Academic literature on the topic 'Omvårdnadsprocess'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Omvårdnadsprocess.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Dissertations / Theses on the topic "Omvårdnadsprocess"

1

Gunnarsson, Emma, and Sandra Persson. "Sjuksköterskors möjligheter till att utföra omvårdnadsdokumentation : Litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19413.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lewis, Josephine, and Ida Fredhage. "Sjuksköterskans identifiering, omvårdnadsproblem samt omvårdnadsåtgärder vid neglect : En intervjustudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-18042.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Forsström, Tove, and Linnéa Malmbo. "Sjuksköterskans arbete i övergången till palliativ vård : En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-18894.

Full text
Abstract:
Sen början av 2000-talet har intresset för palliativ vård ökat. Nya riktlinjer för god palliativ vård finns presenterade, där den palliativa vården ska utvidgas och inte bara utgå från cancerdiagnoser utan även gälla vid kroniska sjukdomar. Sjuksköterskor har angett att beslutsfattande om vård i livets slutskede är ett vanligt förekommande etiskt dilemma i det dagliga arbetet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur sjuksköterskor beskriver sitt arbete i övergången från botande behandling till palliativ vård. Litteraturöversikten baserades på tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar med studier från varierade avdelningar och vårdformer. Litteratursökningen gjordes i de vetenskapliga databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Kvalitetsgranskade kvalitativa artiklar som handlade om övergången till palliativ vård valdes ut och resultaten analyserades och sammanställdes till en ny helhet där likheter och skillnader identifierades. Analysarbetet utfördes i enlighet med metod utarbetad av Friberg. Sjuksköterskor beskrev sitt arbete i övergången till palliativ vård i förhållande till patient, närstående, läkare och sjuksköterskekollegor. För sjuksköterskor var patientens värdighet och rätt till självbestämmande viktig och de arbetade för att involvera närstående och läkare i detta. Sjuksköterskor upplevde överlag att behovet av övergång till palliativ vård identifierades för sent i förhållande till patientens människovärde, diagnos och rätt till självbestämmande. Personlig och professionell erfarenhet och kunskap påverkade i vilken utsträckning sjuksköterskor valde att medverka i diskussioner kring eventuell övergång till palliativ vård. En god övergång till palliativ vård underlättas av konsensus mellan patient, närstående, läkare och sjuksköterskor, vilket ofta inte synes vara fallet. En gemensam uppfattning i vårdorganisationen av vad palliativ vård innebär skulle underlätta för sjuksköterskor att utföra sitt arbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Waxell, Anni. "Att vandra tillsammans mot frihet : Personers levda erfarenheter av att vara delaktig i sin omvårdnadsprocess, inom öppen rättspsykiatrisk vård." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54104.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Forskning om delaktighet inom öppen rättspsykiatrisk vård är begränsad, trots att delaktighet visat sig främja återhämtning och öka motivation till behandling. Genom att utforska innebörden av delaktighet utifrån ett patientperspektiv kan kunskaperna öka och delaktighet främjas i omvårdnadsprocessen. Syfte: Att beskriva patienters levda erfarenheter av att vara delaktig i sin omvårdnadsprocess, inom rättspsykiatrisk öppenvård Metod: Till examensarbetet användes en kvalitativ design med hermeneutisk ansats. Datainsamlingen utfördes genom halvstrukturerade livsvärldsintervjuer, fem deltagare delade med sig av sina levda erfarenheter av delaktighet. Datainsamlingen spelades in och de transkriberade intervjuerna analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk metod. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra teman och ett huvudtema som beskriver hur delaktighet kan erfaras för patienter inom den öppna rättspsykiatriska vården. Metaforiskt kan huvudtemat beskrivas som ”att vandra tillsammans mot frihet”. Resultatet visar att delaktighet dels är ett mellanmänskligt fenomen som utvecklas i gemenskap med andra, dels är ett medel för att nå frihet. Slutsatser: Att vara delaktig i en gemenskap med andra bidrar till delaktighet i den egna omvårdnadsprocessen. Detta kan leda till nya positiva erfarenheter om den egna förmågan, vilket är betydelsefullt för patienternas personliga utveckling och återhämtning. Nyckelord: Delaktighet, fenomenologisk hermeneutisk metod, gemenskap, omvårdnad
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Konovalova, Anastasia, and Linnéa Lissel. "Sjuksköterskors uppfattning om dokumentation och dess påverkan på omvårdnadsarbetet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-192120.

