Dissertations / Theses: 'Omvårdnadsbehov'

1

Johansson, Anna, and Cecilia Johansson. "Kvinnors omvårdnadsbehov vid missfall." Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-1151.

Full text

Abstract:

En graviditet innebär stora förväntningar. Vid ett missfall byts det ut mot grusade drömmar, skuldkänslor, och sorg. Vårdgivaren har ett viktigt arbete med att ge kvinnan god omvårdnad och hjälp att komma vidare. Syftet med denna studie är att kartlägga kvinnors behov av omvårdnad vid ett missfall för att som sjuksköterska få en bättre förståelse för denna patients vårdbehov. Metoden som använts är en litteraturstudie enligt Polit och Hungler (1999). Studien är baserad på nio vetenskapliga artiklar. I resultaten framgår omvårdnadsbehov hos kvinnor vid missfall; behov av att få bekräftelse, empatiskt bemötande och stöd vid den unika händelsen samt behov av adekvat information om missfall och möjlighet att ställa frågor samt få specifika svar. Det framträder även brister i omvårdnaden av dessa kvinnor. Vårdgivaren uppvisar brister i bemötande och i uppföljningsrutiner samt att informationen är otillfredsställande. Att vårda en kvinna vid ett missfall är en komplex situation där sjuksköterskan skall ha medicinsk kunskap om missfall, vara emotionellt närvarande, kunna förklara och informera samt hjälpa kvinnan vidare. Kvinnan skall betraktas som unik och förståelse skall finnas för att varje missfall har olika betydelse för olika individer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Allbris, Dimitri. "Omvårdnadsbehov hos anhörigvårdare till demenssjuka patienter." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3606.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats var att klargöra vilka omvårdnadsbehov anhörigvårdare till demenssjuka patienter hade. Vidare avsågs att evidensgradera dessa omvårdnadsbehov hos anhörigvårdare för dementa. Denna undersökning genomfördes som en systematisk litteraturstudie och omfattade en sammanställning av 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Samtliga artiklar granskades efter två granskningsmönster modifierade efter förlagor av Forsberg och Wangström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), en modell för kvalitativa och en för kvantitativa artiklar, om 28 bedömningskriterier vardera.Av 16 artiklar låg 4 till underlag för evidensbedömning av fynd vilande på starkt vetenskapligt underlag, 7 utgjorde stöd för måttligt vetenskapligt underlag och 5 befanns ha otillräcklig vetenskaplig grund för att bidra till bevisvärde för resultatet i denna studie. För att evidensbestämma resultaten användes graderingskriterier enligt Bahtsevani (2008).Huvudresultatet manifesterade anhörigvårdares omvårdnadsbehov inom 3 områden: avlastning för anhörigvårdare, stöd från sjukvårdspersonalens sida samt information om demens. Resultatet hjälper anhörigvårdare att förstå sin situation och sina behov, vilket ökar deras livskvalitet. Resultatet diskuterades utgående från Orems omvårdnadsteoretiskareferensram.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Amborn, Saga, and Sandra Östling. "Våldtagna kvinnors omvårdnadsbehov : En systematisk litterturstudie." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2394.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING

Bakgrund

: Forskning har visat en brist i sjuksköterskors kunskap om vilka behov en våldtagen kvinna har. Kunskapsbristen riskerar att resultera i en försämrad omvårdnad. Syfte
: Syftet var att utifrån patientens och sjuksköterskans perspektiv beskriva omvårdnadsbehovet hos kvinnor som utsatts för våldtäkt. Metod
: En systematisk litteraturstudie med granskning och analys av både kvalitativa och kvantitativa studier där fem teman för omvårdnadsbehov skapades. Resultat
: Bemötandet från sjuksköterskan var avgörande för hur kvinnorna upplevde sjukhusvistelsen samt för hur mycket de valde att öppna sig och berätta om våldtäkten. Stöd hade främst en bekräftande och stärkande funktion, men gav också känslomässigt stöd och praktiska redskap för att hantera våldtäkten. Information på sjukhuset upplevdes hos kvinnorna som en känsla av ökad kontroll över situationen som gav dem valmöjligheter inför framtiden. Den forensiska undersökningen och de medicinska insatserna var nödvändiga för kvinnornas läkningsprocess och den kommande rättegången. Samhällets syn på våldtäkt påverkade inte bara sjuksköterskans syn på våldtäkt, utan även den våldtagnes känsla av skam och skuld över det som hänt. Detta tillsammans med sjuksköterskans utbildning och kunskap var faktorer som hade betydelse för god omvårdnad av den våldtagna kvinnan. Diskussion och slutsats
: Sjuksköterskor är i behov av ökad kunskap angående hur en våldtagen kvinna vill bli bemött. Resultatet skulle kunna ha betydelse för sjuksköterskors fortsatta arbete genom att ge tydliga direktiv om vilka omvårdnadsbehov en våldtagen kvinna har och hur dessa kan tillgodoses.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Carrera, Arturo, and Sari Kallijärvi. "Patienter med tyreoideacancer : livskvalitet och omvårdnadsbehov." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-153.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Tyreoideacancer drabbar cirka 400 personer årligen i Sverige varav kvinnor är överrepresenterade. Insjuknandet sker vanligen efter 50 års ålder men förekommer även i yngre åldrar. Syfte: Att få kunskap om omvårdnadsbehov och livskvalitet hos patienter med tyreoideacancer under och efter den medicinska behandlingen mot cancer. Metod: En litteraturstudie där 9 artiklar båda kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats. Resultat: Resultatet pekar på att det finns omvårdnadsbehov under och efter avslutad cancerbehandling. Analysen visar att patienterna upplever en försämrad livskvalitet efter avslutad behandling och att detta påverkade patienternas förmåga att återgå till ett vanligt liv. Slutsats: Konsekvenserna av sjukdomen och behandling tyder på att patienterna bör erbjudas psykologiskt stöd, samtalsstöd i grupp och enskilt under en längre tid samt att en uppföljning behövs efter avslutad medicinsk behandling. Detta för att se hur patienten bibehåller sin livskvalitet och sin förmåga att klara av det vanliga livets krav och utmaningar.
Background: Thyroid cancer affects about 400 people annually in Sweden, of which women are overrepresented. The onset is usually after age 50 but also occurs in younger ages. Purpose: To ascertain the needs of care and quality of life in patients with thyroid cancer during and after medical treatment for cancer. Method: A literature review where 9 articles, both qualitative and quantitative articles were analyzed. Results: The results indicate that there is need for care during and after cancer treatment. The analysis show that patients experience a decreased quality of life after treatment and that this affected patients’ ability to return to a normal life. Conclusion: The consequences of the disease and treatment indicates that patients should be offered psychological support, counseling in groups and individually for a long time and that a follow-up is needed after medical treatment. This is to ensure that the patient maintain their quality of life and their ability to cope with the ordinary demands and challenges of life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Hagbjärn, Anna. "Psykosociala omvårdnadsbehov hos kvinnor med bröstcancer." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24641.

Full text

Abstract:

Det psykosociala omvårdnadsbehovet kan vara stort hos kvinnor med bröstcancer. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar omvårdnaden av kvinnliga bröstcancerpatienter ur ett psykosocialt perspektiv. I litteraturstudien bearbetades tio vetenskapliga artiklar utifrån detta syfte. Resultatet belyste vikten av självhjälp och psykosocialt stöd från närstående i form av coping-strategier samt kommunikation och bemötande. Det belyste även det professionella stödets betydelse genom kommunikation och bemötande samt vikten av ett holistiskt och personcentrerat engagemang. Kontinuitet i kommunikationen med vården samt professionell och social kompetens var ytterligare faktorer som belystes liksom vikten av välfungerande vårdteam för en känsla av trygghet och psykosocialt stöd hos dessa kvinnor. För att sjuksköterskan ska kunna tillgodose kvinnornas psykosociala omvårdnadsbehov krävs därför ett holistiskt förhållningssätt i omvårdnaden. Implikation för framtida forskning gällande kvinnor med bröstcancers psykosociala omvårdnadsbehov bör innefatta familjecentrerad omvårdnad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Elster, Annelie, and Madeleine Wänegård. "Omvårdnadsbehov hos kvinnor i samband med missfall." Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-397.

Full text

Abstract:

Det är ungefär 10-15% av alla graviditeter som slutar i missfall. Många av kvinnorna som genomgått ett missfall lider av depression och/eller ångest. Syftet med den här studien är att beskriva vilka omvårdnadsbehov kvinnor som erfarit missfall har, för att de ska kunna få den vård de behöver när de kommer för att träffa en sjuksköterska. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie där tio artiklar var kvalitativa, en var kvantitvativ och en var både och. Resultat visas i två huvudkategorier: behov i det offentliga rummet samt behov i det privata rummet. Till varje huvudrubrik finns fyra underrubriker. Resultatet visar att sjuksköterskor och annan personal inom vården behöver bli mer empatiska och sympatiska. Kvinnorna har ett behov av att prata och alla kvinnor borde få ett erbjudande om att komma på ett återbesök på sjukhuset för att träffa adekvat personal som kan hjälpa dem i det sorgearbete som det innebär att ha erfarit ett missfall. Kvinnorna har även ett behov att få sörja på sitt eget sätt. Om de får rätt form av vård och stöd från professionella, familj och vänner har de störst chans att återhämta sig snabbt.

