Dissertations / Theses on the topic 'OMX Stockholm Large Cap'

I denna uppsats har vi undersökt möjligheten till övervinster i samband med utdelningar för svenska företag på OMX Stockholm Large Cap och Small Cap mellan åren 2006 och 2010. Genom en statistisk jämförelse mellan aktiekursens förändring i samband med utdelningen undersöker vi marknadens effektivitet. Resultaten tyder på att Large Cap är en effektiv marknad i samband med utdelningar, medan Small Cap visar tecken på ineffektivitet. Resultaten stödjer delvis tidigare studier, som säger att marknaden är effektiv. Vår studie skiljer oss från tidigare forskning eftersom vi undersöker Large Cap och Small Cap som separata marknader istället för hela börsen. Vi undersöker dessutom huruvida utdelningens storlek haft betydelse för marknads­effektiviteten. Resultaten pekar mot att marknaden är mer effektiv vid högre utdelning, men störningar utanför modellen kan ha skapat dessa resultat.

Prognoser publicerade av aktieanalytiker har en betydande påverkan på kapitalmarknaden och investeringsbeslut. Genom att förmedla information inom kapitalmarknaden spelar aktieanalytiker en vital roll. Därför syftar denna studie till att undersöka aktieanalytikers förmåga att prognostisera finansiella nyckeltal från företags resultaträkning. Studien syftar även till att undersöka under vilka förhållanden aktieanalytikers träffsäkerhet påverkas. Vi undersöker aktieanalytikers träffsäkerhet genom att mäta prognosfel i konsensusestimat över perioden 2000 – 2017 för 93 företag listade på Nasdaq OMX Stockholm Large Cap. Vi finner ett positivt samband mellan marknadsvärde och ökad träffsäkerhet i aktieanalytikers prognoser för mindre företag. Vi finner även att ett högt antal analytiker som ingår i konsensus positivt påverkar prognosens träffsäkerhet. Resultaten visar även att träffsäkerheten i aktieanalytikers prognoser varierar beroende på antal analytiker i konsensus inom olika sektorer.
In this study, we investigate the accuracy of stock analyst estimates. We measure forecasting accuracy by forecasting error for key financial figures from the firm’s income statements. This study also measures firm specific factors effect on analyst forecasting accuracy. Our study includes 93 companies listed on Nasdaq OMX Stockholm Large Cap between the years 2000 – 2017. Our findings conclude that a positive correlation exists between market value and forecasting accuracy for smaller firms. We also find that analyst coverage is positively related to forecasting accuracy. Our findings also show that forecasting accuracy varies with analyst coverage within different sectors.

This report covers a study testing the possibility of adding portfolio optimization by mean-variance analysis as a tool to extend the concept of momentum strategies in contrast to naive allocation formed by Jegadeesh & Titman (1993). Further these active investment strategies are compared with a passive benchmark as well as a randomly selected portfolio over the entire study-period. The study showed that the naive allocation model outperformed the mean-variance model both economically as well as statistically. No indication where obtained for a lagged return effect when letting a mean-variance model choose weights for a quarterly holding period and the resulting investment recommendation is to follow a naive investment strategy within a momentum framework.

Titel: Hållbarhetsinformation i VD-ordet- En kvantitativ studie av företag på OMX Stockholm Large CapFörfattare: Magnus Olsson och Karl AmbrosiussonBakgrund: VD-ordet är ett frivilligt avsnitt i årsredovisningen där företagsledningen och den verkställande direktören har möjlighet att uttrycka sig om det gångna året och framtiden. VD-ordet är en av de mest lästa delarna i årsredovisningen. Denna uppsats fokuserar på i vilken utsträckning hållbarhetsinformation framhävs i VD-ordet. Hållbarhetsredovisning är sedan 2016 ett krav för större företag och 2017 års årsredovisningar är de första som måste innehålla en hållbarhetsrapport.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforska om lagändringen med krav på hållbarhetsrapportering har påverkat i vilken utsträckning hållbarhetsinformation presenteras i VD-ordet. Syftet är vidare att förklara om företagets storlek är en faktor som påverkar mängden hållbarhetsinformation som presenteras i VD-ordet.Metod: Kvantitativ innehållsanalys har tillämpats för att mäta i vilken utsträckning hållbarhetsinformation används i VD-ordet genom att räkna hur ofta begrepp som förknippas med hållbarhet förekommer.Slutsats: Mängden hållbarhetsinformation i VD-ordet har ökat mellan 2016 och 2017, men lagändringen har inte medfört någon extra påverkan. Resultatet visar också att ett företags storlek inte påverkar mängden hållbarhetsinformation i VD-ordet hos de undersökta företagen.
Title: Sustainability information in the CEO letter- A quantitative study of companies at OMX Stockholm Large CapAuthors: Magnus Olsson and Karl AmbrosiussonBackground: The CEO letter is a voluntary section in the annual report where the management together with the CEO have the opportunity to express themselves about the past year and future expectations. The CEO letter is one of the most read parts in the annual report. This essay focuses on to what extent the CEO letter presents sustainability information. A Sustainability report has been a requirement for bigger companies since 2016 and the annual reports of 2017 are the first reports that have to contain a sustainability report.Purpose: The purpose of this essay is to find out if the new sustainability reporting requirements has affected the extent of sustainability information presented in the CEO letter. The purpose is further to explain whether the size of the company is a factor that affects the amount of sustainability information presented in the CEO letter.Method: Quantitative content analysis has been applied to measure the extent to which sustainability information is used in the CEO letter. It’s used by counting the frequency of concepts associated with sustainability.Conclusion: The result shows that the amount of sustainability information in the CEO letter has increased between 2016 and 2017, but that the change in the law did not have any additional impact on the amount of sustainability information. The result also shows that size of the companies doesn’t affect the amount of sustainability information in the CEO letter for the investigated companies.

Familjeföretag utgör 65-80 procent av alla världens företag och har spelat en nyckelroll i moderniseringen av ekonomin i världens länder. Kapitalstruktur är ett väl utforskat område, men trots detta är det svårt att exakt avgöra vad som driver företag i sina beslut gällande kapitalstruktur. Få studier har genomförts som specifikt fokuserar på kapitalstrukturen i familjeföretag, vilket ligger till grund för den här studien. Denna studie undersöker huruvida det finns några skillnader avseende kapitalstruktur mellan familjeföretag och icke-familjeföretag på den svenska börsen. Även huruvida skuldsättningsgraden påverkas av andra faktorer undersöks. Genom att använda en handplockad datamängd bestående av 205 noterade svenska företag under år 2012 har vi kommit fram till följande resultat: Svenska noterade familjeföretag skuldsätter sig mindre än svenska icke-familjeföretag. Angående huruvida det finns faktorer som påverkar skuldsättningsgraden kan vi visa att det finns ett positivt beroende mellan skuldsättningsgrad och följande två variabler: lönsamhet och andel materiella anläggningstillgångar. Att ett positivt beroende råder mellan skuldsättningsgrad och dessa två variabler visar att ju lönsammare eller ju mer materiella anläggningstillgångar ett företag har, desto högre tenderar skuldsättningsgraden att vara. Dock hittades inget beroende mellan skuldsättningsgrad och företagets storlek. Utifrån den teoretiska referensramen ges möjliga förklaringar till det erhållna resultatet och i vissa fall agerar inte alltid företagen i likhet med vad kapitalstruktursteorierna förespråkar. Sammantaget visar vår studie att det finns en signifikant skillnad mellan svenska börsnoterade familjeföretag och icke-familjeföretag avseende deras val av kapitalstruktur samt att det finns faktorer som påverkar skuldsättningsgraden.

