Academic literature on the topic 'Omvårdnadsåtgärd och Sjuksköterska'

Bakgrund: Munhälsan är en viktig grundläggande del i individens hälsa och välbefinnande. Regelbunden munhygien ger en bättre självkänsla samt god livskvalité oavsett ålder eller kön. Inom hälso- och sjukvården stöter sjuksköterskan på många som är i behov av stöd gällande munvård. Konsekvenserna av utebliven munvård kan vara vårdskador, sjukdomar och onödigt lidande som kan hota patientsäkerheten. Trots att munvård är en viktig grundläggande del i omvårdnadsarbetet påvisas det att sjuksköterskans följsamhet rådande munvård uteblir av olika skäl. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som kan medföra utebliven munvård hos patienter inom hälso- och sjukvården ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien genomfördes som integrerad litteraturstudie med en induktiv ansats och inkluderade studier med kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod. Tolkningen av analysen utfördes manifest med latenta inslag. Resultat: Föreliggande studies resultat belyser olika faktorer som kan medföra utebliven munvård hos patienter inom hälso- och sjukvården. Faktorerna som framkom är sjuksköterskans okunskaper, organisationens kultur, sjuksköterskans attityder och resursbrist Slutsats: Sjuksköterskan saknar formell kompetens och behöver utbildning inom munvård då detta är en försummad omvårdnadsåtgärd. Framtida forskning behöver uppmärksamma området samt utökas då munvård är ett grundläggande omvårdnadsbehov som behöver prioriteras bättre inom hälso- och sjukvården. Tandvården bör på sikt ses som en integrerad del av hälso- och sjukvården för att bibehålla det hälsofrämjande arbetet.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn är ett ökande problem både globalt och i Sverige. De främsta orsakerna är ett ökat intag av energirika livsmedel samt minskad fysisk aktivitet med en ökad risk för följdsjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid övervikt och fetma bland barn samt beskriva den inkluderade litteraturens datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie som granskat tio vetenskapliga artiklar, fem med kvalitativ ansats samt fem med kvantitativ ansats. Huvudresultat: Rådgivande samtal mellan sjuksköterskor och överviktiga eller feta barn och/eller deras föräldrar presenteras under två rubriker. I den ena beskrivs rådgivande samtal gällande kost och måltidsmönster där sjuksköterskorna menar att kostrådgivning är en viktig del i deras arbete med övervikt och fetma bland barn. I den andra rubriken beskrivs rådgivande samtal som uppmuntrar till ökad fysisk aktivitet och ett minskat stillasittande hos barnen. Sjuksköterskors samverkan med barnens föräldrar beskrivs som en av de viktigaste delarna i deras omvårdnadsarbete. Som stöd i omvårdnadsåtgärderna använder sig sjuksköterskorna av hjälpmedel, instrument och resurser i form av andra professioner. Slutsats: Sjuksköterskornas främsta uppgift är att informera, motivera och genomföra omvårdnadsåtgärder i samverkan med barnen och deras föräldrar som på sikt ger dem förmågan att genomföra omvårdnadsåtgärderna på egen hand. Fokus bör framförallt ligga på samverkan med föräldrarna då inget barn bör hållas ansvarig för dessa beteendeförändringar.
Background: Overweight and obesity among children is a growing problem both globally and in Sweden. The main reasons being an increased intake of energy dense foods and reduced physical activity with an increased risk of complications such as diabetes and cardiovascular disease. Aim: To describe the nurses nursing interventions in overweight and obesity among children and to describe the data collecting methods of the included literature. Method: A descriptive literature study that includes ten articles, five with a qualitative approach and five with a quantitative approach. Main result: Counseling sessions between nurses and overweight or obese children and/or their parents are presented under two headings. Under the first heading counseling regarding diet and meal patterns are described. The nurses believe that diet counseling is an important part of their work with overweight and obesity among children. The second heading describes counseling sessions where the nurses encourage increased physical activity and reduced sedentary behavior among the children. The nurses interaction with the children's parents is described as one of the most important parts of the nursing interventions. To support the nursing interventions aids, instruments and resources in the form of other professions are used by the nurses. Conclusion: In collaboration with children and their parents the nurses primary mission is to inform, motivate and implement nursing interventions. Ultimately this gives the families the ability to implement nursing actions on their own. The focus should primarily be on the interaction with the parents as no child should be held responsible for these behavioral changes.