There are about 10-15% of all pregnancies which ends up in a miscarriage. Many of those women who go through a miscarriage suffer from depression and anxiety. The aim of this study is to describe the need of care and support women that have gone through a miscarriage have, so that they can receive better suited help when they see a nurse regarding the miscarriage. The method which was used was a qualitative literature study with ten qualitative articles, one quantitative and one who was both. The result is built on two major themes: needs in the public room and needs in the private room and four subthemes for every major theme that were identified in the analysis. The result shows that nurses and other hospital staff need to be more empathic and sympathetic. The women have a need of having someone to talk to and every woman should get an opportunity to go to a follow-up meeting at the hospital. The women also need to mourn in their own way and if they have the right kind of caring and support from professionals, families and friends they can recover more quickly.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Isaksson, Therése, and Camilla Karlsson. "Omvårdnadsbehov hos anhörigavars familjemedlemfår palliativ vård i hemmet." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4426.

Full text

Abstract:

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhörigas upplevelser och deras omvårdnadsbehov då en familjemedlem vårdades palliativt i hemmet, för att skapa en förståelse för vad sjuksköterskan kan bidra med. Sökord som valdes var palliative AND relative* AND home för insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes på 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2003) och Willman et al. (2006) och på basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhörigas till familjemedlem i det palliativa skedets omvårdnadsbehov. Tre omvårdnadsbehov som vilade på starkt vetenskapligt underlag framkom: att få professionellt stöd, att få avlastning som anhörig eller anhörigvårdare till en familjemedlem som vårdas palliativt i hemmet och att få information och undervisning om familjemedlemmens situation. Vidare framkom ett omvårdnadsbehov som vilade på måttligt vetenskapligt underlag: att få dela sina upplevelser med andra anhöriga i liknande situation. Resultatet diskuterades utifrån Joyce Travelbees teori om empati eller förmågan att sätta sig in i den andres psykologiska tillstånd och sympati det vill säga förmågan att förmedla till patienten att han/hon inte är ensam i sin tunga situation. Med hjälp av föreliggande studies resultat kan sjuksköterskan få en bättre bild av sina omvårdnadsuppgifter och kan förankra sina insikter teoretiskt i Travelbees tankekonstruktion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Grönvall, Katarina, and Edmark Lena Lidbeck. "Omvårdnadsbehov hos kvinnor i samband med sena missfall." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1539.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Bakgrund Missfall drabbar ungefär var femte gravid kvinna. Det innebär att graviditeten avbryts innan fostret kan klara sig utanför livmodern. Mellan graviditetsvecka 13 och 22 benämns det som sena missfall. Det finns flera faktorer som kan påverka graviditetens utgång, men oftast är det naturliga orsaker där kroppen känner av att något är fel och stöter bort graviditeten. Missfall drabbar kvinnan både fysiskt och psykiskt och upplevs för de flesta som en kris. En bra omvårdnad har beskrivits bestå av bland annat av empati, sympati, tydliga förklaringar och upprepad information för att kvinnan lättare ska ta sig igenom krisen. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors omvårdnadsbehov i samband med sena missfall. Metod Denna studie är en litteraturstudie som beskriver kunskapsläget inom området. Femton vetenskapliga artiklar hittades i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Dessa granskades och fördes in i en matris som sedan användes som underlag när resultatet sammanställdes. Resultat Resultatet sammanfördes till fyra teman: stöd från partnern, familj, vänner och kvinnor med liknande erfarenheter, professionellt stöd, självhjälp samt att få svar och finna mening. Majoriteten av kvinnorna hade behov av att prata om sina känslor av upplevelsen samt behov av ökat emotionellt och professionellt stöd. De flesta önskade även uppföljning som rutin. Slutsats Missfall påverkar kvinnor både fysiskt och psykiskt. Kvinnor önskar ökat stöd i form av bekräftelse, samtal, uppföljning och information i samband med sena missfall. De enskilda behoven av omvårdnad behövs under olika lång tid efter missfallet. Vidareutbildning för sjukvårdspersonal inom förlust och sorgearbete samt erfarenhet kan förbättra omvårdnaden av kvinnornas individuella behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Lindgren, Hanna, and Felicia Nordström. "Kvinnors upplevelser och omvårdnadsbehov efter hysterektomi- en litteraturstudie." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24967.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Hysterektomi på grund av benigna tillstånd är ett vanligt förkommande ingrepp hos kvinnor som kan medföra psykiska och fysiska utfall samt reducera lidande postoperativt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevda hälsa efter hysterektomi på grund av benigna tillstånd, samt deras omvårdnadsbehov. Metod: En litteraturstudie utformad efter Axelsson (2008). Studien är baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design och granskade efter Willmans m fl (2006) granskningsprotokoll. Resultat: Kvinnor upplever både positiva och negativa utfall i varierande grad efter hysterektomi. Det finns även ett ökat behov av information och stöd till kvinnorna och deras anhöriga från sjukvården. Analysen ledde till fyra teman; fysiska upplevelser, sexuell hälsa, upplevelser av hälsa samt behov av information och stöd. Slutsatser: Kvinnor som genomgått hysterektomi erfar både positiva och negativa erfarenheter gällande fysiska, psykiska och sexuella aspekter. En viktig och betydande del i deras återhämtning är information och stöd från sjukvårdspersonalen.
Background: Hysterectomy, caused by benign conditions, is a common operation for women, which can result in mental and physical outcomes and also reduce post-operational suffering. Aim: To elucidate women’s experienced health after hysterectomy because of benign conditions and their need for care. Method: A literature-study formed after Axelsson’s (2008). The study was based on ten scientific articles with quantitative and qualitative design which are audited after Willman’s et al (2006) audited protocols. Results: Women do experience both positive and negative results in varied degrees after hysterectomy. There is furthermore an increased need for information and support for the women and their relatives from the medical service. The analysis resulted in four themes including; physical experience, sexual health, experience of health and need for information and support. Conclusions: Women who have undergone hysterectomy learn both positive and negative experiences from physical, mental and sexual aspects. One important and significant part of their experience is that the medical services provide information and support.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Skoglund, Aline, and Kelly Thai. "Omvårdnadsbehov hos patienter som lever med implanterbar hjärtstimulator." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43515.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Idag lever många med kardiovaskulära sjukdomar framförallt hjärtarytmier och / eller hjärtstillestånd vilket är en av de vanligaste dödsorsakerna globalt. En hjärtstimulator vars funktion är att stimulera hjärtat till att återgå till en normal hjärtfrekvens. Personer som lever med en implanterbar hjärtstimulator upplever rädsla, oro och ångest relaterat till vardagen då man fruktar för elektriska störningar eller enhetsfel. En personcentrerad omvårdnad är viktig då det underlättar för patienter att leva ett normalt liv som möjligt.Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsbehov i form av stöd hos patienter som lever med implanterbar hjärtstimulator. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats och kritisk granskning av 11 artiklar. Resultat: Resultatet delas in i tre teman: Iformation, socialt och professionellt stöd samt Kontinuerlig uppföljning. Information skapar större förståelse samt trygghet hos patienter. Stöd från omvårdnaspersonal och närstående ökade förmågan av sjävlkännedom och självskänsla. Kontinuerliga uppföljningar förbättrade fysiska och psykologiska faktorer, som ökade livskvaliteten. Slutsats: I studien framkom det att information, stöd och kontinuerliga uppföljningar var av stor betydelse för den personcentrerade omvårdnaden. Studien redogör att utterligare kunskaper behövs inom sjuksköterskeprofessionen för att berdiva en god vård- och omsorg.
Background: Today many people live with cardiovascular disease, especially cardiac arrhythmias and / or cardiac arrest, which is one of the most common causes of global death. A pacemakers function is to stimulate the heart to return to a normal heart rate. People who live with an implantable cardiac stimulator experience fear, concerns and anxiety related to electrical disturbances and device error in everyday life. Person-centered nursing is important as it makes it easier for patients to live a normal life as possible. Purpose/aim: The aim of the literature study was to highlight the nursing needs in the form of support in patients living with the implantable cardiac defibrillator. Method: A literature study using an inductive approach and 11 articles was critically reviewed. Result: The results are divided into three themes: Information, social and professional support and Continuous follow-up. Information created greater understanding and safety for the patient. Support from nursing staff and relatives increased the ability of self-awareness and self-esteem. Continuous follow-up improved physical and psychological factors that increased the quality of life. Conclusion: The findings of the study were that information, support and continuous follow up were of great importance concerning person-centered nursing. The study reports that additional knowledge is needed in the nursing profession to be able to conduct good care and nursing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Gustavsson, Camilla, and Catharina Nilsson. "Omvårdnadsbehov och omvårdnadsåtgärder vid hjärtsvikt i palliativt skede." Thesis, Karlstads universitet, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47596.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom med hög mortalitet och förr eller senare uppstår behov av palliativ vård. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsbehov samt omvårdnadsåtgärder vid hjärtsvikt i palliativt skede. Metod: Den metod som användes var systematisk litteraturstudie. Nio artiklar inkluderades. De granskades och huvudkategorier med underkategorier bildades. Resultat: De sex kategorier som framkom var; Brister i kommunikation, information och stöd; Existentiella; Dyspné; Fatigue och depression; Ångest och Minskad rörelseförmåga. Patienternas behov var symtomlindring, god omvårdnad och bättre kommunikation vid vård i livets slutskede. Konklusion: Distriktsköterskan fungerade som en länk åt patienten. Samarbete med andra professioner var önskvärt. Kunskap, information, symtomlindring och god vård spelade en viktig roll i omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt. De resultat som framkom ger en vägvisning om vilka faktorer som spelar roll för omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt i palliativt skede.
Background: Heart failure is a serious illness with high mortality and sooner or later arises the need for palliative care. The aim of this study was to describe the care needs and care measurses for patients with heart failure in a palliative stage. Method: the method used was a systematic literature study. Nine articles were included. They were reviewed then categories and subcathegories was formed. Results: The six categories that emerged were deficits in communication, information and support; Existential; Dyspnea; Fatigue and Depression; Anxiety and Reduced mobility. Patients’ needs where symptom relief, good care and better communication at the end of life. Conclusion: The districtnurse acts as a link to the patient. Cooperation with other professions is desirable. Knowledge, information, symptom relief and good care play an important role in the care of patients with heart failure. The result that emerged gives a guidance on which factors play an important role in care of patients with heart failure in the palliative phase.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Jansson, Ida, and Evelina Vilén. "Amyotrofisk lateral skleros (ALS) : Familjens upplevelser och omvårdnadsbehov." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-18753.

Full text

Abstract:

ABSTRAKT Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en obotlig sjukdom med ett snabbt sjukdomsförlopp. Det blir allt vanligare att familjen väljer att vårda sin anhörige i hemmet, vilket leder till förändringar i familjens roller och strukturer. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa upplevelser och omvårdnadsbehovet hos familjer efter att någon i familjen diagnostiserats med ALS. Metod: Litteraturöversikten består av nio kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats för att få en bild av resultaten. Materialet har sorterats in i fem kategorier. Resultat: Många familjer upplever att sjukdomen begränsar vardagen och ovissheten inför framtiden har en negativ inverkan på alla i familjen. I de fall där samarbetet mellan den professionella vården och familjen fungerade sågs en bättre livskvalitet, jämfört med de som kände att deras behov av information, avlastning och stöd inte tillgodosågs. Diskussion: Det är av vikt att alla familjer bemöts på ett personligt sätt, där den professionella vården är flexibel och lyhörd för att på bästa sätt kartlägga familjens behov av omvårdnad. Slutsatts: Ytterligare forskning inom detta område behövs för att ge en ökad förståelse och höja kvaliteten på vården för en familj där någon har ALS.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Soukhova, Olga, and Desireé Svensson. "Omvårdnadsbehov hos personer med svår demens. : En litteraturstudie." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-12158.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Vid omvårdnad av äldre personer med svår demens är det särskilt viktigt att sjuksköterskan förhåller sig personcentrerat. Omvårdnadsarbetet utformas utifrån personens enskilda behov, för att på så sätt bevara eller förbättra personens funktioner och bidra till ökad livskvalitet. För att kunna förbättra omvårdnaden för de personer med svår demenssjukdom, krävs det kunskaper angående de omvårdnadsbehov som denna patientgrupp kan ha. Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsbehov som sjuksköterskor identifierar hos äldre personer med svår demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultatet i artiklarna analyserades med hjälp av Granheim och Lundman´s tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen ledde fram fyra huvudkategorier: anhörigas medverkan, kommunikation, att omvårdnaden är individanpassad och lindring av oro och ångest, följt av åtta underkategorier. De fyra huvudkategorierna visade sig vara av betydelse för sjuksköterskan vid utformningen av personanpassad omvårdnad för personer med svår demenssjukdom. Slutsats: Fokus i studien var att beskriva de omvårdnadsbehov som sjuksköterskor identifierar hos äldre personer med svår demenssjukdom. Studiens resultat kan bidra med kunskapen om de omvårdnadsbehoven som personer med svår demens kan ha och skapa medvetenhet hos sjuksköterskan. Nyckelord: kvalitativ studie, omvårdnadsbehov, svår demens, sjuksköterska.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Nyström, Susanne, and Åsa Olsson. "Emotionell förberedelse avbarn inför operation : - Barnets omvårdnadsbehov- Sjuksköterskans metoder." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3056.

Full text

Abstract:

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva barnets emotionella omvårdnadsbehov i den förberedande fasen inför operation. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskans metoder vid förberedelse av barnet för att skapa trygghet.Artikelsökningarna genomfördes på databaserna Elin@dalarna och Cinahl med sökorden operation, preoperative, children, preparation, information, nursing, care och nurse. Sökorden fanns i artiklarnas abstract. Artiklarna var vetenskapliga, skrivna på engelska och publicerade år 1997 till 2007. Endast primärartiklar söktes och deras relevans bedömdes efter titel och abstract. I resultatet återfanns 20 artiklar som kunde besvara syftet och frågeställningarna i studien. Studien visade att i den förberedande omvårdnaden behövde barnet känna trygghet och tillit till sjuksköterskan. Barnet förväntade sig ärlighet och behövde förklaringar. Sjuksköterskan skulle bygga förtroende hos barnet. Det fanns många olika metoder för sjuksköterskan att förbereda barn inför operation. Dessa kunde vara att barnet fick komma på studiebesök för att se avdelningen och träffa sjuksköterskor, anestesi personal och läkare. Barnet fick information via broschyrer, böcker eller videofilmer angående preoperativa förberedelser. Operationer på vuxenavdelningar krävde att de förberedande metoder som fanns tillgängliga kombinerades för att ett bra resultat skulle uppnås. Förberedelserna och informationen anpassades till barnet. Sjuksköterskan kunde med fördel involvera föräldrarna i omvårdnaden av barnet. Föräldrarna kunde ge information om barnet och minska barnets oro.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Lundgren, Johanna, and Ida Ramstedt-Lidén. "Att leva med Multipel Skleros : Patienters upplevelser och omvårdnadsbehov." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3644.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa patienters upplevelser av att leva med Multipel Skleros (MS) samt att undersöka vilka omvårdnadsbehov patienter med MS har. Metod: Uppsatsen har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara vetenskapligt granskade och inte äldre än fem år. Sammanlagt har 17 stycken artiklar använts till resultatet, av dessa var nio stycken kvantitativa studier och åtta stycken kvalitativa studier. Resultat: Trötthet och depression var de mest besvärliga och immobiliserande symptomen för personer med MS. Sjukdomen inverkade negativt på sexlivet. Symptom som inkontinens och urinträngningar upplevdes som ett stort problem, men själv-kateterisering ledde till färre urinvägsproblem. Smärta fanns hos hälften av MS-patienterna, av dem upplevde 70,5 % neurogen smärta. Balanssvårigheter var det största problemet gällande rörligheten, och ovissheten om hur symptomen varierar från dag till dag upplevdes frustrerande. En stor del upplevde att andra människor har svårt att förstå deras situation och ta den på allvar. Kvaliteten på information och kommunikation mellan patienterna och vårdpersonalen hade stor betydelse. Delaktighet i planeringen av sin vård var av stor vikt för patienterna med MS.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Westman, Elin, and Jessica Nielsen. "Omvårdnadsbehov hospatienter med diabetesmellitus typ 2 : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4447.

Full text

Abstract:

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att klarlägga vilka omvårdnadsbehov som föreligger hos patienter med typ 2-diabetes. Sammanlagt 15 vetenskapliga artiklar valdes ut via sökmotorn Electronic Library Information Navigator (ELIN), databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL) samt sökmotorn och databasen för medicinska artiklar som drivs av United States National Library of Medicine (MEDLINE), för vidare granskning. Sökorden type 2 diabetes AND quality of life AND nurs* användes. Alla titlar lästes, om titeln verkade relevant för forskningsområdet lästes även abstraktet. Kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier. Omvårdnadsbehoven hos patienter med typ 2-diabetes som framkom vid artikel granskningen evidensgraderades på basen av kvalitetsgranskningen med hjälp av graderingsskala. Resultatet visade att hjälp till förbättrad egenvård, önskan om utökad utbildning, information och kunskap, socialt stöd och kontinuerlig vårdkontakt var de omvårdnadsbehov som studien fann evidens för. Omvårdnadsbehov hos patienter med typ 2-diabetes som framkom var kända sedan tidigare men föreliggande studie säkrade evidensen för dessa. Resultatet diskuterades utifrån Virginia Hendersons omvårdnadsteori där omvårdnaden måste ha en utgångspunkt i individens egna upplevelser av sina behov och hur dessa behov på bästa sätt kan tillfredsställas. Med hjälp av studiens resultat sammanlänkat med Virginia Hendersons teori om individens omvårdnadsbehov kan sjuksköterskan få en bättre bild av vilka behov som föreligger hos patienter med typ 2-diabetes för att bevara deras livskvalité.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Dahlman, Malin, and Ruth Thomasdotter. "Omvårdnadsbehov hos personer som lever med stomi : en kunskapsöversikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-76639.

Full text

Abstract:

År 2015 fanns det 43 000 personer som levde med stomi i Sverige. Somsjuksköterska är det stor sannolikhet att träffa denna patientgrupp. I yrkesrollensom sjuksköterska ingår att identifiera omvårdnadsbehov till syfte att förbättra,bevara eller återfå hälsa med bästa möjliga välbefinnande och livskvalitet.Syftet med studien var att sammanställa kunskap om omvårdnadsbehov förpersoner som lever med stomi. Utifrån syftet handlade frågeställningarna omsvårigheter och behov hos denna grupp, samt hur sjuksköterskan kan mötadessa behov. En integrerad kunskapsöversikt genomfördes, den systematiskalitteratursökningen resulterade i 18 studier som granskades och analyserades.Resultatet visade på svårigheter som en förlorad autonomi på grund av enförändrad kropp, förändrad vardag och problem att hantera stomin. Resultatetvisade på behov av acceptans, kunskap och autonomi, för att stötta behoven vardet viktigt att sjuksköterskan gav en individanpassad omvårdnad och stöd.Denna kunskapsöversikt kan bidra till en ökad insikt av den personcentreradeomvårdnadens betydelse för enskilda patientgrupper. Föreslagna interventionerär grundlig information pre- och postoperativt rörande alla aspekter runt stominoch god uppföljning efter utskrivning från sjukhuset.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Wennersten, Linnea, and Emma Strandquist. "Sjuksköterskans stöd i omvårdnaden av patienter med prostatacancer : en enkätstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8753.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka och beskriva sjuksköterskans omvårdnadsstöd till patienter med prostatacancer. En beskrivande empirisk studie valdes, innehållande både kvantitativa och kvalitativa frågor. Datainsamlingen genomfördes med en enkät på en klinik på ett sjukhus i ett mellansvensk län. Svarsfrekvensen resulterade i 92,3 % vilket betyder att 24 enkäter besvarades. Huvudresultatet visade att de frågor sjuksköterskan mest tog upp berör hantering av bestående symtom i de nedre urinvägarna samt biverkningar. De ämnen som sjuksköterskan berörde minst var frågor gällande sexualitet och information om olika behandlingsalternativ. De flesta sjuksköterskor utgick från att någon annan gav information om olika behandlingsalternativ, oftast en läkare. Medan andra angav att den informationen inte ingick i sjuksköterskans kompetens. Frågor gällande sexualitet gjorde många sjuksköterskor obekväma. Därför väntade flera på att patienten skulle ta upp frågan. Det sjuksköterskorna ansåg sig vara bra på i sitt eget bemötande var att se hela patienten och inte bara diagnosen. Studien uppmärksammar att det finns områden där sjuksköterskan ger otillräckligt med stöd till patienter med prostatacancer och det är därför angeläget att vetskapen om detta problem lyfts fram.
The aim of this study was to examine and describe nurse’s support to patients with prostate cancer. A descriptive empirical study was chosen, containing both quantitative and qualitative questions. The data was collected through a questionnaire on a clinic on a hospital in a mid-Swedish county. A response rate of 92,3 % shows that 24 questionnaires were answered. The result showed that the questions nurses were most keen to raise were questions concerning managing consisting symptoms of the lower urinary tract and side effects. Subjects nurses least talked about were questions concerning sexuality and information about different treatments. Most nurses assumed that someone else raised these questions, mostly a doctor, while other satiated that the information was not included in the nurses’ qualifications. The questions about sexuality made many nurses uncomfortable and they waited for the patients to raise the question. What the nurse considered herself to be good at in her encounter with patients was that she saw the whole patient and not only the diagnosis.The study shows that there are areas where the nurses give patients with prostate cancer inadequate support and therefore it’s urgently that knowledge of this problem get highlighted.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Collin, Maria, and Hermanson Linnea Gadman. "Vilsen, ensam och splittrad : den våldtagna kvinnans upplevelser och omvårdnadsbehov." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1175.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Persson, Niclas, and Kristofer Ivhed. "Patientens omvårdnadsbehov under rehabilitering efter en hjärtinfarkt : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3601.

Full text

Abstract:

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information, som kan hjälpa sjuksköterskan att få insyn i patientens omvårdnadsbehov under rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via fulltextdatabasen ELIN (Electronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Sökorden cardiac*, rehab* AND nurs* användes. Litteratururvalet till resultatet utfördes genom att läsa titlar, abstrakt och sedan utfördes en kvalitetsgranskning av artiklarna efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier. Omvårdnadsbehoven som framkom vid artikelgranskningen evidensgraderades med hjälp av en graderingsskala modifierad efter Bahtsevani. Resultatet visade att omvårdnadsbehoven psykiskt stöd vid oro och depression, kontinuerlig kontakt med vården, individanpassad rehabilitering, information om riskreducerande åtgärder, stöd i allmänhet samt motivation för rehabilitering var de omsorgsanspråk, som studien fann evidens för. Av dessa omvårdnadsbehov hade kontinuerlig kontakt med vården och individanpassad rehabilitering ej uppmärksammats i större grad i tidigare forskning. Resultatet diskuterades utifrån Dorothea Orems humanistiska behovsteori där omvårdnadsbehoven ställdes i relation till patientens faktiska egenvårdsförmåga. Med hjälp av föreliggande studies resultat i kombination med Dorothea Orems omvårdnadsteori så kan sjuksköterskan skapa en förbättrad rehabiliteringsplan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Abrahamsson, Stefan. "Omvårdnadsbehov och omvårdnadsåtgärder vid feber med utgångspunkt från Hendersons faktorer." Thesis, University West, Department of Nursing, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-953.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Hallström, Victor, and Elin Lindell. "Anestesisjuksköterskans upplevelse av möte med prehospital patient - med anestesiologiska omvårdnadsbehov." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-82250.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Anestesisjuksköterskans kompetensbeskrivning innefattar en mängd olika arbetsuppgifter. Något som författarna låter summeras som anestesiologisk omvårdnad. Uppsatsen sammanfattar anestesisjuksköterskans främsta ansvar och hur dessa kan appliceras i den prehospitala miljön. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelser av att möta patienter prehospitalt som har behov av anestesiologisk omvårdnad. Metod: För att fånga upp upplevelserna har en kvalitativ intervjustudie med åtta anestesisjuksköterskor med erfarenhet av prehospitalt arbete genomförts. En kvalitativ analys med både latent och manifest ansats har utförts för att bearbeta resultatet. Resultat: Författarna analyserade fram tre huvudkategorier som påverkade anestesisjuksköterskors upplevelser; Trygghet kopplat till rutiner, erfarenhet och kommunikation. Utsatthet kopplat till det oförutsägbara i den prehospitala miljön, ensamhet i sin kompetens och arbeta med oerfaren kollega. Tillfredsställelse kopplat till arbetsglädje och upplevelsen av att göra skillnad för patienten. Dahlberg och Segestens livsvärldsteori har använd som ram för studien. Något som har författarna tycker är applicerbart för att förklara informanternas upplevelse av att möta patienter prehospitalt med behov av anestesiologisk omvårdnad. Författarna fann ett övergripande tema, där anestesisjuksköterskans egna kropp och livsvärld skapar förutsättningar i den prehospitala vården “skillnaden som gör skillnad”. Slutsats: Således krävs både mjuka som hårda parametrar för att skapa en god prehospital arbetsmiljö för anestesisjuksköterskan och för att upprätta en säker och god vård.
Background: Anesthesia nurse's competence description includes a variety of tasks. Something that the authors say is summed up as anesthetic nursing. The paper summarizes the anesthesia nurse's primary responsibility and how these can be applied in the prehospital environment. Purpose: The purpose of the thesis was to investigate the anesthesia nurse experiences of meeting patients prehospitally in need of anesthetic care. Method: To capture the experiences, a qualitative interview study with eight anesthetic nurses with experience of prehospital work has been conducted through a qualitative analysis with both latent and manifest approach. Results: The authors came to Three main categories that affected the experiences of anesthesia nurses; Security linked to routines, experience and communication. Exposure linked to the unpredictable in the pre-hospital environment, loneliness in their skills and working with inexperienced colleagues. Satisfaction related to work satisfaction and the experience of making a difference for the patient. Dahlberg and Segesten's lifeworld theory has used as a framework for the study's analysis. Something that the authors think is applicable to explain the informants' experience of meeting patients prehospitally in need of anesthetic care. The authors found an overall theme, in which the anesthetist nurse's own body and life world create the conditions in the prehospital care "the difference that makes a difference". Conclusions: Thus, both soft and hard parameters are required to create a good prehospital work environment for the anesthetic nurse and to establish a safe and good care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Zander, Ann-Katri. "Att identifiera och tillgodose äldre personers omvårdnadsbehov på en akutmottagning." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2645.

Full text

Abstract:

Den äldre generationen i Sveriges befolkning ökar vilket kan förväntas avspeglas genom tillströmningen av äldre personer som söker vård på akutmottagningar. Det är därför angeläget att sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar besitter kunskap om äldre och åldrandet för att kunna tillämpa ett akut omhändertagande men också att identifiera omvårdnadsbehov hos äldre individer. Akutmottagningars arbets- och vårdmiljö innebär en hög arbetsbelastning och begränsad tid att identifiera och tillgodose enskilda individers omvårdnadsbehov.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av omhändertagande samt att identifiera omvårdnadsbehov av äldre individer på en akutmottagning.I metoden har en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuteknik använts. Intervjuer med åtta stycken sjuksköterskor som arbetar på två olika akutmottagningar i södra Sverige. Samtliga intervjuer har spelats in. Intervjuerna transkriberades och analyserades efter Graneheim och Lundmans innehållsanalys.I resultatet har tre kategorier bildats: Omvårdnad på en akutmottagning, Brister i att tillgodose omvårdnad och Tillgångar av utbildning och resurs på en akutmottagning. Sjuksköterskor som arbetade på en akutmottagning arbetade ständigt efter klockan. De präglades av ett snabbt och proffesionellt omhändertagande av äldre individer. Sjuksköterskor på en akutmottagning identifierade två olika former av omvårdnad hos äldre individer; Specifik omvårdnad som var styrd efter PM och allmän omvårdnad. Sjuksköterskorna upplevde svårigheter att hinna med allt pga högt patientflöde samt svårigheter till att identifiera omvårdnadsbehov pga den äldres komplexa sjukdomsbild.Studiens slutsats är att individer som inkommer i ett kritiskt tillstånd får ett bättre omhändertagande och sjuksköterskor anser det enklare att indentifiera och tillgodose omvårdnad än hos individer som inte är akut sjuka. De framkom i resultatet att sjuksköterskor brister i sitt förförande att identifiera omvårdnadsbehov hos äldre individer vid ett högt patientflöde på en akutmottagning.Nyckelord: Sjuksköterska, akutmottagning, omvårdnad, äldre.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Karlsson, Forsman Carin, and Madeleine Persson. "Sjuksköterskans upplevelser av patientens omvårdnadsbehov vid livets slutskede : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-31707.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Palliativ vård ska förebygga och lindra lidande genom att tidigt identifiera, bedöma och behandla smärta samt se till de fysiska, psykosociala och andliga behoven. Omvårdnaden fokuserar på smärtlindring, stöd och information till patienten och dess närstående. Sjuksköterskan har en stark påverkan på livskvaliteten hos patienter som vårdas i livets slutskede men det kan vara en krävande utmaning både kompetensmässigt, tidsmässigt och emotionellt att vårda patienter i livets slutskede. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av patientens omvårdnadsbehov vid livets slutskede. Metod: Studien är en litteraturöversikt grundad på 15 vetenskapliga studier publicerade mellan åren 2009–2016. Studierna var av både kvantitativ och kvalitativ design och blev funna via databaserna Pubmed och Cinahl via specifika sökord. Resultat: Sex kategorier som belyser sjuksköterskans upplevelser av patientens omvårdnadsbehov vid livets slutskede identifierades vilka var: Få en god kommunikation, Få stöd i aktiviteter i dagliga livet, Få anhöriga involverade i vården, Få rätt vård i rätt tid, Få känna genuint närvarande samt Få andlig omvårdnad. Slutsats: Resultatet belyser ett omvårdnadsbehov hos patienter i livets slutskede i form av god kommunikation, närvaro och andlig omvårdnad. Dessutom belyses vikten av att låta anhöriga vara delaktiga i patientens vård samt vikten av stöttning i dagliga aktiviteter och smärtlindring.
Background: Palliative care should prevent and alleviate suffering by identifying, assessing and treating pain early, and addressing the physical, psychosocial, and spiritual needs. The nursing focuses on pain relief, support and information for the patient and his / her relatives. The nurse has a strong impact on the quality of life of patients being cared for at the end of life, but it can be a demanding challenge both in terms of competence, time and emotionally to care for patients at the end of life. Aim: The aim of this study is to illustrate nurses' experiences of the patient's nursing needs at the end of life. Method: The study is a literature review based on 15 scientific studies published between the years 2009–2016. The studies were of both quantitative and qualitative design and were found through the Pubmed and Cinahl databases via specific keywords. Result: Six categories that illustrate the nurse's experiences of the patient's need for care at the end of life were identified which were: To receive good communication, To receive support in activities in daily life, To receive family members involved in the care, To receive the right care at the right time,To receive the feeling of genuine presence as well as To receive spiritual care. Conclusion: The result illustrate a need for nursing of patients at the end of life in the form of good communication, presence and spiritual care. In addition, the importance of allowing relatives to be involved in the patient's care as well as the importance of support in daily activities and pain relief is also illustrated in the study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Palmgren, Maui, and Zakarina Dittlau. "Upplevelser av omvårdnadsbehov vid vård av diabetes melituc på sjukhus." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24723.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Eld, Jana, and Ewa Langerbeck. "SPECIFIKA OMVÅRDNADSBEHOV HOS INDIVIDER MED AUTISM I PSYKIATRI EN LITTERATURSTUDIE." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26642.

Full text

Abstract:

Autism förekommer i olika former och tillståndet karaktäriseras av att individens språkliga förmåga är avvikande och förmågan till samspel och kommunikation med andra är nedsatt. Syftet med föreliggande arbete var att genom en litteraturstudie undersöka vad som fanns beskrivet i litteraturen gällande specifika omvårdnadsbehov inom den slutna psykiatriska vården för personer med autismspektrumstörning. Sökning utfördes i databaserna ELIN och PubMed samt helsebiblioteket.no. Dessutom genomfördes manuell sökning. Resultatet bearbetades och presenteras med hjälp av Patricia Benners omvårdnadsdomäner. Resultatet visade att dessa individer har specifika omvårdnadsbehov, dock utan närmare precisering. Omvårdnadsforskningen i ämnet är ännu i sin linda. Slutsatsen som kan dras är vikten av gemensamma diagnoskriterier. Avsaknaden av dessa utgör ett hinder för fortsatt jämförande omvårdnadsforskning. Trots tre decennier av forskning har vetenskapen inte kunnat komma till koncensus om begreppen.
Autism occurs in different natures and the condition is to be characterized of that the individual's linguistic ability is deviating and the ability to cooperate and communicate with others is impaired. The aim with the presented work is, to through a literature study examine how caring is described. And how a current specific need within the closed psychiatric care for persons with autism spectrum disturbance is illustrated. The search was carried out in the databases Elin, PubMed and helsebiblioteket.no. Moreover, manual search was implemented. The result was processed and is presented within the concept of Patricia Benners nursing theory. The outcome shows that these individuals have specific needs of care, however without closer specification. The caring research in this field is still in its early stage. The conclusion is that the weight of common diagnosis criteria is clarified, as lack of these constitutes an obstacle for continued comparing research. Regardless of three decades of research science has not come to an agreement about the concepts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Karlsson, Emil, and Andreas Svensson. "Depression efter akut koronarsyndrom : en litteraturöversikt om etiologi, konsekvenser, och omvårdnadsbehov." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-12176.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Sildén, Emma, and Meryem Yebio. "Kvinnors livssitutation före och efter laparoskopisk behandling av endometrios." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1973.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Bakgrund Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar fem till tio procent av alla kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen inverkar på alla delar av kvinnans liv, men är trots dess höga prevalens okänd för allmänhet och sjukvårdspersonal. Vanliga symtom är svåra smärtor i bäckenområdet, allvarliga magsmärtor, nedsatt sexuell funktionsförmåga, problem i mag-tarmkanalen, urinbesvär och infertilitet. Att ställa diagnos är en utmaning då symtombilden ofta är omfattande och diffus. Det kan ta upp till tio år innan korrekt diagnos ställs. Laparoskopisk behandling anses vara det bästa behandlingsalternativet, men långtidsstudier visar på återfallsrisk avseende smärta. Kvinnor med endometrios har således ett stort omvårdnadsbehov före såväl som efter laparoskopisk behandling. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors livssituation före och efter laparoskopisk behandling för endometrios. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt med systematisk ansats där både kvantitativa och kvalitativa artiklar användes. Artiklarna genomgick vetenskaplig bedömning enligt Sophiahemmets modifierade bedömningsunderlag samt SBU:s bedömningskriterier och sammanställdes därefter i en matris. Från artiklarna insamlades data kring symtom och upplevelser av livskvalitet vilka sedan sorterades i kategorier och underkategorier. Resultat Kvinnors livssituation påverkas negativt av endometrios. Smärta är det mest utmärkande symtomet både före och efter laparoskopisk kirurgi. Dysmenorré och dysparenui är de vanligaste smärtmanifestationerna. Många kvinnor upplever att de blir dåligt bemötta av vårdpersonal. Slutsats För de flesta kvinnorna lindras smärtsymtomen direkt efter laparoskopisk kirurgi, men för vissa är symtomen bestående, oförändrade och/eller förvärrade. Kvinnor med endometrios upplever att deras symtom ofta förminskas och normaliseras inom vården. Laparoskopisk behandling är den mest rekommenderade symtomlindrande behandlingen men många faktorer som inverkar negativt på kvinnornas livssituation kvarstår efter ingreppet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Ekenberg, Linda, and Johanna Rowland. "Omvårdnadsbehov i form av stöd hos kvinnor med bröstcancer : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3998.

Full text

Abstract:

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information och söka evidens för bröstcancerdrabbade kvinnors omvårdnadsbehov från sjuksköterskans i form av stöd för psykiska, sociala eller informativa behov. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via databasen CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) och fulltextdatabasen ELIN (Elecronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Till sökningen användes sökorden breast*, cancer*, nurs* och support. Alla utvalda artiklar som härrör till syftet kvalitetsbedömdes genom på förhand bestämda granskningskriterier från modifierade förlagor efter Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Bahtsevani och Stoltz (2007). Av resultatet framkom det att det fanns stark evidens för att kvinnor med bröstcancer har ett omvårdnadsbehov av socialt stöd, psykiskt stöd och även av information av sjuksköterskan. Omvårdnadsbehov som även kom fram i denna studie är kontinuitet i vården och personliga samtal med sjuksköterskan. Att få utöva sin religiösa tro, sin andlighet och utöva sin kulturella tillhörighet samt likaså känna förtroende är omvårdnadsbehov som blev uppenbarat i resultatet. Resultatet diskuterades utifrån Aaron Antonovskys omvårdnadsteori där känslan av sammanhang är central.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Höjer, Eva-Sofie, and Annika Lövgren. "Alla upplever väl trötthet. Upplevelser och omvårdnadsbehov bland personer med kroniskt trötthetssyndrom." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26243.

Full text

Abstract:

People with chronic fatigue syndrome and their experience and need for care referred to Barbro Gustafsson's theory of acknowledgement and the SAUK-model.
Personers upplevelser av kroniskt trötthetssyndrom och deras omvårdnadsbehov utifrån Barbro Gustafssons teori om bekräftelse och SAUK-modell.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Haga, Anna, and Maria Bruhn. "Organdonation : Upplevelser och omvårdnadsbehov i samband med organdonation för givare, mottagare och närstående." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3116.

Full text

Abstract:

Bristen på organ är ett välkänt och diskuterat ämne inom transplantationsverksamheten. Den har dock ökat donationsfrekvensen, genom att utvecklingen av att transplantera organ från en levande individ till en annan har påskyndats. Detta i sin tur har gett större möjligheter att belysa och samla kunskaper om hur organdonatorer, mottagare och närstående beskriver sina upplevelser. Syftet med vår studie var därför att fördjupa oss i hur de människor som ger organ och de människor som tar emot ett organ har upplevt donationsprocessen. Vi ville också belysa de känslomässiga upplevelser som de närstående till en patient som drabbats av hjärndöd beskriver.Vi har gjort en systematisk litteraturstudie, och använt vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 1997 och 2007. Resultatet visar att de flesta är mycket positivt inställda till att donera eller ta emot organ, oberoende av en lång process och oväntade komplikationer. Samma positiva uppfattning beskrivs av närstående till dem som drabbats av hjärndöd, trots att de snabbt tvingats ta ett beslut om organdonation samtidigt som de just påbörjat ett sorgearbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Hellström, Kristina, and Eleonor Nordenrot. "Omvårdnadsdiagnoser enligt NANDA hos patienter som vårdas på en medicinsk vårdavdelning." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-144.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att bedöma omvårdnadsbehov hos patienter som vårdas på en medicinsk vårdavdelning och hur dessa kan beskrivas med hjälp av omvårdnadsdiagnoser enligt North American Nursing Diagnosis Association [NANDA]. NANDA är en internationell sjuksköterskesammanslutning som har skapat ett system med standardiserade omvårdnadsdiagnoser vilka inte finns översatta till svenska. Alla diagnoser är underbyggda av forskning och delas i domäner och klasser. Omvårdnadsdiagnoserna identifieras hos patienten genom karaktäristiska kännetecken, relaterade faktorer och riskfaktorer. Studien var en deskriptiv, kvantitativ studie med empirisk metod och kvalitativ ansats, där 25 patienter deltog. Datainsamlingen bestod i att samla information om patienternas omvårdnadsbehov genom att läsa journaler och intervjua patienter. Omvårdnadsbehoven sammanställdes och omvårdnadsdiagnoser enligt NANDA identifierades. Omvårdnadsdiagnoserna jämfördes med patienternas bakgrundsfaktorer. Författarna fann att patienternas omvårdnadsbehov kunde beskrivas med hjälp av standardiserade omvårdnadsdiagnoser enligt NANDA. Dessa upplevdes som säkrare och lättare att använda än att formulera omvårdnadsdiagnoser i fri text enligt Carnevalis modell. En brist hos NANDA var att det fanns omvårdnadsbehov som inte kunde beskrivas. De vanligaste omvårdnadsdiagnoserna var risk för fall, sömnsvårigheter och akut smärta. Hög ålder, att vara kvinna, underviktig, ha fetma och många medicinska bidiagnoser bidrog till ett högt antal omvårdnadsdiagnoser. NANDAs omvårdnadsdiagnoser reflekterade den vårdtyngd som bedömdes med KATZ index.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Pettersson, Linda, and Lisa Roos. "Från en dag till en annan : Föräldrars omvårdnadsbehov när deras barndiagnostiserats med diabetes typ 1." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-29364.

Full text

Abstract:

En dramatisk ökning kan ses av antalet barn som insjuknar i diabetes typ 1 i Sverige. Diabetes typ 1 är en allvarlig livslång sjukdom, insjuknandet sker plötsligt och sjukdomen inträder oftast i unga åldrar. Syftet var att belysa föräldrarnas omvårdnadsbehov i samband med att deras barn diagnostiserades med diabetes typ 1. Metoden som valdes var en litteraturstudie och det gjordes systematiska sökningar av vetenskapliga artiklar i utvalda databaser. Nio artiklar valdes ut till resultatet vilka speglade föräldrars perspektiv. En dataanalys gjordes som mynnade ut i två teman: Föräldrars behov av bekräftelse och föräldrars behov av kunskap. I resultatet framkom att föräldrar uppskattade sjuksköterskors närvaro under sjukhusvistelsen vilket gav föräldrarna trygghet. De hade ett behov av samtal och uttryckte även ett behov av kunskap, anpassad information och att praktiskt få träna på omvårdnadsmoment. Det behöver göras mer forskning inom omvårdnad i samband med att barn diagnostiserats med diabetes typ 1 för att kunna utforma en ändamålsenlig omvårdnad för hela familjen. Denna studie kan användas i utbildning av blivande sjuksköterskor och även för att sprida kunskap bland dem som är i klinisk verksamhet.
A dramatic increase can be seen in the number of children who come down with type 1 diabetes in Sweden. Type 1 diabetes is a severe life-long disease, onset occurs suddenly, and the disease often occurs at a young age. The aim was to highlight parents' nursing needs associated with their child’s diagnosed with diabetes type 1. The method chosen was a literature study and it was made through systematic searches of research articles in selected databases. Nine articles were selected to the result which reflected the parents' perspective. A data analysis was done which culminated in two themes: Parents need of confirmation and parents need of knowledge. The result showed that parents appreciated the nurses' presence during hospitalization giving the parents some peace of mind. They had a need to talk and also expressed a need for knowledge, tailored information and to practically get to train in nursing. There needs to be more research to devise an appropriate care for the whole family. This study can be used in the training of future nurses and also to spread knowledge among those in clinical practice.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Kempe, Hanna, and Jack Larsson. "Patienter och partners upplevelser och psykosociala omvårdnadsbehov i samband med en inducerad abort : En litteraturöversikt." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-3493.

Full text

Abstract:

Background: Induced abortion involves intentionally terminating a pregnancy. This can be donemedically or surgically. Abortion is a common procedure around the world, where the globalspectrum of cultures and perceptions regarding abortion is very varied. Person-centered care,treatment and support are important aspects of the concepts of nursing-care. Aim: The purpose of this study is to investigate experiences and psycosocial needs of carerelated to induced abortion, independent of abortion method or length of pregnancy. Method: This is a general literature study where previous research has been used to answer thepurpose. The articles were quality reviewed and analyzed thematically. Results: Patients and partners experience strong emotions in connection with the abortionprocess, some of which are ambivalent. Experiences of being judged by the care staff also occur,at the same time as the care staff seem to have the opportunity to influence the experience withthe help of different nursing measures. Patients and partners value good treatment and support,while maintaining integrity and autonomy. These factors contributed to a good experience withinduced abortion. Conclusion: In an induced abortion situation, patients and partners may experience strongemotions, ambivalent emotions and fear of being convicted. Healthcare professionals play animportant role in ensuring that patients and partners have a good abortion experience. Furtherresearch on the subject is recommended.
Bakgrund: Inducerad abort innebär att avsiktligt avsluta en graviditet. Detta kan utföras medicinskt eller kirurgiskt. Abort är ett vanligt förekommande ingrepp världen över, där det globala spektrumet av kulturer och uppfattningar gällande abort är mycket varierad. Omvårdnadsbegreppen personcentrerad omvårdnad, bemötande och stöd är viktiga inom abortvården. Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka upplevelser och psykosocialt omvårdnadsbehov i samband med inducerad abort, oberoende av abortmetod eller graviditetslängd. Metod: Detta är en allmän litteraturstudie där tidigare forskning har använts för att besvara syftet. Artiklarna kvalitetsgranskades samt analyserades tematiskt. Resultat: Patienter och partners upplever starka känslor i samband med abortprocessen, varav vissa är ambivalenta. Upplevelser av att bli dömd av vårdpersonalen förekommer också, samtidigt som vårdpersonalen tycks ha möjlighet att påverka upplevelsen med hjälp av omvårdnadsåtgärder. Patienter och partners värderar ett gott bemötande och stöd samt bibehållen integritet och autonomi. Dessa faktorer bidrog till en god upplevelse vid inducerad abort. Slutsatser: I en inducerad abortsituation kan patienter och partners uppleva starka känslor, ambivalenta känslor och rädsla inför att bli dömd. Vårdpersonal har en viktig roll i om patienter och partners får en god abortupplevelse. Fortsatt forskning kring ämnet rekommenderas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Halvarsson, Evelin, and Amanda Karsson. "Evidensbaseradeomvårdnadsbehov som påverkar livskvaliteten hos patienter idet palliativa skedet : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4420.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Ullström, Hannah, and Jessica Hanning. "Sjuksköterskans upplevelse av vilka omvårdnadsbehov patienter i palliativ vård har och hur dessa behov kan tillgodoses." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-119151.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Det är viktigt att det finns kunskap om palliativ vård inom alla verksamheter då patienter i palliativ vård finns överallt inom vården. Finns inte kunskapen kan patientens behov lätt missas. Författarna till den här studien ville få en förståelse för vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet. Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vård har två övergripande omvårdnadsbehov. Dessa är psykosociala behov och omvårdnadsbehov. I psykosociala behov ingår autonomi, behov av uppmärksamhet, kommunikation och socialt nätverk. I omvårdnadsbehov ingår förutom behovet av omvårdnad även behov av omvårdnadskompetent personal. Konklusion: Studien visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i det palliativa skedet har behov av symptomlindring, samtal, bevarad autonomi, att bli behandlad som en individ, att ha ett stödjande socialt nätverk och kompetent personal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Magnusson, Frida. "NÄR DET OFATTBARA INTRÄFFAR – IDENTIFERING AV ANHÖRIGAS OMVÅRDNADSBEHOV OCH BEMÖTANDE FRÅN VÅRDPERSONAL VID PLÖTSLIGT OCH OVÄNTAT DÖDSFALL." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2409.

Full text

Abstract:

Bakgrund: att plötsligt och oväntat förlora en anhörig innebär en sorg och krissituation för den som drabbas. Det är viktigt att de som förlorar en familjemedlem får den hjälp och stöd de behöver för att kunna gå vidare i sin sorgeprocess. Det är betydelsefullt att vårdpersonal som möter människor i kris och sorg har kunskap om att bemöta dem som drabbas. Syftet: med denna litteraturstudie var att bidra till att öka kunskapen om anhörigas omvårdnadsbehov och vårdpersonals bemötande vid plötsligt och oväntat dödsfall. Metod: studien bygger på åtta vetenskapliga artiklar som söktes i vetenskapliga databaser: Cinahl, PsychINFO och Elin@Kalmar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: tre teman framkom; Information med underrubriker: dödsbeskedet, kommunikation. Omhändertagande med underrubriker: att se personen som avlidit, uppföljning. Vårdpersonalen med underrubriker: kommunikation mellan kollegor, vårdpersonalens egna känslor samt kunskap och utbildning. Slutsats: är att det saknas utbildning och kunskap hos vårdpersonal inför att möta anhöriga vid plötsligt dödsfall. Det visar sig genom att de anhöriga beskriver en bristande kommunikation och information från vårdpersonalen och att de drabbade upplever att de inte fått den hjälp de önskat. Det framkommer att det är värdefullt för de anhöriga att de individuella behoven tillgodoses och att någon form av uppföljning erbjuds.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Göthberg, Meiton Sandra, and Gisela Olsson. "Upplevelser av symtom och omvårdnadsbehov i det vardagliga livet hos personer med multipel skleros : en deskriptiv litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-20697.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en autoimmun inflammatorisk sjukdom med individuellt varierande symtom. Varje person med MS har ett eget omvårdnadsbehov beroende på vilka symtom hen upplever. Personen lever med sjukdomen livet ut och nya symtom uppkommer regelbundet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva hur personer med MS upplever att symtom och omvårdnadsbehov påverkar deras vardagliga liv samt att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod. Metod: Beskrivande litteraturstudie. Artiklar söktes fram via databasen Cinahl samt via manuella sökningar. Totalt framkom 11 vetenskapliga artiklar, 10 kvalitativa och 1 med mixad metod, som inkluderades i litteraturstudien. Huvudresultat: Symtom och omvårdnadsbehov påverkade personerna med MS vardagliga liv och autonomi. Symtomen som hade störst påverkan var uttalad trötthet och problem med rörelseförmågan, men alla symtom påverkade personerna på ett eller annat sätt. Ingen aspekt av vardagen var opåverkad och utöver symtomen var omvårdnadsbehovet ett hinder för att personerna skulle kunna gör det de ville. Energibristen och att vara beroende av andra för att vardagen skulle gå ihop var ett problem. Personerna hade en stark vilja att göra mer än de klarade av och de ville inte känna sig handikappade. Personerna prioriterade det viktigaste i livet. Det framkom att artiklarna valt liknande urvalsmetoder för att svara på deras syfte. Slutsats: MS är en sjukdom vars symtom och omvårdnadsbehov påverkar personens vardagliga liv på många sätt, framförallt förmågan att leva som tidigare och personens känsla av autonomi. Att göra de aktiviteter som önskades var svårt och personerna blev tvungna att prioritera det som var viktigast för dem.
Background: Multiple sclerosis (MS) is an autoimmune inflammatory disease with individually varying symptoms. Each person with MS has their own care needs, depending on which symptoms he/she experiences. The person live with MS the rest of his/her life and new symptoms occur regularly. Aim: The purpose of this study was to describe how people with MS experience how symptoms and care needs affect their everyday lives and to describe the included articles sample method. Method: Descriptive literature review. Articles were searched out through Cinahl and via manual searches. A total of 11 scientific articles emerged, 10 qualitative and 1 withmixed approach, which was included in the study. Main results: The MS disease symptoms and care needs had a great impact on people's everyday lives and autonomy . The symptoms that had the greatest impact was fatigue and problems with the ability to move. No aspect of daily life was unaffected and in addition to the symptoms, care needs was an obstacle. The lack of energy and to be reliant on others so the daily life would work, was a big problem. They had a strongdesire to do more than they could and they did not want to feel disabled. It appeared that the articles chosen similar selection methods to answer their aim. Conclusion: MS is a disease that affects the person's everyday life in many ways, above all, the ability to live as before and the feeling of autonomy. They had to prioritize what was most important to them.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Kvarnlöf, Marlene, and Marcus Sundin. "Förhållanden som påverkar samt omvårdnadsåtgärder som främjar sömn hos äldre vårdtagare med sömnproblematik - en kvalitativ studie om vårdspersonalens erfarenheter." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-9629.

Full text

Abstract:

Äldre vårdtagare med sömnproblematik är, enligt studier, undervärderat i forskning. Sömnproblematik hos äldre visar sig vanligen som svårigheter att fästa sömn och uppvaknande nattetid eller tidig morgon. Ett antal kroppsliga, neurologiska och psykiska sjukdomar kan störa sömnen, även miljöförhållanden, samt vissa läkemedel.

Syftet med studien var att beskriva vilka förhållanden och omvårdnadsåtgärder som, enligt vårdpersonalen, påverkar och främjar sömnen hos äldre vårdtagare med sömnproblematik. Som metod användes semistrukturerade intervjuer. Sex undersköterskor och fyra sjuksköterskor intervjuades. Materialet analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys och presenterades i två kategorier: Vårdtagarnas behov och vårdmiljö. Till huvudkategorierna hörde två underkategorier vardera, fysiska och psykiska behov, behov av läkemedel respektive yttre förhållanden och bemötande. Resultatet visade att otillfredsställda behov så som smärta, förstoppning, hunger och existentiella funderingar samt den sociala situationen ansågs påverka sömnen. Miljön runt vårdtagaren har också betydelse för sömnen, dels utifrån ljus och ljud men även den psykosociala miljön såsom bemötande från vårdpersonalen. Slutsats, omvårdnadsåtgärder behöver lyftas fram som ett led i att främja sömn hos äldre med sömnproblematik.

Elderly patients with problems related to sleep are, according to studies, undervalued in research. Sleep problems among elderly usually shows as difficulties to fall asleep and awakening during night or early morning. A number of physical, neurological and psychiatric disorders may disrupt sleep, including environmental conditions, and certain medicines. The purpose of the study was to describe the conditions and nursing measures that, according to caregivers, affect and promote sleep in elderly patients with sleeping problems. The method used was semi-structured interviews. Six assistant nurses and four nurses were interviewed. The material was analyzed using manifest content analysis and presented in two categories: patient needs and environment. To the main categories were two sub-categories each, physical and psychological needs, the needs of pharmaceutical respectively external conditions and treatment. The results showed that the unmet needs such as pain, constipation, hunger, and existential concerns and the social situation were considered to affect sleep. The environment around patients is also important for sleep, for example light and sounds but also the psychosocial environment as the response from the staff. Conclusion, nursing measures should be emphasized as a way to promote sleep in elderly people with sleeping problems.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Larsson, Lisa, and Maria Merimaa. "Förlust och känsla : En litteraturöversikt om kvinnors erfarenheter av missfall." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4572.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Missfall räknas som den vanligaste graviditetskomplikationen. Kvinnors omvårdnadsbehov efter missfall består av både fysiska och psykiska aspekter. Känslor av skuld, förlust, tomhet och sorg uppkom och ofta kvarstod känslorna under en längre tid. Kvinnorna som fått missfall upplevde ofta att deras omvårdnadsbehov inte tillgodosetts adekvat. Sjuksköterskans kompetensområde innefattar tillgodoseende av både fysiska och psykiska omvårdnadsbehov. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter och omvårdnadsbehov vid missfall. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar som granskats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet av denna litteraturöversikt visar att erfarenheten av att genomgå ett missfall påverkar kvinnan psykiskt, fysiskt och socialt. Resultatet indelades i två huvudteman; Känslomässiga erfarenheter vid missfall och Vårderfarenheter vid missfall, med tre underkategorier; Behov av bekräftande bemötande, Behov av stöd och Behov av information. Diskussion: Diskussionen behandlade bland annat hur en god vård skall kunna uppnås genom exempelvis empatiskt bemötande, förståelse för sorg och skuld samt information. Vidare fördes diskussion kring hur den teoretiska modellen för bekräftande omvårdnad, SAUK, kan användas för att skapa en optimal omvårdnad efter missfall. Målet med att använda SAUK-modellen är att kvinnan ska kunna bearbeta missfallet och låta den händelsen bli en del av hennes liv.
Background: Miscarriage is counted as the most common pregnancy complication. Women's nursing needs after miscarriage consists of both physical and mental aspects. Feelings of guilt, loss, emptiness and grief arose and the feelings often persisted for a long time. The women who miscarried often experienced that their nursing needs were not met adequately. The nurse's competence includes satisfying of both physical and psychological nursing needs. Aim: To describe women's experiences and needs of care after miscarriage. Methods: A literature study based on eleven scientific papers, which have been examined using a content analysis. Results: The result of this study shows that the experience of undergoing an abortion affects women psychologically, physically and socially. The results were divided into two main themes; Emotional experiences of miscarriage and Care experiences of miscarriage, with three sub-categories; Need of confirming nursing, Need of support and Need of information. Discussions: The discussion dealt with matters such as how good care is to be achieved through for example empathetic attitude, understanding of grief and guilt, and information. Further discussion of how the theoretical model for confirming nursing, SAUK, can be used to create optimal nursing after miscarriage. The goal of using the SAUK-model is to enable the woman to process the miscarriage and allow the incident to become part of her life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Palén, Johanna, and Marie Steby. "En studie inom socialt arbete om förhållningssätt till äldre med alkoholproblematik." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-948.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Fällgren, Lina, and Emma Svensson. "Hur sjuksköterskan kan förstå omvårdnadsbehovet hos personer med autismspektrumtillstånd : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33878.

