Academic literature on the topic 'Operationssjuksköterskan'

Bakgrund: Den avancerade kirurgin inom operationsverksamheten ställer höga krav på operationssjuksköterskans kompetens och hon verkar i en ständigt utvecklande miljö. Operationssjuksköterskans perioperativa kunskaper gör henne till en nyckelspelare i operationsteamet. Den nyfärdiga operationssjuksköterskan saknar både erfarenhet av yrket och fördjupad yrkeskompetens som kan hjälpa henna att hantera kraven i arbete. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vilka utmaningar nyfärdiga operationssjuksköterskor upplever och vilka copingstrategier de använder sig av. Metod: Sex nyfärdiga operationssjuksköterskor, verksamma på en operationsavdelning med multidisciplinär och avancerad kirurgi med mellan sex till tolv månaders erfarenhet, intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att vara nyfärdig operationssjukksöterska innebar splittrade känslor inför sitt yrke och yrkesroll. En tillfredsställelse över att få utvecklas och bygga upp sin kompetens innebar samtidigt en arbetssituation som upplevdes kravfylld och många gånger övermäktig. Utmaningarna med yrket var att komma in i rollen som operationssjuksköterska, att erhålla den kunskap som krävs och att acceptera sin roll som novis. Att förhålla sig till situationen genom att distansera sig eller ha kontroll över sina känslor var två vanliga strategier. Slutsats: Att bli en kompetent operationssjuksköterska kan underlättas av att de utmaningar som de nyfärdiga operationssjuksköterskorna ställs inför uppmärksammas och att de får stöd i sin utveckling. Stöd i form av mentorskap och tid för reflektion för att förebygga negativa känslor som stress och osäkerhet.
Background: Today’s advanced surgery demands the theatre nurse to be highly skilled and competent. The theatre nurse is working in a constant developing environment. Her specific knowledge of perioperative care makes the theatre nurse a key-player in the operating team. The newly graduated theatre nurse lacks deeper competence in both working experience and professional skills that could help her meet the highly set standards in surgery. Aim: The aim of this study was to examine which challenges newly graduated theatre nurses experience and which coping strategies they use. Method: Six newly graduated theatre nurses working in an operating setting, with six to twelve months of working experience, were interviewed. The narrative data was analyzed with qualitative content analysis. Results: Being a newly graduated theatre nurse with lack of previous working experience created mixed feelings about the profession and the role. The experiences were characterized a satisfaction in learning and developing skills but at the same time experiencing feelings of being overcome by work burden. The challenges they encountered were entering the role of an operation theatre nurse, allowing one self to gain competence and accepting the situation of being a novice. Adjusting to the situation by adopting different strategies became a way of coping with the experienced challenges. Conclusion: Gaining access to the role of becoming a competent theatre nurse can be supported by acknowledging the challenges experienced by newly graduated theatre nurses and by mentoring their progress to prevent negative feelings such as insecurity and stress.

Världshälsoorganisationens (WHO) checklista för säker kirurgi utvecklades för att minska risken för kirurgiska komplikationer och dödsfall i samband med kirurgi. Kommunikationen i operationssalen behöver förbättras mellan alla personalkategorier så att säkerhetsåtgärder blir konsekventa och rätt utförda. Målet med sjukvården är att främja en hög patientsäkerhet för att minimera andelen vårdrelaterade skador. Trots att WHO´s checklista visat positiva resultat finns indikationer på att följsamheten minskar samt att den möts av motstånd från personalen. Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskans upplevelse vid användningen av WHO´s checklista. Fyra operationssjuksköterskor intervjuades och resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen resulterade i tre kategorier: säkerhet i vårdprocessen, vidareutveckling och följsamhet. I resultatet framkom hur användningen av WHO´s checklista främjar patientens säkerhet både i det patientnära arbetet samt i operationssjuksköterskans självständiga arbete. Behovet av vidareutveckling för att möta verksamhetens individuella krav var en annan synpunkt som lyftes fram. Vikten av följsamhet betonades av operationssjuksköterskorna för att uppnå avsikten med WHO´s checklista för säker kirurgi. Konklusionen är att konsekvent tillämpning av WHO´s checklista för säker kirurgi resulterar i ökad patientsäkerhet.
The surgical safety checklist was developed by the World health organization (WHO) to reduce the risk of surgical complications and death. The communication in the operating room needs to be improved between all categories of the staff so that the safety measures will be consistently and correctly performed. The target with hospital care is to promote a high patient safety to minimize the share of care related injuries. In the spite of WHO´s checklist has shown positive result there are indications that compliance decreases and it is also met with resistance from the hospital staff. The purpose of this study would like to illustrate the theater nurses experience about the application of WHO´s checklist. Four theater nurses where interviewed and the result was analyzed by qualitative content analysis. The process of the analysis resulted in three categories: safety of the care process, development and compliance. The result showed how the application of WHO´s checklist promotes safety for the patient in the close contact and in the theatre nurse independent occupation. The need of development to meet the changing surgical field was another aspect. The importance of compliance where described by the theatre nurse to achieve the best outcome of WHO´s checklist for safe surgery. A consistent implementation of WHO´s surgical safety checklist lead to increased patient safety.

Introduktion: I litteraturen finns få studier som beskriver patientcentrerad vård i perioperativ vårdmiljö. Den patientcentrerade vården (PCV) syftar till att tillvarata patientens perspektiv för att kunna anpassa vården. Begreppet beskrivs som vård anpassad utifrån patientens behov och värderingar. Behoven identifieras, förutses, samordnas och integreras i vården. PCV kännetecknas av respekt och värdighet för patienten som ges valmöjlighet i alla situationer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka operationssjuksköterskans uppfattning om patientcentrerad vård och hur det tar sig uttryck i den perioperativa vårdmiljön Metod: Studien bygger på semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av 10 kvinnor med åldersspannet 29-59 år med arbetslivserfarenhet som operationssjuksköterska mellan 2-28 år. Resultat: Operationssjuksköterskorna beskrev PCV som att ha patienten i fokus vilket leder till patientcentrerade vårdhandlingar. Dessa vårdhandlingar innefattar att anpassa sig och omvårdnaden utifrån de behov som identifierats hos patienten. Möjligheterna att utöva patientcentrerad vård påverkas av olika yttre och inre faktorer som arbetsmiljön, stress och framför allt operationssjuksköterskans personliga uppfattning. Konklusion: För operationssjuksköterskorna i studien innebär PCV att ha fokus på patienten och att möjliggöra patientens delaktighet i sin vård. Detta kan göras genom olika omvårdnadshandlingar där värderingar och uppfattningar kring patientcentrerad vård speglas. Både yttre och inre faktorer påverkar vilken patientcentrerad omvårdnad operationssjuksköterskan ger patienten.

Dagkirurgi blir allt vanligare inom den operativa verksamheten. Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelser av dagkirurgi i relation till den pre-och postoperativa kontakten med operationssjuksköterskan. I resultatet framkom de två huvudkategorierna: Information och upplevelse som i sin tur resulterade i två underrubriker: Underlättande och försvårande information samt bekräftande och icke bekräftande upplevelse. Patientens och personalens förmåga till kommunikation är betydande vid förberedelserna inför ett operativt ingrepp och den kan företrädesvis utföras per telefon. Bristande kommunikation kan vara ångestskapande. Bemötandet av patienten kan göra att patienten känner sig antingen sedd eller osedd vilket i sin tur speglar patientens upplevelser inom dagkirurgin. Förutsättningen för ett fungerande perioperativt arbetssätt är att det finns en vilja inom organisationen för en sådan modell. Det är viktigt att kunna se patientens livsvärldsperspektiv och att operationssjuksköterskan involveras i uppläggningen av den dagkirurgiska verksamheten.

Bakgrund: På operationssalen samarbetar olika professioner i team och med det gemensamma målet att göra det bästa för patienten. Teamarbete inkluderar en ledare och därför omfattas all verksamhet på operationssalen av ett ledarskap, i regel ett informellt sådant. Tidigare forskning uppgav att typen av ledarskap inom operationsteamet påverkade det kirurgiska slutresultatet men att effekten av de olika ledarskapstyperna inte var tillräckligt uppmärksammade för att operationsteamet skulle förstå betydelsen av den. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad operationssjuksköterskor hade för upplevelser av ledarskap på operationssal. Metod: Uppsatsens syfte besvarades med ett systematiskt tillvägagångssätt som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningen bestod av vårdvetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Operationssjuksköterskor upplevde att ledarens förmåga att skapa förutsättningar för samarbete var viktigt, att erfarenhet hade betydelse, att de delvis kunde tillåta hierarki och auktoritärt ledarskap inom teamet, att patienten prioriterades först, att det var viktigt att ledaren kunde kommunicera, att det inte alltid var självklart vem som var ledare på operationssalen och att nyblivna operationssjuksköterskor kunde känna rädsla inför ledarskapet. Slutsats: Efter utförd studie anses ledarskap på operationssalen vara viktigt eftersom den enskilda patientens behov inte ansågs kunna tillgodoses genom att teamet enbart följde rutiner och checklistor. Det känns viktigt för samhället och operationssjuksköterskors framtid att den egna professionen lär sig utveckla ledarskapsförmågor eftersom ledarskap ansågs höra ihop med kompetens och ansvar.

Bakgrund: Det föreligger alltid risk för att patienten drabbas av vårdskada i samband med operation. World Health Organization's (WHO) Surgical Safety Checklist har visat sig vara effektiv för att förebygga vårdskada och öka teamarbete på operationssalen. Checklista för säker kirurgi 2.0 är baserad på WHOs checklista och har utvecklats av Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag genom ett brett samarbete inom svensk operationssjukvård. Syfte: Syftet var att kartlägga operationssjuksköterskornas användning och erfarenhet av ”Checklista för säker kirurgi 2.0" med fokus på patientsäkerhet och teamarbete. Metod: Kvantitativ studie med induktiv ansats som genomfördes genom en enkätundersökning. Resultat: Att fullständig, korrekt och ökad användning av "Checklista för säker kirurgi 2.0" påverkar operationssjuksköterskornas erfarenhet av patientsäkerhet och teamarbete i operationssalen och erfarenhet av patientsäkerhet påverkas även av deras erfarenhet av checklistans innehåll, uppbyggnad och presentation av deras ansvarsområde. Teamarbete och patientsäkerhet är två faktorer som påverkar varandra. Slutsats: "Checklista för säker kirurgi 2.0 " har betydelse för patientsäkerhet och samarbete på operationssalen. Mer forskning behövs för att kunna utveckla strategier avseende följsamheten av checklistan.

Introduktion: Omvårdnad är operationssjuksköterskans huvudområde. Operationssjuksköterskan ska förebygga skador och komplikationer som kan uppstå vid en operation. En sådan komplikation kan vara kompartmentsyndrom. Kompartmentsyndrom är en ovanlig komplikation men kan leda till allvarliga skador. Det är därför viktigt att operationssjuksköterskan beaktar det i sitt arbete. Syfte: Detta arbete syftar till att belysa operationssjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med att förebygga kompartmentsyndrom i den perioperativa omvårdnaden. Metod: En kvalitativ ansats tillämpades och data samlades in via intervjuer. Insamlade data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I arbetet deltog 11 operationssjuksköterskor, tio kvinnor och en man, som arbetade på fyra olika operationsavdelningar vid två olika sjukhus. Resultat: I den kvalitativa innehållsanalysen av texten framkom två kategorier, Att arbeta förebyggande samt Att handla på osäker grund. I den förstnämnda kategorin beskrevs hur operationssjuksköterskorna genomförde en individuell riskbedömning, var noggranna i positioneringen och utförde lägesändring samt massage av patientens ben för att förebygga kompartmentsyndrom. I den andra kategorin, Att handla på osäker grund, beskrevs en osäkerhet i den perioperativa omvårdnaden kring kompartmentsyndrom. Det belystes en osäkerhet runt ämnet, omvårdnadsinterventionerna ifrågasattes och en brist på vetenskaplig evidens framkom. Konklusion: Det fanns brister i riktlinjer och rutiner gällande omvårdnad kring kompartmentsyndrom. Det fanns även en brist i att implementera ny kunskap i operationssjuksköterskans omvårdnad för att kunna arbeta evidensbaserat.
Introduction: Nursing is the main area for the operating room (OR) nurse. The OR nurse will prevent injuries and complications that can occur during surgery. One such complication can be compartment syndrome. Compartment syndrome is a rare complication but can lead to serious injuries. It is therefore important that the OR nurse take this in consideration in their work. Aim: This essay aims to highlight the OR nurse's experiences of working with the prevention of compartment syndrome in the perioperative nursing. Method: A qualitative approach was applied and the data were collected through interviews. Collected data were analyzed by qualitative content analysis. The essay enrolled 11 OR nurses, ten women and one man, who worked in four different surgical wards at two different hospitals. Result: After a qualitative content analysis of the data were conducted two categories emerged, Preventive work and To act on uncertain foundations. The first category described how the OR nurse undertook an individual risk assessment, was accurate in positioning and performed a change in position and massage of the patient’s leg to prevent compartment syndrome. The second category, To act on uncertain foundations, described an uncertainty in the perioperative care regarding compartment syndrome. It highlighted an uncertainty around the topic, nursing interventions were questioned and a lack of scientific evidence emerged. Conclusion: There were a lack of guidelines and recommendations regarding care about compartment syndrome. There was also a lack of implementing new knowledge in nursing to provide an evidence-based practice.

Bakgrund: Under senare år har det satsats på att effektivisera den elektiva vården (Fast-track”). Vårdtiden efter en total knäprotesoperation (TKA) är i dag bara några enstaka dagar. Studier har visat att det finns en oro hos patienter att bli utskrivna för tidigt. Det finns också studier som visar att operationssjuksköterskan genom perioperativ omvårdnad kan lägga grunden för en effektiv rehabilitering hos patienten efter ett kirurgiskt ingrepp. Denna studie fokuserar på patienters upplevelse av en TKA-operation och hela vårdförloppet med utgångspunkt i den korta vårdtiden.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av att genomgå en TKA operation och den korta vårdtiden.Metod:En intervjustudie genomfördes med tio patienter som genomgått en TKA-operation utifrån ett strategiskt urval. Patienternas smärta skattades enligt VAS skalan. Intervjuerna spelades in, skrevs ut ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Sex underkategorier som i sin tur skapade tre kategorier framkom; information, bemötande och symtomlindring. Samtliga patienter var väldigtnöjda med upplevelsen av hela vårdprocessen. Bemötandet och information från vårdpersonalen var en del av det som gjorde patienterna nöjda. VAS-skattning visade på hög smärta hos patienterna.Slutsats: Patienternas upplevelse av att genomgå en TKA-operation och den korta vårdtiden sågs som positiv.Trots det positiva resultatet förespråkas mer forskning utifrån ett större antal patienter för att få ett mer generaliserbart resultat av patienternas upplevelser av TKA och den korta vårdtiden. Operationssjuksköterskans delaktighet i den perioperativa vården kan med fördel tas upp i diskussion på rådande sjukhus.
Background:During the past years, there have been investments to make the elective healthcare more effective (Fast-track). The hospital stay after a knee replacement (TKA) is today just a few days. Studies indicate that there is a concern among patients to be discharged too early. There are also studies that shows that the theatre nurse through perioperative care can lay the foundation for an effective rehabilitation of the patient after surgery. This study focuses on the patients experience of a TKA surgery and throughout the care process based on the short hospital stay.Purpose:The purpose with this study was to describe the patient`s experience of undergoing a TKA surgery and the short hospitalization.Method:An interview study was made with ten patients who have undergone a TKA-operation from a strategic selection. The patient`s pain was evaluated with VAS scale.The interviews were recorded, transcribedverbatim and analysed using qualitative content analysis.Outcome:Six subcategories which in turn created three categories emerged; information, treatment and symptom relief. All the patients were very satisfied with the experience of the care process. The treatment and information given from the medical staff was part of what made the patient satisfied. VAS estimation showed that patients scored high pain. Conclusion:The patient ́s experience of undergoing a TKA surgery and the short hospitalization was seen as positive. Despite the positive result further research from a larger number of patients to get a more generalizable result of the patient ́s experiences from TKA and the short hospitalization is advocated. Theatre nurses ́ participation in theperioperative healthcare can advantageously be discussed at the current hospital.

Socialstyrelsen beskriver en kommande brist på operationssjuksköterskor i Sverige, samtidigt visar statistik av antal ansökningar till specialistutbildningen att färre sjuksköterskor väljer inriktningen operationssjuksköterska. I litteraturen beskrivs operationssjuksköterskans yrke som dolt för utomstående, och det kan vara en orsak till det låga intresset att välja yrket. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans yrke. Studien är genomförd med kvalitativ induktiv ansats som en intervju med öppen ingångsfråga. Data är analyserat med manifest innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier, Osynligt och lågt värderat, Medlem i teamet och Praktiskt arbete. Resultatet stämmer överens med tidigare utförd forskning. En större studie är av värde för att få en djupare förståelse av skillnader i uppfattningar. Kunskap om uppfattningen kan underlätta rekrytering av operationssjuksköterskor. Specialistkompetens på operationsavdelningarna ökar förutsättningarna för patienter att få en säker perioperativ omvårdad
National Board of Health and Welfare describes an upcoming shortage of perioperative nurses in Sweden, and statistics show that the number of nurses applying to specialized training in the perioperative field is declining. In the literature, the perioperative nursing profession is described as non-visible to people in general, and that may be a reason for the lack of interest in choosing the profession. The purpose of this pilot study is to describe nursesʹ perceptions of the perioperative nursing profession. The study was conducted using qualitative inductive approach as an interview with open entry question. Data was analyzed by manifest content analysis. The results revealed three categories; Invisible and low valued, Member of the team and Practical work. The result is consistent with prior research conducted. A larger study is of value to obtain a deeper understanding of differences in perceptions. Knowledge of these perceptions may facilitate the recruitment of perioperative nurses. Specialized competence at the surgical departments increases the chances for patients to receive a safe perioperative care.