Bakgrund : Inom omvårdnad ska människan ses ur ett helhetsperspektiv. Sjuksköterskans ansvar är inte bara att ge patienten omvårdnad, utan också att inkludera nära närstående. Enligt anknytningsteorin behöver varje person känna trygghet från varandra. Inom palliativ vård ställs behovet av trygghet på sin spets på grund av krisen det innebär för patienter att förlora sina liv och ur anknytningsperspektiv för både patient och närstående att förlora varandra. Hur kan dessa behov tillgodoses genom omvårdnad? Syfte: Syftet var att redovisa forskningsläget över omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan inom palliativ vård kan utföra för att stödja patienter och närstående som förlorar en anknytningsperson Metod: En litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar som samlades in via databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna har systematiskt analyserats och sedan sammanställts i resultatet. Resultat: Omvårdnadsåtgärderna delades in i fyra kategorier: att skapa trygghet, att involvera och informera, att se individen, att främja en trygg miljö. Åtgärderna innebär exempelvis att vara tillgänglig, att hålla löften, att förstå de faktorer som ligger bakom hur individen kan tänkas hantera sorgen, att inkludera patient och närstående, att föra en god kommunikation, att visa empati. Slutsats: Studien visade att sjuksköterskan bland annat behöver ha fördjupad kunskap om på vilka sätt individuella faktorer kan komma att spela in i hur patienter och närstående hanterar förlusten av en anknytningsperson, för att kunna anpassa omvårdnadsåtgärderna.
Background: Nursing suggests a holistic perspective on human beings meaning that the patients’ needs aren´t only physical but also social, existential and emotional. The nurse's responsibility is not only to provide nursing care to the patient, but also to include close relatives. According to attachment theory every person needs perceived feelings of security from one another. In palliative care the needs of emotional support will appear even more evident because of the crisis it means for patients to lose their lives and according to the attachment theory for both patient and relatives to lose one another. How can these needs be met through nursing? Aim: The aim was to report the state of research on nursing activities in palliative care that will provide support to patients and relatives, in the process of losing an attachment figure. Method: A literature review based on 14 articles collected through the databases PubMed and Cinahl. The articles have been systematically analyzed and then compiled in the result. Results: The nursing care activities were divided into four categories: to create security, involve and inform, see the individual and promote a safe environment. For example, the nursing care activities include being available, keeping promises, understanding the factors behind the individual’s ability to deal with grief, to include the patients and relatives, promote good communication and show empathy. Conclusion: The study shows that nurses is needs in- depth knowledge on individual factors that will affect how patients and relatives manage the loss of an attachment figure.

Sammanfattning Bakgrund: Vård och omsorg i hemmet ökar i allt större utsträckning, detta i sin tur medför utmaningar för sjuksköterskans beslutsfattande för individer som vårdas i hemmet. Det digitala beslutstödet finns framtaget för att underlätta för sjuksköterskans beslutsfattande om vilka omvårdnadsåtgärder som behöver vidtas. Genom att studera sjuksköterskors erfarenheter av att använda digitalt beslutsstöd, kan detta resultera till vidare utveckling och förbättring kring sjuksköterskors kännedom, förståelse och kunskap för hur digitalt beslutsstöd kan främja omvårdnadsarbetet inom hemsjukvården.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda digitalt beslutsstöd inom hemsjukvården. Metod: Studiens valda metod var en allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017). Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar totalt, sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och två artiklar med mixad metod. I de två artiklar inkluderades kvalitativa delarna av artiklarnas resultat i studien. Dataanalysen genomfördes i enighet med Fribergs (2017) analyssteg. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre teman: organisatoriska förutsättningar, tekniska förutsättningar och sjuksköterskans förutsättningar. De organisatoriska och tekniska förutsättningarna bestod av två subteman vardera:  förtroende, information, support och teknisk utformning. I resultatet framkom sjuksköterskors erfarenheter av att använda digitalt beslutstöd inom hemsjukvården som positiva och negativa förutsättningar för användandet. Slutsats: En återkommande erfarenhet som sjuksköterskor hade var att förutsättningarna för användandet av digitalt beslutstöd utgjorde ett hinder i sjuksköterskors dagliga omvårdnadsarbete. Studien redovisar även att sjuksköterskor finner en betydelsefull roll, därav behöver sjuksköterskans förutsättningar för digitalt beslutstöd utformas efter sjuksköterskors behov.

Bakgrund: Tidigare forskning visade att ett kirurgiskt ingrepp är en stressfylld upplevelse både fysiskt och psykiskt eftersom kroppens integritet hotas. Preoperativ oro var ett vanligt problem vid elektiv kirurgi. Omvårdnad var ett stöd till medicinsk behandling t.ex. genom information som minskar patientens oro och ängslan samt ökar patientens tolerans för smärta. Syftet: Var att beskriva vad patienterna är oroliga för inför elektiv kirurgi samt ge kunskap i vad sjuksköterskan omvårdnadsmässigt kan göra för att minska oron inför elektiv kirurgi. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på fyra kvalitativa och 16 kvantitativa artiklar från år 2001-2008. De sökord som användes var Anaesthesia, Anxiety, Nursing, Preoperative, Presurgery och Surgery. Resultat: Fyra centrala fynd framkom; orosmoment, information, musik och akupunktur/ akupressur/värme. Separation från familjen, funktionsoduglighet, att förlora sin självständighet, rädsla för kirurgi och död var alla faktorer som triggar symtom på preoperativ oro. Resultatet visade att musik kan minska oron signifikant. Den omvårdnadsåtgärden kunde tillämpas på flera olika sätt och har visat sig effektiv oavsett vilken musik patienten lyssnar på. Information var viktigt och det bästa var om den individanpassas.

Background: Previous research has shown that a surgical operation means a lot of stress both physically and mentally since the human integrity is threatened. Preoperative anxiety was a common problem at elective surgery. Caring was a support to medical treatment for example information that decreases the patient anxiety and increases the tolerance for pain. Aim: The aim of the research was to describe the preoperative anxiety in elective surgery and to give knowledge in what the nurse can do to decrease this anxiety. Method: Descriptive literature review based on four qualitative and 16 quantitative articles from year 2001-2008. The searching words that was used was Anaesthesia, Anxiety, Nursing, Preoperative, Presurgery and Surgery. Findings: Four central categories emerged; things patients worries about, information, music and acupuncture/acupressure/heat. Being separated from the family, incapacitation, loss of independence, fear of surgery and death were all things that contribute to preoperative anxiety. The findings showed that music can decrease the anxiety significantly. It can be carried out in different ways and has shown to be effective irrespective of what music the patient is listening to. Information was important and the best thing if it´s adapted to the individual.

Bakgrund: Malnutrition är vanligt hos patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Malnutrition hos patienter med KOL kan orsaka nedsatt immunförsvar, ökad dyspné, minskad livskvalité samt att KOL-sjukdomen riskerar att öka i allvarlighetsgrad samt ha ett snabbare sjukdomsförlopp. År 2030 bedöms KOL vara den tredje vanligaste sjukdomen i världen. Därför är det viktigt som sjuksköterska att ha kunskap i vilka omvårdnadsåtgärder som kan användas vid malnutrition hos KOL-patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa KOL-patienters upplevda problem vid nutrition samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta vid malnutrition. Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det fanns många olika problem som KOL-patienter upplevde i samband med nutrition. Dessa faktorer kunde vara både fysiska och psykiska. Sjuksköterskan kunde som omvårdnadsåtgärd upprätta kontakt med dietist för individuella råd och åtgärder till patienten. Som sjuksköterska var den stödjande samt kunskapsförmedlande rollen viktig, likväl att ge egenvårdsråd utifrån patientens önskemål samt förutsättningar. Slutsats: Den problematik som KOL-patienter upplevde i relation till nutrition var individuell. Nutrition hos KOL-patienter var ett komplext område då det innefattade både fysiska och psykiska bekymmer. Det är viktigt att sjuksköterskan arbetar personcentrerat vid vård av KOL-patienter då patienterna upplever olika problemområden i samband med nutrition, detta för att ge en god och säker vård.
Background: Malnutrition is common in patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Malnutrition in patients with COPD can cause impaired immune system, increased dyspnoea, decreased quality of life, and the COPD risk being increased in severity as well as having a faster disease course. In 2030, COPD is estimated to be the third most common disease in the world. Therefore, it is important as a nurse to have knowledge of which nurse care can be used in malnutrition in COPD patients. Aim: The aim of this literature review was to compile COPD patients' perceived problems with nutrition and what nurse care the nurse can take in malnutrition. Method: A literature review based on 15 scientific articles. Results: There were problems that occur for COPD patients that were caused according to their nutrition. These conditions could be both physical and psychological. The nurse could seek advice from a dietician to be informed of the best solution regarding nutritional needs of the patient. As a nurse it was important to pass on knowledge and give support to the patient whilst also advising on selfcare according to the patient's current condition and preferences. Conclusion: The variety of nutritional problems COPD patients face were highly individual and are therefore a complex subject as the effects are both physical and psychological. In general, the nurse should work closely with the patient as there can be nutrition related problems and in doing so, ensures appropriate and safe care.

Syftet är att undersöka allmän sjuksköterskans upplevelse av möjligheter och förutsättningar att arbeta efter generella omvårdnadsåtgärder och givna lokala riktlinjer, exemplifierat inom postoperativ omvårdnad. Datainsamling gjordes genom semi- strukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor delaktiga som arbetar inom kirurgisk verksamhet. Analys av insamlat material genomfördes med hjälp av innehållsanalys. Ett flertal hinder samt förutsättningar för att kunna arbeta utifrån vetenskaplig kunskap kunde identifieras. Upplevda hinder var bland annat tidsbrist, dåligt uppdaterade riktlinjer och ostrukturerad integrering av ny kunskap. Studien skapar en förståelse för hur viktiga funna faktorer är för ett vetenskapligt baserat arbete
The aim of this study was to investigate nurses' experiences of the possibilities and conditions required in order to practice nursing care according to local and general nursing guidelines, exemplified within postoperative care. Data collection was preformed through six semi- structured interviews with nurses working within a surgery speciality. The analysis of the interviews was made by using content analysis. Several barriers and required conditions to work on the basis of scientific knowledge could be identified. Barriers that were experienced included the lack of time, poorly updated guidelines and unstructured integration of new knowledge.This creates an understanding of how important these found scientific factors are for a work based on scientific knowledge.