Intresset för företagens sociala ansvarstagande och dess bakomliggande faktorer har på senaretid ökat snabbt och många olika aspekter har studerats. Vi har i denna uppsats undersökt hurföretags ägarkoncentration, storleken på deras största ägare samt ägande av finansiellainstitutioner påverkar kvalitén på företagens sociala ansvarstagande i ett svenskt kontext. Denmetod som använts är en multipel linjär regression där sambandet mellan ovan nämndavariabler och kvalitén på företags sociala ansvarstagande testats. Resultaten visar inte pånågot signifikant samband mellan ägarkoncentration och kvalitén på företags socialaansvarstagande medan storleken på den största ägaren visar sig ha en negativ inverkan ochägande av finansiella institutioner en positiv inverkan på kvalitén av det socialaansvarstagandet. Då resultaten gällande storleken på den största ägaren ochägarkoncentrationen skiljer sig från resultat i andra länder skulle det kunna implicera attSveriges institutionella bakgrund påverkar storägares inställning till socialt ansvarstagande.

Diskussioner förs ofta huruvida ett företags redovisning ger en rättvisande bild eller inte. Sedan år 2005 värderas goodwill efter en redovisningsmetod som grundar sig på att tillgångar ska redovisas till verkligt värde, vilket är en förändring från den tidigare metoden där tillgångar skulle värderas efter försiktighetsprincipen. Detta har medfört att företagen ska göra årliga nedskrivningsprövningar istället för planenliga avskrivningar, en förändring som ger företagen ett spelutrymme till att agera utefter egna preferenser. Syftet med denna studie är att beskriva huruvida svenska företag noterade på OMX Stockholm Large Cap år 2013 använder en diskonteringsränta, vid nedskrivningsprövning av goodwill, som skiljer sig från en extern uppskattning. Vidare åsyftas att förklara huruvida företagens känslighet för en goodwillnedskrivning har ett samband med eventuella skillnader. Om denna studie påvisar att skillnader finns, är syftet att förklara huruvida företagen agerar opportunistiskt vid användandet av diskonteringsräntan. Utifrån dessa delsyften är det huvudsakliga syftet att beskriva och förklara huruvida företagen använder det spelutrymme som nedskrivningsprövningarna tillåter och hur detta kan påverka företagens intressenter. Studien har genomförts utifrån en kvantitativ metod, där empirin grundar sig på numeriska siffror. Vidare har beräkningar gjorts för att sedan sammanställa data i tabeller och diagram. Studien tar även ansats från positive accounting research, vilket är en metod som avser att klargöra och förutse aktuell redovisningspraxis. Capital Assets Pricing Model (CAPM) har använts som verktyg för att uppskatta de teoretiska diskonteringsräntorna, som sedan har jämförts mot företagens redovisade diskonteringsräntor. Vidare har goodwillintensitet använts för att studera om det finns ett samband mellan räntor utanför ett intervall om +/- 150 räntepunkter och en ökad känslighet för en nedskrivning. Studiens resultat antyder att en stor majoritet av företagen listade på OMX Stockholm Large Cap år 2013, under åren 2005-2012 haft en diskonteringsränta som skiljer sig från en teoretisk diskonteringsränta. Studien visar vidare på att dessa skillnader har ett samband med en ökad känslighet för en goodwillnedskrivning och att en del av företagen visar tendenser till att agera opportunistiskt. Studien har således uppmärksammat de problem som subjektiviteten i redovisningsstandarderna tillåter vid nedskrivningsprövningarna. Vilket har medfört ett resultat som antyder att företagsledningar använder det spelutrymme som standarderna ger. Då denna studie endast berört OMX Stockholm Large Cap skulle det vara intressant att se hur resultatet från denna studie skiljer sig mot exempelvis Mid Cap och Small Cap. Det skulle vara intressant att se om företagens storlek har någon inverkan på vilken diskonteringsränta dessa väljer. Vidare är det intressant att undersöka om en beräkning av diskonteringsräntor med användande av WACC som modell, skulle föranleda ett annat resultat. Till sist skulle det vara intressant att fortsätta på denna studie. En fortsättning skulle kunna vara att studera andra antaganden företagen ska göra vid en nedskrivningsprövning, t e x tillväxttakten och kassaflödet.

Bakgrund: Den ökade populariteten av ESG som investeringsgrund har gett upphov till en intressant diskussion kring huruvida ESG-betyg har en effekt på avkastning eller inte. En del forskning tar ståndpunkten att en hållbar profil med fokus på ESG påverkar avkastning positivt. De som associerar sig med denna ståndpunkt belyser att investerare kan influera arbete mot en hållbar framtid utan att det ska ge en negativ effekt i önskade avkastningskrav. Däremot finns en motpol i en del av forskningen som hävdar att ESG berör avkastning negativt. Därtill hävdar vissa studier att det finns en diskrepans mellan sektorer på marknaden gällande eventualiteten av ESG:s effekt på riskfyllda tillgångar. Därav är ämnet av intresse med anledning av den motstridiga forskningen angående effekten ESG-betyget har på avkastning.  Syfte: Uppsatsens syfte är att historiskt analysera ESG-betygets eventuella effekt på avkastningen för bolag noterade på OMX Stockholm Large Cap, för att utreda om ESG-betyg kan vara en drivande faktor. Studien har som delsyfte att undersöka om det råder några skillnader i hur ESG-betyget påverkar avkastning i olika sektorer. Metod: Studien har antagit en deduktiv ansats med en kvantitativ metod för att uppfylla syftet. Med grund i dessa metodval analyseras urvalet genom teoretiskt grundade variabler. Studien använder balanserad paneldata som karaktäriseras som kort panel. Resultat: Observerade resultat av rapporten understryker att ESG-betyg återger en försumbar effekt på avkastningen i samtliga regressioner. Koefficienterna för ESG-betygen är dock statistiskt icke-signifikanta. Således kan inte författarna fastställa ESG-betygets inverkan på avkastning för bolagen i urvalet. Däremot finns det tidigare forskning på området som finner liknande resultat som denna studie.
Background: The rising popularity of ESG investing has provided for an interesting deliberation whether the ratio influences stock returns or not. There are those who assert that emphasizing upon ESG yields higher stock returns for investors. Hence, reiterating that investors can contribute to a sustainable future without interfering with desired capital gains. However, there is research that indicates that the incorporation of ESG impedes potential stock returns. Furthermore, previous studies have indicated that there is a potential disparity between sectors of the market, meaning that ESG might have a varied effect. The topic is henceforth of interest due to the contradicting results regarding the effects of ESG on stock returns.  Aim: This study aims to analyze and clarify whether ESG-score is a determining factor in the return of stocks listed on OMX Stockholm Large Cap during the time period 2011-2019. The report will also investigate if there is a difference in its possible impact acrossvarious industries.  Methodology: The study has utilized a deductive and quantitative approach to effectuate the aim of the report. Furthermore, the report has used a balanced panel data with a short panel. Results: The results of the report emphasize that the ESG-score has a negligible effect on stock returns across all industries. However, the coefficients for the ESG-score are statistically insignificant, which means that no conclusion can be established regarding its effect on the selection of stocks listed on OMX Stockholm Large Cap. Nonetheless, there is previous research that supports the findings of the report.

Problembakgrund och syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida det finns samband mellan pensionsredovisningsmetoder och volatilitet i bolagens Eget kapital. Enligt pensionsredovisningsforskningen finns samband mellan pensionsredovisningsmetoder och volatilitet i total Eget kapital. Enligt Amir skapar redovisning av aktuariella vinster och förluster mot Eget kapital (totalresultatet) upphov till volatilitet i Eget kapital. Syftet med uppsatsen är att undersöka om forskningen som påvisar detta samband även stöds gällande Large Cap bolagen i Nasdaq OMX Nordic Stockholm. Stämmer det att bolag som redovisar pensioner mot Eget kapital (totalresultatet) påvisar större volatilitet i Eget kapital än bolag som använder andra pensionsredovisningsmetoder? Detta är den grundläggande problemställningen i uppsatsen. Metod: För att svara på syftet använder vi oss av bolagens årsredovisningar där vi undersöker vilka pensionsredovisningsmetoder bolagen väljer och volatilitet i total Eget kapital mellan åren 2006-2011. Dessa värden sammanställs i Excel och testas i statistikprogrammet SPSS. Resultat och Slutsatser: Hypotesprövningen visar att det inte föreligger samband mellan volatilitet i Eget kapital utifrån de olika pensionsredovisningsmetoderna. Vår slutsats är att bolag inom Nasdaq OMX Nordic Stockholm som redovisar aktuariella vinster och förluster i Eget kapital (totalresultat) inte visar större volatilitet i Eget kapital än bolag som använder andra pensionsredovisningsmetoder.
Purpose:  According to research done in pension accounting, there is a connection between pension accounting methods and volatility in shareholders equity. Amir claims that full recognition of actuarial gains and losses in the balance sheet creates volatility in shareholders equity. The aim of the paper is to examine whether this connection between pension accounting and volatility can be confirmed among companies in Nasdaq OMX Nordic, Stockholm.  Method: The volatility in Shareholders Equity is examined by researching the annual reports of the companies. Throughout the study, the statistics program SPSS is used.  Analysis: Companies that use full recognition of actuarial gains and losses in the balance sheet are compared to firms that use other pension accounting methods. The level of volatility in shareholders equity among firms that use full recognition of actuarial gains and losses are compared to firms that use other pension accounting methods. The aim is to examine whether companies that use full recognition of actuarial gains and losses show more volatility in share holders equity. Conclusion: According to our study, there is no relationship between pension accounting methods and volatility in shareholders equity. Companies in Nasdaq OMX Nordic Stockholm that recognize actuarial gains and losses directly to the comprehensive income in shareholders equity and debts does not show more volatility in shareholders equity than firms that use other pension accounting methods.

Inledning: I tidigare forskning har det framgått att styrelsen har en inverkan på bolags CSR- rapportering, eftersom styrelsen är med och utformar bolags CSR-strategier. Denna forskning har dock visat sig vara begränsad till att endast undersöka ett fåtal karaktärsdrag hos styrelsen, vilket motiverar en kartläggande studie av styrelsens karaktärsdrag och dess inverkan på bolags CSR-rapportering. Problemformulering: Vilka karaktärsdrag hos styrelsen samt styrelseledamöter påverkar bolagets CSR-rapportering? Syftet: Syftet med studien är att identifiera vilka karaktärsdrag hos styrelsen samt styrelseledamöter som påverkar bolagets CSR-rapportering. Metod: Studien har en deduktiv ansats och har utifrån befintliga studier och teorier skapat hypoteser. Hypoteserna har sedan testats med kvantitativ tvärsnittsdata. Det urval som studien grundar sig på är 109 bolag listade på Nasdaq OMX Stockholm (large och mid cap) år 2013. Studiens data har främst samlats in från bolags årsredovisningar och hemsidor. Resultat: Studiens resultat antyder att styrelseledamöter: med juridisk utbildning, som är oberoende ledamöter, arbetstagarrepresentanter har en positiv påverkan på bolags CSR- rapportering. Detsamma gäller för styrelsens storlek och styrelseordförandens ålder. Det till skillnad från när familjeägare sitter i styrelsen, vilket enligt resultaten hade en negativ inverkan på bolags CSR-rapportering. Studien visar att de strukturella karaktärsdragen hos styrelsen har störst inverkan på bolags CSR-rapportering, vilket bland annat indikerar att de intressen som ledamöter företräder inverkar på dess styrelsearbete. Vi jämförde även bolag som var listade på large och mid cap-listan för att se om det fanns några skillnader dem emellan. Testerna visade att flera demografiska karaktärsdrag var signifikanta i de mindre bolagen men inte i de större. Detta indikerar att CSR-rapporteringsmentaliteten som dessa karaktärsdrag tidigare bidragit med, till viss del blivit institutionaliserat i de större bolagen. Ytterligare ett resultat som studien visat är att denna typ av forskning i framtiden inte endast kan begränsa sig till en teori.
Introduction: Previous research has shown that the board of directors has an impact on the companies CSR-reporting, since the directors are a part of developing the company's CSR- strategies. This research, however, has proven to be limited to investigate only a few character traits of the board of directors, which justifies a survey of the board's characteristics and its impact on companies' CSR-reporting. Problem: Which character traits of the board and board members affect the company's CSR- reporting? Purpose: The purpose of the study is to identify the characteristics of the board and board members that affect the company's CSR-reporting. Method: The study adopts a deductive approach and the hypotheses are therefore based on existing studies and theories. The hypotheses that have been tested in this study are based on quantitative cross sectional data. The sample for this study is based on 109 companies listed on the Nasdaq OMX Stockholm (large and mid cap) in 2013. The data collected originates primarily from companies' annual reports and websites. Results: The results of this study show that those directors: with legal educations, that are independent, employee representatives have positive effects on companies’ CSR-reporting. The same applies to the size of the board and the age of the Chairman. These results are different from when family owners are members of the board, which has a negative impact on companies' CSR-reporting. The study also shows that the structural characteristics of the board have the greatest impact on companies' CSR-reporting, which, for example, indicates that the interests that the members represent have an impact on the board’s activities. We also compared companies listed on large and mid cap to see if there was any difference between the two. The test’s showed that several demographic characteristics had a significant impact in the smaller companies, but not in the larger companies. This indicates that the mentality of CSR-reporting that these traits previously assumed to contribute with, to some extent has become institutionalized in larger companies. Another result this study demonstrated was that future research regarding this relationship should not only limit itself to one theory.

Börsnoterade företag står inför en viktig uppgift när det ska bestämma hur de ska finansiera framtida investeringar. Företag kan finansiera dessa antingen genom skulder eller eget kapital. Med skulder menas lån upptagna hos externa kreditgivare och med eget kapital antingen ackumulerat eget kapital eller nytt aktiekapital från företagets aktieägare. Det finns fördelar med att finansiera investeringar med hjälp av skulder då kostnaderna för dessa (räntor) är avdragsgilla mot bruttovinsten för företagen. Medan kostnaden för nytt aktiekapital (utdelning) inte ger företagen denna möjlighet. Modigliani och Millers teorem med skatter utgår ifrån att eftersom denna avdragsmöjlighet för räntor finns borde en högre skuldsättningsgrad ge en högre vinst och därmed ett högre företagsvärde, allt annat lika. Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns en positiv relation mellan företagens skuldsättningsgrad och deras företagsvärde under perioden 2000-2009. Resultaten i studien visar på att det finns en signifikant relation mellan skuldsättningsgrad och företagsvärde men att både utvecklingen på OMX30 och nettovinsten för de aktuella åren är variabler som visar mer signifikanta relationer med företagsvärdet.

Bolagens vinstutdelning har länge varit omdiskuterad och rönt mycket uppmärksamhet under de senaste årtiondena. Tidigare forskning har påvisat dess relevans ur ett flertal perspektiv, trots detta finns inget enstämmigt svar på vilka faktorer som påverkar bolagens vinstutdelning. Ett relativt nytt forskningsområde avser styrelsens sammansättning och dess relation till bolagens vinstutdelning. Studien utgår ifrån detta forskningsområde för att kunna urskilja hur diverse styrelsevariabler påverkar utdelningsnivåerna. Därför ämnar studien att svara på om styrelsens sammansättning har något samband med de svenska large cap- bolagens vinstutdelning och i så fall hur sambandet ser ut. Studiens syfte är att undersöka om styrelsens sammansättning relaterar, och i så fall hur, med bolagens vinstutdelning på den svenska börsen. Utifrån tidigare forskning och teori har författarna lyckats urskilja följande styrelsevariabler som är relevanta att undersöka: styrelsestorlek, styrelsens oberoende, andel kvinnliga styrelseledamöter, styrelsens ämbetstid, styrelsens aktieinnehav och den verkställande direktörens dualitet. Datan för dessa variabler samlades in manuellt via respektive bolags årsredovisning under en femårsperiod mellan 2010 och 2014. För att kunna besvara studiens frågeställning utgick författarna från ett kvantitativt metodval. Utifrån befintlig teori och tidigare empirisk forskning konstruerades hypoteser över hur respektive styrelsevariabel bör påverka bolagens vinstutdelning. För att kunna avgöra om styrelsens sammansättning påverkar bolagens vinstutdelning utförde författarna en OLS- regression och en robust regression. Därtill tillkom tester för multikollinearitetsproblem och heteroskedasticitet. Baserat på studiens resultat verkar det finnas ett samband mellan styrelsens sammansättning och vinstutdelningens storlek för svenska large cap- bolag. Resultatet indikerar att både styrelsestorlek och andel kvinnliga styrelseledamöter har en positiv påverkan på bolagens vinstutdelning. Resultatet indikerade också att styrelsens oberoende och aktieinnehav samt dualitet har en negativ påverkan på bolagens vinstutdelning. Vidare har styrelsens ämbetstid ingen signifikant relation till bolagens vinstutdelning. Studiens resultat tenderar att kunna förklaras utifrån Principal agentteorin, då många av variablerna påvisade relationer som förväntas i enlighet med denna teori. Avslutningsvis kan dessa resultat vara av intresse för investerare, lagstiftare och svenska bolag.

Date:                                  9th of June 2020 Level:                                 Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution:                        School of Business, Society and Engineering, Mälardalens University Authors:                            Hanna Pennbro                                        Tim Möller                                             (98/01/04)                                                 (95/09/05) Title:                                  The presence of voluntary financial ratios in companies’ annual reports – A quantitative study about companies listed on Mid- and Large Cap at Nasdaq OMX Stockholm Tutor:                                Esbjörn Segelod Keywords:                         Voluntary disclosure, Voluntary information, IFRS, Financial ratios, Financial report Purpose:                            The purpose of the study was to investigate whether the amount of voluntary disclosures in form of financial ratios in Swedish- Listed companies annual reports could be explained by various determinants.      Method:                             A quantitative approach was adopted, where the data collection was made from 124 companies annual reports from year 2018. A secondary analysis was performed, and the collected data was tested in multiple regression analysis. Conclusion:                       The study showed significate relationships for that leverage neither had a positive nor a negative impact on the amount of voluntary financial ratios and also that a higher profit margin had a negative impact on the amount of voluntary financial ratios in companies’ annual reports. The results from this study differs from previous studies and theories which tries to explain the variation in the amount of voluntary disclosures.

Nuvarande Financial Accounting Standard Board (FASB) och International Accounting Standard Board (IASB) har gemensamt utvecklat en ny leasingstandard. Syftet är att skapa konvergens på en internationell nivå samt förbättra finansiella rapporter som ska underlätta användarnas ekonomiska beslut. Tidigare studier visar att den nya leasingstandarden medför effekter på företagens redovisningen och finansiella nyckeltal. Emellertid finns lite kunskap om hur företagen på Large Cap förbereder sina investerare på en ny leasingstandard. Följaktligen är syftet med studien att beskriva hur svenska Large Cap företag väljer att förbereda sina investerare med upplysningar om IFRS 16 i sina finansiella rapporter. Vidare syftar studien till att förklara hur graden av förberedelse påverkas av leasingintensitet, antal bevakande analytiker och vilken implementeringsmetod företagen väljer vid införandet IFRS 16. För att satisfiera syftet användes agentteorin och teorin om frivilliga upplysningar för att analysera och förklara företagens val att lämna förberedande upplysningar. Upplysningarna kvantifierades genom att upplysningarna i företagens fjärde kvartalsrapport och årsredovisning 2018 kodades med en diskret variabel. Resultatet visar att företagen på Large Cap förbereder sina investerare med mer omfattande upplysningar i årsredovisningen jämfört med kvartalsrapporten. Företagen bedömer att kvalitativa upplysningar är av mer väsentligt värde för investerare än kvantitativa upplysningar eftersom de kan skapa bättre förståelse för leasingstandardens innebörd hos investerare. Vidare visar studien att varken leasingintensitet, antal bevakande analytiker eller val av implementeringsmetod påverkar företagens förberedande upplysningar. Den rimligaste tolkningen är att leasingintensiva företag inte bedömer att effekterna av leasingstandarden är av mer väsentligt värde för investerare än icke-leasingintensiva företag. En förklaring till att det inte föreligger ett samband mellan antal analytiker och företagens förberedande upplysningar kan förklaras av att företagen inte upplever att upplysningar om leasingstandarden leder till fördelar. Istället kan upplysningarna resultera i negativa marknadsreaktioner. Resultatet visar även att en övervägande andel av företagen på Large Cap föredrar den förenklade metoden till förmån för den retroaktiva metoden vid implementering av leasingstandarden. Författarna kan emellertid inte dra säkra slutsatser om företagen som använder den retroaktiva metoden förbereder sina investerare med mer omfattande upplysningar än företagen som använder den förenklade metoden.
The Financial Accounting Standard Board (FASB) and International Accounting Standard Board (IASB) have jointly developed a new accounting standard for leases. The main objective is to harmonize accounting across international borders with a common new lease standard and to ameliorate financial reporting for users of financial reports. Furthermore, researchers have discovered that the new lease standard has a significant impact on firms accounting and key financial ratios. Meanwhile, there is barley any studies in the field which examines how Swedish Large Cap firms chooses to prepare their investors with substantial disclosures on the new lease standard. Therefore, the main purpose of this study is to describe how Swedish Large Cap firms chooses to prepare their investors with substantial disclosures on the new lease standard in their financial reports. Authors of this study also seek to explain how firms lease intensity, number of analyst followers and their choice of transition approach have an impact on firm’s preparatory disclosures. To satisfy the purpose, the authors of this study choose to deploy agency theory and voluntary disclosure theory in order to analyse and explain how firms choose to prepare their investors with IFRS 16 disclosures. Firms disclosures in their interim report for the fourth quarter 2018 and annual report 2018 were quantified with a discrete variable. Furthermore, it appears that Swedish firms on Large Cap prepare their investors with more extensively disclosures in their annual reports compared to their interim reports. Firms assesses that qualitative disclosures are of more material value to investors than quantitative disclosures. One explanatory factor may be that qualitative disclosures provide investors with better understanding of the new lease standard. Moreover, the study fails to explain the relationship between firms lease intensity, number of analyst followers, and firm’s choice of transition approach with the firm’s preparatory disclosures. One interpretation is that firms with high lease intensity do not assess the impact of the new lease standard to be of more material value for investors decisions than firms with low lease intensity. Since the study fails to explain the relationship between number of analyst followers and firm’s preparatory disclosures, a reasonable interpretation is that firms do not benefit from disclosing information about the new lease standard since the information might result in negative market reactions. Meanwhile, this study also provides evidence that a significant proportion of firms on Large Cap chooses the modified retrospective approach in favour of the full retrospective approach to adopt IFRS 16. Although, there is not enough strong evidence to support the hypothesis that Swedish firms which adopt the full retrospective approach prepare their investors with more extensively disclosures than firms which adopt the modified retrospective approach.

Bakgrund: Krav på ökad information och transparens i årsredovisningar har varit ett debatterat ämne de senaste åren. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmärksammats med anledning av de ökad krav på upplysningar som standarden ställer däribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. Användandet av IFRS 7 blev lag år 2007 och gäller vid upprättande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och därmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som ställs på företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förändrat sin redovisning enligt standarden.    Syfte: Studiens syfte är att analysera bolag noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om någon förändring skett i mängden upplysningar som lämnats i årsredovisningar för år 2010 jämfört med år 2007. Metod: Den kvantitativa metoden har använts för att genomföra undersökningen. Den positivistiska inriktningen har varit i fokus då antaganden som gjorts på förhand blivit erkända eller förkastade genom en objektiv granskning av de kvantitativa data som samlats in. I undersökningen ingår 37 bolag och totalt har 74 årsredovisningar granskats. Följande punkter valdes ut och undersöktes sedan i de aktuella årsredovisningarna: Punkt 8 Rapport över finansiell ställning, Punkt 20 Rapport över totalresultat, Punkt 33 Kvalitativa upplysningar, Punkt 36-37 Kreditrisk, Punkt 39 Likviditetsrisk och Punkt 40-42 Marknadsrisk. Materialet som samlats in har förts in i kodningstabeller skapade i SPSS för att sedan analyseras. Slutsats: Det har sedan införandet av IFRS 7 år 2007 skett en förändring i redovisningen enligt de undersökta punkterna. Mängden ord som redovisas i samband med de undersökta punkterna har i årsredovisningarna för år 2010 ökat jämfört med mängden ord som redovisades år 2007. En ökning har också skett med avseende på antalet punkter som följs fullt ut. Flera av bolagen har också gjort någon typ av ändring beträffande placering, framställning, rubrik, borttagning eller tillägg av information vid redovisning enligt IFRS 7 år 2010.
Background: Requirements for increased information and transparency in annual reports has in recent years been a debated topic. International Financial Reporting Standards (IFRS) has been a discussed standard in response to the amount of disclosure requirements it contains. IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures is one standard included in IFRS which since year 2007 requires listed companies to report their management of financial instruments and thereby increase the transparency. IFRS 7 was standardized in the year 2007 for companies that prepare consolidated financial statements. Due to the increased demands placed on listed companies this study wants to see how the companies have adapted and changed their accounting in accordance with the standard. Purpose: The purpose of this study is to analyze public companies listed on OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap and their accounting in accordance with IFRS 7 in order to see if any changes are made in the amount of information provided in the financial statements for the year 2010 compared to 2007. Methodology: The quantitative method has been used to conduct this study and the positivistic objective has been in focus. The study sample included 37 companies and a total of 74 annual reports. The following parts were selected from IFRS 7 and examined in the annual reports: Paragraph 8 Balance sheet, Paragraph 20 Income statement and equity, Paragraph 33 Qualitative disclosures, Paragraph 36-37 Credit risk, Paragraph 39 Liquidity risk and Paragraph 40-42 Market risk. The information collected from the annual reports have been put in to a coding system created in SPSS and then analyzed.       Conclusion: Since the standardization of IFRS 7 in year 2007 there has been a change in the way listed companies account in accordance with the examined parts. The amount of words related to the examined parts in the annual reports of year 2010 has increased compared to the amount of words disclosed in year 2007. The study also shows that more of the examined parts are accounted for. Several of the investigated companies have also made changes regarding the placement and the presentation of the information. Change of headline and removal of information also occurred. Additionally some companies added new information

Tidigare studier indikerar att det finns en problematik med redovisningsstandarden IAS 36, angående goodwillnedskrivningar, då standarden skapar utrymme för resultatmanipulering i form av stålbad. Enligt tidigare studier har företagsledningar incitament för stålbad när företag uppvisar svaga preliminära finansiella resultat. Denna studie undersökte i vilken utsträckning resultatmanipulering i form av stålbad genom goodwillnedskrivningar förekom för företagen på OMX Nordic large cap under perioden 2006 till och med 2009. Det gjordes genom att det i studien undersöktes huruvida det fanns ett samband mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat. En kvantitativ metod användes och sambandet mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat testades med hjälp av statistiska metoder. Undersökningen utgick från Jordan och Clarks (2004) trestegsmodell som i första steget testade huruvida goodwillnedskrivningarna var väsentliga, då det är ett tecken på stålbad. I det andra och tredje steget testades om de företag som skrivit ned goodwill också hade svagare finansiella resultat än företagen som inte redovisat goodwillnedskrivningar. Studien fann ett samband mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat. Trots det indikerar inte studiens utfall att stålbad förekommit eftersom majoriteten av nedskrivningarna som redovisats inte var väsentliga. En mindre del företag har dock redovisat väsentliga nedskrivningar i samband med svaga finansiella resultat varför det för dessa företag finns indikationer på att stålbad förekommit. Studien visar att den grupp som redovisat väsentliga nedskrivningar även hade starkare incitament för stålbad eftersom deras finansiella resultat var svagare än de finansiella resultaten i hela den grupp som redovisat goodwillnedskrivningar. Det antyder att företag på OMX Nordic large cap gör stålbad när de har tillräckligt starka incitament, i detta fall svaga finansiella resultat.

