Dissertations / Theses on the topic 'Onoterade bolag'

Bakgrund: De onoterade företagen står för en betydande och ökande del av svenskt näringsliv. De små onoterade företagens utmärkande drag, vilka inte behandlas i traditionella värderingsmetoder (till exempel CAPM), kan få stor inverkan på det framräknade företagsvärdet varför det är viktigt att hitta modeller som på ett rättvisande sätt kan avspegla även de onoterade företagens unika egenskaper och risker. Brister i nuvarande modeller har lett till försök att utveckla nya modeller som bättre kan fånga de onoterade företagens riskexponering i kapitalkostnaden. En sådan modell är AHP-modellen (Analytical Hierarchy Process) som har arbetats fram och publicerats av Cotner & Fletcher i American Business Review år 2000.

Syfte: Studien beskriver, testar och analyserar AHP-modellen samt andra alternativa modeller som används inom företagsvärderingsområdet för att skatta kapitalkostnaden för eget kapital i onoterade bolag. Två centrala frågor genomsyrar uppsatsen: 1) I vilka fall kan AHP-modellen eller andra alternativa modeller användas till grund för en extern värdering av onoterade företag? 2) Kan AHP-modellen utvecklas för att bli mer praktiskt tillämbar och vilka förändringar behöver göras i sådana fall?

Genomförande: Studien skattar fram kapitalkostnader för eget kapital på två fallföretag med hjälp av de vanligaste modellerna inom värderingsområdet. Resultaten jämförs och analyseras sedan utifrån ett användbarhetsperspektiv.

Slutsats: Endast få externa intressenter bör och kan använda sig av AHP-modellen som värderingsinstrument. Modellen präglas av hög komplexitet och subjektivitet, risk för mulitkolineäritet, matematisk inkonsekvens samt till viss mån felaktiga och ofullständiga riskfaktorer. En odiversifierad investerare kan i vissa fall använda modellen, förutsatt att ovan uppräknade fallgropar kan undvikas. För att undvika dessa har vi i uppsatsen föreslagit tre större och tre mindre förändringar av modellen. För övriga investerare rekommenderas metoderna bottom up i kombination med BCG-metoden.

Background: The unlisted companies compose a substantial and an increasingly important part of Swedish business. The small unlisted companies’ distinctive characteristics, which are not accounted for in traditional valuation methods (for example CAPM), could have great implications on the estimated company value. That is why it is so important to find and develop models and methods, which properly and correctly reflect the special characteristics of unlisted companies. The limitations and shortcomings in existing models have resulted in attempts to develop new models that better mirror the risk in unlisted companies. One such model is the AHP-model (Analytical Hierarchy Process), which in 2000 was developed and published by Cotner & Fletcher in American Business Review.

Purpose: The study describes, tests and analyses the AHP-model as well as other alternative models used in company valuation in order to estimate the cost of equity in unlisted companies. Two central problems permeate the study: 1) In what cases could the AHP-model or other alternative models be used by an external investor to estimate the company value of an unlisted firm? 2) Could the AHP-model be developed further in order to become more practical and functional and what changes are needed in that case?

Realization: The study estimates cost of equity for two case companies using the major models in the valuation area. The results are then compared and analysed from a user friendly perspective.

Findings: Our conclusion is that only a very limited number of external investors should and can use the AHP-model as a valuation tool. The model is characterized by a high degree of complexity and subjectivity, risk for multicolinearity, mathematical inconsistency as well as incorrect and incomplete risk factors. An undiversified investor could, in some limited cases, use the model, assumed that the above mentioned pitfalls are avoided. In order to avoid those we have proposed three major and three minor changes in the model. For remaining investors we recommend the bottom up method in combination with the BCG-method.

Business valuation is something that is carried out on a daily basis and relevant to both small and large businesses. Valuations are often long and complex processes that may be difficult to understand, even for those who have received an education in the field. In this thesis, we try to create a better understanding of how this process works.   Since we are aware of many aspects of the theory behind business valuation, but very little insight into the practical activities, we have chosen a deductive approach, i.e. to go from theory to empirical data.   The conclusion is that the methods presented in the theory is largely used in practice, and that the process of valuation mighty seldom differ between valuations. For the seller to be able to charge a higher value for their companies, it is important to have knowledge of, and review the value-creating factors in the company. A good market knowledge is ultimately critical from both a purchasing and selling perspective

I dagens företagsklimat väljer allt fler bolag att notera sina aktier på en aktiemarknad. Det har tillkommit nya börslistor under senare år med regler som gör det enklare för många bolag att gå publikt. Att notera sig ses i allt större utsträckning som ett naturligt steg i ett företags utveckling. Några av de vanligaste anledningarna till att bolag noterar sig på en aktiemarknad att det blir lättare att finansiera tillväxt via utgivning av nya aktier. Andra anledningar är ökad prestige samt en exit strategi för tidigare ägare. Studier om finansiella skillnader mellan noterade och onoterade bolag har genomförts i länder som Frankrike, Italien samt på bolag i flera Europeiska länder. Dessa studier har gett gemensamma resultat vad gällande skillnader i tillväxt samt finansiell struktur mellan de onoterade och noterade bolagen, de noterade växer snabbare och har en lägre skuldsättningsgrad.  När det gäller olika typer av lönsamhetsmått har resultaten varierat. Vissa har visat att de onoterade har högre avkastning på eget kapital medan andra studier har visat på det motsatta. Vi har inte hittat några studier som är gjorda på svenska företag därför är det intressant för oss att undersöka detta.

Den frågeställning som vi utgått ifrån är ”Är börsnoterade bolag mer lönsamma än motsvarande onoterade bolag?”. Syftet med uppsatsen är studera om det finns finansiella skillnader mellan Svenska börsnoterade företag på OMX Small Cap och icke börsnoterade företag, som är jämnstora och verkar inom samma bransch. Syftet är vidare att studera skillnaderna utifrån en investerares perspektiv och använda finansiella mått som mäter lönsamhet, tillväxt samt finansiell struktur.

Vi har haft en positivistisk kunskapssyn och främst ett deduktivt angreppssätt. Vi kommer att göra en kvantitativ statistisk undersökning. Vi har använt oss av icke parametiska tester samt t-tester för att undersöka våra data. För att analysera vår undersökning har vi från tidigare forskning satt upp hypoteser som vi sedan har testat med olika typer av nyckeltal. De nyckeltalen som vi använt oss av är räntabilitet på eget kapital (Re), Räntabilitet på sysselsatt kapital (Rsyss), Skuldsättningsgrad (S/E), soliditet samt tillväxt i Tillgångar, omsättning samt antalet anställda. Vi har valt att använda oss av 25 matchande par. All data har vi inhämtat från företagens årsredovisningar. Vi har beräknat alla nyckeltalen för åren 2004-2007 för att få med variationer över tid.

Faktorer som kan komma att påverka utfallet av denna undersökning är skillnader i redovisningsregler samt skillnader i bolagsstyrning mellan de noterade och onoterade bolagen. De resultat vi funnit är att det finns tendenser till att de onoterade bolagen har en högre Räntabilitet på eget kapital samt på sysselsatt kapital. Detta är dock inget som kan fastställas med en statistisk säkerhet. När det gäller den finansiella strukturen som innefattar skuldsättningsgraden samt soliditeten finns signifikanta skillnader mellan grupperna på soliditeten men inte för skuldsättningsgraden, där fanns bara tendenser som pekar på att de onoterade har en högre skuldsättningsgrad. För tillväxtmåtten finns signifikanta skillnader mellan grupperna när det kommer till tillväxt i tillgångar samt omsättning. De noterade växer snabbare på dessa områden. Vad gällande tillväxt i antalet anställda finns tendenser till att de onoterade bolagen växer snabbare men det är inget som kan statistiskt säkerställas.

Problem: Det finns mycket kritik kring de teorier som används när man värderar ett företag, men oftast finns det inget bra alternativ till teorierna. Samtidigt är dessa teorier bäst lämpade för noterade företag. Utifrån detta har två frågeställningar utvecklats: I vilken utsträckning är finansanalytiker medvetna om de problem som finns med aktie och företagsvärderingar och hur hanteras det rent praktiskt? Syfte: Att undersöka finansanalytikers perspektiv på företagsvärdering särskilt för onoterade bolag. Metod: Kvalitativa intervjuer med näringsliv, med frågor som formulerats efter tidigare forskning. Slutsats: Inom branschen finns ett medhåll om de flesta problem som har uppmärksammats i denna uppsats, men de har även en rad egen kritik. Många av dem var helt oeniga kring vissa punkter som forskare inom området har uppmärksammat. Uppsatsen tar även upp en del alternativa lösningar som analytiker själva har på dessa problem.

