. The top 20% of the articles based on withdrawal frequency was categorized as A-articles. These products alone contributed to 81,7% of last year’s withdrawals. The next 30% was categorized as B-articles and stood for 12,9% of the withdrawals. The last 50% of the articles was categorized as C-articles and stood for merely 5,4% of last year’s withdrawals.    Based on this, a suggestion on how to place the articles was made and then compared to the current placement. The ground and height distance of transportation of a randomly picked withdrawal could after the suggestion be reduced by 29% and 18%. A low-height placement is more convenient for the forklift drivers and the walking workers when retrieving the articles. The results correspond to 64 hours reduced time spending on retrieving articles. That is 49% of the time spent on the retrieval. There are two suggestions on where to place the working room presented in the study. By moving the working room to one of the sidewalls of the storage, where there is not as much traffic, can the walking workers move around the working room with a reduced risk of collision with the forklift drivers.

I denna kandidatuppsats kommer jag att försöka förstå hur medarbetare reflekterar kring sitt egenansvar.Fallstudien utgörs av ett kommunalägt bostadsföretag som förvaltar lägenheter och lokaler. Organisationen har nyligen genomfört en omorganisering som har medfört förändringar inom organisationsstrukturen samt medarbetarnas arbetsuppgifter.Jag vill förstå hur respondenterna reflekterar kringegenansvaret i samband med en omorganisering.I studien använder jag mig av Grundad Teori som forskningsmetod och den empiriska undersökningen har genomförts som en fallstudie.Resultatet reflekterar kring de kategorier som har uppkommit och presenterar en sammanställning framkommen utifrån Grundad Teori.

Världsekonomin rör sig mot en mer kunskapsbaserad inriktning och är karaktäriserat av tre faktorer: de alltmer växande ekonomiska transaktionerna baserade på kunskap, den snabba förändringen som sker rörande kvalitet i varor och tjänster samt skapandet och införandet av förändring i beslutsfattande organ. Kunskap och överföring av kunskap börjar få en alltmer central del utav organisationers strategier och är även något som påverkar deras effektivitet. Syftet med denna uppsats är således att undersöka om nedläggningen av Banverket och Vägverket i samband med bildandet av Trafikverket har påverkat individens roll som kunskapsbärare inom Trafikverket, samt om bildandet har skapat en högre upplevd effektivitet. Verksamhetsområde Investering distrikt Öst/Stockholm har fungerat som fallstudie för uppsatsen där fokus ligger på hur kunskapsöverföringen ser ur inom distriktet/organisationen. För att besvara detta syfte är uppsatsen baserad på en kvalitativ metod bestående av litteraturstudier samt genomförande av semi-strukturerade intervjuer med tjänstemän inom distriktet. Uppsatsens resultat visar på både positiva och negativa konsekvenser för kunskapsöverföringen i samband med bildandet. Den upplevda effektiviteten har stärkts genom bildandet och har visat på ett samband med skapandet av en gemensam organisationskultur.

Under 1990-talet genomgick den svenska äldreomsorgen många viktiga förändringar där omorganiseringar och strävan efter att arbeta mer kostnadseffektivt präglade äldreomsorgens verksamheter. Som en effekt av de omorganiseringar som format dagens hemtjänstarbete har tidsmätningssystem införts i många av landets kommuner. Syftet med systemen är att hemtjänstpersonal ska redovisa den exakta tid som utförs i omsorgsarbetet samtidigt som tidsmätningssystemen också bidrar till ett mer effektivt arbete. I denna uppsats efterfrågas hur hemtjänstpersonal och hemtjänstchefer upplever användandet av tidmätningssystem samt om och på vilket sätt omsorgsklimatet kan påverkas av att man använder dessa system i omsorgsarbete. Fyra enskilda intervjuer genomfördes i denna studie och resultatet påvisar att huruvida användandet av tidsmätningssystem upplevs kan relateras till det mått av inflytande man känner inför sitt arbete och sina arbetsuppgifter.
During the 1990’s, Swedish elderly care has undergone many significant changes. Reorganizations and strive for cost-efficiency has characterized work practices. As a result of the reorganizations that have shaped todays home care work, time measurement systems have been introduced in many of the countries municipalities. The purpose of these systems is for home care staff to accurately report the time spent in care work, collecting data to contribute to further development of even more effective practices. In this paper, I asked how homecare personnel and managers feel about the timing systems and how the work and care environment might be affected by the use of such systems. Four individual interviews were conducted in this study and the results demonstrate that experience with time-measurement systems correlates to the sense of influence of the work and duties.

Denna studie har haft för avsikt att undersöka internkommunikationens roll i förhållande till organisationskulturen vid omorganiseringar, på ett medieföretag som befinner sig i kontinuerliga förändringsprocesser. Genom kvalitativa intervjuer med personer inom olika yrkesbefattningar har vi fått insikt i personernas arbetsrelaterade livsvärld och därmed erhållit förståelse för internkommunikationens kännetecknande drag samt organisationskulturen inom företaget. Studiens resultat visade att de anställda var nöjda med kommunikationen vid tillkännagivandet av omorganiseringar. Uppföljningen visade sig enligt medarbetarna vara bristande eftersom internkommunikationen användes relativt linjärt. Det blev också synligt att de ständiga omorganiseringarna påverkar företagets kultur och att strukturen bidrar till utmaningar gällande ömsesidig dialog mellan de olika yrkesbefattningarna.
This study was intended to investigate which role internal communication has in relation to the organizational culture during organizational change in a media company characterized by continuous change. Qualitative interviews with respondents at different working positions enabled insight in the interviewees’ experiences which created an understanding for the internal communication and the culture within the organization. The results showed that the employees were satisfied with the communication during the announcement of the organizational change. In contrast to this, the follow-up procedure was found to be inadequate since the internal communication was used relatively linear. Furthermore, the study indicated that the persisting changes affect the organizational culture. In addition to this, the structure of the company can prevent dialogue between different working positions.

Denna studie belyser hur två förskolor har tillämpat det dagliga arbetet efter reformen som trädde i kraft 1 juni 2014 i Malmö stad. Reformen omfattar omorganisering av modersmåls- stödjande och avveckling av modersmålstränarna i samtliga förskolor. Detta resulterade i att hela ansvaret för modersmålsstöd placerades på pedagogerna som är verksamma i förskolorna. Vårt syfte med arbetet är att undersöka vilka metoder/arbetssätt som två förskolor i Malmö stad har tillämpat för att uppnå reformens mål.Resultatet och analysen av studien är byggd på en kvalitativ metod, genom intervjuer med två förskolechefer, en förskollärare och en barnskötare.Denna studie vilar även på tidigare forskning om barns språkutveckling och forskning/teori om tidigare reformer.Resultatet av vår undersökning visar att dessa två förskolor har gemensamma drag i hur deras verksamheter aktivt inkluderar föräldrarna i arbetet med barns språkutveckling.

Detta är en kvalitativ innehållsanalys som beskriver socialsekreterares egna tankar angående en pågående omorganisering inom socialtjänsten. Syftet med denna studie var att undersöka hur deras psykosociala arbetsmiljö påverkas av en omorganisering, och genom att intervjua personal från sex olika enheter fick vi en bredare och mer djupgående bild av hur en omorganisering kan påverka personalen. Forskning har visat att förändringar på arbetsplatsen är en stor bidragande faktor till arbetsplatsrelaterade problem, såsom bland annat stress och utbrändhet. Resultaten visade att den viktigaste faktorn gällande omorganisering är delaktighet och information. De slutsatser som kunnat dras genom denna studie var i stort att personalen på denna socialtjänst var positivt inställda till denna förändring och detta kan ses som ett resultat av en delaktighet och god information och kommunikation, samt att viljan till förändring var starkt närvarande på denna arbetsplats.

Huvudsyftet med den här studien är att granska hur omorganisering av Swedbankskontoret i Gävlecity har uppfattats av de anställda. En del av syftet är vad den underliggande grunden för den ökade väntetiden för privatkunder inne på bankkontoret.

Denna studie behandlar tågmästarnas upplevelser av företagskultur och yrkesroll i omorganiseringen 2003/2004, vid SJ AB Stockholm. Det empiriska materialet bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med sju tågmästare, som arbetade ombord på x2000 under omorganiseringen.I analys av empirin har vi kunnat se indikatorer på att företagskulturen påverkar tågmästarnas upplevelser av omorganisering. Utifrån deras syn på den aktuella omorganiseringen, tolkar vi det som att förändringar som inte överrensstämmer med grundläggande värderingar och normer i en existerad företagskultur bemöts med ett visst motstånd. Titeln … en perser och resten flygvärdinnor… är ett citat från en av de intervjuade och vi anser att den ger en illustration över tågmästarnas tankar i omorganiseringen 2003/2004. Undersökningen antyder vidare att nyckelpersoner kan påverka företagskulturen.I ett senare skede har relevanta teoriaspekter lyfts fram, och kopplingar har dragits mellan empirin och litteraturens åtaganden och slutsatser. De teoretiker som behandlar företagskulturen och dess inverkan på arbetstagarna som bland annat har berörts i denna studie har varit Mats Alvesson, Gideon Kunda och Edgar Schein.

Kraftiga minskningar av offentliga stöd till kulturfälten har idag resulterat i att intresset för det ekonomiska perspektivet inom kultur ökat, och förändrat synen på ekonomins roll inom kultur. Allt fler kulturverksamheter har börjat tillämpa metoder från det privata näringslivet. En av dessa kulturverksamheter är Riksteatern, som under åren 2006-2008 genomförde en helomfattande omorganisation där ordet kvalitet stod i fokus.

För att kunna genomdriva en organisatorisk kvalitetsförbättring tog Riksteatern hjälp av ett koncept som främst använts inom näringslivet. Detta koncept går under namnet totalkvalitetsstyrning översatt från engelskans Total Quality Management (TQM) och handlar bland annat om att skapa en helhets syn på verksamheten i syfte att minska kostnader, osäkerheter och samtidigt förbättra kvaliteten.

Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och förklara konsekvenserna av att använda TQM i Riksteaterns omorganisation som påbörjades 2007. Genom intervjuer med Riksteatern nationells dramaturg och chef för dramaturgiatet, samt med utvalda teaterföreningarna via email, har vi studerat hur tillämpningen av totalkvalitetsstyrning påverkat deras organisation. Då Riksteatern fortfarande befinner sig i ett tidigt stadium av omorganiseringen, fick vi detta resultat; de mindre föreningarna har ännu inte märkt av någon större förändring i organisationen. Vi får troligtvis vänta ytterligare några år för att få en klarare bild av den nya organisationen.

 

 

 

Dagens globala samhälle utövar ett tryck på organisationerna, vilket gör att många organisationer måste genomgå organisationsförändringar för att bättre kunna möta de nya kraven. Syftet med vår undersökning var att undersöka om förändringsrelaterad kommunikation skiljer sig åt mellan privata och offentliga organisationer. Undersökningen utformades som en komparativ fallstudie. Då skriftlig information angående organisationsförändring ibland är det första som når medarbetarna valdes dokumentanalys som metod. I analysen har vi utgått från tre perspektiv på organisationsförändring, nämligen det strukturella perspektivet, HR-perspektivet och det symboliska perspektivet, samt Kotter och Cohens normativa åttastegsmodell. Resultaten visade att det fanns betydande skillnader i kommunikationen mellan de båda organisationerna. Den offentliga organisationen låg i linje med den normativa modellen. Så var ej fallet med den privata organisationen. De slutsatser vi kommit fram till är att den interna kommunikationen spelar en stor, men ej avgörande roll för en lyckad förändringsprocess, information angående förändring bör utgå från mottagarens förförståelse för att undvika missförstånd samt att mellanchefer har en nyckelroll i den interna kommunikationen. Det går dock ej att dra några generella slutsatser utifrån undersökningen då det inte finns tillräckligt med empiriskt material för att understödja detta.

PostNord is a government owned postal service company in Sweden and Denmark. Peoples’ increased usage of internet has highly affected the use of the postal service. In order to adapt the company to the current competition and efficiency demands, PostNord is modernizing the company. The new model that PostNord is implementing is called the Integrated production model. For the local postal delivery offices, this leads to centralization, integrating new technology and new working methods. The purpose of this master thesis is to examine how these changes affect the employees, how to get support from the employees and how to make the transition as smooth as possible. By studying the implementation in one city, learn from that process and complement with relevant research, PostNord will receive advice on how to make a successful transition. The study also develop a general model for company’s on what steps to take during a implementation to perform a successful transition that considers the employees. The study suggests a few points that should be considered when a change is implemented to get a successful process where the employees are prioritized. Communication and support to the employees are the most important things during the whole process. It is also essential to involve the employees in the process. When finishing the process new technology and new working methods are necessary to keep on adapting and developing.

Denna uppsats har syftat till att framföra olika ledares upplevelse kring handläggarrobotaroch vilka förändringar det medför ur ett organisatoriskt perspektiv i en kommun i Sverige,samt hur ledarskapets roll och funktion sett ut i en sådan organisation. Studiens fokusundersöktes genom frågeställningarna: (1) Hur har ledarrollen i organisationen sett ut underimplementeringen av handläggarrobotar? Och; (2) Hur påverkar implementeringen avhandläggarrobotar den professionella arbetsmiljön? En gruppintervju genomfördes med tvåolika ledare i en kommun i Sverige utifrån en semistrukturerad intervjumall. Materialetanalyserades tematiskt genom en kvalitativ innehållsanalys, där nitton kategorier utvanns ochdessa formades sedan till två teman med två tillhörande förklaringsmodeller: (1)Förändringsresan och (2) Den hierarkiska processkartan. Resultatet visar att ledaren har haften central roll i implementeringen av handläggarrobotar och att denna implementering harpåverkat och förändrat arbetsmiljön. Ledarskapet framställs som ett innovativt ledarskap idenna nya organisation där tekniska strömningar tagit fäste, målbilden verkar blivit merfokuserad kring effektivisering av de verksammas tid och arbetsuppgifter har prioriterats om.

Polismyndigheten har under 2015 påbörjat och ska under 2016 fortsätta undergå en omorganisering. En del av omorganiseringen innefattar att Polismyndigheten skrivit ett fyraårigt kontrakt värderat till 35 miljoner kronor med Prime Public Relations AB med avseende upphandling av strategiska kommunikationstjänster. Studien syftar till att undersöka vad skälen är till att Polismyndigheten har valt att en PR-byrå ska sköta delar av deras kommunikation och vad det hittills fått för konsekvenser. Totalt analyseras 50 artiklar som publicerats under upphandlingstiden i en innehållsanalys för att få en överblick kring olika teman som framkommit. Innehållsanalysen fungerar som ett kvantitativt komplement till två semi-strukturerade intervjuer samt en mailkorrespondens med projektansvarig för samarbetet med Polismyndigheten på Prime. En av intervjuerna hölls med en tidigare presstalesperson för Polismyndigheten som nu är kommunikationskonsult med uppdrag inom bland annat kriskommunikation. Den andra intervjun hölls med ansvarig handläggare för upphandlingen hos Polismyndigheten. En enkät kompletterar materialet med utomstående åsikter kring förändring av förtroendet för polisen i samband med upphandlingen. Tillsammans bidrar metoderna till ett gediget material för fallstudien som blir belyst från olika håll både med hjälp av kvalitativ samt kvantitativ data. Resultaten leder fram till en diskussion kring organisationskommunikation och intern kritik från anställda poliser som en produkt av upphandlingen. Analysen tar även upp de anställdas meningsskapande av den nya kontexten inom myndigheten samt en diskussion om förtroende och huruvida situationen kring upphandlingen skulle kunna ha sköts på ett annat sätt för att undvika negativa konsekvenser.

Föreliggande studie är en kvalitativ studie om personer vilka arbetar inom psykiatrisk vård och deras upplevelse av sitt arbete och sin arbetssituation. För att undersöka detta har fyra personer vilka arbetar med psykiatrisk vård intervjuats i mellan 30 till 50 minuter. Det som sades under intervjuerna är materialet vilket studiens resultat baserats på.         Materialet har bearbetats med hjälp av tematisk analys som genom en sexstegsprocess genererat fyra teman: brist på kommunikation och förståelse, ansvar och kompetens leder till känsla av meningsfullhet, tillfredsställelsen kring att ingen människa är den andra lik och vikten av att ha bra och goda relationer med kollegor.         Slutsatser vilka är möjliga att dra utifrån studiens resultat är att det är påfrestande för personalen att arbeta och leva i tider av förändringar och ovisshet men att det är arbetet med människan som är det centrala kring att personer väljer att arbeta med detta. Det är också möjligt att förstå vikten av hur graden av kontroll spelar in på de anställda och deras mående samt hur socialt stöd i form av goda relationer med kollegor är avgörande för trivsel på arbetsplatsen och hur väl de anställda klarar av att hantera stress och svåra situationer.

Precis som människor påverkas av sin omgivning, påverkas även organisationer av sin omvärld. Vår tids globalisering och den hårda konkurrens som den tillför ställer allt högre krav på organisationerna att förändras i takt med sin omvärld för att överhuvudtaget kunna överleva. Men de krav som kan leda till både organisationsstrukturella och ekonomiska problem behöver inte enbart komma genom press utifrån, utan kan även uppkomma inifrån organisationen.

Uppsatsen har som syfte att försöka ta reda på hur en organisation hanterar den psykosociala arbetsmiljön som uppstår i samband med en omorganisation. Författarna har velat se om det går att urskilja tendenser till hur man bäst hanterar alla de känslor som uppkommer hos de drabbade medarbetarna i samband med en förändringsprocess. Uppsatsen ämnar även att söka svar på hur ledningen uppfattar det känslospektra som utspelar sig hos de medarbetare som utsätts för en organisationsförändring.

Undersökningen som genomförts har haft en abduktiv ansats där datainsamlingen varit kvalitativ i form av en fallstudie. Undersökningsobjektet är Region Stockholm som nyligen genomförde en omorganisering för att bättre kunna harmonisera med ny huvudkund. Författarna har kommit fram till att de ansvariga för Region Stockholms omorganisation har haft en väl förankrad uppfattning av hur de drabbade medarbetarna känt sig under förändringsprocessen. De känslor som de ansvarig beskrivit och i vilket följd de infunnit sig stämmer väl överens med den syntes som skapades som grund för undersökningen.

Världen befinner sig i en ständig förändring och det blir också allt viktigare att hänga med i denna process för att kunna överleva. Detta gäller även för organisationer som växer och krymper, slås samman eller delas upp, läggs ner eller omstruktureras. Därför kan det vara svårt att tänka sig en organisation med samma form genom hela sin existens. En stor sådan förändring kom att inledas av regeringen, där en sammanslagning av Riksförsäkringsverket (RFV) och de allmänna försäkringskassorna kom att utveckla en av landets största statliga myndighet, Försäkringskassan. Denna omorganisering har uppmärksammats i press och media. Det framgår klart och tydligt att organisationen inte lever upp till de villkor vilka enskilda medborgare har rätt att ställa. Rapporter om arbetsmiljö har även visat att pressen har kommit att påverka allt fler medarbetare väldigt hårt. Försäkringskassan har idag genomgått stora förändringar både internt och extern. Det har bland annat utvecklats två nya avdelningar som sköter äranden beroende på svårighetsgrad. Allt fler kontor bemannas med utbildade handläggare, vilket har gjort att många av Försäkringskassans gamla medarbetare har börjat ifrågasätta sina arbetssituationer och var denna omorganisering egentligen är på väg. Mycket har diskuterats om hur denna omorganisering påverkar verksamhetens kunder, men väldigt lite ur medarbetarnas perspektiv. Denna studie kommer därmed att presentera omorganiseringen ur medarbetarnas perspektiv, för att se hur de mår av denna förändring. Studien har genomförts med hjälp av Kübler Ross teori om känslokurvan, Taylors teori om Scientific management samt Morgan Gareths teori om psykiskt fängelse. Studien avgränsar sig till anställda på Försäkringskassans lokala kontor i Stockholm. Det har utförts en deduktiv undersökning med hjälp av litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer från lokala kontor i Stockholm. Dagens situation visar att denna omorganisering som Försäkringskassa har genomfört hittills har skett för fort och saknar en väl genomtänkt handlingsplan. Att medarbetarna byts ut mot elektroniska manuella arbetsrutiner gör att kunden förlorar den direkta kontakten som den hade tidigare. Många av medarbetarna är idag oroliga över vad denna förändring egentligen innebär och hur mycket de ska behöva stå ut med tills den utförs på rätt sätt. Dagens medarbetare på Försäkringskassan känner sig bortglömda i all denna förändring som sker, men hoppas på att organisationens ledare lär sig av sina misstag och tänker en extra gång innan något genomförs.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse ideologi har när politiska beslut tas inom sjukvårdspolitiken, om det går att utläsa en ideologisk tanke bakom beslutsfattande inom hälso- och sjukvårdsnämnden i Västernorrlands region. Undersökningen baseras på protokoll från nämnden under perioden januari 2015 – december 2017, under denna period sker en omorganisering inom specialistvården i Västernorrland, där delar av Sollefteå sjukhus avvecklas och det sker en uppstart av länsövergripande verksamheter istället för tre självstyrande sjukhus. Protokollen analyseras med en kvalitativ textanalys som metod, protokollen studeras även utifrån en idealtypsanalys och materialet som används samlades in på Region Västernorrlands hemsida. Resultatet visade att det gick att påvisa att ideologi kan ha en liten betydelse, även om besluten förefaller tas rent strategiskt för att förbättra den ekonomiska situationen inom Västernorrlands specialistvård. De tendenser som ses i resultatet är att den klassiska socialistiska ideologin har en mindre betydelse och att den tredje vägen inom socialismen utmärker sig starkare i protokollen, liberalismens ideologi går att utläsa från vårdalliansens uttalande och röstning i protokollen. Skillnaden ligger snarare i sakfrågan än mellan de olika partiernas ideologier vilket skulle kunna förklaras av att skillnaden mellan vänsterpartierna och högerpartierna har minskat.

I takt med att samhället utvecklas i form av nya trender, skapas och förändras organisationer. När organisationsförändringar genomförs, påverkas medlemmarna i organisationerna och kulturen som finns mellan dem. Syftet med denna studie var att få en djupare insikt i hur organisationsförändringar och organisationskultur påverkade varandra genom att undersöka en organisation. Studien ser även över applicerbarheten i Scheins teoretiska bidrag vid undersökning av dessa aspekter. Syftet besvarades genom sju semistrukturerade intervjuer med medlemmar ur organisationen, som haft utgångspunkt i en kvalitativ ansats. Resultatet visar på att medarbetarna är de som upprätthåller kulturen. För att medarbetarna ska ha möjlighet att identifiera sig med organisationen, bör ledningen lära sig kulturen av dem och handla utifrån vad organisationen står för. Ledningen bör också kommunicera och involvera medarbetarna i förändringsprocessen för att det ska leda till en framgångsrik förändring. Studien bidrar med en förståelse för hur organisationskultur och organisationsförändring överlappar varandra, vilket kan vara av intresse att undersöka vidare i andra sammanhang.

Studien är utförd som en fallstudie på EAB i Smålandsstenar med syftet och målet att systematiskt demonstrera hur en materialhanteringsprocess kan omorganiseras hos växande företag för att skapa en effektivare process och bidra till bättre arbetsmiljö. För att uppnå det har observationer och intervjuer skett löpande under studien för att skapa ett nuläge att utgå från. Det användes som grund för analysen av nuvarande arbetssätt jämfört med litteraturens teoretiska ideal. Genom analysen togs ett resultat och en lösning fram där en ny lageryta presenteras för att minska avstånden i materialhanteringsprocessen. Arbetssättet till lösningen kan appliceras på olika företag. Genom de minskade avstånden kan både tid, pengar och energi sparas in. Inte minst bidrar det till en bättre arbetsmiljö för medarbetare. Det finns utrymme för vidare forskning inom scanners, informationsflöden, automation och miljöpåverkan.

The aim of the study is to gain an understanding regarding the implementation of New Public Management in the public sector’s human service organizations. New Public Management (NPM) originates from the private sector and began at the early 1980s to permeate the public sector. NPM had a huge breaktrough and currently form many organizational bases and structures in the public sector. The implementation of NPM in public organizations has resulted in various problems. Old structures were demolished to be replaced by new structures, which resulted in a change of circumstances for everyone involved in the organization.   The study has a qualitative approach and was designed as a case study. To obtain empirical material I used semi-structured interviews. I analyzed the empirical material using New Public Management, which is included in the new institutional theory. The result made it visible that public reforms are inevitable. Organizations are dependent on its environment and as the environment change the organization must change with it to survive. The result also showcased the conflict, affected by the reform, in which difficulties with leadership, communication, employees’ involvement and adaptability arose. Preventing these negative effects requires an organization that is structured in a way that advocates change and reforms.

Syftet med denna studie är att är att undersöka upplevelsen av en organisationsförändring och dess påverkan på den psykosociala arbetsmiljön bland förtroendevalda på Kommunal Västra Svealand. Tidigare forskning har visat att den psykosociala arbetsmiljön är känslig för förändringssituationer. Ett flertal delar i den psykosociala arbetsmiljön påverkas av förändringsarbete vilket kan bidra till stress och ohälsa hos de anställda. Uppsatsen utgår från tre modeller för att få en överblick kring hälsan hos de anställda i relation till faktorer i den psykosociala arbetsmiljön, krav-kontrollmodellen, ansträngning -belöningsmodellen samt vitaminmodellen. De tre modellerna har ett flertal likheter men även olikheter vilket diskuteras under uppsatsens gång. Åtta förtroendevalda på Kommunal Västra Svealand har intervjuats för att besvara uppsatsens frågeställningar, vilka bakomliggande faktorer som har bidragit till upplevelsen av organisationsförändringen samt på vilket sätt har de förtroendevaldas psykosociala arbetsmiljö påverkats av organisationsförändringen. I analysen kopplas de teorier som presenteras i teorikapitlet samt de tre modellerna till informanternas svar. Den tematiska analysen har använts för att presentera och analysera materialet utifrån ett antal steg som Hayes (2000, s 176 ff) redogör för. Den tematiska analysen har resulterat i två teman med tillhörande kategorier. Dessa teman namngavs organisationsförändringen och psykosocial arbetsmiljö vilka presenteras i analysen med hjälp av ett flertal citat från de förtroendevalda.  Enligt undersökningen påverkar personliga karaktärsdrag upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön. Därtill är stödet både från ledning och anställda, arbetsbelastning, tidsaspekten, sammanhållning, ledarskap och stressnivån betydande för upplevelsen av förändringsarbete. Vissa delar i den psykosociala arbetsmiljön upplevdes av de förtroendevalda som att de hade förändrats till följd av organisationsförändringen. Arbetsbelastning, sammanhållning i arbetsgrupperna och stressnivån var faktorer som nämndes.

The purpose of this study is to understand the collaboration between the head of unit, coordinators and accommodation supervisors in a residential care homes for children. It also aims to critically analyze how the staff experience the effects of an increased workload which caused the organization to the reorganize. This requires good interaction between the different functions in the organization which is the primary focus of this study. The study analyzes how the reorganization affects collaboration between the professions and examines what effect the organizations’ different functions have on collaboration. The coordinator has a new function in the organization and that involves a new condition that needs to be emphasized. The study is based on seven semi-structured interviews. Theories that have been the basis for the analysis is Lipskys theories of street-level bureaucracy and discretion as well as interaction based on i.a. Danemarks theories. The result of the essay shows that the professions are effected by the increased work overload. They therefor request clearness in their function and role in the organization. Simply the time is not enough and major difficulties occur for the personal to handle the lodge and at the same time have time for the children living there. The reorganization is also an effect of the collaboration between the professions.

Alla typer av organisationer använder sig av budget. Budget är en plan som hjälper till att förutsäga framtiden. I kommuner används budgeten som ett verktyg för att visa kommunens omfattning och inriktning av den verksamhet som de bedriver. Kommuner kan använda sig av olika typer av budgetar som till exempel rambudgetering och behovsbudgetering. Kommuner har olika förutsättningar för att bedriva sin verksamhet utifrån antalet invånare, befolkningsstruktur och geografiskt läge. Resursfördelningen är en viktig del av budgeten i kommuner.Borås stad genomförde en omorganisering som trädde i kraft den första januari 2011. De gick ifrån att vara tio kommundelsnämnder till tre stadsdelsnämnder. För att fördela resurserna till kommundelsnämnderna har de använt sig av en resursfördelningsmodell. Vi ville examinera om arbetet med budgeten eller resursfördelningsmodellen påverkats av omorganiseringen. Vår frågeställning har varit ”På vilket sätt har omorganiseringen i Borås stad påverkat budgetarbetet och resursfördelningsmodellen?” och ”Hur påverkar resursfördelningen, budget och omorganiseringen varandra i Borås stad?”. Syftet med studien har varit att examinera omorganiseringens påverkan på resursfördelningsmodellen och budgetarbetet i Borås stad. För att besvara vår frågeställning har vi valt fallstudie som design med en kvalitativ ansats. Genom den empiriska undersökningen har vi byggt upp analysen och dragit slutsatser.Analysens koppling mellan den teoretiska referensramen och den empiriska undersökningen ledde oss till följande slutsatser:1. Omorganiseringens påverkan på budgetarbetet och resursfördelningsmodellen är begränsad.2. Vi anser att resursfördelningsmodellen fungerar i den nya organisationen eftersom varken den sociala strukturen eller befolkningsstrukturen har förändrats.3. Budgeten och resursfördelningsmodellen har inte påverkat omorganiseringen. Dock har de blivit påverkade utav omorganiseringen.4. Omorganiseringen genomfördes för att de ville centralisera och därigenom skapa rättvisa och likställighet för kommunens invånare.
Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund: Offentlig sektor har under de senaste decennierna genomgått omfattande omorganiseringar och reformer som syftat till att göra den allmänna välfärden mer effektiv. Enligt tidigare forskning har dock dessa reformer inte varit tillräckligt bra anpassade för offentlig sektor. Influenser hämtade från det privata näringslivet har medfört konsekvenser för såväl arbetssätt, de samhälleliga intressena och inte minst medarbetarnas arbetssituation. Med utgångspunkt i denna bakgrund har studien följande problemformulering: Vad anser medarbetare inom offentlig sektor är ett hållbart syn- och arbetssätt och kan det innebära en förening av den offentliga traditionen och influenser från den privata sektorn? Syfte: Syftet med denna studie är att ur ett medarbetarperspektiv utforska innebörden av ett hållbart syn- och arbetssätt inom offentlig sektor samt vart detta tar sin utgångspunkt. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ metod för insamling av empiriskt material. Detta har skett genom 10 semistrukturerade intervjuer med medarbetare som är verksamma inom kommuner och region, geografiskt avgränsat till Västra Götalands län. Resultat och analys: Studiens resultat presenteras genom en tematisering efter fem övergripande områden som författarna identifierat som återkommande i samtalen. Dessa är: effektivisering, styrning, tillit, vikten av att värna om medarbetaren samt förskjutning av arbetsuppgifter. I analysen bekräftas och dementeras studiens resultat av tidigare forskning och här synliggörs därtill förslag till förbättringar ur ett medarbetarperspektiv. Slutsatser: Studien visar att ett hållbart syn- och arbetssätt bland annat inkluderar tillit till medarbetaren, likabehandling och rättvisa med en hög grad av autonomi och professionell logik i arbetssättet. Medarbetare inom offentlig sektor är öppna för arbetssätt som influerats av dess omvärld.
Background: The public sector has during the last decades been transformed by reorganizations and reforms which purpose has been to make the public welfare more efficient. According to earlier research these reforms has not been sufficiently adopted for the public sector. Influences derived from the private sector have had consequences for both the working methods, the social interests and, in particular, the employees' work situation. With that as a starting point, this study will attempt to answer: What does employees within the public sector consider to be a sustainable approach and working methods and can the traditional public sector uniting with influences from the private sector? Purpose: The purpose of this study is to discuss the meaning of a sustainable approach and working methods within the public sector with an employee point of view and where this is based. Method: The study is based on a qualitative method for collecting empirical material. This included 10 semi-structured interviews with employees working in municipalities and regions, geographically bound to Västra Götalands län. Results and analysis: The result of the study will be presented in five headings based on reoccurring themes identified by the authors during the interviews. These are: efficiency, control, trust, value of employees and the shift of assigned working tasks. The analysis both confirms and denies previous research and submits suggestions for improvements from an employee point of view. Conclusions: The study shows that a sustainable approach and working methods include trust in the employee, equal treatment and justice with a high degree of autonomy and professional logic in the working methods. Public sector employees are open to working practices influenced by their outside world.

Abstract Bachelor Thesis Business Administration III, Organization 15 hp, 2FE78E, Linnaeus University of Kalmar, Spring 2021. Authors: Tom Karmfalk & Filippa Olsson Advisor: Olle Duhlin Examinator: Hans Wessblad Title: COVID-19 - A swedish corporate group's nightmare or possibility? ___________________________________________________________________________ Purpose: The purpose of this study is to provide an insight into the leadership within an industry in a highly crisis-affected industry and contribute to insights into the importance of leadership and the impact on crisis management. With support from the qualitative data collection via semi-structured interviews, the study will show how the pandemic has been handled by leaders in Parks and Resorts in a very vulnerable industry, the hospitality industry. Problem formulation: How have leaders in a swedish corporate group in the hospitality industry acted to handle the consequences followed by COVID-19? Method: A case study that deals with the phenomenon of leadership in the COVID-19 crisis in its various forms. Through an inductive approach. The collection of data has taken the form of a qualitative collection method. Conclusion: This study shows the results of how important it is to have good and safe leadership in a crisis, how leaders handle stress and the value of communication for a corporate group striving for a goal. Also a group's forced reorganization because of COVID-19 and how stakeholders can affect a corporation's result during a crisis. Key words: COVID-19, Organization, Leadership, Corporate group, Crisis, Stress, Reorganization, Stakeholders
Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E, Linnéuniversitetet i Kalmar., VT 2021. Författare: Tom Karmfalk & Filippa Olsson Handledare: Olle Duhlin Examinator: Hans Wessblad Titel: COVID-19 - En svensk koncerns mardröm eller möjlighet. ___________________________________________________________________________ Syfte: Syftet med den här studien är att ge en inblick i ledarskap vid en extrem krissituation som COVID-19 och genom den informationen bidra till hur verksamheter ska arbeta med ledarskap och krishantering. Med stöd i den kvalitativa datainsamlingen via semistrukturerade intervjuer, kommer studien visa på hur pandemin hanterats av ledare i Parks and Resorts inom en väldigt utsatt bransch, besöksnäringen. Problemformulering: Hur har ledare i en svensk koncern inom besöksnäringen agerat för att hantera konsekvenserna till följd av COVID-19? Metod: En fallstudie som behandlar fenomenet ledarskap vid krisen COVID-19 i dess olika former. Genom en induktiv ansats. Insamling av data har skett i form av en kvalitativ insamlingsmetod. Slutsats: Den här studien visar resultat på hur viktigt det är med bra och tryggt ledarskap vid en kris, hur ledare hanterar stress och kommunikationens värde för en koncerns strävan efter ett mål. Även en koncerns påtvingade omorganisering av COVID-19 samt hur intressenter kan påverka en verksamhets resultat under en kris. Nyckelord: COVID-19, Organisation, Ledarskap, Koncern, Kris, Stress, Omorganisering, Intressenter

Det finns stora förbättringsmöjligheter inom logistiken i byggbranschen då den idag är väldigt kostsam och innebär många störningar i produktionen. Den logistik som sköts av underentreprenörerna i ett byggprojekt är ofta ej synkroniserad med huvudentreprenörens logistik vilket innebär ytterligare svårigheter. Dålig kommunikationen mellan aktörerna och en relation som karaktäriseras av misstro försvårar en mer integrerad logistik. Denna studie syftar därmed till att undersöka en alternativ lösning där huvudentreprenören övertar underentreprenörens materialansvar. En sådan lösning innebär att huvudentreprenören är ansvarig för all logistik och att underentreprenören utför monteringen. Genom intervjuer med en huvudentreprenör samt flera underentreprenörer och leverantörer har denna studie försökt besvara både hur bygglogistiken och relationen mellan huvudentreprenör och underentreprenör påverkas. I och med ett övertagande av materialansvaret får huvudentreprenören ökad kontroll över logistiken vilket innebär ett större ansvar men även möjligheter att förbättra leveranssäkerheten och att huvudtidplanen följs. Då de hanterar all logistik kan de i högre grad nyttja resurser som t.ex. samlastning via mellanlager och en intern tredjepartlogistiker. Huvudentreprenören kan även ha en tidigare och tydligare kommunikation med leverantören. Underentreprenören får ett minskat ansvar i och med övertagandet och även en minskad kontroll över logistiken vilket leder till att de blir mer beroende av huvudentreprenören. Detta innebär ett ökat samarbete mellan aktörerna och därmed krävs en förbättrad kommunikation. Ett övertagande innebär vidare att huvudentreprenören blir mindre beroende av underentreprenören vilket ökar risken för att underentreprenören ersätts. Den främsta fördelen med ett förändrat materialansvar är enligt studien att byggplatslogistiken förbättras. Svårigheter i övertagandet ligger dels i kulturella normer då det innebär en förändring av underentreprenörens roll i bygglogistiken men även i huvudentreprenörens brist på kunskap om underentreprenörens material. Vidare visar studien att det finns en oro bland aktörerna kring vem som är ansvarig vid problem med materialet och att omorganiseringen kräver en utredningsprocess som avgör om byggnationsfel orsakats av materialfel eller monteringsfel. Sammanfattningsvis visar studien att det finns en stor potential i att huvudentreprenören övertar underentreprenörens materialansvar men för att en sådan omorganisering ska bli lyckad så bör underentreprenören vara involverad i utformandet. Vidare krävs en tydlig ansvarsfördelning, en förbättrad kommunikation och en förståelse för andra aktörers perspektiv. Lyckas aktörerna med detta kan omorganiseringen innebära en effektivare produktion.
In the area of building logistics there are great possibilities for improvement since it is today very costly and entails many disruptions in the production. The logistics handled by the subcontractors are often not synchronized with the logistics of the main contractor which leads to more difficulties. Bad communication between the actors and a relationship characterized by mistrust hinders more integrated logistics. The purpose of this study is to examine an alternative solution where the material responsibility is changed from the subcontractor to the main contractor. Such a solution entails that the main contractor is responsible for all the logistics and that the subcontractor will perform the assembly. Through interviews with a main contractor and several subcontractors and suppliers this study aims to answer both how the building logistics and the relationship between main contractor and subcontractor will be affected. As an effect of the change of material responsibility the main contractor will get a higher level of control over the logistics which results in a bigger responsibility but also the possibility to improve deliverance certainty and that the main time schedule is followed. As a consequence of them handling all the logistics they can to a greater extent utilize resources such as joint loading via storage facilities or an internal third-party logistics provider. The main contractor can have an earlier and more direct communication with the supplier. The subcontractor will have less responsibility as a result of the change but also a lowered control over the logistics which leads to a stronger dependence on the main contractor. This implies an increased cooperation between the actors and thus a demand for an improved communication. The main contractor will become less dependent on the subcontractor and therefore the risk for the subcontractor to be replaced will increase. The main benefit with the change of material responsibility is according to the study that the on-site logistics will improve. Difficulties with the reorganization are partly in cultural norms as it will change the subcontractor’s role in the construction logistics and partly in the main contractor’s lack of knowledge about the subcontractor’s material. The study also shows that there is a worry among the actors about who is responsible when a material problem occurs and the change demands an investigation process to determine whether a construction error is caused by a material or assembly error.  To conclude; this study shows a big potential in the material responsibility changing from the subcontractor to the main contractor but for such a reorganization to be successful the subcontractor should be included in the process of developing the reorganization. Furthermore, this demand a clear division of responsibilities, an improved communication and an understanding for the other actors’ perspective. If the actors succeed with this change of material responsibility it can lead to a more effective production.

Background This thesis was part of the research programme ‘Stress of Conscience and Burnout among Healthcare Personnel in Elderly Care’ at Umeå University. Relationships have been found between stress of conscience, perception of conscience, burnout, and social support. No longitudinal studies investigating these relationships have been performed previously, thus it was not known how these relationships develop over time. Neither was it known how stress of conscience and other phenomena of importance might vary between organisations because no comparative studies have been performed. It seems important to organize the care of older people in such a way that healthcare personnel can stay healthy at their workplace, especially because the aging population is expected to grow. Studies have shown that stress of conscience is associated with the well being of healthcare personnel and the quality of care they provide. In order to develop measures against stress of conscience, it seems important to gain a deeper understanding of the aspects in daily work that can generate troubled conscience among healthcare personnel.   Aim The overall aim of this thesis was to describe, compare, and investigate longitudinal relationships between stress of conscience, perceptions of conscience, burnout, social support and person-centred care among healthcare personnel working in two different organisations for residential care of older people. Furthermore, the aim was to deepen the understanding of some aspects of importance that generate troubled conscience at each of the two organisations. Based on the emerging knowledge from the research programme and the results from studies І and ІІ, important aspects that can generate troubled conscience among healthcare personnel were shown to be working with guidelines and working during times of downsizing and reorganisation. Methods Studies Ι and ΙΙ took quantitative approaches with a longitudinal design (Ι) and a cross-sectional design (ΙΙ), while studies ΙΙΙ and IV were based on a qualitative approach. In study Ι, the participants were healthcare personnel working in an organisation for residential care of older people with a public mode of operation located in a small town in northern Sweden (baseline n = 488, follow-up n = 277). In study ΙΙ, the participants were healthcare personnel working in two different organisations chosen to be as different from each other as possible regarding their characteristics. In this study, an organisation with a private mode of operation and located in a large city in the south of Sweden (n = 98) was compared to the baseline data from the publically run organisation from the small town in study Ι (n = 488). In studies ΙΙΙ (n = 8) and IV (n = 7), the participants were care providers working at the same public organisation (ΙΙΙ) and private organisation (IV) as in studies Ι and ΙΙ. Quantitative data were analysed using partial least square regression with jack-knife approximate t-tests, hierarchical cluster analysis with multiscale bootstrap resampling, descriptive statistics, hypotheses tests, effect size measures, and confidence intervals. Qualitative data were analysed using qualitative content analysis. Results The main results showed that the healthcare personnel reported higher levels of stress of conscience than have been reported in other studies. Perceiving one’s conscience as a burden, having high levels of emotional exhaustion and depersonalisation, and noticing disturbing conflicts between co-workers were positively associated with stress of conscience. Associations between stress of conscience and perceiving one’s conscience as a burden and burnout were similar among healthcare personnel despite the differences in the characteristics of the organisations they worked in. Women reported higher levels of stress of conscience and less social support from their co-workers compared to men. This thesis also provides new insights about how working according to guidelines and during times of downsizing and reorganisation can be burdensome issues for care providers and can generate troubled conscience. An overall understanding of care providers experiences of guidelines in daily work was revealed as struggling to do their best; prioritising between arcane guidelines while keeping the residents’ needs in the foreground.  They described experiences that guidelines were coming from above, were controlling and not sufficiently anchored at their workplace. They also described guidelines as stealing time from residents, colliding with each other, lacking practical use and complicating care, and challenging their judgment. An overall understanding of care providers’ experiences of working  during times of downsizing and reorganisation was revealed as perceiving oneself as pinioned in between current circumstances to provide care and what one’s conscience conveyed. They perceived loss of good management, changed working conditions as exhausting and activating their conscience. They also expressed how they perceived troubled conscience when working conditions decreased the quality of care. Conclusion The results is reflected on in relation to a nursing care model as it seems important to understand the results from a society- and organizational perspective as well as from an individual perspective. The results of the thesis show that it is important to provide healthcare personnel with opportunities to follow and express what their conscience tells them at their workplace in order to buffer the effects of stress of conscience. Support, knowledge, involvement, time, and additional resources are key issues that can help care providers to work more constructively with guidelines in their daily practice. The results show that in times of downsizing and reorganisation it is important to exercise leadership that promotes care providers’ feelings of involvement, security, and togetherness in order to relieve some of the healthcare personnel’s burdensome experiences. An overall understanding of the results is that it seems important to organize the residential care of older people in such a way that registered nurses and leaders are able to be present in healthcare personnel’s daily practice. Healthcare personnel need attendant and supportive leaders who can help them to solve various forms of work-related problems and to help them make priorities in the daily care of residents. This seems important regardless of whether the priorities are between guidelines and residents’ needs or a consequence of an increasingly stressful work environment during times of downsizing and reorganisation. Further studies are needed in order to investigate the importance of gender in relation to stress of conscience and if different kinds of support are needed for women than for men in order to buffer the effects of stress of conscience. Finally, more longitudinal multilevel studies are needed in order to investigate how organisations’ characteristics and organisational changes affect healthcare personnel’s levels of stress of conscience.
Bakgrund Denna avhandling var en del av forskningsprojektet ”Samvetsstress och utbrändhet bland personal inom äldreomsorg”, vid Umeå universitet. Resultat har visat att det finns samband mellan samvetsstress, syn på samvete, utbrändhet och socialt stöd. Inga longitudinella studier som undersöker dessa samband har utförts tidigare och därför är det inte känt hur dessa samband kan utvecklas över tid. Det är inte heller känt hur samvetsstress och andra betydelsefulla fenomen kan variera mellan organisationer eftersom jämförande studier saknas. Det är viktigt att organisera vården av äldre personer på ett sådant sätt att vårdpersonal kan hålla sig friska på sina arbetsplatser, i synnerhet med tanke på att andelen äldre i befolkningen förväntas öka. Studier har visat att samvetsstress är relaterat med vårdpersonalens välbefinnande och kvaliteten på den vård de tillhandahåller. För att utveckla åtgärder mot samvetsstress är det viktigt att få en djupare förståelse om aspekter i det dagliga arbetet som kan generera dåligt samvete hos vårdpersonal. SyfteDet övergripande syftet med avhandlingen var att beskriva, jämföra och undersöka longitudinella samband mellan samvetsstress, syn på samvete, utbrändhet, socialt stöd och personcentrerad vård bland vårdpersonal som arbetar inom två olika organisationer för äldreomsorg. Syftet innefattade även att fördjupa förståelsen av betydelsefulla aspekter som genererar dåligt samvete inom båda organisationerna. Baserat på den framväxande kunskapen från forskningsprogrammet och resultaten från delstudierna І och ІІ framkom det att viktiga aspekter som kan generera dåligt samvete var att arbeta med riktlinjer och att arbeta i tider av nedskärning och omorganisering. Metod Studierna Ι och ΙΙ baseras på kvantitativa metoder, en med longitudinell design (Ι) och en med tvärsnittsstudie design (ΙΙ).  Studierna ΙΙΙ och IV baseras på kvalitativ metod. Deltagarna i delstudie Ι bestod av vårdpersonal som arbetade inom en offentlig organisation för äldreomsorg lokaliserad i en liten stad i norra Sverige (baseline n = 488, uppföljning n = 277). Deltagarna i delstudie ΙΙ var all vårdpersonal som arbetade inom två olika organisationer för äldreomsorg valda att vara så olika varandra som möjligt gällande olika karaktäristika. Den ena organisationen hade privat driftsform och var belägen i en stor stad i södra Sverige (n = 98), baseline data från studie Ι (n = 488) användes beträffande den andra organisationen. Delstudierna ΙΙΙ (n = 8) och IV (n = 7) bestod av vårdpersonal som arbetar inom samma offentliga organisation (ΙΙΙ) och privata organisation (IV) som i delstudierna Ι och ΙΙ. Kvantitativt data analyserades med ‘partiel least squares regression’ och ‘jackknife’ approximativa t-tester, hierarkisk klusteranalys med ‘multiscale bootstrap resampling’, beskrivande statistik, hypotestester, olika effektmått, konfidensintervall. Kvalitativa data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Huvudresultaten visade att vårdpersonal skattade högre nivåer av samvetsstress jämfört med vad som har rapporterats i andra studier. Resultaten visade att uppfatta sitt samvete som en börda, höga nivåer av emotionell utmattning och cynism samt att bevittna störande konflikter mellan medarbetare var positivt korrelerat med samvetsstress. Trots stora skillnader gällande organisationernas karaktäristika var sambanden mellan samvetsstress och att uppfatta sitt samvete som en börda samt utbrändhet samstämmiga. Kvinnor skattade högre nivåer av samvetsstress och mindre socialt stöd från sina arbetskamrater jämfört med män.  Denna avhandling ger också nya insikter om hur arbete i enlighet med riktlinjer och under tider av nedskärningar och omorganisering kan vara en tung börda för vårdpersonal att bära och hur det kan generera dåligt samvete. Den övergripande förståelsen av vårdpersonalens erfarenhet av riktlinjer i det dagliga arbetet visade att vårdpersonalen kämpar för att göra sitt bästa, prioriterar mellan svårbegripliga riktlinjer samtidigt som boendes behov hålls i förgrunden. Vårdpersonalen beskrev hur dom upplevde att riktlinjer kommer från ovan, är kontrollerande och inte tillräckligt förankrade.  De beskrev också hur riktlinjer tar tid från de boende, krockar med varandra, saknar praktisk nytta och komplicerar omvårdnaden samt utmanar det egna omdömet. Den övergripande förståelsen av vårdpersonalens erfarenheter av att arbeta under tider av nedskärningar och omorganisering visade att vårdpersonalen uppfattar sig själv som bakbundna mellan rådande omständigheter att ge omvårdnad och vad deras samvete förmedlar. Vårdpersonalen upplevde sig vara utan gott ledarskap och förändrade arbetsvillkor som utmattande och aktiverade samvetet. Vårdpersonalen uttryckte också hur de fick dåligt samvete när de upplevde att arbetsförhållandena försämrade vårdkvaliteten. Slutsatser Eftersom det förefaller viktigt att förstå resultaten utifrån ett samhälls- och organisationsperspektiv likväl som ur ett individperspektiv utförs reflektioner av resultaten utifrån en omvårdnadsmodell. Resultat i denna avhandling visar att det är viktigt att ge vårdpersonalen möjligheter att på sin arbetsplats följa och uttrycka vad deras samvete säger för att effekterna av samvetsstress ska mildras. Stöd, kunskap, engagemang, tid och övriga resurser är faktorer av betydelse som kan hjälpa vårdpersonal att arbeta mer konstruktivt med riktlinjer i sitt dagliga arbete. Resultaten visar att i tider präglade av nedskärningar och omorganisering är det viktigt med ledarskap som främjar vårdpersonals känslor av engagemang, trygghet och gemenskap för att en del av vårdpersonalens betungande erfarenheter ska kunna lindras. En övergripande förståelse av resultaten är att det förefaller vara av vikt att äldreomsorgen organiseras på ett sådant sätt att sjuksköterskor och chefer har möjlighet att vara tillgängliga i vårdpersonalens dagliga praktiska arbete. Vårdpersonal behöver stödjande och tillgängliga ledare som kan hjälpa till att lösa olika former av arbetsrelaterade problem och att göra prioriteringar i den dagliga omvårdnaden. Detta förefaller vara av vikt oavsett om prioriteringarna är mellan riktlinjer och boendes behov eller en konsekvens av en av en alltmer stressig arbetsmiljö under tider av nedskärningar och omorganisering. Ytterligare studier behövs för att undersöka vikten av genus i relation till samvetsstress och om olika former av stöd behövs för kvinnor och män i syfte att mildra effekterna av samvetsstress. Det behövs fler longitudinella ‘multilevel’ studier för att kunna undersöka hur organisationers karaktäristiska kan påverka vårdpersonalens nivåer av samvetsstress.
Stress of Conscience and Burnout among Healthcare Personnel

Syftet med denna studie var att undersöka samt analysera hur linjechefer uppfattar en centraliserad HR-funktion, då tidigare forskning påvisar att en HR-transformation kan innebära utmaningar. Det har tidigare konstaterats att samspelet mellan linjechefer och HR-funktionen påverkas av omorganiseringen och aktörerna måste inta nya roller samt förvärva nya kunskaper. Tidigare forskning belyser även att det som förefaller effektivt på en övergripande nivå inte alltid upplevs som effektivt för linjecheferna och därmed behöver linjechefernas åsikter beaktas. Studien bidrar till att synliggöra utvecklingsmöjligheter och förhoppningen har varit att HR-center inom en offentlig organisation ska kunna använda resultatet för att generera ett ändamålsenligt stöd. Studien har genomförts inom Falu kommun som nyligen har genomgått en HR-transformation. För att uppnå syftet har en kvalitativ fallstudie med åtta semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet från intervjuerna har sedan analyserats utifrån tidigare forskning inom ämnet för att kunna förstå vad empirin säger i förhållande till teori. Resultatet visar på att en centraliserad HR-funktion skapar en större styrka till organisationen, genom att HR-specialisterna kan utbyta kunskaper med varandra. HR-transformationen medför dock nya tillvägagångssätt för att hantera personalfrågor och linjecheferna saknar den personliga kontakten. Den nya shared service-organisationen som innebär att linecheferna ska kunna söka ett mer specialiserat stöd hos olika HR-funktioner, leder till att linjecheferna har många olika HR-handläggare i olika ärenden. Respondenterna är överens om att detta är en av baksidorna med HR-transformationen och efterfrågar kontakt med en specifik HR-medarbetare. Linjechefernas anställningstid har betydelse för hur omorganiseringen uppfattas. De linjechefer som varit med under HR-transformationen saknar i större utsträckning en HR-medarbetare på plats. För att HR-funktionen ska få en förståelse för linjechefernas arbete behöver de vara mer närvarande ute i organisationen. Till skillnad från tidigare forskning förefaller det dock finnas en tydlig arbetsfördelning och linjecheferna ser personalansvaret som positivt. Sammanfattningsvis uppfattar linjecheferna den centraliserade HR-funktionen som positiv, HR-medarbetarna är kunniga och stöttande i alla personalärenden. Det finns dock utvecklingsmöjligheter att ta i beaktande för att HR-transformationen ska skapa värde och effektivitet för såväl linjechefer som för HR-funktionen.
The purpose of this study was to investigate and analyze how line managers perceive a centralized HR function, as previous research shows that an HR transformation can pose challenges. It has previously been found that the interaction between line managers and the HR function is influenced by the reorganization and the operators must take on new roles and acquire new knowledge. Earlier research also highlights that what seems to be effective at an overall level is not always perceived as effective for the line managers and thus the line managers' views need to be considered. The study contributes to highlighting development opportunities and the hope has been that HR centers within a public organization should be able to use the results to generate appropriate support. The study has been carried out within Falu commune which has recently undergone an HR transformation. To achieve the purpose, a qualitative case study with eight semi-structured interviews has been conducted. The results of the interviews have then been analyzed based on previous research in the subject in order to understand what the empiricism says in relation to theory. The result shows that a centralized HR function creates a greater strength for the organization, because the HR specialists can exchange knowledge with each other. The HR transformation, however, entails new approaches to managing personnel issues and the line managers lack the personal contact. The personal contact does not necessarily mean that there is an HR employee out in the administrations. The new shared service organization, which means that the line managers should be able to apply for a more specialized support from different HR functions, leads to the line managers having many different HR managers in different cases. The respondents agree that this is one of the back sides to the HR transformation and asks for contact with a specific HR employee. The line managers' employment period is important for how the reorganization is perceived. The line managers who participated in the HR transformation lack a HR employee on site to a greater extent. For the HR function to gain an understanding of the work of the line managers, they need to be more present in the organization. However, unlike previous research, it seems that there is a clear division of labor and the line managers see personnel responsibility as positive. To sum up, the line managers perceive the centralized HR function as positive, the HR employees are knowledgeable and supportive in all staff matters. However, there are development opportunities to consider in order for the HR transformation to create value and efficiency for both line managers and for the HR function.

Med utgångspunkt i min konstnärliga praktik behandlar jag begreppet kronotopi; tröskelfenomen, tidrum i relation till kroppar. Tiden tjocknar, laddar rummet och svarar på tidens rörelser. Texten ställer sig frågan hur skillnad kan fördela tid. Jag situerar mig i relation till Laura Marks såkallade haptiskta seende, Jennifer M. Barker om taktilitet samt Deleuze och Merleau-Pontys arbeten om varseblivning, med en förhoppning om att komma närmare en idé om samtidighetens omöjlighet. En samling frågor producerar genomgående språk och texten bär på möjligheten att låta oss befinna oss kvar i vissa tankeobjekt som framskrivs genom tidrummet. Det tankeobjekt som behandlas i texten är föremålet fönster. Fönstret som en tröskel, som en teknik, som ett tillstånd, som en tanke, som en kropp, som ett öga, som en perceptionsgräns, som ett språk, som en dikt, som en bok. Jag önskar sträcka ut våra intima utrymmen genom att försätta oss i ett precist tillstånd, i en förtjockad tid.

The aim of the study was to illustrate how evidence-based praxis is implemented in the police agencies activities with crime prevention work. We asked two questions: a) What actions does the Swedish Police authority take when implementing evidence-based praxis in its operations? and b) What opportunities contra difficulties do the managers, community police officers and teachers at the police institute see with evidence-based praxis? This was investigated through qualitative interviews in order to capture the participants personal opinions and experiences about the subject. Evidence-based policies are practiced through the crime-prevention work that takes place through local cooperations. The role of community police officers constitutes an important strategic role as being cosmopolitan, which ensures that communication between the police and society works, which in turn forms the basis for the crime-prevention work. The result also shows that the police cannot take care of law enforcement on their own initiative; responsibility also rests on individuals, groups and other organizations. We see patterns of a majorly positive attitude within the police, which contradicts previous research. There are not enough evidence-based methods within all working fields of the police, which has emerged as an important factor in order to implement evidence-based praxis. Whilst the police may be positive towards evidence-based methods, they can not solely rely on them. The resources are too lacking in order for the evidence-based praxis to also permeate the police authority's work. In order for the police authority's work to be carried out by evidence-based methods, community police officers need to have a higher status internally. They also need a mandate in the form of being able to make decisions about operative resources. The main contribution of the study´s is that evidence-based praxis needs to be strategically implemented, and the key people who work primarily with evidence-based praxis needs a higher status within the organization.

I denna kandidatuppsats har vi studerat hur nyckelpersoner i internationella omorganiseringar använder sig av strategiska diskurser för att förmedla sina budskap i tryckt press. Syftet har varit att ta reda på hur nyckelpersoner strategiskt utnyttjar rationella eller nationella diskurser vid en internationell sammanslagning och framför allt hur dessa kan kopplas till specifika teman som i sin tur uppmärksammas i den mediala bevakningen. Företaget som valts för undersökningens fallstudie, är fusionen mellan Telia (Sverige) och Sonera (Finland) i slutet av 2002. Studien har genomförts, genom att undersöka tidningsartiklar från en dagstidning och en affärstidning från både Sverige och Finland, under en femårsperiod (2002-2006). Vi har sedan gått igenom dessa artiklar för att finna citat av sammanslagningens nyckelpersoner. Citaten har analyserats och kategoriserats med hjälp av kritisk diskursanalys för att avgöra hur olika personer har använt sig av rationella respektive nationella diskurser och inom vilka teman man kan se olika diskurser. Begreppet diskurs har i denna studie definierats och använts som ett sätt att åberopa och urskilja olika typer av innehållsliga perspektiv i utvalda ämnen. Kritisk diskursanalys var ett lämpligt verktyg för att kunna kartlägga och förstå användandet av olika typer av diskurser. Exempelvis möjliggörs en medveten analys av uttalanden, deras syften i sina ursprungliga sammanhang och hur de kan påverka olika typer av tilltänkta mottagare. Undersökningens resultat visade att de mest uppmärksammade teman vi fann var frågor gällande ägarskap, fördelning av ledningsposter i det nya företaget, samt nedläggningar. Resultaten visade vidare att nyckelpersonernas diskurser och uttryck varierade beroende på vad man hade för roll i företagets fusion. Rationella diskurser användes mest och av flest nyckelpersoner. De som var helt konsekventa i sin rationalitet, och även uttalade sig mest, var de nyckelpersoner som vi kategoriserade som de operativa nyckelpersonerna. Även styrelseledamöter och andra nyckelpersoner nära kärnan av fusionen och organisationen var oftast rationella. De tillfällen där det var tydligast att man använde sig av nationella diskurser var när nedläggningar och fördelningar av ledningsposter diskuterades.  I dessa fall var det fackliga representanter och avgångna nyckelpersoner som använde nationella diskurser mest. Resultaten och analysen visade en tydlig konsekvent hållning i uttalanden från nyckelpersonerna i styrelse och operationell ledning. Därmed är en av slutsatserna att företaget lyckades bra med att hålla en enhetlig rationell diskurs kring ämnen som relaterade till sammanslagningen. Detta tyder på att man hade en tydlig strategi kring hur dessa frågor skulle hanteras.
Aim: To identify the ways in which key actors, in corporate cross-border mergers, make use of strategic discourse in printed media texts. Moreover, we sought to link these discourses to specific themes and issues in order to determine possible patterns. Material and Method: We have made a quantitative (phase 1) and qualitative analysis (phases 2 & 3) of the media coverage of the merger between the companies Telia (Sweden) and Sonera (Finland) in 2002. The study was made through analyzing a number of articles in selected Swedish and Finnish printed media between January 2002 and December 2006. By studying certain themes and issues more closely the motive was to detect how key actors in the company use discursive strategizing methods to maneuver the presentation constructed in the media. The term discourse has in this study, essentially been defined as a framework in which key actors are able to draw on certain content specific perspectives and themes in order to deliver a certain point of view. Critical discourse analysis is therefore an important tool in order to identify the different messages within these discourses. In processing the results with critical discourse analysis, we have tried to explain how the key actors in the merger, have used these discourses to mobilize and highlight certain issues. Main Results: Based on the results of our research, the issues that were given the most attention in the media coverage were ownership, corporate governance in the merged company as well as shutdowns. Our main conclusion was that different actors used different discourse strategies to mobilize these three issues. Subsequently, the results show that rational discourses were most frequently used. Thus, actors with operational responsibilities, within the merged company, maintained a consistency in keeping to rational discourses. This was true regardless of background and theme. In contrast, national discourses were primarily maintained by union representatives and by former members of the board or other former leaders within the company. These national discourses could primarily be linked to discussions about corporate governance and shutdowns. Finally, this study proves that the key actors within the new merged company used rational discourses consistently. Our conclusion of this is that it is the result of successful strategizing on how these issues were mobilized within the company.

This thesis aims to analyse the problems concerning the reorganization of the Swedish consulary system, which took place right after the Swedish entry in the European Union in 1995. This thesis shows the underlying debate in the Parliament before the changes. It also discusses which factors caused the reorganisation.

My work focuses on the Swedish consulary representation in Spain which exist of an embassy in Madrid and 20 underlying honorary consulates. The consulates are not foreign authorities but are still handeling a lot of cases as an govenmental authority. This add to the fact that the assignment as an consul is unpaid makes the case with the honorary consulates even more complex.

The thesis analyses the problems with the implementaty chain and it also sees to the consul´s role. The consul works as a burecrate right under the Embassay, which in their turn works under the Foreign Affair departement (UD) in Stockholm. The role is quite complex and has to be seen in both a top- down and an bottom- up perspective, taking consideration to the local conditions.

Threw a metod of interviews and empirical research is my intention to analyse the role of the counsul, the power of the authorities and the legitimacy of the consulary activities with the help of theories from Michael Lipsky’s Street- Level bureaucracy, Guy Peter’s management thinking and Max Weber’s legitimacy thoughts.

The result of the analysis indicates that there are some problems with the Swedish consulary activities of today. The system is not a long- term solution and it has to be rechanged to be both effective and durable. The opinions of the future consulary system are diverging and they suggest different courses of development even though most of the involved proclaims that a changing is needed in one way or another.