Tidigare studier av Fama & French (2001) och DeAngelo, DeAngelo & Stulz (2006) kring vad som påverkar aktieutdelningar har väckt intresset att undersöka om liknande faktorer går att använda för att förklara aktieutdelningar på den svenska aktiemarknaden. Syftet med studien är att kvantitativt undersöka om variabler för mognad (RE/TE), lönsamhet (ROA), försäljningstillväxt (SGR) och storlek (Size) med grund ifrån bl.a. Fama et al. (2001) samt DeAngelo et al. (2006) har signifikans för förklarandet av företags benägenhet att ge aktieutdelning på OMX- Stockholm. Teorier vilka undersökningen stödjer på inkluderar irrelevansteorin, livscykelteorin, agency problem och pecking order. Den finansiella datan har insamlats ifrån databasen Retriever och de statistiska beräkningarna har utförts i datorprogrammet SPSS. Den valda tidsperioden sträcker sig från år 2004 till 2013, där 27 Small Cap och 28 Mid Cap företag har undersökts. Large Cap har valts bort då sannolikheten är hög att valet av deras utdelningsbeslut beror på deras fas i sin livscykel (DeAngelo et al., 2006). De valda variablerna för regressionsanalysen är mått för mognad (RE/TE), försäljningstillväxt (SGR), lönsamhet (ROA) samt storlek (Size). Tabeller över medianvärden har beräknats, vilka i likhet med DeAngelo et al. (2006) livscykelteori visar att aktieutdelare är mer lönsamma, har högre tillväxt och högre mognad. I skillnad mot DeAngelo et al. (2006) har resultatet visat att måttet för försäljningstillväxten (SGR) skiljer sig, där DeAngelo et al. (2006) resultat fick fram att försäljningstillväxten (SGR) var lägre för företag vilka ger aktieutdelning. Resultaten för de slutgiltiga medianvärdena har inte visat skillnad varken före eller efter finanskrisen 2008. De utförda statistiska beräkningarna har resulterat i att variablerna för mognad (RE/TE) samt storlek (Size) till skillnad ifrån den amerikanska studien utförd av DeAngelo et al. (2006) är icke-signifikanta. Resultaten av studien har vidare visat på signifikanta samband mellan aktieutdelning och förklaringsvariablerna försäljningstillväxt (SGR) och lönsamhet (ROA).

Problem: Leder en hög andel räntebärande skulder i förhållande till eget kapital till en hög lönsamhet och finns det över huvud taget någon koppling mellan dessa? Lönsamheten eller räntabilitet på eget kapital kan störas av den finansiella risken och rörelserisken. Hur gör företagen för att ta reda på storleken på dessa risker för att kunna skydda sig mot dem? Hur pass stora risker bör ett företag ta? Syfte: Det första syftet med denna uppsats är att analysera hur sambandet ser ut mellan andelen räntebärande skulder i förhållande till eget kapital och lönsamhet från år 1999 till och med 2009 och det andra syftet med denna uppsats är att ta reda på om det är den finansiella risken eller rörelserisken som är den största risken under samma period. Metod: Denna uppsats är en totalundersökning av koncerner med företag på Nasdaq OMX large cap. Nödvändig data har hämtas från Affärsdata och därefter lagts in i ett Excel-dokument för att beräkna nyckeltal och samband.
Problems: Does a high proportion of interest-bearing liabilities lead to a highly profitability and is there any connection between this two variables? Profitability or return on equity can be affected by the financial risk and the operating risk, how do companies find out the size of these risks in order to protect against them? How big risks should a company take? Objective: The first objective of this paper is to analyze how the relationship looks between the proportion of interest-bearing debt to equity ratio and profitability from year 1999 to 2009 and the second objective of this paper is to determine which of the financial risk or the operating risk is the greatest risk during the same period. Method: This essay is a comprehensive survey of concerns with has companies listed on Nasdaq OMX. The necessary data has been retrieved from "Affärsdata" and then transfer into an Excel-document to calculate the ratios and relationships.

Inom kontexten medelstora svenska icke-finansiella företag är syftet med denna uppsats att undersöka hur sambandet mellan företagens skuldsättningsgrad och företagens sannolikheter för konkurs ser ut genom att tillämpa Byströms Distance to Default (DD). Uppsatsen ämnar besvara följande frågeställningar: (1) Hur ser företagens skuldsättningsgrad och sannolikhet för konkurs ut kvantifierade med Byströms DD? (2) Kan företagen öka andelen främmande kapital utan att nämnvärt öka sannolikheten för konkurs kvantifierat med Byströms DD? En empirisk metod utvecklas för att beräkna företagens skuldsättningsgrad, företagens sannolikhet för konkurs och för att öka andelen främmande kapital utan att nämnvärt öka sannolikheten för konkurs. Indelning av företagen sker på sektornivå. Om uppsatsens frågeställningar kan följande slutsatser dras: (1) företagens skuldsättningsgrad är olika beroende på sektortillhörighet och förändringar i marknadsvärdet av företagens tillgångar och förändringar i volatiliteten av marknadsvärdet av företagens tillgångar har en tydlig påverkan på företagens sannolikhet för konkurs (2) två av sektorerna (i.e. Informationsteknik och Sjukvård) kan öka andelen främmande kapital utan att nämnvärt förändra sannolikheten för konkurs. Tre av sektorerna (i.e. Industrivaror och tjänster, Material och Sällanköpsvaror och tjänster) uppvisar högre skuldsättningsgrader och en tänkbar förklaring är att företagen kortsiktigt avviker från företagens långsiktiga skuldsättningsgrad. När företagens skuldsättningsgrad och sannolikhet för konkurs kvantifieras med Byströms DD uppvisar företag med hög skuldsättningsgrad en högre sannolikhet för konkurs – i enlighet med Trade-Off Theory.

Syfte: Den Europeiska kommissionen lade fram ett lagförslag om jämställdhet i bolagsstyrelserna i de börsnoterade företagen. Kvinnlig representation i börsnoterade företag är således ett aktuellt ämne och det är även en intressant fråga om detta har en påverkan på ett företagets finansiella prestation. Syftet med den här studien är att granska sambandet mellan kvinnlig representation inom ett företags styrelse och finansiell prestation.   Metod: I studien används en kvantitativ metod. Studieobjektet är 60 bolag som är noterade på large cap på Stockholmsbörsen. Data har samlats in med hjälp av Retriever Business och företagens årsredovisning. För att granska sambandet mellan kvinnlig representation i styrelsen och finansiell prestation har data analyserats genom en multipel regressionsanalys där ROA och Tobin´s Q användes som mått för finansiell prestation. Redovisning av data och regressionsanalysen sker genom tabeller som tagits fram från statistikprogrammet SPSS.   Resultat & slutsats: Vårt undersökningsresultat tyder på att det inte finns något samband mellan kvinnlig representation i styrelsen och finansiell prestation hos bolag som är noterade på large cap på Stockholmsbörsen. Resultatet implicerar att den höga nivån av jämställdhet i Sverige gör att en könsdiversifierad styrelse inte påverkar den finansiella prestationen.   Examensarbetets bidrag: Efter att liknande studier har utförts i andra länder bidrar denna studie med ett resultat ur ett svenskt perspektiv. Studien kompletterar därmed tidigare forskning och bidrar till förståelsen av en begränsning med kritisk massa-teorin.   Förslag till fortsatt forskning: Denna studie är begränsad till 60 bolag som är noterade på large cap på Stockholmsbörsen. Dessutom omfattar det insamlade datamaterialet endast en tidsperiod på 5 år och finansiell prestation mäts endast med de två finansiella prestationsmåtten ROA och Tobin´s Q. Framtida forskning borde framförallt undersöka flera bolag även på andra börser över en längre tidsperiod. Dessutom kan även andra prestationsmått användas för att få en bättre helhetsbild.

This paper examines whether the phenomena of price drift around quarterly earnings re-leases exist among firms listed on the large cap. list at the Stockholm Stock Exchange for a time period ranging from the first quarter of 2003 to the second quarter of 2006. It fur-thermore examines the ability of the variables forecast error, relative to analyst’s estimates, and firms’ size to explain the variation in price drift among firms.

A sample of some 30 firms were drawn in the first three quarters of each year between 2003 and 2005, for the year of 2006 only the fist two quarters were included in the study. For each quarter all firms were classified into three different portfolios on the basis of earnings deviations relative to mean analyst’s estimates (forecast error). The returns for each firm in all portfolios were investigated during 20 days post- and pre quarterly earnings release date, resulting in an event window totaling 41 days. In order to clear out effects from general market movements the Capital Asset Pricing Model, CAPM, was used in which betas were estimated for all firms each quarter.

The findings from this study indicate that price drift, measured by cumulative abnormal re-turn, occur for firms with both negative forecast error as well as positive. For firms with positive error, statistically significant positive price drift was found for both the pre- and post period. As for the firms with earnings below analyst’s mean estimates, negative prean-nouncement drift was statistically supported.

The ability of firms size and forecast error to explain the variation in price drift on a stock level was very weak, R2 measures of below 5% was reported. However, forecast error was a strongly significant independent variable in the context of the regressions run for both pre- and post-announcement drift. The firms below the lower market cap. quartile in the sample show, on average, lower pre-announcement drift than the firms belonging in the largest quartile.

Concerning market efficiency among the large cap. firms the price drift found is an indica-tion of market inefficiency both it terms of the semi strong and the strong form. However, care should be taken before generalizing the results from this study but. Possible misspeci-fication of the equilibrium return model will skew the price drift measurement. Moreover, speculation is not explicitly controlled for in this test. Finally, this study is done within a li-mited time span; hence generalization over time is not possible

The emergence of capital markets in Asia and South America, the relaxation of foreign capital controls and the adoption of flexible exchange rate regimes has prompted heavy cross-border investments in recent years.  Simultaneously, volatility in these foreign exchange markets has increased, leading to increased risk following the adoption of these flexible exchange regimes.  As such, investors have become more interested in knowing what impact the volatile markets have on their investments.  This, they seek to know, through the returns on their stock investments as stock prices are said to be a representation of firm value.   This thesis uses firm size as a parameter to analyse the role of macroeconomic variables with emphasis on  exchange rate variability on stock returns using data from 67 Swedish companies listed on the Stockholm stock exchange and selected from all the three market capitalization segments (large cap, mid cap and small cap) according to the OMX index classification. We used returns from all the non-financial firms listed on the Stockholm stock exchange between the years 1997 to 2009.  Based on the Arbitrage Pricing Theory, and using multiple regression model, we sought to ascertain  if the effect of movements in the SEK/USD and SEK/Euro exchange rates are different for companies of the small, mid and large capitalizations segments of the OMX Stockholm stock exchange and which other control variables will influence these returns more than the exchange rate movements.   Using bilateral monthly exchange rates for the USD and Euro, we find that 55 out of the 67 companies are significantly exposed to exchange rate changes within all the segments.  These are almost evenly distributed relatively across all the capitalization segments though the absolute numbers may differ considerably.  We further use one-way ANOVA to find out if there are any differences in the means of the exposures of the companies in the respective segments.  Still, we find no significant difference in their means.  These therefore give little evidence to conclude that there is actually a difference in the exposure of firms in the respective capitalisation segments to exchange variations.  We also discover that apart from exchange rate variations, other macroeconomic variables also play a big role in determining the returns of the stocks of firms.

Optionsprogram har varit ett vanligt medel för att rekrytera, motivera och behålla kompetent personal. De senaste åren har dock ersättningssystemen blivit mer komplexa och ju mer börsen går upp desto fler aktierelaterade ersättningsprogram dyker upp i företagen. I takt med att antalet optionsprogram ökar blir det även allt viktigare att företagen ger tillräcklig information gällande dessa i årsredovisningarna. I februari 2004 gav IASB ut standarden IFRS 2 som reglerar aktierelaterad ersättning. Denna började användas av börsnoterade företag i Sverige under 2005 och innebär kostnadsredovisning av aktierelaterade ersättningar, men även att företagen måste ge vissa upplysningar som ska underlätta för läsarna av de finansiella rapporterna att förstå optionsprogrammen.

Vi ville med denna uppsats ta reda på vilka upplysningar som företagen på Stockholm Large Cap listan skall redovisa för de aktierelaterade ersättningsprogrammen enligt IFRS 2 samt undersöka hur de följer dessa regler. För att göra detta har vi använt oss av skriftliga källor, främst i form av IFRS 2 och en analys av företagens årsredovisningar från år 2005 (alternativt 2004/2005). Analysen av årsredovisningarna gjordes utifrån ett antal punkter som vi ställt upp med utgångspunkt i upplysningskraven och Bilaga B i IFRS 2. Vi kompletterade sedan detta med en telefonintervju med en revisor från ett av Sveriges största revisionsbolag.

Efter att ha genomfört vår analys kom vi fram till att företagen i allmänhet är dåliga på att redovisa enligt IFRS 2. Något som känns oroande är att företagen har betydligt lägre poäng på de mer djupgående frågorna. Sämst är företagen på att ange vilka indata som har använts vid uträknandet av det verkliga värdet och bäst är de på att ange kostnaderna och beskriva sina program. Majoriteten av företagen säger dock att de använder Black-Scholes-modellen, detta trots att denna enligt IFRS 2:s Bilaga B sällan är lämplig vid värdering av optioner till anställda. Det verkar även finnas en ovilja att redovisa enligt IFRS 2, både i form av att företag väljer att inte följa standarden och genom att många företag undviker att direkt nämna IFRS 2 vid namn, trots att de tydligt nämner de andra standarderna. Slutligen kan man konstatera att det behövs en standardisering av informationen som skall ges. I nuläget ger företagen olika mängder information till olika kvalitet. Dessutom är informationen spridd i årsredovisningens noter och ibland även utanför. Detta bidrar till att det uppstår svårigheter för läsarna av årsredovisningarna att följa hur företagen har redovisat samt att jämföra olika företag.

Integrerad rapportering (IR) sprider sig inom redovisningsvärlden och modellen ska enligt förespråkarna skänka en transparent bild över hur företagen sammanlänkar finansiell och icke-finansiell information. Genom intressent- och legitimitetsteoretiska postulat syftar studien till att visa vilka faktorer (storlek, skuldsättningsgrad, ägarkoncentration och bransch) som kan påverka valet att tillämpa IR-principer. Vidare undersöks om mängden integrerad information verkligen skiljer sig mellan företag som tillämpar IR och övriga. Fokus ligger på social- och miljöinformation som finns integrerad med övriga upplysningar.  Empirin har genererats genom en i huvudsak kvantitativ innehållsanalys av 67 årsredovisningar från företag noterade på Nasdaq OMX Large Cap. Regressionsanalyser och Mann-Whitney test har använts för att analysera den insamlade empirin.  De statistiska testerna visar att storlek och branschtillhörighet har signifikanta samband med mängden integrerad miljö- och social information i årsredovisningarna. Ägarkoncentration och skuldsättningsgrad visade dock inget samband vilket talar för att finansiella intressenter inte pressar företag mot IR-principer. Signifikanta skillnader kunde konstateras mellan årsredovisningarna som uppgavs vara integrerade i förhållande till övriga. Denna upptäckt kan tolkas som att IR-tillämpande företag även har en starkare hängivenhet till hållbarhetsfrågor.  Studien bidrar med en bild över hur IR-principer förekommer på svensk börs samt hur detta ur ett hållbarhetsperspektiv skiljer sig från övriga årsredovisningar. Vidare indikerar studien att paralleller kan dras mellan IR och frivillig rapportering i övrigt då företagens storlek och branschtillhörighet påverkat årsredovisningens utformning.  Som fortsatt forskning föreslås studier kring IR ur ett användarperspektiv då utbudet av detta idag är skralt och samtidigt kritiskt för fortsatt utveckling av IR.
Integrated reporting (IR) is spreading in the accounting world and according to proponents the model should give a transparent picture of how the companies are linking financial and non-financial disclosures. Through postulates from stakeholder- and legitimacy theory this study aims to demonstrate which factors (size, debt ratio, ownership concentration and industry) that may affect the choice of applying IR principles. Furthermore, the study also examines whether the amount of integrated information really differs between companies who allege to apply IR and others. Focus lays on social- and environmental information.  The empirical data is essentially generated by a quantitative content analysis of 67 annual reports from companies listed on Nasdaq OMX Large Cap. Regression analysis and Mann-Whitney tests were used to analyze the collected empirical data.  The statistical tests show that size and industry has significant effect on the amount of integrated information within the annual reports. Debt ratio and ownership concentration however, showed no relationship which leads to the conclusion that financial stakeholders is not pressuring the companies towards IR principles. Significant differences between the annual reports claimed to be integrated and other annual reports where observed. This finding could be interpreted as companies that apply IR also have a stronger devotion to sustainability issues.  Future research is suggested to be conducted from a user perspective. The supply of this type of studies is poor but crucial for continued development of IR.

This is a study on the effect of management and CEO stock ownership on company performance. A regression analysis is performed on panel data consisting of a sample of 30 companies listed on OMX Stockholm Mid Cap. A total of 210 and 2520 observations is considered on a yearly and monthly basis, respectively, for seven years (2010-2016). The Hausman test is applied for determining between the fixed effects and random effects regression models. Results show that management relative stock ownership has a significant positive effect on company net income growth and return on assets. The effect is not significant for CEO stock ownership, which is contrary to what commonly has been shown for large companies in previous research. Moreover, alternative methodology is discussed for the benefit of the future researcher. The authors illustrate how the selection of dummy variables can be vital for final model outcomes, and it is thus an important aspect to consider when performing panel data analysis.
I den här studien undersöks hur aktieinnehav hos ledning och den verkställande direktören i ett företag påverkar företagsutvecklingen. Studien genomförs med regressionsanalys på paneldata som består av 30 företag, samtliga noterade på OMX Stockholm Mid Cap. Totalt samlas 210 och 2520 observationer på årsbasis respektive månadsbasis över sju år (2010-2016). Hausman-testet används för att bestämma vilken av fixed effects-modellen och random effects-modellen som ska användas i regressionen. Resultaten visar att relativt aktieinnehav hos ledningen har en positiv signifikant påverkan på ett företags nettoinkomstutveckling och avkastning på tillgångar. Den verkställande direktörens aktieinnehav visas inte vara signifikant, vilket är motsatt till det som generellt har visats för stora företag i tidigare forskning. Regressionerna genomförs även med alternativa metoder, vilka det resoneras kring i en diskussion som bör vara till gagn för vidare forskning. Författarna illustrerar hur val av dummy-variabler kan ha en avgörande betydelse för regressionsanalysen, och att det således är en viktig aspekt att ta hänsyn till när regressioner genomförs på paneldata.

The purpose of this thesis is to perform event studies that determine the level of efficiency of twenty-two large cap stocks from the OMXS30 Index. Under the event study methodology, analysts’ expectations, the standard Capital Asset Pricing Model and a set of parametric tests are implemented. As a result, significant evidence is found on the existence of intraday abnormal returns at the exact moment of an interim report publication. However, further evidence on market corrections state efficient market behavior.

In society today large corporations are striving to regain the trust, which has been lost dur-ing the many accounting scandals that occurred lately. As a response to minimize the con-flicts countries have introduced codes of corporate governance. It is common knowledge that a company’s stakeholders and shareholders have different knowledge and interest in the company and the annual report is the agent’s main communication channel towards the principals. The Swedish code of corporate governance was implemented in July 2005 in an attempt to reduce the information gap between the managers of the company and the own-ers.

The purpose of this thesis is to examine if and how the Swedish code of corporate govern-ance has affected the content in annual reports in Sweden. We will evaluate and explain why listed companies have changed the information provided in their annual reports from the year 2001 prior to the codes existence, during the code’s implementation in year 2005, and after the implementation in 2006.

A deductive method created our research model, which was used as a tool to gather the empirical findings. Agency Theory, Institutional Theory and the Swedish code constitute the foundation for our evaluation of 65 companies’ annual reports from three individual years. Once our research model was created, an explorative and inductive method was used analyse and interpret the empirical findings.

Our conclusion is that corporate governance information in annual reports has increased, and the implementation of the Swedish code of corporate governance has affected the in-formation provided to the shareholders. Between 2001 and 2005 a rapid growth in infor-mation can be view, while only minor improvement can be found between 2005 and 2006. The Swedish code has been successful in its implementation as stakeholders and share-holders have received more information from the annual reports. However, we are ques-tioning the Swedish code for its extensive dimensions. Some areas of the Swedish code are provided with sufficient guidelines, while others would bring with it improved information to the shareholders by more detailed instructions. Many of the investigated companies have had their corporate governance information reviewed by an external auditor in 2005 and it is unexpected to see that this has been excluded in 2006. The examined companies provide information regarding many of the Swedish code’s rules, but we found the information re-lated to internal control, managing director and attendance at the general meeting insuffi-cient.