Academic literature on the topic 'Omvårdnadsprocessen'

Betydelsen av en adekvat omvårdnadsdokumentation i en snabbt föränderlig vård- och omsorgsstruktur är stor. Samtidigt beskrivs ofta att kvaliteten på dokumentationen är bristfällig. Syftet med föreliggande arbete är att identifiera faktorer som påverkar sjusköterskornas förutsättningar att genomföra omvårdnadsdokumentation enligt de fem stegen i omvårdnadsprocessen. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sökningarna utfördes i följande databaser: CINAHL, Cochrane Library och MEDLINE. Dessutom genomfördes manuell sökning. Tio artiklar inkluderades och kvalitetsbedömdes. Studiens resultat indikerar att viktiga faktorer för att sjuksköterskan ska kunna dokumentera enligt de fem stegen i omvårdnadsprocessen är kunskap om det samma, datorisering av dokumentation, stöd från ledningen och organisation samt sjuksköterskornas attityder till omvårdnadsprocessen<br>An adequate nursing documentation in a rapidly changing health and wellfare system is of great importance. Despite this the quality of nursing documentation is often described as poor. The aim of the literature study is to identify factors that influence the nursing documentation according to the five steps in the nursing process. A systematic literature review was conducted . A CINAHL, Cochrane Library and MEDLINE Database search was conducted and a manual search of the literature references completed the search. Ten articles were included and each study subjected to a quality assesment. To enable nurses to document according to the five steps of the nursing process, the results of the study indicates that knowledge of the nursing process, datorisation of documentation, the support and expectations of the management and nurses attitudes to the nursing process are vital factors.

Betydelsen av en adekvat omvårdnadsdokumentation i en snabbt föränderlig vård- och omsorgsstruktur är stor. Samtidigt beskrivs ofta att kvaliteten på dokumentationen är bristfällig. Syftet med föreliggande arbete är att identifiera faktorer som påverkar sjusköterskornas förutsättningar att genomföra omvårdnadsdokumentation enligt de fem stegen i omvårdnadsprocessen. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sökningarna utfördes i följande databaser: CINAHL, Cochrane Library och MEDLINE. Dessutom genomfördes manuell sökning. Tio artiklar inkluderades och kvalitetsbedömdes. Studiens resultat indikerar att viktiga faktorer för att sjuksköterskan ska kunna dokumentera enligt de fem stegen i omvårdnadsprocessen är kunskap om det samma, datorisering av dokumentation, stöd från ledningen och organisation samt sjuksköterskornas attityder till omvårdnadsprocessen.<br>An adequate nursing documentation in a rapidly changing health and wellfare system is of great importance. Despite this the quality of nursing documentation is often described as poor. The aim of the literature study is to identify factors that influence the nursing documentation according to the five steps in the nursing process. A systematic literature review was conducted . A CINAHL, Cochrane Library and MEDLINE Database search was conducted and a manual search of the literature references completed the search. Ten articles were included and each study subjected to a quality assesment. To enable nurses to document according to the five steps of the nursing process, the results of the study indicates that knowledge of the nursing process, datorisation of documentation, the support and expectations of the management and nurses attitudes to the nursing process are vital factors.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva den äldre vårdtagarens delaktighet i omvårdnadsprocessen. Data samlades in genom databassökningar i databasen Cinahl och data granskades enligt modifierade granskningsmallar. Resultatet visade att de äldre vårdtagarnas upplevelse av delaktighet återfanns när sjuksköterskan såg vårdtagaren som en individ, vilket var enligt vårdtagarna när respekt visades och kunskap kunde utbytas mellan denne och sjuksköterskan. Denna litteraturstudie påvisade att kommunikation var det största behovet hos äldre vårdtagare under vårdtiden och att en god kommunikation var nyckeln till att delaktighet skapades mellan vårdtagaren och sjuksköterskan i omvårdnadsprocessen. Resultatet påvisade också att sjuksköterskan förväntas inneha kunskap att involvera den äldre vårdtagaren i omvårdnaden. En god vårdrelation stärks genom delaktighet i from av en god kommunikation mellan vårdtagare och sjuksköterskan.