Full text
Abstract:
SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med detta arbete var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om omvårdnadsdokumentation och dess påverkan på omvårdnadsarbetet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2008). Bekvämlighetsurval med fem sjuksköterskor från olika avdelningar på ett Universitetssjukhus i Mellansverige. Resultat: Sjuksköterskor i denna studie uppfattade att dokumentationen tar tid, det är mycket som ska dokumenteras och att kvalitén varierade. De uppfattade också att information kunde gå förlorad på grund av att många skrev på flera olika ställen. Dokumentationen upplevdes ibland som inkonsekvent eftersom sjuksköterskorna inte dokumenterade exakt lika. De belyste också att systemet var rörigt och ologiskt. Dokumentationen upplevdes ge vägledning. Det är viktigt att samarbeta mellan olika professioner samt att dokumentationen följs upp av den som tar efter. Sjuksköterskorna prioriterade det medicinska framför omvårdnaden och arbetsbördan gjorde det svårt att hinna dokumentera. Dokumentationen synliggjorde omvårdnaden samt att den kunde användas för att utvärdera vården. Slutsats: Sjuksköterskor uppfattade dokumentation som problematisk och tidsödande. Samtidigt tyckte de att det fanns vinster med dokumentation då det gav patientsäkerhet och kunde användas för att utvärdera vården. Mer arbete behövs för att nå konsensus i hur dokumentation på avdelning skall se ut. Det behövs mer forskning kring hur dokumentation påverkar omvårdnadsarbetet.
ABSTRACT Aim: The aim of this study was to investigate nurses’ perception of nursing documentation and its impact on nursing. Method: Qualitative interview study with content analysis according to Lundman and Hällgren Graneheim (2008). Convenience sample of five nurses from different wards of a University hospital in central Sweden. Result: Nurses in this study perceived the documentation as time consuming, there is a lot to be documented and that the quality varied. They also observed that the information could be lost due to many writing in several different places. The documentation is sometimes perceived as inconsistent because nurses did not document exactly alike. They also highlighted that the system was messy and illogical. Documentation was perceived as giving guidance. It is important to cooperate between different professions and that the documentation is followed up by the next person. The nurses prioritized the medical instead of nursing care and workload made ​​it difficult to find time to document. Documentation made​​ nursing care visible and it could be used to evaluate healthcare. Conclusion: Nurses perceived documentation as problematic and time consuming. They also thought there were gains of documentation when it gave patient safety and could be used to evaluate care. More work is needed to reach consensus in the documentation should be carried out. More research is required on how documentation affects nursing.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Johansson, Ann-Christin, and Emma Sundlöf. "Anestesisjuksköterskans erfarenhet vid svår intubation : En intervjustudie." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17946.

Full text
Abstract:
Innan anestesisjuksköterskan intuberar en patient i samband med operation verifieras den preoperativa bedömning, som ofta utförs av anestesiläkare. När endotrackealtuben inte placerats på rätt plats i trackea efter två till tre intubationsförsök med bästa möjliga förutsättningar, beskrivs den som svår. Anestesisjuksköterskan bör vara tydlig, respektfull och konkret i sin kommunikation, då detta främjar relationer och samarbete med kollegor i dessa situationer. Det är även viktigt att vara professionell och ta sitt personliga, etiska ansvar för att bevara sin kompetens inom anestesi. Anestesisjuksköterskan kan uppleva den svåra intubationen på olika sätt och syftet med denna studie var att belysa anestesisjuksköterskans erfarenheter vid svår intubation. En kvalitativ intervjustudie där sex anestesisjuksköterskor intervjuades och där innehållsanalys användes, utgjorde metod i denna studie. I resultatet framkom att; Anestesisjuksköterskan måste anpassa sig för att bevara kontrollen, som övergripande tema. Anestesisjuksköterskan ska ta kontroll när en svår intubation uppstår och sträva efter ett professionellt och flexibelt förhållningssätt gentemot patient och personal. Genom noggrann planering skapas säkerhet för patienten. En svår intubation kan bero på anatomiska svårigheter hos patienten, där anestesisjuksköterskan känner ett krav på sig att lyckas intubera. Detta kunde leda till glädje, besvikelse, förvirring eller stress. En välformulerad kommunikation från anestesisjuksköterskan är viktig för att övrig personal ska förstå vad som förmedlas. Det är även viktigt med ett fungerande samarbetet med övrig personal för att de ska få förståelse för vad en svår intubation innebär. Bra rutiner, riktlinjer och noggrann preoperativ bedömning leder till att anestesisjuksköterskan känner sig trygg och bättre förberedd på att lyckas intubera. Detta kan bidra till ökad patientsäkerhet.
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Svensson, Annsofie, and Hanna Wiberg. "Sjuksköterskors upplevelser av arbete med Weismananalys inom palliativ vård." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26878.

Full text
Abstract:
Det enda vi vet med säkerhet här i livet är att vi någon gång kommer att dö och för en del handlar det dessförinnan om att bli vårdad i livets slutskede. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med de sex S:n, en modell som används inom den palliativa vården på en Hospiceavdelning i Malmö. Denna modell har sitt ursprung i Weismananalysen, en ’psykologisk obduktion’ som omarbetats till att kunna användas genom hela vårdprocessen kring den döende patienten. Data inhämtades genom intervjuer med sex sjuksköterskor. Resultatet visar att sjuksköterskorna ansåg modellen vara användbar och betydelsefull på framför allt två sätt: (1) Den gav vården och yrkesrollen ett annat fokus, där de såg patienten utifrån nya perspektiv och (2) ett användbart redskap som hjälp i de dagliga sjuksköterskeuppgifterna. Denna förändring av fokus verkade betyda att kunskap om patienterna och att vårda utifrån deras perspektiv blev mer värdefullt. Resultatet indikerar också på att användandet av de sex S:n leder till en kvalitativt bättre vård.
The only thing we know for sure in life is that, some day, we will die, and that for some of us it is also about being taken care of in time of death. The aim of this study was to illuminate nurse’s experiences of working with a model for caring patients at a Hospice unit in the city of Malmö. This model emanates from the concept ‘psychological autopsy’ presented by Weisman and has been integrated as a part of the care of the dying patient. Data was collected using interviews with six nurses. The results show that the nurses found the model useful and valuable in two ways: (1) A shift of focus of their professional role, where they could see the patient from new perspectives and (2) it could be used as a tool in the daily nursing activities. This shift of focus seemed to mean that knowledge about the patients and their perspective became more important. There is also indication that the use of the model leads to a qualitatively better care.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Forsberg, Carin, and Maria Silén. "Operationssjuksköterskans upplevelse av återkoppling och återkopplingens betydelse för professionen." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-63555.

Full text
Abstract:
Introduktion: Förebyggande och korrekt utförda omvårdnadsåtgärder är en del av operationssjuksköterskans arbete. Operationssjuksköterskan arbetar utifrån den perioperativa vårdprocessen med att planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärder. Återkoppling har visat sig förbättra omvårdnad och utveckla professionen. I litteraturen finns få studier om hur operationssjuksköterskor upplever återkoppling under den perioperativa vårdprocessen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelse av återkoppling och upplevelse av återkopplingens betydelse för utveckling av professionen. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. 11 operationssjuksköterskor i åldern 26-60 år och med erfarenhet som operationssjuksköterska mellan 7 månader och 36 år inkluderades, alla var kvinnor. Resultat: Operationssjuksköterskorna önskade mer återkoppling både för professionens utveckling i stort och för förbättrad utvärdering av egna utförda omvårdnadsåtgärder. All återkoppling upplevdes positivt. Avsaknad av samarbete mellan vårdenheter påverkade möjligheten till återkoppling negativt. Brist på återkoppling ledde till eget sökande av återkoppling på utförda omvårdnadsåtgärder. Konklusion: Genom återkoppling kan operationssjuksköterskorna få svar på sina utförda omvårdnadsåtgärder. Återkoppling till operationssjuksköterskan behöver implementeras och utvecklas i det dagliga arbetet.
Introduction: Preventive and correctly taken nursing measures is part of the operating theatre nurse´s work. The operating theatre nurse´s work with the perioperative process by planning and implementing the nursing measures and evaluating them. Feedback has been shown to improve the care and develop the profession. There are few studies in the literature about the operating theatre nurses experience of feedback during the perioperative process. Aim: The aim of this study was to describe the operating theatre nurse´s experience of feedback and the importance of the feedback for the development of the profession. Method: A qualitative study with semi-structured questions has been analyzed with a qualitative content analysis. 11 operating theatre nurses in the age 26-60 years with the experiences an operating theatre nurse from 7 month to 36 years participated, all were women. Results: The operating theatre nurses experienced that it would be significant with more feedback, both for the development of the profession and to improve the evaluation of taken nursing measures. All feedback was positive. Lack of cooperation between care units affected the possibility of feedback negatively. The lack of feedback led them to seeking feedback of nursing measures by themselves. Conclusion: Through feedback the operating theatre nurses can get answer of their taken nursing measures. The feedback to the operating theatre nurses need to be implemented and develop in the daily work.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Bexell, Hanna, and Agnes Ulvegard. "Patientkännedom i den perioperativa vården : En intervjustudie med operationssjuksköterskor." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55128.

