Academic literature on the topic 'Organisationstillhörighet'

In recent years, the staffing industry has developed in the Swedish labor market. It has become more and more common to work in the staffing industry and the there are now consultants in the most areas of today's labor market. Number of consultants has since 2009 double in Sweden. According to statistics from Almega, 250,000 people were employed in staffing companies 2017 (Almega, 2018; Almega, 2019). Therefore the purposes of this study is to investigate consultants experience of organizational commitment, both against the employer and the client company and also what factors may have affect this. The approach was a qualitative method, based on eight interviews with consultants made by a researcher from Mid Sweden University. The consultants worked for the same employer at different customer companies within industrial and administration industries. Five themes were found, "difference in working conditions between regular staff and hired consultants", "consultantsexperience of the staffing industry", "insecure employment conditions", "belonging" and"loyalty". The results of the study demonstrate that the consultants values social relations with colleagues and stable employment conditions. Many of the consultants considered themself to be a part of client company based on the social relations they created there. The ones who considered themself to be a part of their employment company tended to be a result of experienced difference between regular staff and the hired ones. Many of the interviewed consultants saw no future in the staffing industry as they valued a stable employment.

2020-06-15

Konsultyrket är en modern anställningsform som har vuxit sig stark på den svenska arbetsmarknaden i takt med dess förändring och företagens ökade behov avflexibilitet. Då en konsult är anställd på ett konsultföretag men har uppdrag ute hos olika kundföretag, kan denne antas tillhöra flera organisationer samtidigt. Uppsatsen syftar till att få en ökad förståelse för konsulters arbetssituation, samt undersöka hur de uttrycker organisationstillhörighet och hur den upplevs påverka dem i deras arbete. Detta har gjorts genom en kvalitativ studie baserad på intervjuer med fem konsulter, vilka arbetar som managementkonsulter inom IT- branschen. Det teoretiska resonemang som ligger till grund för uppsatsen behandlar teorier och tidigare forskning som knyter an till både konsultens arbetsroll och känslan av tillhörighet med organisationer samt dess eventuella påverkan i arbetet. Resultatet av studien visar att konsultyrket beskrivs vara en flexibel anställningsform som präglas av frihet, möjligheter och utmaningar. Det krävs även att konsulten ständigt anpassar sig till sin omgivning och prioriterar mellan de många olika krav som uppkommer. Känslan av tillhörighet beskrivs vara starkast till konsultföretaget men då konsulten har åtaganden till två företag samtidigt har den även visat sig vara splittrad. Tillhörigheten beskrivs påverka konsultens trivsel, motivation samtvilja att stanna inom företaget.
The consultant profession is a modern form of employment that has grown strong in the Swedish labor market in line with the market changes and companies increased need for flexibility. When a consultant is employed by a consulting firm but is commissioned onsite at various client companies, the consultant is assumed to belong to several organizations simultaneously. This paper aims to gain a greater understanding of the consultants' work situation, examine how they express organizational affiliation and how this affiliation influences them in their work. The research has been done through a qualitative study based on interviews with five consultants who are all working as management consultants within the IT sector. The theoretical framework underlying the paper treats theories and previous research that relate to both the consultant's work role and sense of belonging to the organization as well as its possible impact. The results of this study show that the consulting profession is described as a flexible form of employment that is characterized by freedom, opportunities and challenges. It also requires the consultant to constantly adapt to its environment and prioritize between the many different requirements that arise. The feeling of belonging is described to be strongest towards the consultancy, however since the consultant is committed to two companies at the same time, he or she has also proved to be somewhat fragmented. The feeling of belonging is described to affect the consultant's job satisfaction, motivation and willingness to stay within the company.

I denna studie studerar vi, utifrån ett sociologiskt perspektiv, hur bemanningsanställda konsulter med en heltidstjänst inom tjänstesektorn upplever organisationstillhörighet. Dels gentemot de bemanningsföretag de är anställda av, dels gentemot den uppdragsgivare de arbetar hos. Vidare studerar vi hur konsultchefer, som företräder ett bemanningsföretag, arbetar för deras respektive konsulter ska känna sig tillhörande deras bemanningsföretag. Med åtta genomförda kvalitativa intervjuer, sex stycken med konsulter och två stycken med konsultchefer, har vi samlat in det empiriska materialet. Detta material har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk som utgörs av Hogg & Terrys teori om social identitetsstrategi samt Alvesson och Willmotts teori om organisationskontroll genom identitetsstyrning. Resultatet av studien visar att konsulterna upplever organisationstillhörighet i varierande utsträckning gentemot respektive parter som både utgörs av inkluderade och exkluderade faktorer. Det framgår även att konsultcheferna aktivt arbetar för att få konsulterna att uppleva tillhörighet gentemot bemanningsföretaget, bland annat genom olika typer av kommunikation samt evenemang som anordnas för konsulterna. Trots att konsulterna i vissa avseenden upplever sig vara exkluderade hos uppdragsgivaren, känner de uteslutande en starkare tillhörighet gentemot denne istället för bemanningsföretaget. De avgörande faktorerna som leder till denna upplevelse framgår i resultatet och utgörs av: utförande av arbetsuppgifter, vart de tillbringar sin arbetstid samt genom de kontakter som knyts med kollegor och chefer på arbetsplatsen.

Problemområdet som uppsatsen belyser är sambandet mellan organisationstillhörighet och autonom motivation inom IT-konsultbranschen. Forskning om dessa områden har tidigare utförts främst var för sig, men har på senare år kopplats mer och mer samman. Dessutom har undersökningarna inom konsultbranschen enbart gjorts på bemanningsföretag. Utifrån sambandet och i förhållande till nuvarande teorier tas tre hypoteser fram och prövas. Metoden som använts i undersökningen är en enkätundersökning bestående av frågor angående organisationstillhörighet och motivation. Undersökningen genomfördes på två IT-konsultföretag i Skåne, Sverige, där 63 IT-konsulter medverkade. Detta material analyserades sedan utifrån de teorier som tagits upp. Resultatet visade att det finns ett positivt samband mellan IT-konsulternas upplevda organisationstillhörighet och autonom motivation, men att organisationstillhörighet inte är lika viktigt för externa IT-konsulter (arbetsplats på kundföretaget) som för interna IT-konsulter (arbetsplats på konsultföretaget). Resultatet bekräftar även att motivationen hos de interna IT-konsulterna var lägre än hos de externa IT-konsulterna. Vidare forskning behöver göras för att kunna öka förståelsen om sambandet mellan organisationstillhörighet och motivation inom IT-konsultbranschen; att ta in fler faktorer i sambandet, förslagsvis flexibilitet, och att undersöka vidare vilket av områdena som påverkar det andra.
The problem in focus in this thesis highlights the correlation between organizational commitment and autonomous motivation within the IT consulting business. Research within these areas has earlier mainly been conducted separated from each other, but recent research has aimed at merging the two areas together. In addition research within the consulting business has solely been made within temporary staffing agencies. Three hypotheses are developed and tested with a base in the correlation and the connection made with existing theories. The method used in the research was a survey consisting of questions regarding organizational commitment and autonomous motivation. The survey was conducted on two IT consulting firms in Skåne, Sweden, and a total of 63 IT consultants participated. The material was analyzed with regards to the existing theories. The results showed that there is a positive relationship between the IT consultants’ perceived organizational commitment and autonomous motivation, but that organizational commitment is not as important for external IT consultants (workplace at the client company) as for internal IT consultants (workplace at the consulting firm). The result also confirmed that the motivation of the internal IT consultants was lower than among the external IT consultants. Further research is needed to increase the knowledge regarding the correlation between organizational commitment and motivation within the IT consulting business; to include more factors in the correlation, flexibility as a suggestion, and to further research which area that affects the other area.

Arbetsmarknaden har utvecklats till att bli mer flexibel. Detta ökar arbetstagares individuella ansvar och skapar svårigheter för den enskilda individen att avgränsa sig i sitt arbete. I den här studien undersöker vi varför tjänstemän inom en barnrättsorganisation arbetar så mycket. För att få en förståelse för detta har vi genomfört sex intervjuer med tjänstemän om deras upplevelse rörande deras arbetssituation. Vi har analyserat det insamlade materialet med hjälp av Göran Ahrnes teori om den organisatoriska kentauren, där en viktig utgångspunkt är att en organisation består av människor som inte bara arbetar för organisationens mål, utan också sina egna. Våra respondenters upplevelser bidrar till en ökad förståelse för de avgränsningssvårigheter arbetstagarna känner. Slutsatsen är att bristande styrning och stöd från organisationen i kombination med ett stort personligt engagemang och möjligheter att integrera egna mål, leder till arbete som sker utanför arbetsbeskrivning och betald tid.

The interpretation an individual does as an organizational member is complex. This studyfocuses on the meaning that arises when an individual interprets their organization through theopinions of others. The importance of other people's perceptions of the organization has thusfar seen a low degree of sociological research. However, this study intends to contribute to suchresearch. The purpose of this study is to understand how external perceptions of one's ownorganization become part of an organizational member’s identity, as well as the importance ofthese external perceptions in the organizational member’s relationship with the organizationand external actors. The study takes a qualitative approach, and the results are based on semistructuredinterviews with informants working in different positions in the Swedish bankingsector. The theoretical frameworks used in this study consist of Tom J. Brown et al. and thetheory of organizational identity, Pierre Bourdieu's concept of habitus, and the forms of capitalcombined with Howard Becker's Commitment theory, and finally Erving Goffman'sdramaturgical perspective. The results show that the most crucial aspect for the informants tostay in an organization is the social contacts and networks they receive from their organizationalmembership. Thus, the perceptions of external actors' regarding the organization have littlebearing on the perceived commitment of the informants. Furthermore, it appears that theinformants in interactions with others find their financial knowledge to be highly valued by thepublic, despite a perceived negative attitude towards the sector. The study finds this to beimportant for the impression management, and role-taking informants undertake in interactions.Lastly, it seems that the habitus has a central purpose in understanding the meaning informantsplace in other people's perceptions of the organization, both regarding commitment andinteractions.
Det tolkande som en individ gör i egenskap av organisationsmedlem är komplext och dennastudie riktar in sig på den mening som uppstår när en individ tolkar sin organisation i utifrånandras uppfattningar. Betydelsen av andras uppfattningar om organisationen har hittills sett enlåg grad av sociologiskt inriktad forskning och det är något som denna studie ämnar bidra med.Syftet med denna studie är att få förståelse för hur externa uppfattningar av den egnaorganisationen blir del av en organisationsmedlems identitet, samt betydelsen av dessa externauppfattningar i organisationsmedlemmens relation till organisationen och externa aktörer.Resultatet av denna kvalitativa studie baseras på semistrukturerade intervjuer med informantersom arbetar på olika positioner inom den svenska bankbranschen. Det teoretiska ramverk somhar använts i studien är Tom J. Brown m.fl. och teorin kring organisationsidentitet, PierreBourdieus habitusbegrepp och kapitalformer i relation till Howard Beckers teori om åtagande,och slutligen Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet visar att den viktigasteaspekten till att informanterna stannar kvar i organisationer är de sociala kontakter och nätverkde får. Därför kan man se att externa aktörers uppfattningar om organisationen har litenbetydelse för informanternas upplevda åtagande. Det framkommer även att informanterna iinteraktioner upplever deras finansiella kunskap som högt värderad av allmänheten, trots enupplevd negativ inställning till branschen som helhet. Detta konstateras ha betydelse för denintrycksstyrning och det rolltagande informanterna gör i interaktioner. Avslutningsvis,framläggs det även att habitus verkar ha en central roll i att förstå betydelsen som informanternalägger i andras uppfattningar om organisationen, både gällande åtagande och i interaktion.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att företag i både privat och offentlig sektor bedriver verksamhet i projektform. Numera använder även vissa företag projektformen som det dominerande sättet att driva verksamheten. Projekt leder till att nya och större krav ställs på den anställde med okända svårigheter att övervinna, konflikter att lösa samt nya utmaningar att möta. Samtidigt ser vi en ökande utbredning av långtidssjukskrivna på grund av stressrelaterade sjukdomar. Beror denna stress på höga arbetskrav och nedskärningar i arbetslivet eller på nya organisationsideal som råder i dagens samhälle?

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån individens perspektiv studera huruvida arbetsförhållanden motsvarande de kriterier vilka ingår i projektarbete, kan komma att leda till stress för individen. Vidare avser vi även att studera eventuella skillnader i stress kring två olika typer av projektmedlemmar med avseende på organisationstillhörighet. Dels personer som är anställda av kundföretaget, dels de som är anställda av det säljande konsultföretaget.

Genomförande: Vår studie bygger på besöksintervjuer av sammanlagt fyra anställda från två olika organisationer, som arbetar inom ett och samma projekt. Vi studerar dels medlemmar som på heltid arbetar i projekt och dels medlemmar som vanligtvis arbetar i linjearbete, men som utöver ordinare verksamhet även deltar i projektarbete.

Slutsats: Vi kan se att samband finns mellan fenomenen projekt och stress. Vi kan också se att olika faktorer påverkar den anställdes stress, beroende på dennes organisationstillhörighet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konsulter upplever sin arbetssituation i gränslandet mellan två organisationer, bemanningsföretaget och kundföretaget. För att analysera detta har vi utforskat olika mekanismer som påverkar konsulters formella tillhörighet samt deras känsla av tillhörighet respektive utestängning hos kundföretagen. Vi har för att genomföra denna studie använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt, där vi utfört semistrukturerade intervjuer med sex konsulter som arbetar inom bemanningsbranschen. Vi har kommit fram till att konsulters formella tillhörighet finns hos båda företagen samtidigt som den känslomässiga tillhörigheten ligger hos kundföretaget. Konsulters situation i gränslandet mellan organisationer är problematisk, främst på grund av en komplex tillhörighet. Vi har kommit fram till att konsulter oftast känner sig som en del av den sociala gemenskapen då de är ute på uppdrag, men att chefer ofta drar en skiljelinje mellan konsulter och fast anställd personal. Chefernas åtskiljande gör att konsulter inte blir en del av kundföretaget på samma villkor som fast anställd personal, och leder delvis till ett utanförskap för konsulter. Det positiva med bemanningsbranschen har visat sig vara dess flexibilitet. Dock visar våra resultat att ju längre konsulter arbetat i bemanningsbranschen desto mer negativt inställda blir de. Våra resultat visar att konsulter, oberoende av om de trivs i branschen eller ej, inte ser en framtid inom den. Arbetet som konsult ses som en tillfällig lösning, med förhoppning om att i framtiden få en fast anställning.
The purpose of this essay is to explore how consultants experience their work situation on the borderland between two organizations, the staffing agency and the client company. To analyze this, we have explored different mechanisms that affect consultants' formal affiliation, and their sense of belonging and exclusion in client companies.We have used a qualitative approach, in which we held semi-structured interviews with six consultants working in the staffing industry. Our conclusion is that consultants have formal affiliation to both companies, while the emotional affiliation is to the client company. The situation on the border between organizations is somewhat problematic, mainly because of the complex feeling of affiliation. We have concluded that consultants often feel like a part of the social community while they are leased out, but that managers often draw a distinction between consultants and permanent staff. The separation done by managers does not allow consultants to become part of the client company on the same terms and conditions as permanent staff, which partly produce exclusion of consultants. The main positive aspect of the staffing industry is its flexibility. However, our results show that the longer a consultant has worked in the staffing industry, the more negative they become. Our results showed that consultants, regardless of whether they thrive in the industry or not, do not want to have a future in it. Working as a consultant seems to be a temporary solution, while hoping to find a permanent job in the future.