Dissertations / Theses on the topic 'Öppna förskolan'

Detta arbete handlar om att synliggöra vardagsmatematik för barn i förskolan och vi har koncentrerat oss på om pedagogerna använder matematik i vardagen och i så fall hur de går tillväga. Resultatet av vår undersökning bygger på observationer med videokamera. Det framkom i undersökningen att pedagogerna inte tänkte matematiskt i alla vardagliga situationer. Under arbetets gång såg vi en viss skillnad i hur pedagogerna använde sig av och tog tillvara på matematiken i förskolan.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka och beskriva hur det fungerar att arbeta med öppna dörrar och ett stort arbetslag som har ansvar för alla barn på en förskola. Undersökningen genomfördes på en förskola i en mellansvensk kommun genom att ett antal observationer utfördes vilka sedan ledde fram till några semistrukturerade intervjuer. Observationerna visade att barn och personal rörde sig fritt över hela förskolan, förutom under matsituationerna och när det genomfördes gruppverksamhet, vilket förespråkas i Lpfö98 där det påträffas att lokalerna ska vara lämpliga för barngruppen som finns i den. Det framkom att respondenterna ansåg att barnen utvecklade sin kommunikation och sin förmåga att vara med många olika barn och vuxna, men att det också ibland kan bli stökigt på grund av många barn på samma plats. En framgång ansågs vara att det alltid fanns någon för barnet, personal som barn. Kommunikation mellan personal ansågs från respondenter och litteratur väldigt viktig för att få arbetssättet att fungera.

Denna uppsats handlar om öppna förskolan, en verksamhet för barn och föräldrar som vissa kommuner väljer att tillhandahålla. Trots att verksamheten funnits drygt 30 år, är den sparsamt utforskad. Uppsatsarbetet har därför inriktats mot ett explorativt sökande efter olika föreställningar om öppna förskolan. Föreställningarna har på formuleringsarenan eftersökts i tryckta källor, och på realiseringsarenan genom en etnografiskt inspirerad fältstudie i två öppna förskolor. Syftet har varit att uppnå förståelse för arenornas föreställningar om öppna förskolan och hur dessa föreställningar förhåller sig till varandra. Uppsatsens teoretiska inramning utgörs av Bergers och Luckmanns teori om den sociala konstruktionen av verkligheten. Det har medfört att uppsatsen även innehåller en skildring av författarens kunskapskonstruerande. Sökandet efter föreställningar resulterade i ett möte mellan olika vardagskunskaper: Den för givet tagna kunskap som omger öppna förskolan på formuleringsarenan sätter ramar för realiseringsarenans verksamhet. Formuleringsarenans kunskap är inriktad mot bristande föräldraskap och omfattar inte behoven hos ett kompetent och resursstarkt föräldraskap. Fältstudien på realiseringsarenan visade att även de kompetenta och resursstarka föräldrarna hör till öppna förskolans besökare. Genom studien har några behov framkommit som denna föräldragrupp uttrycker. Att se bortom den traderade kunskapen om öppna förskolan är en viktig utgångspunkt för vidare utforskning, utveckling och värdering av verksamheten. Nyckelord Öppen förskola, föräldraskap, kunskapssociologi, etnografi, föreställningar, vardagskunskap.

This essay is about the open preschool, an activity for children and parents that certain municipalities choose to supply. Despite that the activity has existed more than 30 years, it has been the object of only few studies. Therefore the essay is focused on an explorative search for different conceptions of the open preschool. On the arena of formulation the conceptions of the open preschool were sought after in printed sources. On the arena of implementation the conceptions were sought after through an ethnographically inspired field study in two open preschools. The aim of the essay has been to attain understanding of the various conceptions of the open preschool on the different arenas and to understand how these conceptions relate to each other. The theoretical framing of the essay is the theory of Berger and Luckmann on the social construction of reality. Therefore the essay also contains an account of the author's own construction of knowledge. The search for conceptions resulted in a meeting between different knowledges about everyday life. A presupposed knowledge about the open preschool on the arena of formulation sets the frame for the activities on the arena of implementation. The knowledge about the open preschool on the arena of formulation is focused on the insufficient parenthood and excludes the needs of the competent and strong on parenthood. The field study on the arena of implementation showed that competent and resourceful parents also visit the open preschool. This study has shown some of the needs of this parental group. To see beyond the traditional and presupposed knowledge about the open preschool is an important starting point for further exploration, development and estimation of the activity. Key words: Open preschool, parenthood, sociology of knowledge, ethnography, conceptions, knowledge in everyday life.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med naturvetenskap tillsammans med barn i förskolan. Skolverket (2009) framhåller en problematik som är att målen i den nuvarande läroplanen anses vara otydliga och pedagogers kunskaper kan behöva utvecklas när det gäller naturvetenskap. Det nya läroplansförslaget ska förtydliga och lyfta fram naturvetenskap samt höja ambitionsnivån för pedagoger i förskolan. Litteraturgenomgången visar vikten av att pedagoger är medvetna om kunskaps-, lärande- och barnsyn för att kunna möta uppdraget och den pekar på vikten av material och miljö för att stimulera barns upptäckande. Den teoretiska utgångspunkten baseras på ett sociokulturellt perspektiv där samspel, kommunikation, språk och artefakter är viktiga delar. I studien används observationer och intervjuer som verktyg för att undersöka hur pedagoger arbetar med naturvetenskap samt hur de ser på sitt arbetssätt. Teori och praktik kan komplettera varandra i arbetet med naturvetenskap och resultatet av undersökningen visar att pedagogernas kunskaper inom ämnet har stor betydelse. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogernas kunskaper syns i arbetet genom kommunikation, samspel och användandet av fysiska och språkliga artefakter. I sammanhanget innebär det att vidareutbildning inom det naturvetenskapliga området är av stor vikt för att kunna möta läroplanen. Pedagogers kunskaper blir nyckeln till naturvetenskap.

Arbetslöshet är ett omfattande ämne med fokus på psykisk hälsa på grund av försämrad ekonomi. Psykisk ohälsa är ett svårdefinierat begrepp som bland annat innefattar sömnsvårigheter, ängslan och ångest. Under perioden 2004 till 2005 rapporterade arbetslösa individer i Sverige psykisk ohälsa i större utsträckning än arbetande individer. Att vara arbetslös och förälder till barn i förskoleåldern kan vara påfrestande. Studier som undersökt förskolans betydelse för arbetslösa föräldrar har påvisat positiva upplevelser av förskolan under självupplevd psykisk ohälsa.

Syftet med denna studie var att undersöka arbetslösa småbarnsföräldrars psykiska hälsa och deras upplevelser av hur öppna förskolan i Västerås påverkar den. Studiens metod var kvalitativ och totalt intervjuades fem föräldrar genom halvstrukturerad intervjuform. Intervjuerna analyserades genom innehållsanalys och studien visade att förändringen från arbete till arbetslöshet påverkade föräldrarnas psykiska hälsa negativt på grund av försämrad ekonomi. Barnen var en skyddande faktor för föräldrarnas psykiska hälsa trots den försämrade ekonomin. Föräldrarnas självkänsla försämrades under arbetslöshet och öppna förskolans betydelse upplevdes endast positiv, mestadels tack vare stödjande personal. Mer forskning om ämnet arbetslösa småbarnsföräldrars psykiska hälsa och öppna förskolans betydelse för dem är av stor vikt.

Unemployment is a huge subject with a focus on the change in mental health caused by a worsened economic situation. Poor mental health is a complex concept to define, for instance it include insomnia, nervousness and anxiety. During the period 2004 to 2005 it were reported that the amount of unemployed individuals in Sweden with poor mental health were greater than the amount of employed individuals with poor mental health. Being unemployed and the parent of a preschool child can be stressful. Studies that examined the importance of preschool for unemployed parents with poor mental health have shown positive experiences.

The aim of this study was to examine unemployed parents’ mental health and the open preschools impact on it.  This study focus on parents with small children. The method of this study was qualitative and a total of five parents were interviewed by a semi-structured interview form. The interviews were analyzed with content analysis and the study showed that unemployed individuals got worse mental health caused by a worsened economic situation. In the worsened economic situation the children had a good impact on the parent’s mental health. The parents self-esteem was decreased during unemployment but the open preschool helped, most because the helpful personnel. More research on the subject of unemployed parents’ mental health and the impact of open preschool is of great importance.