Dissertations / Theses on the topic 'Omvårdnadsåtgärder och sjuksköterskans omvårdnadsansvar'

Bakgrund: Tidigare forskning visade att ett kirurgiskt ingrepp är en stressfylld upplevelse både fysiskt och psykiskt eftersom kroppens integritet hotas. Preoperativ oro var ett vanligt problem vid elektiv kirurgi. Omvårdnad var ett stöd till medicinsk behandling t.ex. genom information som minskar patientens oro och ängslan samt ökar patientens tolerans för smärta. Syftet: Var att beskriva vad patienterna är oroliga för inför elektiv kirurgi samt ge kunskap i vad sjuksköterskan omvårdnadsmässigt kan göra för att minska oron inför elektiv kirurgi. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på fyra kvalitativa och 16 kvantitativa artiklar från år 2001-2008. De sökord som användes var Anaesthesia, Anxiety, Nursing, Preoperative, Presurgery och Surgery. Resultat: Fyra centrala fynd framkom; orosmoment, information, musik och akupunktur/ akupressur/värme. Separation från familjen, funktionsoduglighet, att förlora sin självständighet, rädsla för kirurgi och död var alla faktorer som triggar symtom på preoperativ oro. Resultatet visade att musik kan minska oron signifikant. Den omvårdnadsåtgärden kunde tillämpas på flera olika sätt och har visat sig effektiv oavsett vilken musik patienten lyssnar på. Information var viktigt och det bästa var om den individanpassas.

Background: Previous research has shown that a surgical operation means a lot of stress both physically and mentally since the human integrity is threatened. Preoperative anxiety was a common problem at elective surgery. Caring was a support to medical treatment for example information that decreases the patient anxiety and increases the tolerance for pain. Aim: The aim of the research was to describe the preoperative anxiety in elective surgery and to give knowledge in what the nurse can do to decrease this anxiety. Method: Descriptive literature review based on four qualitative and 16 quantitative articles from year 2001-2008. The searching words that was used was Anaesthesia, Anxiety, Nursing, Preoperative, Presurgery and Surgery. Findings: Four central categories emerged; things patients worries about, information, music and acupuncture/acupressure/heat. Being separated from the family, incapacitation, loss of independence, fear of surgery and death were all things that contribute to preoperative anxiety. The findings showed that music can decrease the anxiety significantly. It can be carried out in different ways and has shown to be effective irrespective of what music the patient is listening to. Information was important and the best thing if it´s adapted to the individual.

Konfusion är mycket vanligt förekommande hos äldre och skapar stort lidande, ger höga samhällskostnader och orsakar hög mortalitet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid konfusion hos äldre patienter. Metoden var en litteraturstudie, vilken innefattade tio artiklar där relevanta omvårdnadsåtgärder framkom, dessa presenterades i resultatet under VIPS - modellens åtgärdssökord. Resultatet av studien visade att patienter med konfusion mindes och uppmärksammade vad som skedde med och runt omkring dem. Viktigt var att få information om sitt konfusionstillstånd för att förstå vad som hände och varför. Samspelet mellan sjuksköterska och patient var av stor vikt. Återorientering av patienten var vanligt och ansågs oftast ha positiv effekt. Att bekräfta patientens upplevelse, och att visa omtanke och förståelse var väl fungerande stöd. Kontinuitet av personal, att eliminera bakomliggande orsaker och att främja god sömn var av stor betydelse. Vanligt förekommande var tvångsåtgärder för att skydda patienten från att skada sig själv och andra. Musik och ljusterapi togs upp som omvårdnadsåtgärder. Även närstående hade en stor roll vid omvårdnaden av patienten med konfusion. Relativt lite forskning finns inom området konfusion, i synnerhet gällande omvårdnadsåtgärder i samband med konfusionstillståndet. Behov av ytterligare forskning föreligger inom området. //

Confusion is quite common among elderly and creates great suffering, high cost for social services and high mortality. The purpose of this study was to highlight the non-pharmacological actions in care provided by nurses to elderly with confusion. The method was a literature study, based on ten articles containing relevant care measures where the result is presented in the VIPS-model’s keywords. The result of the study showed that patients with confusion remembered and registered what was happening around them. It was important for the patient to obtain proper information regarding the state of confusion to understand what is happening. The teamwork between nurse and patient is of great importance. Re-orientation of patient was common and mostly considered to have a positive effect. Important support by the nurse is to confirm the patient’s perception by showing concern and understanding. Other key concepts where continuity of staff, eliminate underlying causes, facilitate good sleep. It was common with supervision and constrainer to protect the patients from harming themselves and others. Music and light therapy were mentioned as care measures. Relatives also played an important part in treating a patient with confusion. There is relatively little research regarding confusion especially with focus on suitable care actions. There is a need of further studies in this matter.

Venösa bensår är ett stort hälsoproblem och medför en stor kostnad för

samhället. Trots att mycket forskning har gjorts inom området

behandlingar av venösa bensår, appliceras inte detta tillräckligt i vården.

Patienter som lever med venösa bensår upplever oftast en försämrad

livskvalitet. Syftet med litteraturstudien var att ur ett

omvårdnadsperspektiv belysa effekterna av kompressionsbehandlingar

och hudtransplantationer vid venösa bensår. Resultatet var en bearbetning

av 18 vetenskapliga artiklar som sammanställdes utifrån olika

problemområden. Resultatet visade att patientens följsamhet påverkar

graden av sårläkning. Vid långvarig sårläkning upplevde patienten en

försämrad livskvalitet men om behandlingen var bekväm och enkel att

använda ökade följsamheten och därmed sårläkningen avsevärt. Patienten

upplevde smärtan som den svåraste faktorn, vid behandling med

hudtransplantation reducerades smärtan avsevärt och patienten fick en

större frihet. Majoriteten av kompressionsbehandlingarna visade goda

resultat vid sårläkning men behandlingarna var långdragna vilket

minskade följsamheten. Det är viktigt att sjuksköterskan har ett väl

utvecklat holistiskt synsätt och goda, aktuella kunskaper inom området

för att kunna ge patienten rätt vård. Många sjuksköterskor kände sig dock

osäkra och deras kunskaper var inte tillräckligt evidensbaserade. Fortsatt

forskning rekommenderas över sjuksköterskans kompetens och dess

inverkan på sårläkning vid venösa bensår samt utveckling av

sjuksköterskeutbildningen inom ämnet sårvård rekommenderas så de

nyutexaminerade sjuksköterskorna har en god grund i ämnet

sårbehandling.

I Sverige är det omkring 200 000 personer som fått diagnosen demens. Läkemedelskostnaderna för behandling av demenssymtomen anses uppgå till 160 miljoner kronor/år i Sverige. Att använda sig utav icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan ses som ett alternativ, både ur etisk synpunkt såväl som ekonomisk. Det är därför viktigt att sjuksköterskan känner till vilka omvårdnadsåtgärder som finns tillgängliga. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder i omvårdnaden av oroliga, agiterade och aggressiva personer med demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar och två avhandlingar granskades och analyserades. I resultatet skapades fyra kategorier, aktivitet relaterat till social samvaro, musik, kommunikation och dans. Resultatet visade att för att lindra lidande hos personer med demenssymtom, är insikten om livshistorian och intressen grundläggande för det goda vårdandet. Detta kan ske genom att föreslå en meningsfull aktivitet. Exempel på sådan aktivitet kan vara dans, musik, små gruppträffar eller handarbete. Det framgår att det existerar alternativa icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som kan lindra oro, agitation och aggression hos personer med demens. Dessa anses inte vila på lika hög vetenskaplig grund som farmakologisk behandling då kunskapen inom det området inte är lika evidensbaserad. Ytterligare forskning inom området är därför önskvärt i form av kliniska framtida pilotprojekt för att bevisa dess effektivitet

The number of people with dementia in Sweden is around 200 000. The costs of medication for those people are 160 million Swedish crones/year. Using non-pharmacological nursing measures can be seen as an alternative, at an ethical point of view as well as an economic. It’s therefore very important that the nurse knows about the different treatments and is capable to delegate this further. The aim of this study was to illuminate the nurse non-pharmacological nursing measures in purpose to reduce the anxiety, agitation and aggression in people with dementia. This study was a literature study where 14 articles and two dissertations were used to form the result. In the result 4 categories were created, activity related to socializing, music, communication and dance. The result shows that to relief suffering in persons with dementia it's important to know the individual and this person’s life-history, for the purpose to relief anxiety but also to divert aggressive behaviors in different situations. To know the persons interests and life-history is important to be able to give the person a meaningful activity. An example of this can be dance, music, small group meetings and handcraft. There exist non-pharmacological approach to reduce anxiety, agitation and aggression in persons with dementia. Those strategies are not as scientific as the pharmacological nursing measures because is not that evidence-based. More research in this area is therefore requested such as a clinical pilot study to prove its effectiveness.

Bakgrund: I dagens vårdarbete är behandling av venösa bensår en vanlig omvårdnadsåtgärd. Smärta, immobilitet samt social isolering relaterat till venösa bensår, är några av de faktorer som påverkar patientens livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan på bästa sätt kan främja läkningen av venösa bensår. Metod: Beskrivande litteraturstudie sammanställd utifrån 14 kvantitativa samt sju kvalitativa studier publicerade mellan åren 2001 till 2009. Databaserna Cinahl och PubMed användes i sökningen av vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes var Leg Ulcer, Nursing, Activity, Pain, Venous leg ulcer, Treatment, Management, Exercise, Bandages samt Psychological. Resultat: De omvårdnadsåtgärder som visade sig ha stor betydelse för sårläkning var kompression/sårvård, fysisk aktivitet, psykologiskt stöd samt eftervård. Sjuksköterskans kunskap och förmåga att kunna se patienten som en helhet var av stor vikt för god omvårdnad och förbättrad sårläkning. Slutsats: Sjuksköterskor behöver förbättra sina kunskaper angående sårvårdsbehandling. Sjuksköterskan bör ha en holistisk syn på patienten.

Bakgrund: Fall är vanligt och kan leda till höftfrakturer och ett tidigare behov av särskiltboende. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska vara en självklar deli all vård och behandling. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor kanförebygga och minska risken för fallskador hos äldre på särskilt boende. Metod: Arbetetvar en litteraturstudie på tidigare forskningsmaterial. Resultat: Den viktigaste åtgärden äratt få fram vilka äldre som tillhör riskgruppen. Detta innebär att det är viktigt attuppmärksamma äldre med kognitiva försämringar, tidigare fall, urininkontinens,nedstämdhet, lågt BMI och äldre med behov av hjälp i sin ADL. Andra åtgärder är blandannat att ha regelbundna läkemedelsgenomgångar, att skapa förutsättningar för äldrepersoner att bära höftskydd, att informera och handleda omvårdnadspersonalen, attinformera de äldre och deras anhöriga om risker och åtgärder. Slutsats: Ytterligareforskning behövs vad det gäller sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att förebygga ochminska fallskador på särskilt boende för att nå ett tillförlitligt resultat inom dettaämnesområde. Förbättrade bedömningar och åtgärder, mer stöd och förståelse från cheferskulle kunna ge tydligare rutiner, minskade kostnader för samhället och inte minst minskadet lidande som det kan innebära för äldre med fallskador.

Background: Falls are common and can lead to hip fractures and earlier need ofinstitutionalization. A health promoting and preventive perspective is an important concernin public health. Aim: The aim of the study was to examine how the nurse can prevent andreduce the risk of fall injures at older people living in residential care. Method: This workwas a literature study on earlier research materials. Results: The most important measureis to identify older people with risk factors for falls. This means that it is important toattentive older people with cognitive impairment, history of falls, urinary incontinence,depressed mood, low BMI and older persons with needs of help in daily physical activities.Other measures are for example to have regular medicine reviews, to create conditions forthe older to carry hip protections, to inform and teach the care employers, to inform theolder and his relative about risks and measures. Conclusion: Further research is neededregarding nurses care measures to prevent and decrease fall injuries in residential care inorder to reach a good result within the subject. Improved assessment and measures, moresupport and understanding of the managers would give more clear routines, the costs forsociety would decrease and most important it would decrease the suffering that fall injuriescauses elderly residents.

Confusion can be a life threatening condition that is often missed by the nurses, thus it occurs in the same range as pain, fever or infections. Aim: The aim of this study was to describe the phenomenon of confusion among elderly patients, in order to establish a wider understanding of the patient's nursing needs. Method: Literature study based on scientific material. Results: The result showed the patient's ability to recollect and reconstruct episodes of confusion. During the confusion the stories contained a wide variety of experiences, such as threat, fear, suspicion, chaos and order, unreal experiences, a need to escape and a bad sleep. Afterwards the patient's told that they experienced a sense of shame and guilt, abasement, fear, relief and a will to understand what had happened to them. They also felt a need to talk about what they had gone through. These experiences of confusion among elderly patients showed the importance of education and awareness among the nursing staff. The nursing strategies depended in which ground the nurses´ folkway by the elder patient was settled in. When the nurse establishes relation, brings and puts across enough knowledge, beholds, observes and evaluates, informs, explains, communicates and creates a encouraging inner and outer environment, she gives an opportunity for the patients recovery.