Academic literature on the topic 'Organisatoriskt lärande och förändring'

Denna artikels tänkbara svar på frågan varför vi har slöjd i den svenska grundskolan är förankrat i teorier om motstånd (Senneth, 2008) och teorier om kommunikation och ledarskap (Hamre m.fl., 2013). Svaret pekar på en potential knuten till att lärare i slöjd medvetet leder elever till motstånd i slöjdundervisningen och stannar hos dem under motstånd genom att erbjuda både krav och stöd. Utifrån en re-analys av tidigare insamlade videoobservationer beskrivs tre lärare, i olika slöjdgrupper, som förhåller sig på skilda sätt till en av sina elever som möter externt eller skapar internt motstånd i pågående slöjdarbete. Analysen syftar till fördjupad förståelse av hur elevers möte med motstånd uppstår och hur detta kan relateras till lärares förhållningssätt. De tre lärarna har delvis olika sätt att leda undervisning och att erbjuda sina elever mer eller mindre emotionellt stöd, organisatoriskt stöd och stöd för lärandet. Genom sina olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet gör deras elever olika erfarenheter av möten med motstånd i skolslöjd. Keywords: Motstånd, Emotionellt stöd, Lärande stöd, Organisatoriskt stöd, Didaktiskt ledarskap, Re-analys

Elever måste kunna hantera en verklighet i snabb förändring med rask teknikutveckling. Skolan bör förbereda dem på en globaliserad värld. Det gäller att skapa så bra förutsättningar som möjligt för lärandet. Men det saknas ofta en helhetssyn i skolan, skriver Bia Dahl. En lösning är att tänka tematiskt, när man organiserar innehållet, planerar undervisningen och arrangerar lärandemiljön, menar hon.

Syftet med denna artikel är att mot bakgrund av förskolans bildningsideal och betydelsen av att göra bruk av barns perspektiv bidra till diskussionen om undervisningsbegreppets innebörd i ett förskoleperspektiv. Forskningsfrågan är hur undervisning i förskolan kan förstås i såväl spontant uppkomna som planerade undervisningssituationer, då barns perspektiv beaktas i relation till lärandets innehåll. Med utgångspunkt i empiri synliggörs och diskuteras didaktiska förhållningssätt som rör förskollärarens roll i relation till barns perspektiv och aktuellt objekt för lärande. Förskollärare i Sverige har som uppdrag att hantera såväl spontant uppkomna som planerade lek- och lärandetillfällen där barns erfarenheter och kunnande integreras, stöds och utmanas i ett undervisande syfte. Diskussionen belyser beaktande av barns perspektiv som en utgångspunkt för undervisningsbegreppets definition samt väcker frågor kring utveckling och förändring av såväl förskollärares kompetens som förskolans verksamhet. Artikeln avslutas med reflektioner kring den svenska förskolans bildningstradition relaterat till nya uppdrag och möjliga vägar.

Det pågår en förändring i styrningen av barnomsorg och förskola i de nordiska länderna. Nya begrepp efinierar dess uppdrag, vilket skapar möjligheter men också utmaningar. Introduktionen till temanumret ger en beskrivning av aktuell forskning och pågående diskussion i framför allt Sverige, men också i övriga nordiska länder, om begreppen utbildning och undervisning, som en del i denna förändrade styrning. Ansvaret för förskolan i Sverige flyttades i slutet av 1990-talet till utbildningsdepartementet och Skolverket, från att tidigare ha sorterats under socialdepartementet och Socialstyrelsen. Därmed kom förskolan i första hand att motiveras av barnets rätt till förskola, snarare än föräldrars rätt till barnomsorg. När en ny skollag infördes 2010 förstärktes uppdraget ytterligare i en utbildningspolitisk riktning, genom att förskolan blev en skolform som inte längre i första hand reglerades genom beskrivningar av omsorg och lek, utan med begreppen utbildning och undervisning. Denna nya styrning, med begrepp som emanerar ur skolans tradition, genomfördes utan föregående utredning av vad det skulle kunna betyda för förskolan.I introduktionen presenteras temanumrets åtta artiklar, som är skrivna av svenska forskare med intresse för att bidra till diskussionen om hur begreppet undervisning kan tolkas och tillämpas i förskolan. Diskussionen om utbildning och undervisning i förskolan är högaktuell i Sverige, men temanumret bidrar även till pågående diskussioner i övriga nordiska länder. En sammanfattning av artiklarna ger att undervisning i förskola handlar om att skapa eller fånga ett intresse hos barn och att därifrån stötta ett lärande och en utveckling, för att ge varje barn de bästa förutsättningarna för resten av livet.