Bakgrund och problemdiskussion: Efterfrågan på en mer harmoniserad redovisnings- lagstiftning på grund av ökad globalisering och mer fria gränser ledde fram till införandet av IFRS, som implementerades år 2005. IFRS är obligatoriskt för noterade bolag i Sverige, men även onoterade bolag kan välja att frivilligt tillämpa IFRS. K-regelverket infördes i sin helhet år 2014 och sedan dess har större onoterade bolag möjligheten att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard från K3 till IFRS. Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera vilka faktorer som bidrar till att bolag väljer att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard. Metod: Uppsatsen består av två delstudier. Den första delstudien är en kvantitativ studie med en deduktiv forskningsansats och den andra delstudien är en kvalitativ studie med en abduktiv forskningsansats. Att kombinera de två delstudierna möjliggör identifiering av faktorer som studeras genom data från årsredovisningar och utifrån en intervjuserie med ekonomi- eller redovisningsansvariga på åtta bolag. Resultat och slutsatser: Studiens resultat tyder på att det finns vissa faktorer som påverkar bolag att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard. Den första delstudiens resultat visar att storlek och bransch har en påverkan på bolag att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard. Delstudie två visar att flera av första delstudiens faktorer i kombination påverkar bolagens förhållande till att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard, men även att ägarnas preferenser och riskbenägenhet är avgörande.
Background and problem diskussion: The demand for a more harmonized accounting legislation due to increased globalization and more free borders led to the introduction of IFRS, which was implemented in 2005. IFRS are mandatory for listed companies in Sweden, but also unlisted companies may choose to voluntarily adopt IFRS. The K- regulatory framework was introduced in its entirety in 2014 and since then larger unlisted companies has the opportunity to voluntarily upgrade their accounting standard from K3 to IFRS. Purpose: This paper aims to identify the factors contributing to why companies choose to voluntarily upgrade their accounting standard. Method: The thesis consists of two studies. The first study is a quantitative study with a deductive research approach and the second study is a qualitative study with an abductive research approach. Combining the two sub-studies allow identification of factors studied through data from annual reports and factors through a series of interviews with finance or accounting officers of eight companies. Results and conclusions: The study's results suggest that there are certain factors that affect the companies to voluntarily upgrade their accounting standard. The results from the first part of the study show that the size and industry have an impact on companies to voluntarily upgrade their accounting standard. Part two of the study shows that factors from the first part of the study in combination with each other affect companies to voluntarily upgrade their accounting standard, but also that owners' preferences and willingness to take risks is crucial.

Överallt står att läsa om vår miljö, om hunger och svält. Diskussionerna är många kring hur vi ska ”rädda världen”. Olika miljöorganisationer har genom åren drivit på de globala bolagen att ta sitt ansvar för en hållbar utveckling. Detta har varit en drivande faktor till att företagen sakta började minska sin miljöbelastning. I regeringens rapport för bättre miljö står att läsa:”Syftet är att förbättra bedömningen av miljörisker, utveckla och analysera effektiva styrmedel för miljöanpassning samt underlätta förebyggande miljöarbete. Beslut på olika nivåer skall vara förenliga med miljömål och med insikt om etiska värderingar på ett för beslutsfattare och allmänhet tydligt sätt.”Näringsminister Maud Olofsson har uppmanat alla statligt ägda företag att redovisa hållbarhet enligt GRI. Detta förväntas skynda på utvecklingen även på den privata marknaden. Vad gäller utveckling av redovisning i Sverige pekar det starkt uppåt för hållbarhetsredovisning. Det finns mycket dokumenterat vad gäller hållbarhetsredovisning för börsnoterade bolag men väldigt lite när det gäller små och medelstora bolag. Det finns fortfarande både synliga och osynliga hinder varför onoterade bolag inte redovisar hållbarheten.Syftet med denna uppsats är att bidra med insikt om hur onoterade företag kan stimuleras för att börja redovisa sin hållbarhet. Intervjun av fem bolag i Boråstrakten genomfördes för att erhålla en djupare förståelse för hur förankrade hållbarhetsfrågorna är ute på de onoterade bolagen, samt vad de själva ansåg skulle krävas för att just de skulle börja redovisa sina hållbara frågor. Uppsatsen är genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en kvalitativ metod. Med en induktiv ansats har vi get oss in på att finna en förklaring till problemet. Resultatet av undersökningen pekar på följande förutsättningar för att onoterade bolag skall använda sig utav hållbarhetsredovisning: Att ägarna är positiva och drivande i hållbarhetsfrågor. Att kunderna är drivande i frågan om hållbarhet i företagen Att anställda arbetar för hållbarhetsredovisning och har intresse för miljö – och personalfrågor Att staten reglerar lagar angående hållbarhetsredovisning för små och medelstora företag.

Litteraturens fokus på jämförbara finansiella rapporter har från att huvudsakligen riktats mot noterade företag, under senaste åren inkluderat onoterade. Bokföringsnämndens införande av K-regelverket 2014, ställde svenska minde onoterade företag inför det obligatoriska valet mellan regelbaserade redovisningsstandarden K2 och principbaserade K3. Införandet ger en undik möjlighet att undersöka vad det är som särskiljer de mindre onoterade företag som tillämpar regel- respektive principbaserad redovisning. En tvärsnittsstudie genomförs på ett urval av 150 företag från år 2014, för att undersöka vad som kännetecknar de mindre onoterade företag som tillämpar K2 respektive K3. Genom logistisk regressionsanalys undersöks påverkan av företagsspecifika egenskaper på valet av redovisningsstandard. Resultatet fastställer att företagets storlek, bransch, skuldsättningsgrad och avskrivningar påverkar valet av redovisningsstandarderna K2 och K3. Vi finner starka stöd för att företagsspecifika egenskaper kan förklara valet mellan princip- och regelbaserad redovisningsstandard för mindre onoterade företag i Sverige. Vi finner även att resultat från tidigare studier utförda på utländska noterade och onoterade företag till mycket även går att applicera på svenska mindre onoterade företag.

Beslutet om kapitalstruktur kretsar kring vilken utsträckning företaget ska finansieras genom skulder respektive eget kapital och är ett kritiskt beslut för alla företag som är vitalt för dess välmående. Trots decennier av empirisk forskning på området finns dock ingen enhetlig syn om vad som driver företags val av kapitalstruktur. Den empiriska forskningen är samtidigt till övervägande del inriktad på noterade bolag och studerar framför allt företagsspecifika påverkansfaktorer. Med utgångspunkt i att fastighetsbranschen är av stor betydelse för samhället och har vissa karaktäristika som gör den intressant att studera för sig, är syftet med denna studie således att identifiera såväl företagsspecifika som makroekonomiska påverkansfaktorer för kapitalstrukturen hos svenska onoterade fastighetsbolag och förklara deras relativa betydelse. Studien utgår från Modigliani och Millers proposition I, Trade Off-teorin samt Pecking Order-teorin som teoretiska referenspunkter. Vidare tillämpas kvantitativ metod där paneldata sätts upp för perioden 2002-2019 utifrån sekundärdata från databasen Retriever Business bestående av finansiell information från årsredovisningarna för 333 svenska onoterade fastighetsbolag med en årlig nettoomsättning på minst 10 Mkr. Statistiska modellen som används är en multipel regression där regressionsmodellen tillämpar fixed effects samt robusta standardfel för att hantera heteroskedasticitet och seriell korrelation. De beroende variablerna total, långsiktig samt kortsiktig skuldsättningsgrad testas var för sig gentemot de oberoende variablerna lönsamhet, storlek, tillväxt, materiella tillgångar, effektiv skattesats, risk, inflation samt ränta. Resultatet visar att de makroekonomiska faktorerna i form av reporänta och inflation är de mest inflytelserika faktorerna av alla för både total och långsiktig skuldsättningsgrad, där ränta har positiv påverkan och inflation har negativ påverkan. Den mest inflytelserika företagsspecifika variabeln för total skuldsättningsgrad är lönsamhet med negativ påverkan, följt av materiella tillgångar med positiv påverkan. För långsiktig skuldsättningsgrad är risk den mest inflytelserika företagsspecifika faktorn med negativ påverkan, följt av materiella tillgångar med positiv påverkan och lönsamhet med negativ påverkan. Vad gäller kortsiktig skuldsättningsgrad är materiella tillgångar den viktigaste faktorn med negativ påverkan. Eftersom resultaten från tidigare empiriska studier visar spridda resultat går denna studies resultat i linje med en del tidigare studier medan det motsäger resultatet från en del andra. Baserat på våra resultat finner vi hur som helst visst stöd för både Trade Off-teorin och Pecking Order-teorin, så trots att dessa teorier främst använts för att förklara kapitalstrukturen för större publika företag visar vi även deras applicerbarhet på onoterade företag av varierande storlek.

Sedan 2005 är det obligatoriskt för alla företag som har aktier eller andra värdepapper noterade på börs inom EU att upprätta koncernredovisning enligt IFRS. Detta beslut fattades av Europaparlamentet och rådet för att få en ökad jämförbarhet gällande redovisningen mellan olika länder samt för att företag ska ha samma tillgång till de globala kapitalmarknaderna. Det är främst på grund av den ökade internationaliseringen som en gemensam redovisningsstandard skapats för att åstadkomma en harmonisering mellan olika länders redovisning. För onoterade bolag som inte behöver använda IFRS finns möjligheten att frivilligt tillämpa de internationella redovisningsreglerna istället för nationella redovisningsregler. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka faktorer som förklarar frivillig tillämpning av IFRS i svenska onoterade bolag. Studien behandlar organisatoriska faktorer som rör förhållanden inom företagen samt miljöfaktorer vilka innefattar företagens yttre omgivning. Utifrån Positiv redovisningsteori och Institutionell teori har hypoteser formulerats som sedan testats statistiskt för att jämföra företag som tillämpar de internationella redovisningsreglerna med företag som använder nationella redovisningsregler. På så vis kan samband mellan olika faktorer och frivillig tillämpning av IFRS undersökas. För studiens genomförande har en kvantitativ metod applicerats. Genom en dokumentstudie där årsredovisningar granskats har det varit möjligt att samla in data för företagen som sedan använts för den statistiska analysen. Resultatet av undersökningen visar att faktorerna bonus för VD kopplad till företagets vinst, utländskt ägarskap, utländska intäkter, storlek samt val av revisionsbyrå tillhörande ”the big four” förklarar och har ett samband med frivillig tillämpning av IFRS i svenska onoterade koncernbolag.
Since 2005 it is mandatory for all companies that have shares or other securities listed on a stock exchange within the EU to prepare their consolidated accounts in accordance with IFRS. This decision was taken by the European Parliament and the Council to get a better comparability regarding the accounting in different countries and for companies to have equal access to the global capital markets. It is mainly because of the increased internationalization that a common accounting standard has been created to harmonize different countries’ accounting.  For unlisted companies that do not need to use IFRS, there is the possibility to voluntarily apply the international accounting standards instead of national accounting rules. The purpose of this study is therefore to investigate the factors that explain voluntary application of IFRS in Swedish unlisted companies. The study focuses on the organizational factors regarding conditions in the firms and environmental factors which include the firms’ external environment. Based on Positive accounting theory and Institutional theory hypotheses have been formulated which are then tested statistically to compare companies that apply international accounting standards with companies that use national accounting rules. In this way relationships between various factors and voluntary application of IFRS can be investigated.  For the performance of the study a quantitative method has been applied. By a document study where annual reports have been reviewed, it has been possible to collect data for the companies that then were used for the statistical analysis. The result of the investigation shows that the factors bonus for CEO linked to the company’s profit, foreign ownership, foreign revenues, size and the choice of auditing firm within the ”big four” explain and have a connection with the voluntary application of IFRS in Swedish unlisted group companies.

Background: The first quarter of 2006, acquisitions at a value of 2 600 billion SEK were announced. If this trend holds for the entire year, 2006 will go to history as the most active year of acquisitions ever. The fundamentals of an acqui-sition is to generate added value through different forms of synerigies that are potentially created from the combined companies or to pay a lower price than the company is actually worth. Company valuation has because of this increased in importance to determine what the correct price of a company is. The valuation of a company performed by a business broker is not always consistent with the price a company pays for another due to different strategic circumstances that affect the purchase price.

Purpose: The purpose of this thesis is to analyse the valuation process in connection with acquisitions of unlisted companies. The study also aims to clearify the circumstances causing the purchase price to differ from the cashflow or book valuation.

Method: To meet the purpose of this thesis, a qualitative approach based on three acquisition processes in the Jönköping region has been chosen. The collection of empirical data has been made through personal interviews with Svensk Företagsförmedling (SFF) in Jönköping with complementing telephone interviews.

Conclusion: Based on the cashflow or book valuation, which is the foundation upon which the selected companies are priced, we can draw the conclusion that in every unique case the broker must be presented with several strategical variations the different acquistions presents. These strategic presumptions considered, a company should be valuated to its highest defendable value. The study also demonstrates that a company’s fundamental value alone only constitutes a guideline in coming negotiaions. The strategic categories goodwill, potential synergies and form of payment makes up the the negotiable part of the purchase price.

Bakgrund: Första kvartalet 2006 offentliggjordes företagsförvärv till ett värde av 2 600 miljarder kronor och om trenden med företagsförvärv fortsätter året ut, kommer 2006 gå till historien som det mest aktiva inom företagsförsäljningar någonsin. Det fundamentala i ett företagsförvärv är att generera mervärde genom olika former av synergier som potentiellt skapas mellan de sammanslagna bolagen eller att betala ett lägre pris än vad bolaget egentligen är värt. Företagsvärdering har därför fått ökad betydelse för att avgöra vad som är rätt pris för ett bolag i samband med ett företagsförvärv. Värderingen av ett företag stämmer inte alltid överens med det pris ett företag betalar i samband med ett förvärv på grund av olika strategiska förhållanden som påverkar köpeskillingen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera värderingsprocessen i samband med förvärv av onoterade bolag. Studien har även för avsikt att klargöra de förhållanden som gör att köpeskillingen skiljer sig från den räkenskapliga värderingen.

Metod: För att uppfylla syftet med uppsatsen har vi tillämpat en kvalitativ ansats baserad på tre förvärvsprocesser i Jönköpingsregionen. Insamlandet av empiriskt material har skett genom personliga intervjuer med Svensk Företagsförmedling (SFF) i Jönköping samt kompletterande intervjuer via telefon.

Slutsats: Utifrån de räkenskapliga värderingsmetoderna som ligger till fundamental grund för en prissättning av de valda bolagen, kan slutsatsen dras om att i varje unikt fall måste värderaren uppmärksammas om de variationer de strategiska förhållanden varje enskilt förvärv utgör. Med hänsyn tagen till de strategiska förutsättningarna skall ett företag värderas till det högsta motiverade värdet. Studien påvisar att ett företags fundamentala värde enbart utgör ett riktmärke i en förhandlingssituation. De strategiska områdena goodwill, potentiella synergier och betalningssätt är exempel på förhål-landen som utgör den förhandlingsbara delen av köpeskillingen.

Bakgrund och problem: Det finns många olika aspekter som avgör om ett bolag ska börsnoteras eller inte vilket gör det till ett komplext beslut. Det uppstår därmed olika effekter inom bolagens lönsamhet, tillväxt och finansiella struktur beroende på om de är noterade eller onoterade samt vilken sektor de är verksamma i. Vidare kan noterade bolag utsättas för strängare regler och krav på marknaden jämfört med onoterade bolag vilket leder till olika konsekvenser. Att vara eller icke vara ett noterat bolag är därför betydelsefullt för att få en bättre förståelse av marknaden.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan olika nyckeltal inom lönsamhet, tillväxt och finansiell struktur genom att jämföra svenska Small Cap-bolag med motsvarande onoterade bolag inom samma sektor.   Metod: En kvantitativ studie med ett deduktivt synsätt genomförs där 3 hypoteser utformas utifrån teorin. Dessa hypoteser utgår ifrån att noterade bolag har en högre lönsamhet, tillväxt och bättre finansiell struktur jämfört med onoterade bolag. Studiens empiriska material består av 25 noterade svenska Small Cap-bolag som matchas med 25 onoterade “tvillingbolag” som är motsvariga inom storlek och sektor. Bolagen jämförs under tidsperioden 2009-2015 och studeras både över samtliga tidsperioder samt inom tre olika tidsperioder för att finna möjliga skillnader mellan de noterade och onoterade bolagen. Både t-tester och multipla regressioner utförs för att tyda möjliga skillnader och samband.   Slutsats: Studien finner signifikanta skillnader mellan noterade och onoterade bolag inom deras finansiella struktur under olika tidsperioder. Det kan dock inte tydas några signifikanta skillnader mellan bolagens lönsamhet och tillväxt. Det framkommer även bevis på att tillväxt och finansiell struktur skiljer sig mellan sektorerna. En anledning till att inga signifikanta skillnader kan påvisas mellan lönsamhet, tillväxt och förändring i kassalikviditet kan vara för att skillnaderna mellan de noterade och onoterade bolagen har minskat genom åren, i jämförelse med tidigare studier.
Background and problem: There are many different aspects that determine whether a company should be listed or not, which makes it a complex decision. Thus, there are different effects within the companies' profitability, growth and financial structure depending on whether they are listed or unlisted, and the sector in which they operate. Furthermore, listed companies may be subject to stricter rules and requirements in the market compared to unlisted companies, resulting in different consequences. To be or not to be a listed company is therefore important for a better understanding of the market. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether there are differences between various key ratios in profitability, growth and financial structure by comparing Swedish small cap companies with corresponding unlisted companies within the same sector. Method: A quantitative study with a deductive approach is implemented where 3 hypotheses are constructed from the theory. These hypotheses assume that listed companies have higher profitability, growth and better financial structure than unlisted companies. The empirical material of the study consists of 25 listed Swedish small cap companies, which are matched with 25 unlisted "twin companies" which are similar in size and sector. The companies are compared over the period 2009-2015 and are studied within all periods and three different periods to find possible differences between listed and unlisted companies. Both t-tests and multiple regressions are performed to indicate possible differences and relationships. Conclusion: The study finds significant differences between listed and unlisted companies within their financial structure during different periods of time. However, there are no significant differences between the companies' profitability and growth. There is also evidence that growth and financial structures differ between the sectors. One reason why no significant differences can be found between profitability, growth and the change in liquidity ratio may be because the differences between listed and unlisted companies have decreased over the years, compared with previous studies.

Sammanfattning

Titel:   Goodwill – att vara eller icke vara: En studie om revisorers syn på goodwill och granskningen av den i onoterade bolag.

Seminarium: 2010-06-03

Institution:     Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling

Kurs:                Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp

Författare:      Emilie Båvner, Emelie Melin, Michael Sundh                              

Handledare: Ulla Pettersson

Examinator:   Cecilia Lindh

Nyckelord:     Goodwill, granskning, revisor, värdering, avskrivning

Problemformulering:   Hur värderas de framtida fördelar som goodwillen innebär och varför? Hur granskar revisorer den värderingen?

Upplever revisorer några problem med goodwill vid granskningstillfället, varför eller varför inte?

Vad har revisorer för syn på goodwill som en tillgång och varför?

Syfte:   Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse för begreppet och revisorers syn på arbetet med goodwillposten. Syftet är även att beskriva vad begreppet innebär och vad revisorsprofessionen har för syn på goodwill. Vidare undersöks hur de intervjuade revisorerna går till väga vid en värdering av goodwill vid granskningstillfället samt om granskningen upplevs som problematisk.

Metod:  I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse kring hur revisorer ser på goodwill. De primärdata som ligger till grund för uppsatsens empiriska del utgörs av tre personliga intervjuer. Intervjufrågorna är öppet formulerade för att återspegla revisorernas egna tankar.

Slutsats:  Bland de intervjuade revisorerna råder skilda meningar angående om något problem upplevs med goodwill. Ett problem grundar sig på att det är svårt att bedöma den framtida nytta som goodwill innebär. Kassaflödesmodeller används för att värdera ett företag som eventuellt ska förvärvas. Det värdet används sedan i förvärvsanalysen som i sin tur frambringar ett goodwillvärde. De intervjuade revisorerna har svårt att se goodwill som något annat än en tillgång, då ett företag varit villigt att betala ett överpris vid förvärvet.

Abstract

Title:   Goodwill – to be or not to be: A study on auditor's view of goodwill and the examination of it in unlisted companies.

Seminar date:   2010-06-03

Institution:  Mälardalens Högskola, School of Sustainable Development of Society and Technology

Course:  Bachelor thesis in business administration, 15 credits

Authors:  Emilie Båvner, Emelie Melin, Michael Sundh

Advisor:   Ulla Pettersson

Examiner:   Cecilia Lindh

Keywords:   Goodwill, revision, auditor, valuation, amortization

The main issue:  How are the future benefits of goodwill valued and why? How do auditors revise that valuation?                          

Do auditors experience any problems with goodwill at the audit, why or why not?

What are auditors’ opinions of goodwill as an asset and why?

Purpose:  The purpose is to create a better understanding of the concept of goodwill and auditors opinion about working with goodwill. The purpose is also to describe what the concept means and which opinions the interviewed auditors have of goodwill. The thesis examines furthermore how auditors approach a valuation of goodwill at the audit and if the revision is perceived as problematic.

Method:   In the thesis we have used a qualitative method in order to get a deeper understanding about auditors’ opinion of goodwill. The primary data, which forms the basis for the empirical part of the thesis, consists of three personal interviews. The questions in the interviews are openly formulated to reflect the auditors’ own thoughts.

Conclusion:  There are different opinions among the interviewed auditors about having any problems experienced with goodwill. One problem is based on the difficulty of estimating the future benefits that goodwill means. Cash flow models are used to determine the value of a company that might be acquired. This value is then applied in the acquisition analysis that brings forth goodwill. The interviewed auditors think it is difficult to see goodwill as anything but an asset, since a buying company have actually been willing to pay an overprice by the acquisition.

Bakgrund: Den mest använda värderingsmodellen för noterade bolag är diskonterat kassaflödes analys. Denna modell kräver dock att ett avkatnings krav beräknas, vilket oftast beräknas med CAPM. En av variablerna i CAPM är beta, vilket är ett matt på risk. Betavärdet beräknas oftast genom att jämföra en enskilds akties volalitet med ett index. Detta kräver dock att bolaget är noterat på en aktie markand.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka metoder det finns för att värdera onoterade bolag och att avgöra vilken modell som ger det mest realistiska värdet samt är minst subjektivt.

Genomförande: Jag har läst böcker tidskrifter och artiklar om detta ämne. Jag har också genomför djupintervjuer med personer som jobbar med värdering samt gjort ett test av de olika modellerna.

Resultat: Kassaflödes analysen är den bäst modellen för att värdera onoterade bolag, dock måst ett tillägg för storleks premie, illikviditet och osystematisk risk göras i avkastningskravet.

Background: The most frequently used valuation method for traded firms is the Discounted Cash Flow Analysis. The required rate of return used to discount the cash flows for traded firms is calculated by the CAPM. One of the variables in the CAPM is beta, which is a measure of risk. Normally the beta is calculated by comparing the volatility of a stock compared to an index over a period of time, however this requires that the company is traded on the stock market.

Purpose: The purpose of this thesis is to examine which methods there are to value non traded firms, and also determine which method that gives the most reasonable value and is the least affected by the appraiser’s own judgment.

Realization: I have read books, journals and articles about this subject. I have also made in depth interviews with professionals and made a test of four different valuation methods.

Results: The Discounted Cash Flow Analysis is still the gives the most objective and reasonable valuation. However a number of adjustments have to be made due to the unique characteristics of non traded firms.

Bakgrund: Om tio till tolv år väntas 40 % av Sveriges 500 000 familje- och ägarledda bolag att säljas enligt en uppskattning gjord av PwC år 2012. Många små och medelstora onoterade bolag kommer därför inom den närmaste tiden att behöva värderas inför försäljning. De modeller som används vid företagsvärderingar är i dagsläget inte  anpassade för mindre onoterade bolag och dess företagsspecifika risker varför författarna valde att utföra studien. Syfte: Syftet med studien är att ta fram en praktiskt användbar modell för att skatta ett mindre onoterat bolags avkastningskrav. Modellen ska ta hänsyn till de företagsspecifika risker som är kopplade till mindre onoterade bolag. Metod: Studien bygger på en kvalitativ undersökning där intervjuer med personer som dagligen arbetar med värdering av eller rådgivning för alternativt arbetar inom mindre bolag. Utifrån data insamlad från studiens intervjuer samt teorier kring ämnet har en praktiskt funktionell modell utformats för att stödja företagsvärderares arbete i praktiken. Slutsats: BRACE-modellen (Business Risk Adjusted Cost of Equity) består av två huvudkomponenter, en CAPM-premie som mäter marknadsrisken samt en företagsspecifik riskpremie. Den företagsspecifika risken hänförs till bolagets storlek och illikviditet samt kvantifieras i en poängbedömningsskala där ett mindre bolags specifika risker tas hänsyn till.
Background: In ten to twelve years, 40 % of Sweden's 500 000 family- and owner led firms will be up for sale according to an estimation done by PwC in 2012. Many small and medium sized firms will therefore need to be valued within the near future. The models and theories used in todays' business valuations are not applicable for small private firms why the authors chose to conduct this study. Purpose: The purpose of this study is to design a practically useful model in terms of assessing the owners' required rate of return in a small private firm. The model should include the firm-specific risks that are linked to private firms. Methodology: This study uses a qualitative research method where data is collected through interviews with people who on a daily basis, work with, value and advise small private firms. From the data collected through the interviews as well as theories regarding the subject the authors have designed a practical model with the intentions to support private firm valuations. Conclusion: The BRACE-model (Business Risk Adjusted Cost of Equity) consists of two main components, a CAPM-premium and a firm-specific risk premium. The firm-specific risk premium is derived from the firm's size and illiquidity and is further quantified with a point system where a small private firm's specific risks are considered.

Syftet med denna uppsats har varit att utifrån ett ledningsperspektiv analysera ett företagsförvärv som betecknats som framgångsrikt för att utröna dels hur det förvärvande företagets motiv och mål bidrog till att förvärvet blev framgångsrikt och dels vilken betydelse de i tidigare forskning identifierade framgångsfaktorerna hade för att förvärvet lyckades. En fallstudie genomfördes för att besvara syftet. I fallstudien genomfördes en granskning av företagsintern information samt två intervjuer. Intervjumallarna konstruerades utifrån den teoretiska referensramen som presenteras i uppsatsen. De empiriska resultaten visade att det förvärvande företagets långsiktiga motiv och mål förenklade integrationen, samt att de identifierade framgångsfaktorerna i olika grad hade betydelse för en lyckad integration. Uppsatsen kommer fram till slutsatsen att kombinationen av de långsiktiga motiven, kunskap om branschen, genomdrivandet av synergierna, fokus på både integration av personal och integration av verksamhet, tidig planering, hastighet och kommunikation alla bidrog till den lyckade integrationen.

Sammanfattning Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014. Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt. Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats. För att erhålla data på området har vi både samlat in primär och säkundärdata för att förstå och tolka helheten. I slutsatsen kommer vi fram till att den goda redovisningsseden har förändrats så pass mycket att den inte längre kan anses vara god sed. Finns det överhuvudtaget fortfarande ett behov av god redovisningssed då skrivna regler har tagit över det tomrum som den goda seden tidigare försökte fylla? Vi har även kommit fram till att K-regelverken inte kommer att resultera i en förenkling jämfört med dagens normgivning, inte heller kommer de administrativa kostnaderna att minska.