Full text
Abstract:
Introduktion: Operationssjuksköterskan ansvarar för en god och patientsäker perioperativ omvårdnad. Preoperativ personcentrerad information är en förutsättning för att kunna tillgodose patientens unika behov och främja kontinuitet i vården. Patientens individuella riskfaktorer är väsentligt för operationssjuksköterskan att känna till för att kunna förebygga vårdskador och genomföra en patientsäker perioperativ vård. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av att inhämta information för att skapa patientkännedom i den perioperativa vården. Metod: En kvalitativ studiedesign med en induktiv ansats tillämpades. Tio operationssjuksköterskor på ett länssjukhus i Sverige intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades i sin helhet. Innehållsanalys valdes som metod för dataanalys. Resultat: Två generiska kategorier framkom: Ta del av skriftlig information om patienten och Det preoperativa mötet med patienten. Dessa bildar tillsammans den övergripande huvudkategorin Förutsättning för personcentrerad och patientsäker perioperativ vård. Till den generiska kategorin Ta del av skriftlig information om patienten hör subkategorierna Att inhämta grundläggande kunskap och Att prioritera och ta vara på möjligheter. Till den generiska kategorin Det preoperativa mötet med patienten hör subkategorierna Att träffa och tala med patienten och Att skapa förutsättningar för samtal. Konklusion: Resultatet bidrar med fördjupade kunskaper kring vad som är väsentligt att veta om patienten i den perioperativa vården och varför det är viktig information, utifrån operationssjuksköterskans perspektiv. Både skriftlig information och ett preoperativt möte med patienten behövs för att skapa förutsättning för personcentrerad och patientsäker perioperativ vård. Resultatet tyder på att det behövs ett förändrat arbetssätt för att möjliggöra skapandet av god kännedom om varje enskild patient och på så sätt öka patientsäkerheten.
Introduction: The operating room nurse is responsible for a good and safe perioperative care. Preoperative person-centered information is a prerequisite to meet the patient´s unique needs and promote continuity of care. The patient´s individual risk factors are essential for the operating room nurse to know in order to prevent hospital acquired injuries and to accomplish safe perioperative care. Aim: The aim was to describe operating room nurses´ experiences of obtaining information to create knowledge of the patient in perioperative care. Method: A qualitative study with an inductive approach was conducted. Ten operating room nurses at a hospital in Sweden were interviewed. The interviews were recorded and transcribed. Content analysis was chosen as the method of data analysis. Result: Two generic categories emerged: Read written information about the patient and The preoperative meeting with the patient. These generic categories together form the main category Prerequisite for person-centered and safe perioperative care. The generic category Read written information about the patient includes the subcategories To acquire basic knowledge and To prioritize and to seize opportunities. The generic category The preoperative meeting with the patient includes the subcategories To meet and talk with the patient and To create conditions for conversation. Conclusion: The findings contribute to a deeper knowledge of what is essential to know about the patient in perioperative care and why this is important information, from the operating room nurse´s perspective. Both written information and a preoperative meeting with the patient are required to create prerequisite for person-centered and safe perioperative care. The results indicate a need of change in the way of working to enable good knowledge of each patient, and thereby increase patient safety in perioperative care.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lundgren, Helena. "Perioperativa riskfaktorer för uppkomst av trycksår i samband med kirurgi : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26419.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Trycksårsprevention är högt prioriterat hos operationssjuksköterskor som vårdar patienten i den perioperativa omvårdnadsfasen. Trots detta är förekomsten av trycksår relativt hög hos patienter som genomgår kirurgi.
Background: Pressure ulcer prevention is a high priority for operating room nurses who care for the patient in the perioperative nursing phase. Nevertheless, the occurrence of pressure ulcers is relatively high in patients undergoing surgery.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Omvårdnadsprocess"

1

Catherine, Liddle, ed. Fundamentals of nursing made incredibly easy! London: Lippincott Williams & Wilkins, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Fundamentals of Nursing Volume 2. F. A. Davis Company, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography