Academic literature on the topic 'Ordformer'

Reduceret udtale af ord er meget udbredt i daglig tale, hvilket betyder at lyttere konstant møder ordformer der afviger fra den distinkte, kanoniske udtale. Denne undersøgelse ser på om der er forskel på hvor hurtigt og korrekt lyttere genkender reducerede ordformer sammenlignet med distinkte ordformer. Resultaterne af et auditivt lexical decision-forsøg viser at segmentel reduktion hæmmer forståelsen både når der ses på svartider og svarkorrekthed. De viser desuden at lyttere oftere identificerer højfrekvente ord korrekt, uanset om de er reducerede eller distinkte. Resultaterne diskuteres i forhold til modeller for det mentale leksikon og de faktorer der påvirker tendensen til reduktion i løbende tale. Undersøgelsen er den første af sin art for dansk, og den begrænser sig til at undersøge ord præsenteret i isolation. Den bør derfor følges op af flere studier der også inddrager fonetisk, syntaktisk og semantisk kontekst.

<p>F&oslash;rste gang publiceret i UNEV nr. 7: E-l&aelig;ring i sprogfag, juni 2006, red. Signe Hvid Maribo og Ole Lauridsen. ISSN 1603-5518.</p><p>Artiklen "Underviserens roller fra centrum til periferi" s&aelig;tter fokus p&aring; f&aelig;rdighedstr&aelig;ning, herunder ordforr&aring;d og grammatik, og p&aring; undervisningsdifferentiering ved inddragelse af digitale medier i undervisningen. Det er oplagt, at underviseren indtager en mere perifer, men ikke mindre v&aelig;sentlig rolle i fremtidens l&aelig;rings-orienterede (sprog)undervisning, mens den l&aelig;rende indtager centrum i forhold til egne l&aelig;reprocesser. Der gives konkrete eksempler p&aring;, hvordan man kan arbejde konstruktivt med mundtlig dialogtr&aelig;ning ved at inddrage forskellige elektroniske redskaber og metoder samt hvordan man kan arbejde med forskellige typer af korpora i fremmedsprogs-undervisningen til arbejde med ordforr&aring;d, grammatik og tekstforst&aring;else.</p>

Presentasjon frå Wikipedia-akademiet 2015 I foredraget ønsker vi å se på Wikipedias nytteverdi som språkressurs: Denne er ved første øyekast åpenbar. Wikipedia representerer en av de største samlingene av fri tekst som er tilgjengelig på både bokmål og nynorsk (hhv. 405.000 og 119.000 artikler). I tillegg er artiklene lenket sammen og knyttet til kategorier. Wikipedia er med andre ord ingen hvilken som helst tekstsamling - den nevnte organiseringen av tekstene gir oss muligheten til å utvikle nye og frie digitale resurser. For eksempel kan sammenlenkingen mellom artikler på bokmål og nynorsk være utgangspunkt for en fritt tilgjengelig parallellordbok/-termbank, noe som ikke finnes i dag: Et søk på "kjennelse" på bokmål, vil gi tilslag på "orskurd" på nynorsk – artiklene er koplet sammen i Wikimedias "langlinks"-tabell. Materialet som ligger i Wikipedia kan også brukes for å lage en synonymordbok. Et utgangspunkt kan her for eksempel være omdirigeringsdatabasen som leder om søk: Et søk på "øretelefoner" eller "høretelefoner" leder brukeren til artikkelen "hodetelefoner". Til slutt kan også kategoriseringen som er gjort i Wikipedia danne grunnlag for spesialordbøker og språkvitenskapelige undersøkelser. I foredraget skal vi se nærmere på sistnevnte, altså på kategoriseringen som er gjort i Wikipedia, og sammenhengen mellom ordbruk og bestemte temaområder, og hvordan temaområdene som representerer semantiske klasser kan vise frem betydningsforskjeller mellom ord. For å oppnå dette, har vi som en liten pilotstudie lastet ned siste dump av bokmålsversjonen til Wikipedia og konvertert markup til ren tekst med Java-verktøyet gwtwiki.[1] Vi ble da sittende igjen med et tekstmateriale på i underkant av 80 millioner ord. Samtidig ekstraherte vi alle kategoriene de ulike sidene er knyttet til fra Wikimedia-databasen: Siden mange av disse kategoriene er svært spesifikke, valgte vi å konsentrere oss om alle ettordskategorier som hverken inneholder spesialtegn (for eksempel bindestrekbegreper) eller tall og som har vært brukt i mer enn 60 artikler. Alle stubber ble også utelatt. Slik endte vi opp med ca. 700 kategorier (av totalt ca. 180.000 oppføringer i kategoridatabasen) der kategorien «menn» var den mest brukte, etterfulgt av «kvinner». Vi talte så frekvensene for hver ordform opp på hver kategori slik at vi fikk frekvensene for enkeltord fordelt på hver av kategoriene og en stor «restkatgori». Ved hjelp av et statistisk mål, såkalt PMI («Pointwise Mutual Information»), har vi til slutt regnet oss frem til hvilke av kategoriene ordene har størst affinitet til. PMI beregnes ut fra frekvensdata ved å se på den forventede forekomsten av ordet i en bestemt kategori sammen med den faktiske, slik at ord som klumper seg sammen under et bestemt emne vil gi høy score, mens ord som fordeler seg jevnt over ulike emner gir lavere score. Første stikkprøver vi har gjort, viser at opptellingen gir interessante resultater. Et søk på "melk" gir høy PMI på kategoriene "drikkestell" og "melkestell", altså melk både som drikk og som landbruksprodukt. Aller mest knyttes melk til ost, og i begge kategorier er forbindelsen til husdyrhold tydelig. Det er også mulig å gå den andre veien, altså fra emne til enkeltbegrep: For eksempel får vi i kategorien "kaffe" relevante oppslag som "nespresso", "starbucks", "arabica", "robusta", "latte", "kjeldsberg" som alle på sin måte er med på å prege kaffekulturen i Norge i 2015. Selv om vi ikke har hatt muligheten til å gå dypere inn i materialet ennå, tyder mye på at metoden er godt anvendbar på Wikipedia-materialet. I foredraget ønsker vi ved siden av presentasjon av relevante funn også å trekke inn mer tekstmateriale: Vi vil gjøre det samme vi her har gjort for bokmålsversjonen av Wikipedia for nynorskutgaven. Et annet mål er å sammenlikne ordfordelingen i Wikipedia med tekster fra en enda større ressurs, nemlig alle norske bøker utgitt frem til og med år 2000. Her kommer vi til å bruke Dewey-systemet som utgangspunkt for opptelling. Bøker som er katalogisert i norske bibliotek fra og med 1950-tallet har for det meste en slik kategorisering. Undersøkelsen har en klar relevans for Wikipedia-samfunnet da den blant annet sier noe om hvor god kategoriseringen på nåværende tidspunkt er og hvor den kan forbedres. Den er også med på å understreke betydningen av slik kategorisering: Wikipedia-ressursene er av stor interesse for oversettere som er opptatt av nyanser i språket og er også svært nyttig i oppbyggingen av termbaser, tesauruser og søkemotorer der for eksempel disambiguering av søketermer står sentralt. Fotnoter: [1] Fremgangsmåten vi brukte, er beskrevet her: http://trulymadlywordly.blogspot.no/2011/03/creating-text-corpus-from-wikipedia.html [sist besøkt: 28.01.2015].

Språket är i ständig förändring vilket innebär att språkligt material med tiden föråldras och blir inaktuellt. Vid talaudiometrisk testning av barn är det viktigt att testmaterialet innefattar ord som är välkända för barn eftersom förståelsen för materialet kan inverka på mätresultatet. Det talaudiometriska test som idag används för barn bygger på ordmaterial som ursprungligen insamlats under 1930-talet. Föreliggande studie är en del av ett större projekt och inleder arbetet med att utarbeta ett nytt talaudiometriskt material för barn.

Syftet med föreliggande studie var att beräkna och jämföra ordfrekvens och antal ordformer utifrån inspelade samtal mellan de deltagande barnen i åldersgrupperna 5-8 år (Grupp 1) respektive 9-12 år (Grupp 2). Totalt 79 barn mellan 5 och 12 år deltog i studien. Inspelningar av barns samtal med varandra gjordes på förskolor och fritidshem i Linköpings tätort och cirka 300 minuter inspelat material analyserades. Barnens yttranden transkriberades ortografiskt och de ord som användes i samtalen grupperades för att därefter delas in i sex olika kategorier. Frekvensberäkning av ord per åldersgrupp utfördes och de båda åldersgruppernas totala volym av ordformer räknades ut.

Resultaten visade att ordfrekvensen var högre i Grupp 2 än i Grupp 1. I Grupp 2 förekom också ett större antal ordformer än i Grupp 1. Hos båda åldersgrupperna var Substantiv den mest använda kategorin avseende antal ordformer, dock var det stor skillnad mellan Grupp 1 och Grupp 2 gällande vilka ordformer som användes.

Resultaten diskuteras utifrån de åldersrelaterade skillnaderna mellan grupperna, olika sätt att beräkna ordfrekvens samt i relation till förändringar i svenska språket över tid.

Denna undersökning studerar specifika delar av språket i sex av Sveriges största bloggar. Bloggarna som utgör undersökningsmaterialet är Dessie, Kenzas, Paow, SamirBadran, Hugo Rosas och The odd way. De språkliga företeelser som undersöks är icke-verbala inslag, svordomar, utrop, talspråkliga ordformer, lånord och förkortningar. I undersökningen har både en kvantitativ och en kvalitativ metod använts och för att få fram ett resultat har varje enskilt ord studerats och kategoriserats. Syftet med undersökningen var att studera i vilken utsträckning de språkliga företeelserna har använts samt vad de har för betydelse för texterna. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan bloggarna. En likhet är att språket i bloggarna starkt präglas av en personlig smak och stil. En annan likhet är att bloggarna genom icke-verbala inslag förstärker och betonar vissa delar av språket. En skillnad är däremot vilka icke-verbala inslag de väljer att använda. Även svordomar används för att förstärka känslor i texterna men undersökningen visar att alla bloggare inte är lika positivt inställda till användandet av svordomar. Förekomsten av utrop och talspråkliga ordformer ger inläggen en dialogisk skepnad och de låneord som förekommer bekräftar att det svenska språket i bloggarna har anglifierats. Genom användandet av lånord och förkortningar tycks bloggarna utgå från att läsarna har en viss förförståelse och kunskap inom vissa ämnen. Detta tyder på att det finns en relation och interaktion mellan bloggare och läsare. Resultatet visar även att det inte finns några påtagliga språkliga drag som är typiskt kvinnliga eller manliga. Bloggen sägs idag utgöra en egen genre och undersökningen visar att det är en genre som tillåter mycket informellt språk med stora variationer. Undersökningen visar att språket i bloggar är mer än bara text och att flera visuella komponenter adderas för att ge det skrivna språket en mer känslomässig prägel. Undersökningen fastställer avslutningsvis att språket i bloggar är ytterst komplext och att det finns många aspekter att studera när det gäller bloggspråk.