Abstrakt Introduktion: Begreppet intuition har förekommit i den medicinska litteraturen sedan början av 1900-talet och är ett omdiskuterat begrepp. Sjuksköterskor menar att det finns svårigheter i hur de ska förklara sina omvårdnadsåtgärder eller beslut baserade på intuition. Bakgrund: Det finns ingen universal definition på intuition, vilket försvårar forskningen på området. Intuition anses inte vara en värderad metod i klinisk verksamhet eller identifierad som en legitim komponent i beslutsfattande hos sjuksköterskor. En modell framtagen för sjuksköterskor och beslutsfattande är omvårdnadsprocessen. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans intuition i vården samt dess betydelse för beslutsfattande i omvårdnadsprocessen. Metod: Litteraturöversikt som genomfördes med Whittemore och Knafls (2005) metod och analys. Resultat: Intuition förekommer i sjuksköterskans kliniska verksamhet och baseras på hur intuition tillämpas, betydelsen av självsäkerhet och erfarenhet. Intuition har även en koppling till omvårdnadsprocessen, både som stöd och som vägledning i beslutsfattande. Diskussion: Omvårdnadsprocessen som koncept måste inkludera både intuition och analys. Genom kritiskt tänkande och reflektion kan intuition introduceras som en vetenskaplig och validerad komponent i sjuksköterskans omvårdnadskunnande. Slutsats: Tillsammans med objektiva data bör sjuksköterskor lita till sin intuition och använda sig av denna i bedömningar och beslut vilket ökar kvalitén och säkerheten i vården av patienter.   Nyckelord: Beslutsfattande, intuition, kompetens, litteraturöversikt, omvårdnadsprocessen, sjuksköterska.

Landets sjuksköterskestudenter genomgår i slutet av sin utbildning ett slutprov, där både teoretiska och praktiska moment ingår. Tillvägagångsättet för bedömningen av studenten sker med varierande metoder och utifrån olika bedömningsinstrument beroende på vilket lärosäte studenten studerar vid. Bedömningsinstrumentens gemensamma syfte är att de ska utgöra en garanti för att studenten når den kunskapsnivå som krävs för en svensk sjuksköterskelegitimation. Studenten vid Högskolan i Borås ska inför sin examen genomgå kliniska slutexaminationer och lärosätet har valt att tillsammans med vårdverksamheten utveckla en Boråsmodell: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen, här förkortat (KSE). Syftet med studien är att beskriva handledares erfarenheter av att handleda och bedöma studenter utifrån bedömningsinstrumentet KSE. Detta har gjorts med hjälp av sju intervjuer som analyserats utifrån en tematisk metod. Resultatet pekar på att handledarna upplever en tydlig struktur, vilket förenklar handledningsprocessen och minskar stressnivån. Erfarenheterna visar på att bedömningsinstrumentets enkelhet tillsammans med och den handledningsmodell som tillämpas, medverkar till en personlig process hos både handledare och student genom att reflektionen ges stort utrymme. Resultatet ger ett genomgående positivt intryck. Det framkommer dock vissa otillfredsställande detaljer i bedömningsinstrumentet och moment som upplevs påfrestande. Upplevelser som tycks påverka negativt som erfarenheter av samvetsstress. Diskussionen tar fasta på de erfarenheter och tankar som förmedlats om bedömningsinstrumentet i relation till yttre faktorer, där förslag på kliniska implikationer avslutar studien.

