Academic literature on the topic 'Ordaccent'

Prosodi utgörs bland annat av variationer i tonhöjd, så kallade tonglidningar. Dessa tonglidningar förmedlar såväl språkligt som emotionellt innehåll i talet. Förmågan att uppfatta skillnader i tonhöjd kallas frekvensdiskriminering. Eftersom denna förmåga kan påverkas negativt av en sensorineural hörselskada är det tänkbart att hörselskadan även kan påverka perceptionen av prosodi. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan perception av tonglidningar och perception av prosodi samt om det finns en skillnad i dessa förmågor hos normalhörande respektive personer med en hörselnedsättning. I studien ingick två grupper, en inkluderade elva deltagare med normal hörsel och den andra åtta deltagare med en hörselnedsättning. Deltagarna fick genomföra sex test som undersökte perception av tal i brus, tonglidning i a-ljud respektive ord, ordaccent samt emotionell prosodi. De fick även fylla i en enkät om hur de upplevde sin hörsel och perception av emotionell prosodi. Normalhörande presterade bättre på samtliga test och det fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna för fem av sex test. Resultatet visade att det fanns ett samband mellan tonglidning och emotionell prosodi framför allt när det gäller tonglidning i ord. Detta indikerar att personer med en nedsatt frekvensdiskrimineringsförmåga också har en nedsatt förmåga att uppfatta emotionella nyanser i tal. Sambandet mellan förmågan att uppfatta emotionell prosodi och grad av hörselnedsättning var dock starkare. Med en nedsatt förmåga att uppfatta emotionell prosodi ökar risken för missförstånd vid verbal kommunikation. Vidare studier behövs dock för att säkerställa resultaten.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om dans på fritiden korrelerade med andraspråkselevers uttal av svenska ordaccenter. För att besvara frågeställningen valdes en kvantitativ studie i form av enkätundersökning och språkfärdighetstest. Undersökningen utfördes på 49 informanter med svenska som andraspråk och information kring dansvanor, och även vanor gällande annan form av idrott, samt ett flertal andra faktorer som var kända för att påverka andraspråksinlärning samlades in. Språkfärdighetstestet bestod av tio meningar som sammanlagt innehöll fem målordpar, där vardera ordpar innehöll ett ord med grav eller akut accent. Den auditiva analysen bedömde om informanterna åstadkom någon separering i det tonala uttalet mellan orden i ordparen. Resultatet visade en signifikant relation mellan den beroende variabeln och predikatorn ”tid i Sverige”. Den deskriptiva statistiken antydde att de informanter som utförde idrott på fritiden fick bättre resultat på språkfärdighetstestet än de informanter som dansade på fritiden. Korrelationsstudien visade på en starkare korrelation mellan språkfärdigheten och intensiteten i dans och idrott än i endast idrott. Interbedömarreliabilitetstestet visade på låg reliabilitet i annoteringen, vilket innebar osäkra slutsatser. Detta ledde däremot till förslag för framtida forskning.

The Swedish language contains contrasts of tonal word accents, realized by change in the F0 contour. Contrasts of word accents require at least two syllables with stress on the first syllable of the word or a stressed syllable followed by a non-stressed.

The purpose of the present study was to examine how five-year-old children living in Östergötland with typical language development produce and discriminate tonal word accents. In addition, it was investigated how these abilities affect each other and comparisons were made to a similar study on children living in Skåne.

For elicitation of tonal word accents a set of pictures with contrastive tonal word accents was used. The children were recorded and their answers were evaluated by visual classification of their F0-curves. In a perceptual analysis of the children’s productions, 11 linguistically naive listeners evaluated 44 randomized words from the recordings. For the evaluation of the children’s perceptual ability a recording of the words was made. The words were presented randomly and the children were asked to point at the picture, which in their opinion, matched the word from the recording.

The results show that the children have difficulties producing tonal word accents. The acoustic analysis for words with accent 1 agrees more with the model than words with accent 2, while the naive listeners more easily perceived words with accent 2. In accordance with the naive listeners, the children also perceived words with accent 2 more easily.

Det svenska språket innehåller prosodiska drag som realiseras genom betoning eller tonhöjdsförändring av ord eller delar av ord. Ett sådant drag är ordaccenter, som kan utgöra lexikala kontraster. Utvecklingen av prosodi och ordaccenter startar tidigt, redan vid födseln och utvecklas sedan tillsammans med övrig språkutveckling.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur femåriga östgötska barn med typisk språkutveckling producerar och diskriminerar ordaccentkontraster. Studien har även undersökt om dessa förmågor skiljer sig från varandra. Jämförelser har gjorts med en liknande studie på skånska femåringar.

Barnens produktion testades med hjälp av fem ordpar med ordaccentkontraster, som spelades in och bedömdes genom okulär besiktning av F0-kurvor. Perceptuell bedömning av produktionen utfördes av 11 naiva lyssnare på 44 slumpvis utvalda ord. I undersökningen av barnens perceptuella förmåga att diskriminera mellan ordaccenterna fick de lyssna på en förinspelning av ordparen. Orden presenterades i slumpvis ordning och barnen pekade på den bild som bäst passade ihop med ordet de hörde.

Studien visar att östgötska barn i likhet med skånska barn har svårt att i överensstämmelse med en vuxen modell producera ordaccenter. Jämförelse med modellen visar högre överensstämmelse med accent 1 än med accent 2, medan den naiva lyssnarbedömningen visar att accent 2 var lättare att uppfatta. Östgötska femåringar har även svårt att uppfatta ordaccenter. Studien visar dock att barnen har lättare att uppfatta ord med accentkontraster än att själva producera dem.

Swedish has a contrast between two so-called tonal word accents: accent 1 and accent 2. In central standard Swedish, for example, compound words generally have accent 2 and primary stress on the first element. In contrast, traditional Scanian dialects exhibit both a high occurrence of accent 1 in compounds and dialect geographic variation between accent 2 and second element stress. This dissertation argues in favour of four diachronically oriented hypotheses pertaining to the word accent distribution in compounds with monosyllabic first elements in these dialects: (1) compounds emanating from syntactic juxtapositions have accent 1; (2) compounds formed by way of compounding proper (stem compounds and comparable formations) have accent 2 or second-element stress; (3) compounds of either of these two types do, however, have accent 1 if the first element was originally disyllabic and has lost its posttonic syllable through syncope; (4) West Germanic loanwords have accent 1. This permits the generalisation that postlexical accent 2, which applies generally in compounds in central standard Swedish, for example, only applies in (non-syncopated) compounds proper in Scanian dialects, while in the other categories the word accent follows from the first element. The larger dialect geographical picture in Sweden is discussed, and it is concluded that the system found in Scanian and many other dialects represents the original state of affairs in Scandinavia as a whole, while the central standard Swedish system with general accent 2 in compounds is an innovation. The dissertation also gives a dialect geographical account of second-element stress, which, in agreement with previous research, is found to be primarily a south Scanian but to some degree also a north-west Scanian phenomenon. It is further proposed that Scanian second-element stress originated in an accent-2 curve with the floating prominence tone H (entailing the curve’s F0 maximum) timed with the posttonic syllable, by way of association of the prominence tone to the posttonic syllable. This curve is documented in south­-east Scania and is hypothesised to have earlier been spread throughout southern and western Scania.

Studenter med ett icke-tonspråk som modersmål brukar ha svårigheter att lära sig de kinesiskatonerna när de börjar sina studier. Å ena sidan brukar kursböckerna på denna nivån användabara enstaviga ord och det har ansetts vara god pedagogik att läraren visar tonkonturerna medsina händer. Å andra sidan har forskningen om kinesiska länge varit koncentrerad på vilkavärden som grundtonen (F0) uppvisar i enstaviga ord. Det är många faktorer som tvärspråksforskningeninte har uppmärksammat, bl.a. det inflytande som konsonanterna har på F0 (vilketinfödda talare inte alltid är medvetna om).Det finns ingen samsyn när det gäller att förklara tonförväxlingsmönstren. Tidigare teorierinom ämnet andraspråksinlärning (Second Language Acquisition, SLA), som Perception AssimilationModel (PAM) och Speech Learning Model (SLM) har visat sig otillräckliga förstudiet av tonperception. På senare tid har PAM-Suprasegment försökt förklara hur den lärandesmodersmål antas närma sig kinesiskans tonsystem men modellen tar inte upp ordprosodin.Eftersom den moderna kinesiskans ordförråd till majoriteten består av tvåstaviga ord börforskningen lämna gamla spår för att finna andra kriterier – som duration och betoning – föratt förklara hur man lär sig höra kinesiskans toner, t.ex. vad som händer när två toner återfinnsi ett ord.Denna studie har som mål att ta reda på hur svenskar som studerar kinesiska som andraspråk/främmande språk uppfattar tonerna i kinesiska tvåstaviga ord. Experimentet bygger intepå tillrättalagda testord. Resultaten visar att tonerna först och främst påverkas av den initialakonsonanten och sedan av de omgivande tonerna. Vidare visas att det svenska systemet medaccent I och II i sin tur kan åstadkomma tonförväxlingar eftersom kinesiska tvåstaviga orddelvis uppvisar samma mönster.Resultaten illustrerar att tonidentifiering är en dynamisk och komplex process. Det krävsfortsatt forskning om tonerna för att få grepp om dem men det kan inte stanna där: interaktionenmellan ljud och ordprosodi behöver belysas bättre för att uppnå god behärskning avprosodin i språkundervisningen.
Foreign adult students with atonal language usually have, in the beginning of their Chinesestudy, difficulties to identify the Chinese tones. On one side, only monosyllabic tones arementioned in course books during this earlier stage and to illustrate the tone contours withhands has been treated as an effective pedagogy. On the other side, research on Chinese hasfor long been solely concentrated upon the values of the fundamental frequency (F0) of thevowels in monosyllabic words. In cross-linguistic studies many factors, among others the effectsof consonants on F0 that native speakers are not aware of, have still not been paidspecial attention to.There is no consensus regarding the explanation to tone confusion patterns. Earlier theoriesof Second Language Acquisition (SLA) like Perception Assimilation Model (PAM) andSpeech Learning Model (SLM) are no longer suited for tone perception. Recently, PAMSuprasegmenthas tried to approach that the intonation of the learners’ native language is assumedto be assimilated to the Chinese tone system. However, this model ignores the wordprosody. Nowadays, when the modern Chinese vocabulary consists of a majority of disyllabicwords, research has to be re-directed to find other criteria e.g. temporal and stress for explainingthe complexity of Chinese tone perception, i.e. how two tones behave when they arecombined in one word.The purpose of this essay is to explore how native Swedish speakers learning Chinese assecond/foreign language perceive the Chinese tones of disyllabic words. The experiment isnot based on elaborated test words. The results show that tones are first of all affected by theinitial consonants and sequentially influenced by the surrounding tones with accordance toChinese. It further reveals that Swedish accent I/II patterns might be a reasonable explanationfor the Chinese tone confusion patterns since partially acoustic properties of Chinese disyllabicwords overlap the Swedish accents.These results mean that tone perception is a dynamic and complex process. Further researchon tone perception should explore profoundly and widen interaction between sounds andword prosody, which paves the way for more effective prosodic practice in language education.