Full text

Abstract:

Personer med autismspektrumtillstånd (AST) är en växande grupp i samhället. Inuläget beräknas 1 % av befolkningen i västerländska länder ha ettautismspektrumtillstånd. Patienterna har speciella omvårdnadsbehov relaterat tillautismspektrumet och då antalet ökar kommer fler personer att söka sig till hälso- ochsjukvården. Sjuksköterskan bär omvårdnadsansvaret, där av behövs kunskap ochmedvetenhet om autismspektrumtillståndet för att kunna möta derasomvårdnadsbehov. Syftet med studien var att undersöka omvårdnadsbehovet hospersoner med autismspektrumtillstånd. För att besvara syftet genomfördes enlitteraturstudie. Vid en induktiv ansats med en hermeneutisk analysmetod användes ilitteraturstudien. I databearbetningen framkom fem teman Behov av kommunikation,Behov av kontinuitet, Vårdmiljöns påverkan, Anhörigas roll och Behov av kunskaperhos sjuksköterskan I resultatet framkom att faktorer som kommunikationssvårighetermed och okunskap hos vårdpersonal påverkade tillgång till god vård och omvårdnadför personer med AST. Den aktuella forskningen är otillräcklig. Därför behövs merforskning, kunskap och utbildning för att sjuksköterskan ska kunna mötaomvårdnadsbehovet hos personer med AST.
People with autism spectrum disorders (ASD) are a growing group in society.Currently estimated there is about 1% of the population in the western countries thathas autism spectrum disorder. These patients have special care needs in relation to theautism spectrum and as the number increases, more people will seek health care in thefuture. The nurse carries nursing responsibility, thereby the required knowledge andawareness of autism spectrum condition is essential for the nurse to meet the careneeds of a patient with ASD. The purpose of this study was to investigate the careneeds of people with autism spectrum disorders by conducting a literature study. Aninductive approach with a Hermeneutics as the methodology of interpretation is usedin the literature study. Five themes were revealed in the data processing; The need ofcommunication, The need for continuity, The impact of health facility environment,Relatives role, and The need for knowledge of the Nurse. The result highlights factorssuch as difficulties in communication and ignorance of health professionals, whichaffects the person's access to good health care and nursing of people with ASD. Thecurrent research is inadequate. Therefore the need for further research, knowledge andeducation for the nurse is essential to meet people with ASD and their need ofnursing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Fredriksson, Jeanette, and Erika Hassellund. "Makar behöver sjuksköterskan : Omvårdnadsbehoven hos makar till patienter med prostatacancer- En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-30532.

Full text

Abstract:

Prostatacancer är klassad som en av de vanligast förekommande tumörsjukdomarna bland äldre män. Sjukdomen kommer inte enbart påverka den drabbade utan hela familjen involveras. Detta ställer krav på att sjuksköterskan har kunskap gällande patienter och makar. Syftet med studien var att belysa omvårdnadsbehov hos makar när maken drabbats av prostatacancer. Metoden var en litteraturstudie baserad på forskningsartiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Granskning av artiklarna utgick från Polit & Becks (2011) nio steg över en litteraturstudies upplägg. En urvalsprocess i tre steg utfördes där elva artiklar svarade på syftet och utgör litteraturstudiens resultat. Av de elva artiklarna var tio kvalitativa och en kvantitativ. Resultatet sammanfördes till fyra kategorier, behov av information, behov av samtalsstöd, behov av egentid och behov av Guds tro. Mer förekommande i resultatet var behov av information och behov av samtalsstöd. De ansågs viktiga för makarna för att orka handskas med och bearbeta makens sjukdom. Slutsats: Makar riskerar att hamna i en utsatt situation när maken får diagnosen prostatacancer. Det resulterar i flertalet omvårdnadsbehov som behöver tillfredställas där sjuksköterskan kan vägleda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Lundqvist, Sara, and Lilja Hanna Eriksson. "Utmaningar för morgondagens sjuksköterska : En litteraturstudie om omvårdnadsbehovet hos kvinnliga asylsökande och kvinnliga flyktingar." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30842.

Full text

Abstract:

Varje år tvingas miljontals människor på flykt från sina hem till följd av krig, våld och brott mot mänskliga rättigheter. År 2015 anlände närmare 163 000 människor till Sverige för att söka asyl och av dessa var 48 149 kvinnor. Sjuksköterskan möter asylsökande och flyktingar på olika vårdinrättningar, och just asylsökande kvinnor och kvinnliga flyktingar är en särskilt utsatt grupp med speciella omvårdnadsbehov. Syftet med studien var att undersöka omvårdnadsbehovet hos kvinnliga asylsökande och kvinnliga flyktingar. En litteraturstudie genomfördes med induktiv ansats och systematiska artikelsökningar genomfördes med sökord relevanta för syftet. I databearbetningen framkom fem teman: Förstå olikheter, Överkomma barriärer, Tyst lidande, Känsliga ämnen och Utebliven vård. Resultatet framhåller kulturella skillnader och utmaningar, kommunikationssvårigheter, olika upplevelser av psykisk ohälsa, skilda syner på reproduktiv vård och sociala faktorer som avgörande för omvårdnadsbehovet hos kvinnliga asylsökande och kvinnliga flyktingar. Resultatet genomsyrades främst av kulturella och kommunikativa utmaningar som sjuksköterskor kan möta dagligen. För att möta omvårdnadsbehovet hos kvinnliga asylsökande och kvinnliga flyktingar krävs mer forskning inom ämnet samt utbildning inom kulturkompetens för sjuksköterskor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Stenberg, Mikaela. "Ro med mig genom stormen : Hur personer med borderline/emotionell instabil personlighetsstörning upplever omvårdnadsbehovet inom psykiatrisk vård." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43313.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Diagnosen borderline har funnits i snart 100 år men fortfarande finns det brister i omvårdnaden av personer med borderline/emotionell instabil personlighetsstörning. Personer med borderline/emotionell instabil personlighetsstörning upplever att de inte blir tagna på allvar inom vården. När sjuksköterskor uppvisar ett genuint intresse upplevs dock omvårdnaden som stödjande av personer med borderline/emotionell instabil personlighetsstörning. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att beskriva vilka omvårdnadsbehov personer med borderline/emotionell instabila personlighetsstörningar upplever sig ha inom psykiatrisk vård. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes via telefon med fyra deltagare. Alla var av kvinnligt kön, bosatta i Sverige och hade enligt egen utsago diagnosen borderline. Analysen genomfördes utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom övergripande temat Att ro tillsammans genom stormen. Personerna erfor upplevelser av att inte ha något värde till följd av att bli förnedrade, att inte tas på allvar och att vara i underläge. Detta resulterade i att deltagarna längtade att känna sig betydelsefulla genom att bli sedda som människor och att bli bemötta med kompetens. Slutsats: Personerna längtade efter att få mötas med en medmänsklig värdighet. Detta kan anses som trivialt men då vårdpersonal tillgodoser detta uppkommer en omvårdnad som kan innebära ett livsavgörande stöd för personer med borderline/emotionell instabil personlighetsstörning. Nyckelord: borderline, kvalitativ innehållsanalys, längtan, tidvattenmodellen, underläge, upplevelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Larsson, Elin, and Josefin Ivarsson. "‘’Att formulera en checklista att såhär ska vi göra eller såhär ska vi tänka är nästan omöjligt …’’ : En kvalitativ studie om socialsekreterares tolkningar och arbete kring omvårdnadsbehovet, barnets bästa och insatser." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100789.

Full text

Abstract:

Previous research show that there is a knowledge cap in investigations on how social workers are supposed to interpret the nursing needs for children, in which the parent who has custody of the child is responsible for. The same knowledge cap is shown in how ”child's best” is supposed to be interpreted by social workers and be a red thread in the investigations. Which also leads to help interventions being given to children when the parent does not fulfill the nursing needs of the child, which is always not clear. Therefore the purpose of the study was to understand how social services interpret the nursing needs and shed light on how social workers interpret the ”child’s best” and how they work with children when the parents do not fulfill the nursing needs. Therefore in this study 8 interviews have been executed with social workers from different county’s around Sweden. The result shows that the interpretation of nursing needs for children is interpreted by the working model BBIC and that children should feel safe and not be at risk of getting hurt. The ”child’s best” means from the perspective of social workers shows that what is best for the child is to stay with the biological parents and that they are stable and emotionally available. The social workers work with children through family therapy, since focus is on helping the whole family. Help interventions are rarely only given to children alone, unless the child is over 15 years of age.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Omvårdnadsbehov'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles