Academic literature on the topic 'Omvårdnad och litteraturstudie'

Bakgrund: Tidigare forskning beskriver hur utvecklingen av patientens delaktighet har förändrats. Det finns lagar som styr patientens rätt till delaktighet och att ansvaret ligger hos sjuksköterskan att möjliggöra detta. Möjligheterna grundas i en vårdrelation och kommunikation. Vårdrelationen skapar ömsesidighet mellan sjuksköterskor och patienter som grundas på respekt för varje roll. Sjuksköterskor förstår att vara lyhörda i samtal med patienten framhäver intresse hos patienten och därmed växer viljan att vara delaktig. Sjuksköterskor anser att kommunikationen skapar förutsättningar för att förstå patienters behov och begär. Sjuksköterskor beskriver att en del patienter inte hade intresse av att vara delaktiga eftersom de inte accepterar diagnosen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av delaktighet i omvårdnad av sjuksköterskor. Metod: En litteraturstudie enligt Evans beskrivande syntes där 10 kvalitativa artiklar har använts. Resultat: Det identifierades två teman och fem subteman i resultatet. Det första temat var Möjligheter för patienters delaktighet med subteman Informationens betydelse, Relation till sjuksköterska och Anhörigas stöd. Det andra temat var Hinder för patienters delaktighet med subteman Tidsbrist och Bristande kommunikation. Slutsats: Patienterna upplevde att det var viktigt att vara delaktig och bli sedd av sjuksköterskorna. Patienterna var tacksamma för anhörigas stöd. Nyckelord: Delaktighet, information, kommunikation, omvårdnad, relation, tidsbrist
Background: Previous research describes how the development of patient participation has changed. There are laws governing patients' right to participation and responsibility lies with the nurse to make this possible. The opportunities are based on a care relationship and communication. The care relationship created reciprocity between nurses and patients based on respect. They understood that being responsive to conversations with the patient highlighted interest and the desire to be involved grew. Nurses believed that communication creates the conditions for understanding patients' needs and desires. They perceived that some patients had no interest in being involved if they did not accept the diagnosis. Purpose: To describe patients' experiences of participation in nursing by nurses. Method: A systematic literature study with description synthesized for 10 qualitative articles. Results: Two themes and five sub-themes were identified in the result. The first theme was Opportunities with subthemes the Importance of Information, Relationship with Nurse and Relatives. The second theme was Obstacle with sub-themes Time constraints and Lack of Communication. Conclusion: The patients felt it was important to be involved and be seen by the nurses. Patients were grateful for the support of relatives. Keywords: Communication, information, lack of time, nursing, participation, relation

Med en allt äldre befolkning ökar insjuknandet i demenssjukdomar och allt tyder på en fortsatt kraftig ökning. Symtom som uppstår vid demens påverkar individen fysiskt, psykiskt och socialt. Det finns inget botemedel mot demenssjukdom men det finns läkemedel som lindrar symtom. Humor har visat sig vara användbart inom omvårdnaden för sjuksköterskor och patienter. Studiens syfte var att belysa humorns betydelse vid demenssjukdom, ur de demenssjukas, informella och formella vårdgivares perspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet grundades på tolv resultatartiklar varav nio var kvalitativa och tre var kvantitativa. Resultatet visade på att humor i omvårdnad vid demens kan bevara vårdtagarens unika människovärde. Genom att stärka kommunikationen och relationen mellan demenssjuk och vårdare, främjas positiva känslor för både de med demens och deras vårdare, underlättar anpassningen till den nya situationen som demens innebär för de med demens och deras vårdare och lyfter fram det personliga och individuella. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal kan använda humor i omvårdnaden av patienter med demens. Det behövs dock ytterligare forskning inom området som kan ligga till grund för utbildning och användning av humor i vårdandet av personer med demenssjukdom.
With an aging population, the onset of dementia is increasing and all indicates a continued significant increase. Symptoms that occur in dementia affect the individual physically, psychologically and socially. There is no cure for dementia but there are medicines that relieve symptoms. Humor has proved useful in nursing care for nurses and patients. The purpose of the study was to highlight the importance of humor in dementia, from the perspective of individuals living with dementia, informal caregivers and formal caregivers. The method was a literature study where the result was based on twelve articles, of which nine qualitative and three quantitative. The result showed that humor in nursing in dementia can preserve the healthcare provider's unique human dignity. By strengthening communication and the relationship between dementia and caregivers, promoting positive feelings for both those with dementia and their caregivers, facilitates the adaptation to the new situation that dementia imply for those with dementia and their caregivers and highlighting the personal and individual. Nurses and other healthcare professionals can use humor in nursing patients with dementia. However, further research is needed in the area that can be used as a basis for education and use of humor in the care of people with dementia.

Syftet med den här studien var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva den perioperativa omvårdnaden ur patienters och operationssjuksköterskors perspektiv. Metoden var en beskri-vande litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativ studier som publicerats de senaste 10 åren. Artiklarna söktes i databaserna: Academic Search Elite, Medline och Chinal. Studierna var från hela världen bland annat Australien, England samt Europa. Resultatet av föreliggande studie visade att när patienten och operationssjuksköterskan tillsammans planerade, genom-förde och utvärderade omvårdnaden runt omkring operation skapades en relation och det bil-dades en sammanhängande helhet. Patienten upplevde trygghet, säkerhet och kände sig synlig och behandlad med respekt när samma operationssjuksköterska hade ansvar för omvårdnaden i det perioperativa förloppet. Operationssjuksköterskorna upplevde tillfredsställelse och ut-veckling i sitt yrke.

The aim of this study was, based on scientific literature to describe the perioperative care from the perspective of the patient and the operating room nurse. The method was a descrip-tive literary study using qualitative and quantities studies published during the last 10 years. The article search was carried out in the following medical databases: Academic Search Elite, Medline and Chinal. The studies are from countries all over the world such as Australia, Eng-land and Finland. The result of this study shows that a continuous care is formed when the patient and the operating room nurse cooperate in the planning, carrying out and evaluation of the patients care in connection with an operation. The care is experienced as comforting and secure when the same operating room nurse cares for the patient before, during and after the operation. The patient also feels that they are seen and treated with respect. The operating room nurse experiences satisfaction and personal development in her profession.

Bakgrund: Patienternas beskrivning av andlighet samt behovet av andlig och existentiell omvårdnad är varierad. Vissa patienter kopplar samman begreppet andlighet med religion medan andra patienter anser det vara något unikt, innefattande människans existens och meningen med livet. Patienterna kommer i kontakt med sin inre andlighet vid svår sjukdom då existentiella tankar och frågor uppstår, i dessa situationer ligger vikten i att bli bemötta med närvaro och förståelse. Det finns dock patienter vilka inte anser det ligga i sjuksköterskors ansvar att erbjuda andlig och existentiell omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av andlig och existentiell omvårdnad. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Elva kvalitativa artiklar ur ett sjuksköterskeperspektiv analyserades och presenterades i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i två teman; Begränsade möjligheter och Betydelsen av relationer, följt av fyra subteman där sjuksköterskornas upplevelser av fenomenet beskrevs. Sjuksköterskorna beskrev att det var energikrävande att utföra existentiella samtal samt att de var rädda att göra fel på grund av otillräcklig kunskap. Tid var en bristande resurs då sjuksköterskorna upplevde en hög arbetsbelastning. De uttryckte att ett genuint intresse samt ett öppet sinne var en förutsättning för att kunna bemöta patienternas andliga behov. Sjuksköterskorna beskrev även att närvaro och fysisk beröring ingick i den andliga och existentiella omvårdnaden, dessutom bedrevs denna omvårdnad ibland utan ord. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskorna hade både positiva och negativa upplevelser av andlig och existentiell omvårdnad. Viljan fanns ändå att vårda människan ur ett helhetsperspektiv där det ansågs viktigt att vara lyhörd och närvarande. Ibland upplevdes det finnas brister på resurser och kunskap vilket ledde till känslan av otillräcklighet, därav tillgodosågs inte alltid det andliga behovet av sjuksköterskorna.
Background: The patients description about spirituality and the need of spiritual and existential care are varied. Some patients connect the concept spirituality with religion while other patients consider it to be something unique, comprising the existential about being a human and the meening of life. The patients get in touch with their internal spirituality in severe disease when the upcome of existential thoughts and questions appear, in these situations the importance lies in beeing met with presence and understanding. Though, there are patients that doesn´t consider it to be nurses responsability to provide spiritual and existential care. Aim: To describe the nurses experiences about spiritual and existential care. Method: Qualitative literature study with descriptive synthesis. Eleven qualitative articles from a nurse perspective were analysed and presented in the result of the master thesis. Result: The analysis resulted in two themes; Limited possibilities and the importance of relationships, followed by four subthemes describing nurses experiences of the phenomenom. The nurses described it energy-consuming performing existential conversations and that the nurses worried about doing it wrong due the lack of skills. The nurses experienced that time were a lack of resource because of the high workload. The nurses felt that a genuine interest and an open mind were the basis to meet the patients spiritual needs. The nurses described presence and physical touch, being a part of the spiritual and existential care, this nursing could also be performed without words. Conclusion: It appeared that the nurse hade both positive and negative experiences about spiritual and existential care. Allthough there was a willingness of caring for the human from a holistic perpspective where the importance lay in sensitivity and presence. Sometimes there were shortcomings current resources and knowledge which led to feelings about inadequacy, thereof the nurse couldn´t allways cater for the spiritual need.

Stroke drabbar varje år ca 25 000-30 000 människor i Sverige och är den tredjevanligaste dödsorsaken. Det är ofta förödande att drabbas, både för patienten ochför de anhöriga. Som sjuksköterska bidrar man med stöd och har en betydande rollunder rehabiliteringstiden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysade strokedrabbades situation och undersöka hur dessa patienter kan stödjas.Frågeställningarna var: Hur upplever en patient som drabbats av stroke sinsituation ca ett år efter insjuknandet? På vilket sätt kan sjuksköterskan undervårdtiden bemöta och stödja patienter som drabbats av stroke? Metod:Litteraturstudien bygger på nio kvalitativa studier och en som är kombineradkvalitativ och kvantitativ. Resultat: Resultatet redovisas utifrån frågeställningarnaoch delas in i underkategorier och teman.
Stroke strikes around 25 000-30 000 people in Sweden every year and it is thethird most common cause of death. It is usually devastating, both for the patientand the relatives. As a nurse you contribute with support and you have animportant role during the time of rehabilitation. Purpose of this study was toilluminate the situation of a patient hit by a stroke and to investigate how thesepatients can be supported. Questions were: How does a patient hit by a strokeexperience his situation approximately one year after the event. In witch way canthe nurse support and meet the patient during the stay at the hospital? Method:This literature review was based on nine qualitative studies and one study thatcombine qualitative and quantitative methods. Result: The result is presented onthe basis of the questions and is divided into subcategories and themes.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av god omvårdnad, inom EU och Norden, given av sjuksköterskor verksamma på avdelningar inom somatisk vård. Återkommande upplevelser i de granskade artiklarna identifierades och blev fyra huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna var: kommunikation, sjuksköterska, patient och miljö. Det har funnits många gemensamma faktorer, som var viktiga för att patienten skulle uppleva god omvårdnad. För att kunna uppleva god omvårdnad krävdes bl a: patientorienterad och individuell kommunikation, att sjuksköterskan skulle ha en vårdande ansats samt vara observant och förutseende, inneha egenskaper såsom empati, humor, kompetens samt att se patienten som en unik individ delaktig i omvårdnadssituationen. Resultatet kunde kopplas till Watson tio omvårdnads- faktorer.
The aim of this study was to illustrate patients' experience of good care, in EU and the Nordic countries, given to them by nurses working at somatic wards. Recurrent view in the result of the scrutinizing articles was identified and categorized into four head categories with subcategories. The head categories were: communication, nurse, patient and environment. Many common factors, which were important for patients’ to experience good care, were identified. To be able to experience good care the following has to be involved: patient orientated and individual communication, the nurse had a willing to care and that she was observant and predicted of care, she should have qualities like empathy, sense of humour, competence for the patient to be seen as a unique individual and be able to participate in his own care. The results then could be connected to Watson's ten factors of mening.

Syftet var att beskriva framgångsfaktorer vid implementering av riktlinjer på sjukhusavdelningar. Metoden var en litteraturstudie där 9-stegsmodellen av Polit och Beck (2017) följdes. Databaser som användes var Cinahl och PubMed. Resultatet baserades på 12 vetenskapliga artiklar varav 7 var kvalitativa artiklar, 4 mixad metod och 1 kvantitativ. Resultat: Fyra kategorier av framgångsfaktorer vid implementering: (1) Att involvera alla berörda parter, (2) Ledaren, (3) Implementeringsprocess innehåll och potential, (4) Kommunikation och lärande. Slutsats: Genom denna studie gick det inte att avgöra vilken eller vilka faktorer som var de viktigaste. En förutsättning var att alla berörda parter var involverade, förstod interventionen, vad som förväntades av var och en samt att utbildning eller information gavs inför implementeringen. En fördel var om interventionen kunde anpassas till kontexten, för att stärka personalens engagemang och känsla av meningsfullhet samt att skräddarsy implementeringen. Att samarbeta och kommunicera stärkte både personal och implementeringen.

Introduktion: Alla patienter oavsett ålder och hälsohistoria, riskerar att utveckla trycksår i samband med kirurgiska ingrepp. Vårdskador sker dagligen i vården och patienter som genomgår kirurgi, har hög prevalens för tryckskador. Den vanligast förekommande skadan är trycksår och så många som var 7:e patient drabbas. Syftet med studien var att undersöka operationssjuksköterskans trycksårspreventiva omvårdnadsinterventioner och dess evidens i samband med patientens perioperativa omvårdnad. Metod: En integrerad litteraturstudie valdes och genom databaserna CINAHL, PubMed och Cochrane söktes vetenskapliga studier. Sökningen genomfördes med sökord anpassade efter studiens syfte. Totalt 212 artiklar hittades, som efter urval och granskning resulterade i 16 artiklar. Fyra artiklar framtogs med manuella sökningar. Artiklarnas kvalitet granskades med granskningsmallar och artiklarnas evidens värderades utifrån samma modell som använts i EPUAP:s riktlinjer för trycksårsprevention. Resultat: Resultatet beskriver de evidensbaserade omvårdnadsinterventioner som operationssjuksköterskan använder förebyggande mot trycksår i den perioperativa vården. Tio interventioner och dess evidens identifierades, vilka bildade tre teman; planera kroppens vård, lägga kroppen tillrätta och skydda kroppen. Konklusion: Operationssjuksköterskan planerar patientens vård, lägger tillrätta och skyddar patientens kropp, med syfte att minimera de yttre riskfaktorernas negativa inverkan och därmed minska risken för trycksår.