Academic literature on the topic 'Onkologisk behandling'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Onkologisk behandling.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Onkologisk behandling"

1

Samartzis, Eleftherios Pierre, and Daniel Fink. "Zielgerichtete gynäko-onkologische Therapien – häufige Nebenwirkungen und deren Management." Praxis 106, no. 15 (2017): 817–24. http://dx.doi.org/10.1024/1661-8157/a002739.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung. Zusammenfassung: Eine gute interdisziplinäre Zusammenarbeit ist in der Behandlung von Patientinnen mit Brustkrebs oder gynäkologisch-onkologischen Tumoren entscheidend. Meistens finden parallel zur onkologischen Behandlung regelmässige Konsultationen beim Allgemeinpraktiker und niedergelassenen Gynäkologen statt. Die Erkennung und frühe Behandlung potenzieller Nebenwirkungen von zielgerichteten onkologischen Therapien ist daher in der allgemeinen Praxis sehr wichtig. In diesem Artikel soll ein Überblick über die wichtigsten Nebenwirkungen zielgerichteter onkologischer Therapien in der gynäkologischen Onkologie und Brustkrebsbehandlung und deren Management gegeben werden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Simon, A., K. Beutel, G. Marklein, and G. Fleischhack. "Therapie bakterieller Infektionen in der pädiatrischen Onkologie." Klinische Pädiatrie 217, S 01 (2005): S17—S36. http://dx.doi.org/10.1055/s-2005-872500.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungOhne den sachkundigen Einsatz von Antibiotika kann das Ziel einer intensiveren Chemotherapie und letztlich eines verbesserten Langzeitüberlebens in der pädiatrischen Onkologie nicht erreicht werden. Während der Granulozytopenie und auch zwischen den intensiven Chemotherapien können bakterielle Infektionen die Lebensqualität des Patienten beeinträchtigen, das Leben des Patienten akut gefährden und den Ressourcenverbrauch im Rahmen der erforderlichen supportiven Behandlung massiv erhöhen. Der unkritische und nicht standardisierte Umgang mit Antibiotika kann den Patienten unnötigerweise mit Nebenwirkungen belasten und zur Selektion resistenter Bakterienspezies führen. Die vorliegende Arbeit enthält Empfehlungen der Arbeitsgruppe „Infektionen bei immunsupprimierten Kindern” der Deutschen Gesellschaft für Pädiatrische Infektiologie (DGPI) und der Deutschen Gesellschaft für Pädiatrische Onkologie und Hämatologie (GPOH) zur gezielten Therapie mit Antibiotika, insoweit sie für die Behandlung pädiatrisch-onkologischer Patienten von Interesse sind.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Wiegand, Susanne, and Andreas Dietz. "Qualität in der Kopf-Hals-Onkologie." Laryngo-Rhino-Otologie 99, S 01 (2020): S60—S106. http://dx.doi.org/10.1055/a-1012-9396.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungEine fachlich-qualifizierte, patienten- und bedarfsgerechte, wirtschaftliche, qualitativ hochwertige Versorgung von Patienten mit Kopf-Hals-Karzinomen ist eine Herausforderung. Basis der Qualitätsoptimierung in der deutschen Kopf-Hals-Onkologie sind qualitätsfördernde Rahmenbedingungen, wie der Nationale Krebsplan, der Ausbau klinischer Krebsregister und das Vorhandensein evidenzbasierter Leitlinien, die im Rahmen des 2008 initiierten „Leitlinienprogramms Onkologie“ erstellt wurden (S3-Leitlinien Mundhöhlenkarzinom und Larynxkarzinom). Aktuell gibt es in Deutschland 56 zertifizierte Kopf-Hals-Tumorzentren mit dem Ziel einer objektivierbaren Qualitätssteigerung der Behandlung und einer Verbesserung des Outcomes der Patienten. Verschiedene Qualitätsindikatoren wurden erarbeitet, es gibt Programme zur Qualitätssicherung der Therapie sowie innerhalb von Studien. Ziel des Referates ist es, Qualitätsstandards in der Kopf-Hals-Onkologie darzustellen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Söntgerath, Regine, Stefanie Freier, Markus Wulftange, and Katharina Eckert. "Qualitätsmerkmale und Verbreitungsgrad behandlungsbegleitender Sporttherapie bei pädiatrisch-onkologischen Erkrankungen in Deutschland." Klinische Pädiatrie 229, no. 03 (2017): 126–32. http://dx.doi.org/10.1055/s-0042-118709.