2021-06-07

Godkännandedatum 2013-06-07

Uppsatsen gör en första ansats att utifrån befintliga organisationsteorier definiera de faktorer vilka påverkar Försvarsmakten och R3-organisationen. Oganisations-teorierna pekar på yttre krafter så som politik, ekonomi och teknologi samt inre logik-faktorer, vilka består av sociala processer som utvecklas och påverkar det klimat som präglar en organisation.

Förutom yttre krafter och inre logik, påverkar även organisationsformen en organisation. Inom Försvarsmakten och dess underorganisationer, däribland R3, är organisationsformen till övervägande del hierarkisk. Ett välanpassat och dubbelriktat informationsutbyte mellan de olika nivåerna inom hierarkin gör den välfungerande och effektiv. Inom R3-organisationen finns detta informationsutbyte bland annat mellan funktionsutvecklaren och utbildningsförbanden. Klimatet samt funktionen inom detta utbyte påverkar organisationens effektivitet och optimering. Framtiden är till del oviss och utveckling, omvärld och resurser förändras ständigt. Genom att sträva efter att vara en lärande organisation kan Försvarsmakten tillgodogöra organisationen de kunskaper som individerna innehar och förvärvar. En lärande organisation investerar i människor och deras fortlöpande lärande. Viktigt är att öka det subjektiva och objektiva handlingsutrymmet för individerna i syfte att gynna lärprocessen, vilket utvecklar hela organisationen. Det ökade internationella samarbetet Försvarsmakten strävar mot, främjar rimligtvis effektivitet och optimering på så vis att kunskapsprocesserna utvecklar och vidgar de referensramar individ och organisation har.

Fortsatt forskning kan bland annat ge svar på hur det internationella samarbetet skall utvecklas för att ge ytterligare positiva aspekter avseende den lärande organisationen och dess utveckling.

The author of this essay is Elisabet Hökerberg, a Cadet at the Swedish Armed Forces Technical School, Halmstad. The essay is written as a part of the Officer Education.

The objective of this study is to research and examine the main factors which affect the potential for an organization to function as effectively as possible. The essay also aims at describing the most preferable climate characterizing an optimal and effective organization. Factors such as politics, technical boundaries and economies are external factors which affect an organization and are often difficult for the organization to influence. These external factors also have a direct effect on the inner logic that characterizes the relations and climate between the members of the organization. Inner logics are social processes which develop without the members’ direct awareness of them. Opportunism is a typical inner logic factor.

In order to increase efficiency and realize the objectives of the organization it is important for those in command to handle these inner logics with care and to be aware of their importance. To realize the objective of an organization the executive staff must have the ability, will and means to lead and guide their employees towards the Managing Directors’ intended objective.

The Swedish Armed Forces is no exception and the external powers and inner logics influence the military organization just as it does a regular company. The hierarchic organization which the military organization constitutes also affects its efficiency and optimising. In order to make a hierarchic organization function with effectiveness it is of importance that the vertical and horizontal boundaries are flexible and variable.

The result of the study shows that the conception of learning organisations can be an important part of the way towards an organization with minimized negative affection from the inner logic factors. The learning organisation has the ability to assimilate not only the available knowledge of the employees, but also encourages them to incorporate new. By investing in knowledge in this way the personnel readily understand their own importance in the way towards the objective, which leads to a more efficient organization.

Det blir allt vanligare att människor byter arbetsgivare flera gånger under sitt yrkesverksamma liv och den gamla synen på anställningen som ett livslångt åtagande håller på att försvinna. Organisationer knyter till sig temporära medarbetare, bland annat till sina olika projekt, för att dessa ska tillföra sådan kompetens som inte finns i den ordinarie organisationen. Detta syns tydligt i statistiken från SCB som visar att andelen temporärt anställda ökar i Sverige och nu är nästan 16 % av arbetskraften.

Uppsatsen behandlar lärandeprocesser i organisationer med höga E/A-tal, det vill säga organisationer där andelen temporärt anställda överstiger andelen tillsvidareanställda medarbetare. Den inriktar sig på lärandet i och mellan projekt, samt hur huvudorganisationen tar del av lärandet i projekten, när individerna med specialkompetens bara är temporärt anställda.

Respondentorganisationernas syn på kunskap stannar vid individuell kompetens. De har som strategi att till varje nytt projekt anställa personer med rätt kompetens temporärt. När projektet är avslutat, slutar även de som är anställda för projektet. Om organisationen behöver personer med samma kompetens för andra projekt, återanställs personerna temporärt för att arbeta i dem.

Studien visar att de undersökta organisationerna har en fungerande lärprocess trots att de inte medvetet strävar efter detta. Inom projekten sker hela tiden ett kunskapsutbyte mellan teammedlemmarna, och mycket utav denna kunskap sprids inom organisationen genom småprat och formella möten. En viktig kunskapskälla är de chefer som fungerar som länk mellan huvudorganisationen och projektgrupperna.

It is getting increasingly common for people to change employer several times during their professional life. The old way to look at employment as a one single lifelong commitment is declining. Organisations are now using more temporary employees, among other things for their different projects, with the intention that these should provide complementary competence to the organisation. This is clearly shown in the statistics from SCB, which illustrates that the share of temporary employees in Sweden increases and at the present represents almost 16 % of the labour force.

This thesis studies learning processes in organisations with a high E/E-number, which stand for organisations where the share of temporary employees exceeds the share of regular employees. The thesis focus on learning within and between projects, as well as how the main organisation takes part of the learning in the projects, when the individuals with special competence are only temporary employed.

The respondent organisations view on knowledge stop at individual competence. Their strategy is to employ people with the right competences temporary to each new project, so when the project is closed, the people and the competence leave. If the organisation requires people with the same competence again for other projects, they are temporary re-employed.

The study shows that the organisations examined do have a functional learning process, although they do not consciously strive for this. Within the projects there is a constant knowledge exchange between the team members, and a lot of this knowledge is spread through out the organisation by small talk and formal meetings. An important source of knowledge is the supervisors which function as a link between the main organisation and the project teams.

Denna studie beslyser de vuxnas lärande i förskoleverksamhet, där personalen hela tiden är inbegripna i ett lärande. Mycket lärande för personalen sker utifrån reflektion och dialog med kollegor.

Under 2000-talet har Sveriges internationella utvecklingssamarbete blivit allt mer resultatstyrt och man har beslutat att Sverige ska styra sitt utvecklingssamarbete mot tydligare mål, resultat och samordning samt ökad effektivitet. En del av Sveriges  internationella utvecklingssamarbete utförs av enskilda organisationer, och återrapporteringen av dessas resultat har ansetts bristfällig för att utläsa huruvida stödet till enskilda organisationer varit ett effektivt sätt att bedriva utvecklingssamarbete på. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man inom några av Sveriges enskilda organisationer har utvecklat sitt tänkande kring resultatmätning, vad som påverkat denna utveckling och vad det har fått för konsekvenser. Slutsatserna är att de enskilda organisationerna som ingår i denna studie har ökat sin ambition att mäta resultaten av sitt utvecklingssamarbete sedan ett antal år tillbaka och lärt sig och utvecklats mycket på området. I vilken utsträckning de påverkats av externa krav i omställningen är svårt att avgöra, men ökade krav har fått konsekvenser för organisationerna. Det tycks finnas stor vilja att kommunicera resultaten, samtidigt som man står inför dilemman vad gäller resultatmätning av kommunikationsverksamheten.

Arbetet syftar till att analysera Förvarsmaktens övergripande process rörande erfarenhetshantering ifallet Kosovo mellan 2007 och nutid samt granska hur denna process tar sin utgångspunkt i organisationsteori och metod. Detta är de ingångsvärden som använts i den intervjustudie som genomförts. I denna studie kan två organisationsmodeller påvisas i tidsspannet som arbetet behandlat, en med början 2007 och en senare som i skrivande stund är under implementering, dessa har i olika grad påvisat kopplingar till modellrapporten från FOI 1998. Metodrapporten i sig baseras på Sarv respektive Garvin´s tankar om lärande organisationer och dess bakomliggande tankar är därför genomskinliga. Det teoretiska materialet ger fyra utgångspunkter för analys, mål, flexibilitet och dynamik samt medinflytande. Under dialog och mål finns få anknytningspunkter till FOI´s modell, flexibilitet och dynamik samt medinflytande å andra sidan påvisar tydligt att tankar mot detta funnit men brister i implementeringeni modellen. För att vidare sammanfoga modellen och dessa tankar anser författaren att tydligare direktiv, styrningar och förklaringar behövs. Författaren påtalar även behovet av vidare forskning på området och specifikt hur processen ser ut efter att den nya organisationsmodellen till fullo implementerats i organisationen.

The study aims to analyse the Swedish Armed Forces process for lessons learned, as it was in Kosovobetween 2007 and present date and examine whether this process is based on organizational theory or not. These were the initial values for the interviews that followed. In answers from the interviews, two organizational models can be found within the given time span, one beginning in 2007 and the later one is as of now being implemented. These models have shown a varying degree of connection to the model developed by FOI in 1998. The model itself is based on the organizational theories of Sarv and Garvin and its ideas can therefore be seen as translucent. The theoretical material gives us four starting points for analysis, dialogue, goal orientation, flexibility and dynamics and finally participation. Under the headings dialogue and goal orientation there are few connecting factors to the FOI model, under the headings flexibility and dynamics and participation on the other hand there are clearly formed thoughts surrounding these issues but the writer found shortcomings in the implementations of these. In order to further merge the model and these bulletpoints the author believes that clearer directives, guidance and explanations are needed. The author also highlights the need for further research within this field to show the outcome of the implementation of the new organizational model.

Denna uppsats behandlar ämnet lärande i organisationer med avseende på små organisationer.

Vårt syfte är: att bidra med en ökad förståelse för hur lärandet påverkas av den interna kommunikationen i små organisationer. Den här förståelsen hoppas vi kan inspirera såväl praktiker som forskare, till att uppmärksamma den interna kommunikationens betydelse för lärandet inom små organisationer.

Studien består av två fallstudier av kulturorganisationerna Iaspis (samtidskonst) och Raw

Fusion Recordings (musik). Urvalet av fallorganisationer motiveras främst av deras storlek, samt att de båda verkar inom konst- och kultursektorn. Vi studerar för att verka inom denna sektor. Ansatsen är deduktiv och utgår från ett ramverk som baseras på forskning inom lärande i organisationer. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med medlemmarna i organisationerna, frågorna har vi tagit fram genom att operationalisera indikatorer som vi identifierat i det teoretiska referensverket. Den teoretiska grunden har vi hämtat hos Chris

Argyris, Donald Schön, Peter Senge och Karl Weick, bland andra. I likhet med Weick ser vi verkligheten som socialt konstruerad, varför kommunikation spelar en central roll för lärandet.

Några av resultaten som vi nått är att den interna kommunikationen påverkar lärandet på följande sätt:

-Lärandet som uppstår blir främst av single-loop-karaktär.

-Den interna kommunikationen bidrar delvis till att skapa hinder mot lärande i små organisationer.

-Innehållet i den interna kommunikationen präglas i hög grad av händelser i intressentnätverket. (Fallorganisationerna har ett starkt beroende av andra aktörer.)

-I dagsläget används inte den interna kommunikationen aktivt på sätt som skulle kunna göra organisationerna medvetet lärande.

-Den interna kommunikationen erbjuder små organisationer som Raw Fusion Recordings och Iaspis goda förutsättningar för att bli medvetet lärande organisationer.

In this bachelors thesis we hope to contribute to an increased understanding of learning in small organisations and how learning is affected by internal communication.

We have conducted two case studies: Isapis, International Artists’ Studio Program in Sweden, and Raw Fusion Recordings, an independent record label. The case selection is primarily based on organisational size, but also on the fact that both organisations operate within the arts and culture sector. We, the authors, are arts and cultural management students. We have combined the work of several scholars in the field of learning in organisations, and have created a theoretical framework from which indicators have been identified; from these we have deduced questions. These questions have then been asked to the organisational members in seven qualitative interviews. Our framework is based on the work of Chris Argyris, Donald Schön, Peter Senge and Karl Weick, among others. As does Weick we see reality as socially constructed, which amplifies the importance of communication in the learning processes. Some of the results on how internal communication affects the learning processes are:

-The learning that the internal communication leads to is primarily single-loop.

-The internal communication partly contributes to limit learning in small organisations.

-The content of that which is communicated within the organisations is very much based on occurrences in the stakeholder networks (The case organisations have a strong dependence on their stakeholders.

-Presently, the internal communication is not used in a way that could make the organisations aware of and active in the learning processes.

-The internal communication offers organisations such as Raw Fusion Recordings and Iaspis a means through which they might become active in the processes that lead to learning.

Sammanfattning.

Arbetstillfredsställelse kan påverkas av en rad olika faktorer, och för att uppnå goda resultat inom ramen för detta område krävs engagemang från både chefer och anställda. För att ta reda på hur arbetstillfredsställelsen ser ut på en arbetsplats kan bl.a. enkätstudier genomföras.

Uppdragsgivare för denna uppsats är ett hotell i Stockholm som årligen arbetar med så kallade klimatanalyser, som samtliga anställda på hotellet får fylla i elektroniskt. Enkäten är utformad på samma sätt år efter år, för att jämförande analyser ska vara genomförbara. Hotellet anser denna analys som mycket givande, men saknar förklaring till varför några av frågorna visar sämre resultat än övriga. Denna uppsats behandlar två av de frågor som företaget själva kallar ”bottom-drivers”. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av teoridiskussioner utforma en enkätstudie, vars resultat kommer att verka som underlag till en utformning av konkreta lösningsförslag som kan förbättra arbetstillfredsställelsen på hotellet.

Då studien skrivs på uppdrag har vi valt att formulera ett praktiskt och ett vetenskapligt problem.

Företagets praktiska problem: Vilka åtgärder kan ledningen vid vårt uppdragshotell vidta för att förbättra arbetstillfredsställelsen hos de anställda?

Det praktiska problemet har överförts till ett vetenskapligt genom att vi belyst teorier om lärstilar, lärande organisationer, klagomålshantering, belöningssystem, empowerment samt ledarskap.

Slutlig problemformulering: Vilka åtgärder kan en ledning för ett tjänsteföretag vidta för att förbättra arbetstillfredsställelsen hos anställda?

Studien använder en kvantitativ metod i syfte att ta del av hotellpersonalens åsikter angående deras arbetsplats. Uppsatsens analys och slutsatser utgår från respondenternas enkätsvar, varpå dessa diskuteras i relation till hotellet. Genomgående för hela enkätstudien är att majoriteten är nöjda med allt från arbetsklimatet till kommunikationen på arbetsplatsen. Dock kan vi se att sammanställningen av enkätsvaren tyder på att vissa förändringar skulle kunna genomföras. Diskussioner för hur individernas kunskap och kompetens bör kunna utvecklas utmynnar i förslag om arbetsrotation samt ökad motivation från de närmaste cheferna. En sådan motivation skulle kunna innebära att de närmaste cheferna fokuserar på personalens individuella mål och syften, då det är sannolikt att samtliga anställda inte har samma ambitioner.

Ett situationsanpassat ledarskap är således att rekommendera, där coachning lämpligast sker på individuell nivå med delegerande och instruerande egenskaper hos ledaren. Studien visar även att många av de anställda önskar större ansvar, vilket skulle kunna avhjälpas genom att cheferna uppmuntrar och stöttar ett ökat initiativ- och ansvarstagande. Ledningen för hotellet bör inte vara restriktiva när det kommer till att lämna befogenheter genom ansvar, dock är det viktigt att tydliga regler och normer finns för att möjliggöra att hela organisationen arbetar från en gemensam grund med gemensamma förutsättningar.

Avslutningsvis väljer vi även att presentera våra egna tankar om huruvida detta underlag skulle kunna tillämpas på andra företag inom tjänstesektorn.

Sammanfattning:

Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur stora industriföretag använder sig av personalen som en innovativ kraft. Olika teoretiker beskriver innovation på olika sätt. Bland annat så hävdar Parker och Kerrie (2003) att det är ett proaktivt beteende som leder till innovationer, och att det är tillvägagångssättet i sig som är en innovation. Drucker (2000) och Dobni (2005) tycks vara ense om att en innovation är ett tankesätt. Jag fann ett intresse i att undersöka hur mina valda företag tycks uppleva innovationer. Undersökningen har skett på två industriföretag med liknande förutsättningar och valet av företagen är delvis ett bekvämlighetsurval då personlig kontakt finns till ett av företagen. Empirin grundar sig utifrån djupintervjuer med personer i ledningsgruppen inom respektive företag. Efter en analys av båda företagen med koppling mellan teori och empiri tycks det finnas en viss begränsning i hur mycket företagen inom en industribransch finner intresse i att ta tillvara på personalen som en innovativ kraft. Ingen tydlig modell på hur företagen går tillväga med innovationer finns och företagen tycks uppleva innovationer mer som ett tankesätt, precis som Drucker (2000) och Dobni (2005) hävdar.

Two organizations with different frequency on their events have been researched by deep interviews and an observation. The examined organizations are Löfbergs Lila Arena and Karlstad Grand Prix.

The traditional event organization primarily focuses on solving problems and delegating tasks during their meetings. And can therefore be seen as single loop learning. This leads to a situation where problems are being solved individually and the organization becomes very dependant on certain persons.

The more process oriented event organization discuss their problems and tries to find the source of the problem. This implies that they use double loop learning and become less dependant on a specific person, rather the position.

Denna studies avsikt är att ta reda på hur uppföljning och tillvaratagande av projektmedlemmarnas kollektiva kunskap utifrån projektet sker. Syftet är även att ta reda på hur denna kunskap ska kunna förmedlas till dem som är i behov av denna.

Vi har valt att arbeta med uppsatsen utifrån en kvalitativ metod och ett abduktivt angreppssätt. Vår problemdiskussion tog sin början i en tankekarta där vi använde oss av antal olika teoretiska begrepp som det valda problemområdet kunde tänkas handla om. De teorier vi huvudsakligen valt att bygga upp vårt teorikapitel utifrån är teorier kring knowledge management, lärande organisationer och kunskapsöverföring. Utifrån dessa teorier genomförde vi sedan sex intervjuer med sju intervjupersoner för att bringa klarhet i hur det ser ut i verkligheten. De fallföretag som vår empiri grundar sig på är Sustainable Sweden Southeast AB, Vatten och Samhällsteknik AB, Puck och Tunga fordon.

Studien har resulterat i att vi har kunnat få en del indikationer från de intervjuade personerna och organisationerna. Vi kommer slutligen i uppsatsen att presentera några rekommendationer för hur vi anser att nätverksorganisationer skulle kunna förbättra sin erfarenhetsåtervinning. Slutsatsen kan därmed sägas vara vår resa till förståelse.

This has been a practical innovation graduation project with

the focus of studying the impacts of downsizing on a learning

organization. The study took place at Karlsson Spools in Sala.

This has been a part of an ongoing EU project funded by the

European Social Fund, ESF. We have, with the help of

interviews and surveys, gathered information on the present

situation and with the help of theoretical studies built a

framework on how a learning organization is viewed in

theory.

During our study we found that there are many components

to a learning organization. The company in question has

displayed some qualities that characterize a learning

organization such as a plan to train and further develop their

employees. The problem we found was lack of communication

and how this has resulted in a less successful outcome of the

ongoing courses. The reason for this has been primarily due to

major cuts in personnel. In that aspect we have found that the

downsizing has hurt the organization. It was, however,

unavoidable to make those cutbacks and we hope they can

move forward from this point. Luckily the project has just

begun and we hope that our suggestions will bring a more

cohesive structure to the project in the end.

Bakgrund och problemdiskussion: I dagens samhälle är det inte längre frågan om en organisation kommer drabbas av kris, utan frågan är snarare när och hur väl förberedd organisationen är för att kunna hantera den. Tsunamin som inträffade annandag jul 2004 var en kris av tidigare sällan skådat slag, den drabbade det svenska samhället i allmänhet och resebranschen i synnerhet. Resebranschen är starkt omvärldsberoende och dess aktörer kan aldrig vara tillräckligt väl förberedda på en kris. För att stå bättre rustad inför kommande kriser, bör organisationer efter en kris eftersträva att dra lärdomar av sina erfarenheter.

Problemformuleringen för denna uppsats lyder: Hur kan researrangörer förbättra sin organisatoriska kompetens utifrån sina erfarenheter av en kris?

Syftet med uppsatsen är:

• Att kartlägga researrangörernas arbete med crisis management och vilka delar av detta arbete som har förändrats efter Tsunamikatastrofen.
• Att identifiera och jämföra de olika lärdomar researrangörerna dragit till följd av Tsunamin.
• Att diskutera och ge förslag till hur lärandet av kriser kan tillvaratas och leda till förändringar, t.ex. i form av förbättrade rutiner i krisberedskapen och höjd kompetens i organisationerna.

Metod: För vår studie har vi använt en kvalitativ forskningsansats, vårt angreppssätt är deduktivt och vi har utfört semi-strukturerade intervjuer för insamlingen av vårt empiriska material. Intervjuerna tog sin utgångspunkt i vår undersökningsmodell som påvisar hur krisförloppets faser - före, under och efter – påverkar den organisatoriska kompetensen. Urvalet av studieföretag består av researrangörerna Ving och Fritidsresor.

I vår empiri kartläggs hur researrangörerna idag arbetar med crisis management och vilka delar av arbetet som förändrats efter Tsunamin. I analysen ser vi att researrangörernas krisberedskapsarbete till stora delar överensstämmer med teorierna inom området, men hur lärprocesserna skiljer sig något åt organisationerna emellan.

Resultat och slutsatser av vår studie är att lärprocesser redan under krisen inleddes hos researrangörerna. Genom att åtgärda de brister som upptäcktes under Tsunamin har nya rutiner, system och arbetssätt inom vissa områden lett till förbättringar i krisberedskapen. Båda organisationerna har dragit lärdomar av det som hänt, men fokus på förändringsarbetet har för Ving legat på strukturkapital och för Fritidsresor på humankapital. Båda studieföretagen har infört krisövningar, men inte genomgående på alla nivåer. Det är först vid nästa storskaliga kris som det kommer att visa sig huruvida den organisatoriska kompetensen har ökat.

Background and rationale: In the world we live in today the question is no longer ’if’ an organization will face a crisis, but ’when’ and ’how prepared’ is the organization to deal with it. The Tsunami that happened on December 26th 2004 was a disaster of unprecedented magnitude. It had an impact on the Swedish society in general and the travel industry in particular. As the travel industry is very susceptible to impacts by external factor, its participants can never be too prepared to face a crisis. In order to be better prepared for future crisis, organizations should seek to learn from their experiences.

The research question for this dissertation is: How can tour-operators improve their organizational competence by using experiences from a crisis?

The aim of the dissertation is:

• To map the tour-operators’ crisis management work, and which parts of this work has changed as a result of the Tsunami.
• To identify and compare the differences in the lessons learned by the tour-operators from the Tsunami.
• To discuss and give recommendations on how experiences from crises can be used and lead to change, i.e. in better crisis management routines and higher organizational competence

Methodology: We have used a qualitative research method in our dissertation, our approach is deductive and for the gathering of empirical data, we have made semi-structured interviews. Our research model has been the base for the interviews. Our model shows how the different phases of a crisis – before, during and after – influence organizational competence. The selected companies for our research are the tour-operators Ving and Fritidsresor.

In our field study we map how the crisis management of the tour-operators is functioning today, and which parts of this work has changed as a result of the Tsunami. In our analysis we see that the tour-operators crisis management work in large parts coincides with the theories in the area, but there are differences in the learning processes of the organizations.

Results and conclusions drawn from our research are that the learning processes of the tour-operators already start during the crisis. By addressing the deficiencies observed during the Tsunami, new routines, systems and work processes have improved their preparedness for crisis. Both organizations have learned, but the focus at Ving has been on structural capital and at Fritidsresor on human capital. Both have introduced crisis rehearsals, but not throughout the whole organization. Whether the organizational competence to handle a big crisis has improved will be seen as the next large crisis occurs.

.

Ny kunskap är idag en förutsättning för moderna organisationers utveckling och framgång. Nya medarbetare är ett viktigt tillskott till organisationer och kompetens anses ha så stort värde att vissa organisationer skulle vilja ha en inventering av organisationens kompetens som tillgång i sin redovisning. Syftet för denna explorativa studie har varit att undersökta om, och i så fall hur, kunskapsöverföring sker vid introduktion av nya medarbetare. Medarbetare på olika nivåer i tre olika organisationer har intervjuats och materialet har sedan bearbetats med tematisk induktiv analys. Resultatet visar att delar av kunskapsöverföringen fungerade bra och kontroll samt system för detta fanns. Samtidigt fanns det andra delar av kunskap som fördes över på mer informellt sätt där inga strukturer eller kontroll fanns. Fungerande metoder för denna kunskapsöverföring fanns lokalt men de systematiserades inte för att på så sätt blir kontrollerbara och tillgängliga i hela organisationen.