Bakgrund: Sepsis är ett kritiskt tillstånd och kan drabba alla individer. Sepsis är en vanlig orsak till morbiditet och mortalitet världen över. Snabb identifiering samt behandling är centrala delar för att lindra lidande samt att öka chansen för överlevnad. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors kliniska bedömningar och omvårdnadsåtgärder för att upptäcka och behandla sepsis. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Resultatet baseras på 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ design. Artiklarna söktes via databasen Medline via Pubmed. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor kliniska bedömningar gällande symtom, kännetecken och riskfaktorer bidrog till en tidig upptäckt av sepsis. Bedömningsinstrument var bra hjälpmedel och provtagningar där bland annat blododling var av stor betydelse för identifiering av sepsis. Betydelsefulla omvårdnadsåtgärder var antibiotika, vätska och att patientens tillstånd övervakas för att tidigt kunna identifiera försämring. Slutsats: Denna litteraturöversikt visade att sjuksköterskors kliniska bedömningar och goda omvårdnadsåtgärder var till god grund för att upptäcka och behandla sepsis i tidigt skede. Detta för att bromsa sjukdomstillståndets utveckling samt förhindra mortalitet. Sjukdomstillståndet är diffust och vanligt förekommande inom sjukvården. Vidare forskning bör därför fokusera på att tydliggöra hur verksamheter inom vården ska kunna skapa riktlinjer gällande tidiga symtom och kännetecken och hur behandling ska hanteras.
Background: Sepsis is a critical condition and can effect affect any individual. Sepsis is a common causes of morbidity and mortality worldwide. Rapid identification and treatment are key elements in relieving suffering and increasing the chance of survival. Aim: To describe nurses clinical assessments and nursing measures to detect and treat sepsis. Method: A literature study with a descriptiv design. The results are based on 12 scientific articles with quantitative and qualitative approach. The articles were searched in the database medline via pubmed. Main Result: The results showed that the nurses clinical assessments regarding symtoms, characteristics and risk factors contributed to an early detection of sepsis. Assessment instruments were good aids and samples where, among other things, blood culture was of great importance for the identification of sepsis. Significant nursing measures where antibiotics, fluids and that the patients condition is monitored in order to be able to identify deterioration at an early stage. Conclusion: This literature review showed that nurses clinical assessments and good nursing interventions were a good basis for detecting and treating sepsis at an early stage. This is to slow down the development of the disease state and prevent mortality. The disease state is diffuse and common in healthcare. Further research should therefore focus on clarifying how healthcare activities should be able to create guidelines regarding early symtoms and characteristics and how treatment should be handled.

Konfusion är mycket vanligt förekommande hos äldre och skapar stort lidande, ger höga samhällskostnader och orsakar hög mortalitet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid konfusion hos äldre patienter. Metoden var en litteraturstudie, vilken innefattade tio artiklar där relevanta omvårdnadsåtgärder framkom, dessa presenterades i resultatet under VIPS - modellens åtgärdssökord. Resultatet av studien visade att patienter med konfusion mindes och uppmärksammade vad som skedde med och runt omkring dem. Viktigt var att få information om sitt konfusionstillstånd för att förstå vad som hände och varför. Samspelet mellan sjuksköterska och patient var av stor vikt. Återorientering av patienten var vanligt och ansågs oftast ha positiv effekt. Att bekräfta patientens upplevelse, och att visa omtanke och förståelse var väl fungerande stöd. Kontinuitet av personal, att eliminera bakomliggande orsaker och att främja god sömn var av stor betydelse. Vanligt förekommande var tvångsåtgärder för att skydda patienten från att skada sig själv och andra. Musik och ljusterapi togs upp som omvårdnadsåtgärder. Även närstående hade en stor roll vid omvårdnaden av patienten med konfusion. Relativt lite forskning finns inom området konfusion, i synnerhet gällande omvårdnadsåtgärder i samband med konfusionstillståndet. Behov av ytterligare forskning föreligger inom området. //

Confusion is quite common among elderly and creates great suffering, high cost for social services and high mortality. The purpose of this study was to highlight the non-pharmacological actions in care provided by nurses to elderly with confusion. The method was a literature study, based on ten articles containing relevant care measures where the result is presented in the VIPS-model’s keywords. The result of the study showed that patients with confusion remembered and registered what was happening around them. It was important for the patient to obtain proper information regarding the state of confusion to understand what is happening. The teamwork between nurse and patient is of great importance. Re-orientation of patient was common and mostly considered to have a positive effect. Important support by the nurse is to confirm the patient’s perception by showing concern and understanding. Other key concepts where continuity of staff, eliminate underlying causes, facilitate good sleep. It was common with supervision and constrainer to protect the patients from harming themselves and others. Music and light therapy were mentioned as care measures. Relatives also played an important part in treating a patient with confusion. There is relatively little research regarding confusion especially with focus on suitable care actions. There is a need of further studies in this matter.