Academic literature on the topic 'Öppna förskolor'

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om svenska förskolechefers användning av begreppet undervisning i förskolan. Genom en begreppshistorisk analys (Koselleck 2004) studeras relationen mellan den förväntanshorisont och de erfarenhetsrum som kan urskiljas i förskolechefernas uttryck. Det empiriska materialet består av ljudinspelade samtal inom ramen för en kompetensutvecklingsinsats om undervisning i förskolan och en enkätstudie där förskolechefer svarat på öppna frågor om undervisning med en uppföljande fördjupande intervju. Studien synliggör de förväntningar som förskolechefer laddar i undervisningsbegreppet, där undervisningsbegreppet ska börja användas samtidigt som verksamheten inte radikalt behöver förändras, utan som en av informanterna uttrycker sig, ”förgyllas”. Trots detta framgår det av studien att begreppet undervisning rymmer en rad spänningsförhållanden. Allra tydligast handlar det om hur det tidigare kollegiala ansvarstagandet nu utmanas av ett mer uppdelat ansvar. Detta öppnar sammantaget för framtida betydelseförskjutningar i undervisningsbegreppet såväl som möjliga förändringar i förskolans praktik.

Denna artikel behandlar barns ledarskap. Syftet är att uppmärksamma relationer mellan barn och ledarskap och att vidga vokabulären kring barns ledarskap. Inledningsvis behandlas betydelser av barns ledarskap utifrån forskning som fokuserat på förekomsten av informellt ledarskap inom institutioner som förskola och skola. Här noteras att forskningen ger en begränsad förståelse av barns ledarskap och detta aktualiserar behov av teoretiskt utvecklande studier på området. Föreliggande artikel introducerar variationsrika exempel på barns ledarskap och därigenom öppnas möjligheter till att förstå fenomenet som ett aktuellt, svårgripbart och omtvistat fenomen. I artikeln uppmärksammas betydelser av formellt ledarskap inom idrottsorganisationer jämte populärkulturens Baby-bossen och Tonårsbossen. Dessa exempel låter utkristallisera två typer av ledarskap, det ekonomiska respektive det demokratiska. Artikeln aktualiserar avslutningsvis möjligheter till en empiriskt grundad förståelse som låter oss teoretisera barns ledarskap och ledarskap-för-barn i olika sammanhang utifrån diskussioner om agency inom barndomssociologin.

Inledning: Idén till denna studie framkom efter vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) från förskollärarprogrammet på Högskolan Väst. Musiken och sången finns alltid närvarande genom sångstunder, spontansång vid matbordet eller i form av sångtexter och noter uppsatta på väggarna. Dock är de lärarledda musikaktiviteterna ofta i återskapande form, eller call-response form, det vill säga att barn upprepar något som en pedagog sjunger först. Hur kan det komma sig att musiken, som i läroplanen inte har en uttalad koppling till språket, har en förhållandevis stor roll i förskoleverksamhetens vardag? Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger använder musik och musikaktiviteter i språkutvecklande syfte i förskolan. Frågeställningar som användes var på vilka sätt musik kan användas i språkutvecklande syfte, och hur förskolans pedagoger talar om kopplingen mellan musik och språkutveckling. Metod: För att svara på dessa frågeställningar valde vi att använda oss av den kvalitativ forskningsmetod, närmare bestämt fokusgrupper. Genom de diskussioner som uppstår i fokusgrupper vidgas deltagarnas synsätt, erfarenheter och åsikter med hjälp av de andra deltagarnas perspektiv. Vi valde just denna metod då vi anser att den ger oss data som kan ge svar på de frågeställningar som framställts. Studien utfördes på förskolor i Västsverige, med deltagare i spridd ålder från flera olika kommunala förskolor samt en öppen förskola inom samma område. Resultat: Resultatet visar att musiken till stor del används som ett språkutvecklande verktyg på grund av det intresse och den uppmärksamhet musiken bidrar med, den sprider glädje och hjälper barn att slappna av. Det är lätt att variera lärarledda aktiviteter samt anpassa nivån på lärandeobjektet till varje individs behov och nivå. Enligt vissa pedagoger ses inte användningen av instrument i musikaktiviteter som nödvändigt för barns språkutveckling, men det ses som en stor tillgång att ha musikaliskt kunniga pedagoger i arbetslaget. Det syns även skillnad i arbetssättet på förskolor och på öppna förskolan, där öppna förskolan inte har samma krav på verksamheten. Trots det sker sångstunder och musikaktiviteter regelbundet där syftet ofta är att stötta barn i sin språkliga utveckling.

Detta arbete handlar om att synliggöra vardagsmatematik för barn i förskolan och vi har koncentrerat oss på om pedagogerna använder matematik i vardagen och i så fall hur de går tillväga. Resultatet av vår undersökning bygger på observationer med videokamera. Det framkom i undersökningen att pedagogerna inte tänkte matematiskt i alla vardagliga situationer. Under arbetets gång såg vi en viss skillnad i hur pedagogerna använde sig av och tog tillvara på matematiken i förskolan.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka och beskriva hur det fungerar att arbeta med öppna dörrar och ett stort arbetslag som har ansvar för alla barn på en förskola. Undersökningen genomfördes på en förskola i en mellansvensk kommun genom att ett antal observationer utfördes vilka sedan ledde fram till några semistrukturerade intervjuer. Observationerna visade att barn och personal rörde sig fritt över hela förskolan, förutom under matsituationerna och när det genomfördes gruppverksamhet, vilket förespråkas i Lpfö98 där det påträffas att lokalerna ska vara lämpliga för barngruppen som finns i den. Det framkom att respondenterna ansåg att barnen utvecklade sin kommunikation och sin förmåga att vara med många olika barn och vuxna, men att det också ibland kan bli stökigt på grund av många barn på samma plats. En framgång ansågs vara att det alltid fanns någon för barnet, personal som barn. Kommunikation mellan personal ansågs från respondenter och litteratur väldigt viktig för att få arbetssättet att fungera.

The purpose of this study was to examine some teachers thought about the educational indoor environment in free preschool. With free preschool this study means a Swedish specially adapted to parents/adults and their children and for a typical type of children who are 0-5 years old. Questions to the study were: • How do some teachers in free preschool perceive that they are adapting the preschool indoors environment to children and learning? • How do some teachers in free preschool perceive that they are adapting the preschool indoors environment to children and learning to attract children to the pedagogical environment? In this study I used qualitative methods and interviewed five teachers and preschool indoor environment is observed. I applied the socio cultural perspective to my study. I have come to conclusions that the teachers are generally adapting the environment in some ways to children and learning, although they are not controlled by any guidelines such as läroplanen. I have also come to conclusions that the teachers are actually adapting the environment in some ways to attract children to the pedagogical environment. The teachers are using the material as a method to adapt the pedagogical indoor environment.

An ethnological essay about two open daycares in Söderköping, one by the Swedish church and one by the community. -How to integrate refugees and there children in the social enviroment in the town.The benefits of the daily activites at the open daycares by singing and interacting with other children. In the ethnological essay I spend 3 days at the community daycare and 3 days at the daycare by the Church. After my field time I interview the daycare teachers and the priest about integration in the daycare. The essay has also got a interview with the civil servants at the social office in Söderköping aout integration.
En etnologiskt uppsats om integration på den öppna förskolan i Söderköpings kommun.Den ena öppna förskolan som bedrivs av kommunen och den andre öppna förskola som bedrivs av svenska kyrkan.-Vad finns det för fördelar med den öppna förskolans aktiviteter som sång och lekar för barn med utländsk härkomst för att lättare komma in i samhället.  Under min etnologiska fältstudie var jag 3 dagar på den kommunala öppna förskolan och 3 dagar på kyrkans öppna förskola. När min tid på fältet var färdig intervjuades förskolepedagogerna både i kyrkans öppna förskola och den kommunala öppna förskolans pedagoger och prästen inom kyrkans öppna förskola.För att få ett större förståelse om integration intervjuades några anställda ur socialkontoret.

Syftet med min studie är att undersöka öppna förskolans pedagogiska, sociala och familjestödjande funktion i förhållande till det givna uppdraget? Hur uppfattar föräldrar verksamheten, hur ser pedagogerna på den och på sitt uppdrag. I vilken utsträckning är verksamheten pedagogisk snarare än en social gemenskap och hur ser föräldrar och pedagoger på verksamheten som socialt stödjande? Studien utförs för att undersöka öppna förskolans betydelse för föräldrarna som pedagogisk, social och familjestödjande verksamhet och vilken roll pedagogerna har i denna. Jag har använt mig av kvalitativ intervju med pedagoger, observation i verksamheten och enkätundersökning med föräldrar för att nå mitt mål med studien.Resultatet av studien visar på att verksamheten upplevs positiv av föräldrarna både pedagogiskt och i socialt stödjande sammanhang. Verksamheten vilar på en daglig pedagogisk verksamhet medan den sociala gemenskapen och pedagogernas stödjande funktion är mer flytande och varierar från dag till dag beroende på besökarnas behov. Utmaningen för pedagogerna är att skapa kontakt med besökaren utan att tränga sig på och göra mötet på öppna förskolan till en positiv upplevelse för både barn och vuxna.Nyckelord: pedagogisk verksamhet, socialt stödjande, öppna förskolan

Abstract Med tanke på den senaste flyktingströmmen som drabbade Sverige år 2015 så antar vi att allt fler nyanlända barn kommit till de öppna förskolorna. Därmed vill vi undersöka pedagogernas förhållningssätt och uppfattningar kring inkludering av nyanlända barn på en öppen förskola. I den teoretiska utgångspunkten har vi valt att utgå från Onsjös (2006) tre aspekter kring inkludering som är, social–, rumslig– och didaktisk inkludering för att kunna analysera empirin. Vi har gjort en kvalitativ studie som bygger på observationer och intervjuer. Det empiriska materialet har samlats in genom två stycken intervjutillfällen med två stycken förskollärare på Blåbärets öppna förskola. Vi har även gjort fem stycken observationer, där vi observerat pedagogerna kring hur de förhåller sig till sitt arbete för att inkludera de nyanlända barnen i verksamheten. Vårt insamlade material innefattar även ett frågeformulär med kompletterande frågor. Huvudresultatet i vår studie visar på att föräldrarna har stor betydelse för pedagogernas förhållningssätt för att inkludera de nyanlända barnen. De resultat vi kommit fram till genomsyras av föräldrarna och hur pedagogerna använder sig av dem för att inkludera de nyanlända barnen.

Studien syftade till att undersöka vilka uppfattningar pedagoger på öppna förskolor har om hur de arbetar med föräldraskapsstöd. Vidare syftade studien till att ta reda på hur öppna förskolans pedagoger upplever att verksamheten kan utvecklas. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med åtta olika pedagoger verksamma på lika många öppna förskolor. Den insamlade datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Studien visade att öppna förskolor erbjuder en mängd olika strukturerade och ostrukturerade aktiviteter. Det är viktigt att göra verksamheten tillgänglig för målgruppen samt att göra föräldrar delaktiga i verksamheten och att låta dem ha inflytande i utformningen av öppna förskolans verksamhet. Därutöver visade studien på att det informella lärandet som sker i social form är väldigt viktigt och måste få ta plats. Således bör inte alla aktiviteter vara strukturerade. Det framkom även att det föreligger ett behov av en ökad samverkan med andra aktörer

Denna uppsats handlar om öppna förskolan, en verksamhet för barn och föräldrar som vissa kommuner väljer att tillhandahålla. Trots att verksamheten funnits drygt 30 år, är den sparsamt utforskad. Uppsatsarbetet har därför inriktats mot ett explorativt sökande efter olika föreställningar om öppna förskolan. Föreställningarna har på formuleringsarenan eftersökts i tryckta källor, och på realiseringsarenan genom en etnografiskt inspirerad fältstudie i två öppna förskolor. Syftet har varit att uppnå förståelse för arenornas föreställningar om öppna förskolan och hur dessa föreställningar förhåller sig till varandra. Uppsatsens teoretiska inramning utgörs av Bergers och Luckmanns teori om den sociala konstruktionen av verkligheten. Det har medfört att uppsatsen även innehåller en skildring av författarens kunskapskonstruerande. Sökandet efter föreställningar resulterade i ett möte mellan olika vardagskunskaper: Den för givet tagna kunskap som omger öppna förskolan på formuleringsarenan sätter ramar för realiseringsarenans verksamhet. Formuleringsarenans kunskap är inriktad mot bristande föräldraskap och omfattar inte behoven hos ett kompetent och resursstarkt föräldraskap. Fältstudien på realiseringsarenan visade att även de kompetenta och resursstarka föräldrarna hör till öppna förskolans besökare. Genom studien har några behov framkommit som denna föräldragrupp uttrycker. Att se bortom den traderade kunskapen om öppna förskolan är en viktig utgångspunkt för vidare utforskning, utveckling och värdering av verksamheten. Nyckelord Öppen förskola, föräldraskap, kunskapssociologi, etnografi, föreställningar, vardagskunskap.

This essay is about the open preschool, an activity for children and parents that certain municipalities choose to supply. Despite that the activity has existed more than 30 years, it has been the object of only few studies. Therefore the essay is focused on an explorative search for different conceptions of the open preschool. On the arena of formulation the conceptions of the open preschool were sought after in printed sources. On the arena of implementation the conceptions were sought after through an ethnographically inspired field study in two open preschools. The aim of the essay has been to attain understanding of the various conceptions of the open preschool on the different arenas and to understand how these conceptions relate to each other. The theoretical framing of the essay is the theory of Berger and Luckmann on the social construction of reality. Therefore the essay also contains an account of the author's own construction of knowledge. The search for conceptions resulted in a meeting between different knowledges about everyday life. A presupposed knowledge about the open preschool on the arena of formulation sets the frame for the activities on the arena of implementation. The knowledge about the open preschool on the arena of formulation is focused on the insufficient parenthood and excludes the needs of the competent and strong on parenthood. The field study on the arena of implementation showed that competent and resourceful parents also visit the open preschool. This study has shown some of the needs of this parental group. To see beyond the traditional and presupposed knowledge about the open preschool is an important starting point for further exploration, development and estimation of the activity. Key words: Open preschool, parenthood, sociology of knowledge, ethnography, conceptions, knowledge in everyday life.