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung Hintergrund Bewegungs- und Sporttherapie während der Behandlung und Nachsorge einer pädiatrischen Krebserkrankung haben großes Potenzial zur Verminderung von Nebenwirkungen und Spätfolgen der Behandlung. Der Verbreitungsgrad ist bislang jedoch gering. Ziel der Untersuchung ist die Erfassung entsprechender Angebote im klinischen Setting in Deutschland und die Überprüfung deren Qualitäts- und Strukturmerkmale. Methode 54 Kliniken mit pädiatrischer Onkologie wurden zur Existenz behandlungsbegleitender Sporttherapie sowie deren Qualitäts- und Strukturmerkmale in Anlehnung an die DIN EN 15224:2012 und weitere Merkmale der Strukturqualität befragt. Ergebnisse 48 Kliniken nahmen an der Befragung teil (Rücklaufquote 89%). 9 (19%) der teilnehmenden Kliniken verfügen über ein sporttherapeutisches Angebot im Rahmen der Behandlung und/oder Nachsorge, 39 (81%) taten dies zum Zeitpunkt der Befragung nicht. Die Sporttherapie stellt bei den jeweiligen Kliniken einen festen Bestandteil der Versorgung dar. Qualifizierung des Personals, räumliche Bedingungen und Ausstattung mit Geräten erscheinen angemessen. Die Finanzierung wird hauptsächlich über Spenden und Drittmittel realisiert. Schlussfolgerungen Ein Großteil der an Krebs erkrankten Kinder und Jugendlichen in Deutschland hat im Rahmen der Behandlung und Nachsorge keinen Zugang zu speziellen Bewegungsangeboten. Die wissenschaftliche Fundierung der Maßnahme und die Vernetzung unter den Akteuren befinden sich im Aufbau, bislang fehlt jedoch ein Trainingsmanual für die pädiatrische Onkologie im deutschsprachigen Raum sowie eine einheitliche Finanzierungsmöglichkeit der Maßnahme über die Kostenträger.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Söntgerath, Regine, Stefanie Freier, Markus Wulftange, and Katharina Eckert. "Qualitätsmerkmale und Verbreitungsgrad behandlungsbegleitender Sporttherapie bei pädiatrisch-onkologischen Erkrankungen in Deutschland." TumorDiagnostik & Therapie 39, no. 08 (2018): 518–24. http://dx.doi.org/10.1055/a-0653-1174.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung Hintergrund Bewegungs- und Sporttherapie während der Behandlung und Nachsorge einer pädiatrischen Krebserkrankung haben großes Potenzial zur Verminderung von Nebenwirkungen und Spätfolgen der Behandlung. Der Verbreitungsgrad ist bislang jedoch gering. Ziel der Untersuchung ist die Erfassung entsprechender Angebote im klinischen Setting in Deutschland und die Überprüfung deren Qualitäts- und Strukturmerkmale. Methode 54 Kliniken mit pädiatrischer Onkologie wurden zur Existenz behandlungsbegleitender Sporttherapie sowie deren Qualitäts- und Strukturmerkmalen in Anlehnung an die DIN EN 15 224:2012 und weitere Merkmale der Strukturqualität befragt. Ergebnisse 48 Kliniken nahmen an der Befragung teil (Rücklaufquote 89 %). 9 (19 %) der teilnehmenden Kliniken verfügen über ein sporttherapeutisches Angebot im Rahmen der Behandlung und/oder Nachsorge, 39 (81 %) taten dies zum Zeitpunkt der Befragung nicht. Die Sporttherapie stellt bei den jeweiligen Kliniken einen festen Bestandteil der Versorgung dar. Qualifizierung des Personals, räumliche Bedingungen und Ausstattung mit Geräten erscheinen angemessen. Die Finanzierung wird hauptsächlich über Spenden und Drittmittel realisiert. Schlussfolgerungen Ein Großteil der an Krebs erkrankten Kinder und Jugendlichen in Deutschland hat im Rahmen der Behandlung und Nachsorge keinen Zugang zu speziellen Bewegungsangeboten. Die wissenschaftliche Fundierung der Maßnahme und die Vernetzung unter den Akteuren befinden sich im Aufbau, bislang fehlt jedoch ein Trainingsmanual für die pädiatrische Onkologie im deutschsprachigen Raum sowie eine einheitliche Finanzierungsmöglichkeit der Maßnahme über die Kostenträger.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Cameron, Silke. "Kampo-Medizin in der gastrointestinalen Onkologie." Zeitschrift für Komplementärmedizin 10, no. 03 (2018): 50–57. http://dx.doi.org/10.1055/a-0625-7414.

Full text
Abstract:
SummaryIn Japan werden Rezepturen der traditionellen Phytotherapie (Kampo-Medizin) seit langem im modernen Gesundheitssystem zur komplementären Behandlung in der Onkologie evidenzbasiert eingesetzt. Die Kampo-Medizin bietet ein großes Spektrum für die Behandlung von Tumorpatienten: Um Symptome durch die Tumorerkrankung selbst mildern, Nebenwirkungen von Chemotherapeutika oder Radiotherapien zu verbessern. Auch postoperative Motilitätsstörungen oder die Opiat-induzierte Koprostase können behandelt werden. Insbesondere in der palliativen Medizin, aber auch bei älteren Patienten, bei denen ein Polypharmazie-­Effekt verhindert werden sollte, leistet die Kampo-Medizin wertvolle Dienste.In diesem Artikel werden wichtige Kampo-Rezepturen für die supportive Tumorbehandlung bei häufigen Indikationen vorgestellt sowie der aktuelle japanische Forschungsstand referiert.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Feldhaus, Simon. "Systemische Ozontherapie in der integrativen Onkologie." Erfahrungsheilkunde 69, no. 05 (2020): 274–79. http://dx.doi.org/10.1055/a-1252-5156.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungBei der komplementären Behandlung onkologischer Patienten stellen sich besondere Herausforderungen. Dazu ist ein vernetzter und sehr individueller Behandlungsansatz im Sinne der integrativen Medizin zwingend. In unserem Zentrum ist die Ozontherapie zentraler Bestandteil der begleitenden onkologischen Therapie. Ozon wirkt gefäßerweiternd, verbessert das Fließverhalten des Blutes sowie die Verformbarkeit der Erythrozyten und verbessert so die Durchblutung. Es hat zudem schmerzlindernde und antientzündliche Wirkungen. Die komplementäre onkologische Behandlung mit ihrem ganzheitlichen Ansatz führt erfahrungsgemäß zu einem wesentlich verbesserten Allgemeinzustand der Patienten, reduziert die Nebenwirkungen von Chemotherapie und Bestrahlung und verbessert erheblich die Lebensqualität.Der Autor nennt die wichtigsten Studien, erläutert die Anwendung der Ozontherapie und die möglichen Erfolge anhand einer Kasuistik aus seiner Praxis.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Schmalfeldt, B., A. du Bois, and J. Pfisterer. "Onkologie. Ovarialkarzinome - Defizite in der Behandlung." Geburtshilfe und Frauenheilkunde 66, no. 3 (2006): 306–8. http://dx.doi.org/10.1055/s-2006-924158.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Fath, Roland. "Daiichi Sankyo setzt auf die Onkologie: Die Tumorzell-Kommunikation gezielt stören." Onkologische Welt 02, no. 04 (2011): 194–95. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1631289.

Full text
Abstract:
Der japanische Pharmakonzern Daiichi Sankyo baut in Europa ein neues Geschäftsfeld Onkologie auf. In einem fortgeschrittenen Entwicklungsstadium ist Tivantinib, ein selektiver c-MET-Inhibitor zur Behandlung von fortgeschrittenem nicht-kleinzelligem Lungenkrebs (NSCLC). Weitere 10 Wirkstoffe zur zielgerichteten Krebstherapie, darunter eine Weiterentwicklung von Trastuzumab, befinden sich in der Pipeline.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Shimabukuro-Vornhagen, Alexander, Marion Subklewe, and Michael von Bergwelt-Baildon. "Herausforderungen in der Immunonkologie." TumorDiagnostik & Therapie 40, no. 02 (2019): 113–20. http://dx.doi.org/10.1055/a-0843-0059.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungMittlerweile haben mehrere unterschiedliche Immuntherapien Eingang in die klinische Routine gefunden – oft mit erstaunlichen Erfolgen. Infolgedessen hat sich die Immunonkologie innerhalb kürzester Zeit als Subspezialität der Onkologie fest etabliert. Damit sie aber ihr volles Potenzial für die Behandlung maligner Erkrankungen entfalten kann, müssen in Zukunft noch einige Hindernisse überwunden werden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Onkologisk behandling"

1

Ahlström, Frida, and Maria Löfblom. "Smärta hos bröstcancerpatienter efter mastektomi : behandling och omvårdnadsåtgärderen litteraturstudie." Thesis, University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6754.

Full text
Abstract:
<p>Smärta är ett fenomen som inte bara påverkar patienter fysiskt utan även psykiskt. Kvinnor som genomgått mastektomi upplever att smärta påverkar deras livskvalité. Humörsvängningar, dålig sömn, depression, ångest och rörelsehinder är vanligt förekommande symtom som följd på postoperativ smärta. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa vad sjuksköterskan kan ge för olika behandlingar och omvårdnadsåtgärder vid smärta efter mastektomi. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där författarna granskade sexton vetenskapliga studier. Resultat: Resultatet i studien visade att god kommunikation, information och sjuksköterskans kunskap är grundförutsättningar för att kunna ge adekvat smärtbehandling. Oro förstärker den postoperativa smärtan och genom att i ett tidigt stadium få patienten trygg kan depression och ångest undvikas. Konkreta behandlingsmetoder med god effekt på smärta som framkommer i studien är individuella rehabiliteringsprogram, PCA pump och att tidig hemgång i många fall bidrar till bättre livskvalité. Det som även framkom i studien var avsaknaden av forskning kring konkreta behandlingsmetoder trots att efterfrågan är stor.</p><br><p>Pain is a phenomenon which not only affects patients physically but also mentally. Women who have undergone mastectomy feel that pain affects their quality of life. Mood swings, poor sleep, depression, anxiety and physical impairments are common symptoms that result in postoperative pain. The purpose: The purpose of this study was to illustrate what different treatments and nursing treatments the nurse can give in pain after mastectomy. Method: The study was conducted as a literature study where the authors examined sixteen scientific studies. Results: The results of the study showed that good communication, information, and the nurse's knowledge are vital to be able to provide adequate pain treatment. Concern reinforces the post-operative pain, and through early secures the patients anxiety and depression can be avoided. Concrete treatment methods with good effect on the pain that emerges in this study are individual rehabilitation, PCA pump, and that early outcomes in many cases contributes to a better quality of life. What also emerged in the study was the lack of research into practical treatments, despite high demand.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Emanuelsson, Schotte Emelie, and Emma Persson. "UPPLEVELSER AV FYSISK AKTIVITET FRÅN KVINNOR SOM DRABBATS AV BRÖSTCANCER." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26534.

Full text
Abstract:
UPPLEVELSER AV FYSISK AKTIVITET FRÅN KVINNOR SOM DRABBATS AV BRÖSTCANCER-EN LITTERATURSTUDIEEMELIE EMANUELSSON SCHOTTEEMMA PERSSONEmanuelsson Schotte, E & Persson, E. Upplevelser av fysisk aktivitet från kvinnor som drabbats av bröstcancer. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2019.ABSTRAKTBakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna bland kvinnor i Sverige, även en av de mest frekventa runt om i världen. Behandlingsmetod för bröstcancer kan variera beroende på tumörens egenskaper och stadieindelning. Cytostatika och kirurgi är två vanliga behandlingsmetoder. Både av sjukdom och behandling kan olika symtom uppstå, fatigue är ett symtom som kan lindras med hjälp av fysisk aktivitet. Syfte: Att belysa bröstcancerpatienters upplevelser av att vara fysiskt aktiva under och efter onkologisk behandling samt vilka faktorer som kan motivera till fysisk aktivitet. Metod: I denna litteraturstudie inkluderades tio vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL och PubMed har använts. Alla tio vetenskapliga artiklar var av kvalitativ ansats. Resultat: Av resultatet framkom tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Upplevelser av fysisk aktivitet var framförallt medvetenhet om hälsa, förbättrat självförtroende och självkänsla. Begränsningar till att vara fysisk aktiv var biverkningar från sjukdom och behandling samt omgivningsfaktorer. Motiverande faktorer som beskrivs var information och stöd. Konklusion: Upplevelser och motivationsfaktorer till att vara fysiskt aktiv under och efter behandling för bröstcancer är av vikt. Upplevelser om vad som begränsar patienter till fysisk aktivitet beskrivs. Positiva upplevelser framkom av resultatet i form av självförtroende och medvetenhet om hälsa. Genom att vara medveten om begränsningarna kan sjuksköterskan motivera och uppmuntra bröstcancerpatienter till fysisk aktivitet.Nyckelord: Bröstcancer, fysisk aktivitet, kvinnor, onkologisk behandling, upplevelser.<br>EXPERIENCES OF PHYSICAL ACTIVITY FROM WOMEN SUFFERED BY BREAST CANCER- A LITERATURE REVIEWEMELIE EMANUELSSON SCHOTTEEMMA PERSSONEmanuelsson Schotte, E & Persson, E. Experiences of physical activity from women suffered by breast cancer. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.ABSTRACTIntroduction: Breast cancer is one of the most common cancers among women in Sweden but also one of the most frequent around the world. Treatment methods for breast cancer is different depending on the characteristics of the tumor and stage division. Chemotherapy and surgery are two common treatment methods. Both the disease and the treatment can cause different symptoms, fatigue is one symptom and can be alleviated by physical activity. Aim: To illuminate breast cancer patients´ experiences of being physically active during and after oncological treatment and which factors can motivate to physical activity. Method: This literature review includes ten scientific articles. The databases CINAHL and PubMed have been used. All ten scientific articles are of a qualitative approach. Results: Of the result it emerged three main categories and eight subcategories. Experiences of physical activity were above all awareness of health, improved self-confidence and self-esteem. Restrictions on being physically active were side effects and environmental factors. Motivational factors that were described were information and support. Conclusion: Experiences and motivation factors to be physically active during and after treatment for breast cancer are important. Experiences about what limits patients´ who suffered breast cancer from physical activity are described. Positive experiences emerged from the result in terms of self-confidence and awareness of health. By being aware of the limitations, the nurse can motivate and encourage breast cancer patients´ for physical activity.Keywords: Breast cancer, experiences, oncological treatment, physical activity, women.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Malinka, Thomas [Verfasser]. "Untersuchung und Validierung onkologisch-chirurgischer Konzepte zur Behandlung lokal fortgeschrittener Pankreastumoren / Thomas Malinka." Berlin : Medizinische Fakultät Charité - Universitätsmedizin Berlin, 2020. http://d-nb.info/1214241298/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Andersson, Frida, Anna Bodén, and Elin Käll. "En förändrad framtid – Kvinnors upplevelser av att behandlats för cervixcancer." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3999.

Full text
Abstract:
<p>Sedan 1960 talet har screening för och vaccinering mot cervixcancer blivit allt mer utbrett, trots detta drabbas fortfarande 450 kvinnor varje år av cervixcancer i Sverige. Då incidensen minskar finns risken för att kunskapen om sjukdomen minskar. Syftet var därför att belysa kvinnors upplevelser av att behandlats för cervixcancer för att öka kunskap och förståelse i mötet med kvinnorna. Studien utfördes som en litteraturstudie där 20 artiklar låg till grund för resultatet. Resultatet belyser kvinnors upplevelser av att behandlats för cervixcancer och hur det påverkade vardagen, reproduktiv och sexuell hälsa, deras syn på framtiden samt hur de upplevde sjukvården. Att ha behandlats för cervixcancer var något som drabbade hela människan, såväl fysiskt, psykiskt som sexuellt och inte bara genitalierna där sjukdomen hade sitt ursprung. Det framkom att kvinnorna ville samtala om tabubelagda ämnena men inte alltid vågade ta upp dem själva. Därför är det betydelsefullt att sjuksköterskorna ställer frågor angående de här ämnena. Omvårdnad bör grundas på evidens och därför är det viktigt att forskningen fortskrider för att optimera vården för kvinnor med cervixcancer.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Cronberg, Johanna, and Alice Englund. "Kvinnors erfarenheter om hur livet förändrats efter att ha behandlats för gynekologisk cancer : En kvalitativ litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91240.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Varje år drabbas flera kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer. Behandlingarna leder till många biverkningar och kvinnorna tvingas leva med dessa följder i resten av sitt liv. Detta problem är viktigt att belysa för att kunna hjälpa kvinnor i framtiden att bli mer förberedda på förändringarna och för att sjuksköterskorna ska kunna ge de bästa stödet.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av hur livet förändrats efter att ha behandlats för gynekologisk cancer.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design, med en induktivansats.  Analysen av de 10 vetenskapliga artiklarna är gjord utifrån Graneheim &amp; Lundmans manifesta innehållsanalys.   Resultat: Resultatet visade att kvinnor upplever en förändring på flera olika sätt. Kategorier som togs fram var upplevelsen av att vara kvinna, upplevelser av sexualitetens förändringar och att inte känna igen sig själv och sin kropp. Kvinnor pratade exempelvis om informationsbrist, inkontinensbesvär, temperaturförändringar och smärta och oro i samband med sexuella relationer.  Slutsats: Cancer kan påverka en människa på många olika sätt både fysiskt och emotionellt. Kvinnor som går igenom och överlevt gynekologisk cancer är i stort behov av stöd. Information är en av de viktigaste delarna för att kunna förstå den förändrade kroppen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Rosell, Louise, and Angeliqua Hirvonen. "Livet efter cancer : Föräldrars erfarenheter av livet efter barnets avslutade behandling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100360.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Ordet cancer kan vara ett väldigt laddat ord för många människor, cancer hos barn är ännu mer laddat eftersom det gäller just ett barn. Då ett barn får diagnosen cancer är det inte bara barnet som drabbas, utan även familjen och stora delar av omgivningen såsom skola och kompisar. Idag finns det goda chanser att barn överlever sin cancersjukdom och det finns välgjorda riktlinjer för hur vården ska bedrivas under aktiv behandling och hur uppföljningen av barnet ska ske efter avslutad behandling. Men finns det någon plan för att uppföljning av föräldrarna och hur är deras mående tas omhand efter en påfrestande tid som denna? Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars erfarenheter av livet efter att barnet har avslutat en lyckad cancerbehandling. Metod: En litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på åtta vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Fyra övergripande kategorier identifierades: Erfarenhet av känslomässiga reaktioner; Erfarenhet av påverkan på livet; Betydelsen av stöd och relationer; Att återgå till det normala. Slutsats: Resultat i studien visade att många föräldrar upplever ständig närvaro av oro, ångest eller depression även efter barnets avslutade behandling. De föräldrar som uppfattar sina barn som mer sårbara och bräckliga blir mer påverkade av den negativa stress som sjukdomen och dess behandling har utgjort. Vidare gick att utläsa att den ständiga jakten efter eventuella symtom blir ett stresspåslag och utgör en påminnelse i det vardagliga livet. Allt detta bidrar till okontrollerbara tankar om återfall eller död vilket leder till ett hinder för familjen att bearbeta det de varit med om och gå vidare. En förlorad nära kontakt med vårdpersonal efter avslutad behandling får vissa föräldrar att känna ångest.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Oliva, Delmy, and Anna Hallingbäck. "Icke farmakologisk behandling av illamående och kräkningar hos kvinnor med bröstcancer som behandlas med cytostatika." Thesis, Jönköping University, HHJ, Dep. of Nursing Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-12002.

Full text
Abstract:
<p>Illamående och kräkningar hos kvinnor som behandlas med cytostatika mot bröstcancer är ettomfattande problem inom den onkologiska omvårdnaden. Många kvinnor upplever, trots välutvecklade läkemedel för att motverka cytostatika utlöst illamående och kräkningar denna, förmånga fruktade biverkan. Syftet med litteraturöversikten var att finna förebyggande ochlindrande icke farmakologiska metoder som kan hjälpa till att minska det cytostatika utlöstaillamåendet och kräkningarna som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer i samband medcytostatikabehandlingen och effekten av dessa metoder.</p><p>Som teoretiskt stöd användes Orem´s egenvårdsteori och för att identifiera metoderna gjordesen litteraturöversikt med kvantitativa originalartiklar ur vetenskapliga tidskrifter. De ickefarmakologiska metoderna som studerades var akupressur, elektroakupunktur, yoga,fysiskträning, massage och utbildning.Användandet av dessa icke farmakologiska metoder visade på en minskning av cytostatikautlöst illamående och kräkningar, antingen som placeboeffekt eller som faktisk effekt. Sombifynd diskuteras ångest och stress effekt på illamående och kräkningar, eftersom metodernavisat sig kunna inverka och förbättra kvinnornas sinnesstämning genom suggestion.De studerade icke farmakologiska metoderna är förhållandevis lätta att tillämpa och är inte såtidskrävande. Även om metoderna visat en minskning av illamående och kräkningar utlösta av cytostatika, är kunskapsbasen med avseende på effekten inte fullständig och detbehövs mer forskning.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hylén, Elisabeth, and Julia Wiberg. ""Jag överlevde bröstcancer, men sjukdomen och behandlingen har satt sina spår" : En litteraturstudie om kvinnors erfarenhet efter att ha överlevtbröstcancer." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35724.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Botorek, Patricia [Verfasser], Ulrich [Akademischer Betreuer] Göbel, and Peter [Akademischer Betreuer] Albers. "Die Behandlung von Knaben (< 10 Jahre) mit testikulären Keimzelltumoren nach dem Therapieoptimierungsprotokoll MAHO 98 der Gesellschaft für Pädiatrische Onkologie (GPOH e.V.) / Patricia Botorek. Gutachter: Ulrich Göbel ; Peter Albers." Düsseldorf : Universitäts- und Landesbibliothek der Heinrich-Heine-Universität Düsseldorf, 2014. http://d-nb.info/1063085071/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Hoberg, Julia [Verfasser], Bernd [Akademischer Betreuer] Alt-Epping, Friedemann [Akademischer Betreuer] Nauck, Carl-Peter [Akademischer Betreuer] Criée, and Patricia [Akademischer Betreuer] Virsik-köpp. "Behandlung und Begleitung von Patienten mit Bronchialkarzinom an der Schnittstelle zwischen palliativer Onkologie und Palliativmedizin / Julia Hoberg. Gutachter: Friedemann Nauck ; Carl-Peter Criée ; Patricia Virsik-Köpp. Betreuer: Bernd Alt-Epping." Göttingen : Niedersächsische Staats- und Universitätsbibliothek Göttingen, 2011. http://d-nb.info/1042733899/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Onkologisk behandling"

1

Beck, J. D., H. G. Dörr, T. Langer, S. S. Bielack, R. Rossi, and P. Gutjahr. "Spätfolgen der antineoplastischen Behandlung im Kindesalter." In Kompendium Internistische Onkologie. Springer Berlin Heidelberg, 2006. http://dx.doi.org/10.1007/3-540-31303-6_122.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Kamanabrou, Darab. "Systemische Chemotherapie in der Behandlung fortgeschrittener Plattenepithelkarzinome der Haut." In Dermatologische Onkologie. Springer Berlin Heidelberg, 1997. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-60622-9_22.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Schöfer, Helmut. "Behandlung von Hauttumoren bei HIV-Patienten und bei Immunsuppression." In Dermatologische Onkologie. Springer Berlin Heidelberg, 1997. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-60622-9_66.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Kleeberg, U. R. "Die Führung des Krebskranken und seine Behandlung." In Kompendium Internistische Onkologie. Springer Berlin Heidelberg, 2006. http://dx.doi.org/10.1007/3-540-31303-6_149.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Kopp, Martin, Hansjörg Schweigkofler, and Bernhard Holzner. "Psychologische Faktoren oder Verhaltensfaktoren bei andernorts klassifizierten Erkrankungen — in der Onkologie." In Handbuch der klinisch-psychologischen Behandlung. Springer Vienna, 2000. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-7091-3768-0_20.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kleeberg, U. R. "Die Führung des Krebskranken und die Durchführung seiner Behandlung." In Kompendium Internistische Onkologie. Springer Berlin Heidelberg, 1996. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-79214-4_26.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Zeimet, Alain, and Christian Marth. "Intraperitoneale Chemotherapie in der Behandlung des Ovarial- und Tubenkarzinoms." In Praxisbuch Gynäkologische Onkologie. Springer Berlin Heidelberg, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-45876-1_8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Zeimet, Alain, and Christian Marth. "Intraperitoneale Chemotherapie in der Behandlung des Ovarial- und Tubenkarzinoms." In Praxisbuch Gynäkologische Onkologie. Springer Berlin Heidelberg, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-17076-8_8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Zeimet, Alain G., and Christian Marth. "Intraperitoneale Chemotherapie in der Behandlung des Ovarial- und Tubenkarzinoms." In Praxisbuch Gynäkologische Onkologie. Springer Berlin Heidelberg, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-57430-0_7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Gollnick, Harald P. M. "Retinoide und Karotinoide in der Prävention und Behandlung von kutanen und mukösen Präkanzerosen und Tumoren." In Dermatologische Onkologie. Springer Berlin Heidelberg, 1997. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-60622-9_9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Onkologisk behandling"

1

Heitz, F., B. Ataseven, P. Harter, et al. "Erwartetes versus beobachtetes Ansprechen auf eine platin-haltige Chemotherapie nach poly(ADP-ribose) polymerase Inhibitor Behandlung bei Patientinnen mit rezidiviertem Ovarialkarzinom – eine retrospektive Analyse aus der Klinik für Gynäkologie und gynäkologischen Onkologie der Kliniken Essen-Mitte." In Kongressabstracts zur Tagung 2020 der Deutschen Gesellschaft für Gynäkologie und Geburtshilfe (DGGG). © 2020. Thieme. All rights reserved., 2020. http://dx.doi.org/10.1055/s-0040-1718224.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!