SAMMANFATTNING Att arbeta i svensk hälso- och sjukvård idag innebär att arbeta i en balans mellan stressiga och stimulerande arbetssituationer. I sjuksköterskors arbetsuppgifter ingår det, utöver de arbetsuppgifter som utförs inom ens verksamhet, att handleda sjuksköterskestudenter. Tidigare studier visar på att handledning kräver mycket tid och energi och kan leda till stress hos personalen. Samtidigt kan handledning vara väldigt givande för personalen då man ser studenten växa i sin yrkesroll och att handledare i och med det kan växa i sin egen yrkesroll som sjuksköterska. Omvårdnadsprocessen är en central del i sjuksköterskestudenters utbildning och framförallt i verksamhetsförlagd utbildning i termin tre under sjuksköterskeutbildningen. På en akutvårdsavdelning kan patienter som har kort förväntad vårdtid eller patienter som är i behov av extra övervakning eller kontroller vårdas. Tidigare studier som genomförts på sjuksköterskor som är verksamma inom akutsjukvård visar att handledning kräver mycket tid och energi av de som handleder. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att handleda sjuksköterskestudenter i omvårdnadsprocessen på en akutvårdsavdelning. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju respondenter från ett sjukhus i Stockholmsområdet. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier med tillhörande underkategorier. Ur dessa kategorier kunde författaren fastställa tre teman som var Förhållningssätt, Begränsningar och Möjligheter. Resultatet visade att upplevelsen av att handleda sjuksköterskestudenter i omvårdnadsprocessen på en akutvårdsavdelning kan skilja sig från handledare till handledare. Oavsett vilken vana sjuksköterskor har i rollen som handledare eller vilka strategier de skapar sig i sin handledarroll så finns det strukturella faktorer på en akutvårdsavdelning som påverkar lärandet för studenten. Det kan vara en bra miljö att möta redan tidigt under utbildningen men gentemot de lärandemål i termin tre där omvårdnadsprocessen står i centrum så upplevs akutvårdsavdelning inte som en optimal lärandemiljö. Sjuksköterskor kan trots detta uppleva att handledningen i sig kan leda till professionell utveckling i den egna yrkesrollen då handledare lär sig själv genom att lära andra. Slutsatsen är att handledande sjuksköterskor upplever att en akutvårdsavdelning inte är en optimal miljö för handledning i omvårdnadsprocessen. För att framöver kunna ta emot studenter i termin tre så finns det ett behov av att lärandemiljön anpassas mer efter studenterna och de som handleder snarare än att studenterna ska anpassa sig efter verksamheten. Det finns ett värde i att skapa en välfungerande lärandemiljö för studenten då det även leder till en professionell utveckling hos de som handleder samt en god omvårdnad för patienterna.

Syfte:Beskriva sjuksköterskors uppfattning och upplevelser av att använda omvårdnadsdiagnoser i det kliniska arbetet med fokus på användande av kännetecken och relaterade faktorer. Metod:En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor som arbetar på två akutmedicinska enheter. Det insamlade materialet har efter utskriften genomgått en manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Informanterna kom i sitt dagliga arbete i kontakt med och arbetade utifrån omvårdnadsdiagnoser främst i standardvårdplaner men också i individuella vårdplaner. Alla var positivt inställda till att använda vårdplaner och omvårdnadsdiagnoser. Den struktur som arbetet med vårdplaner och omvårdnadsdiagnoser gav till dokumentationen upplevdes som positiv för den medförde tydlighet och en gemensam grund att arbeta utifrån. Medvetenheten om de kriterier och relaterade faktorer som idag finns i den elektroniska patientjournalen var låg. Diskussioner om omvårdnadsdokumentation eller omvårdnadsdiagnoser var inte vanligt förekommande på enheterna. Slutsats: Det finns en omedvetenhet på de studerade enheterna om hur man på ett optimalt sätt kan använda vårdplaner med omvårdnadsdiagnoser. Idag används kliniska kännetecken och relaterande faktorer inte i någon större utsträckning vilket gör att kvalitén och jämförbarheten på omvårdnadsdiagnoserna varierar.

<p>Forensic psyhiatric care protects the society by giving patients care to diminish risks of serious crimes. In their work the nurses use different care methods to help and support the patient in managing his or her life situation. To clarify how a group of nurses describe the nursing process in forensic psychiatric care. A qualitative study based on interviews. Six nurses were interviewed about their work in four different forensic psychiatric care units. The nursing process in is divided into four categories: evaluation, planning, implementation and assessment. The results are based on the way the interviewed nurses described the essential roles of nurse-patient relationship and structured routines in nursing process. The study also shows some specific difficulties in nursing work, for example the mental dysfunctions of patients, the level of competence among staff and the patients need for social interaction and existence beyond their specific needs.</p>