Verksamheten i skolan kommer alltid att stöta på utmaningar, hinder och problem där det krävs ny kunskap, utveckling och förändring. Det gör att det finns stora vinster med en nära samverkan mellan universitet och skola.

Den här doktorsavhandlingen handlar om lärande i organisationer, närmare bestämt i skolor, när en förändring introduceras. Den baseras på en studie av fyra grundskolor som alla deltar i en gemensam utvecklingssatsning på IT. Trots liknande förutsättningar och en förändringsprocess upplagd på ett likartat sätt nådde skolorna olika resultat i projektet med avseende på hur väl IT integrerats i verksamheten. Hur kan det komma sig? Kan resultaten förklaras av de organisatoriska lärprocesser som utvecklades på respektive skola? Vilka är i så fall förutsättningarna för sådana lärprocesser? Genom att svara på dessa frågor belyser avhandlingen betydelsen av organisatoriskt lärande vid förändringssatsningar i organisationer. Den handlar om är förutsättningarna för organisatoriskt lärande, och hur personalens samspel och lärande påverkar resultatet av utvecklingsprojekt. Kunskap om hur detta går till har betydande implikationer för möjligheten att skapa, sprida och använda kunskap i alla typer av organisationer, och därmed för möjligheten att utveckla ett lärande som leder till konstruktiv förändring. Förändringens villkor, dvs. dess förutsättningar, möjligheter och begränsningar, knyter författaren således till de lärprocesser som sker i en organisation när en förändring introduceras. Boken baseras på intervjuer med lärare och skolledare vid fyra skolor under drygt fem års tid.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2004. Spikblad saknas

The study focuses on examining the eventual effects of corporate culture on customer satisfaction. The culture at Handelsbanken AB was examined due to its historical background of high customer satisfaction in contrast to the other large banks in Sweden. The study was made by finding previous theories discussing the relationship between organizational culture and customer satisfaction. Through these previous theories, three significant corporate culture traits were found that has shown positive correlation with customer satisfaction. These three variables will serve as guidelines when examining the culture of Handelsbanken through interviewing people associated to the organisation. The findings of the study show that due to Handelsbankens very decentralized culture and local presence, they have managed to attain high customer satisfaction through good customer service and having a culture that engages change.

Sammanfattning Det vetenskapliga arbetet är en deltagande kvalitativ studie i en kambodjansk organisation, där jag i samverkan med chefer och medarbetare utvecklat och implementerat ett Human Resource Development (HRD). Syftet med studien är att beskriva, analysera och tolka utvecklingsarbetet i den kambodjanska organisationen utifrån empiri, teori och tidigare forskning inom kultur, interkultur, ledarskap, organisation, organisatoriskt lärande och förändring. Vidare är syftet att utforska, tolka och dra slutsatser om metoder och förhållningssätt som underlättar kulturmöten och organisations- och ledarutveckling med ett interkulturellt perspektiv. Med ett socialkonstruktionistiskt synsätt är organisationer och kulturer påverkbara. Det är möjligt att i samspel och med en interkulturell approach påverka en organisation och kultur, om hänsyn tas till den verklighet i kulturen som är bestående. Synsättet som styrt valet av metoder i HRD programmet har till stora delar varit framgångsrikt. En generell slutsats är att vald teori och tidigare forskning fungerat väl i beskrivningar, analys och tolkning av empirin Den nationella kulturen har stort inflytande på processer och relationer inom organisationen. Viktig kompetens vid utvecklingsarbete i kollektivistiska kulturer som Kambodja är förmågan att bygga relationer och skapa förtroende, liksom interkulturell kompetens, som handlar öppenhet, kommunikationsförmåga och att kunna växla och utveckla nya perspektiv. Att möta chefer i den kambodjanska organisationen utifrån ett gemensamt meningssystem, som teorier och forskning inom området ledarskaps- och organisationsutveckling, har varit en framgångsfaktor. Metoder för lärande ska ha en balans mellan etablerad och ny kunskap, för att inte bli ett hot mot rådande maktstrukturer. En process- och utvecklingsinriktad lärandepedagogik har fungerat väl. Det har gått förvånansvärt bra att föra in modeller influerade av den svenska demokratiska arbetskulturen, som karakteriseras av delaktighet, processer och förankring för att uppnå konsensus i beslut. Det har varit en balansgång att bedriva utvecklingsarbetet inom ramen för existerande institutioner. Den tröghet och tidskrävande byråkrati i den kambodjanska organisationen, som är uppbyggd i en gammal struktur i den kambodjanska statsförvaltningen, har varit det största hindret i utvecklingsarbetet. Studien har gett mig fördjupade teoretiska kunskaper, men framför allt insikten om att de metoder jag använder i min dagliga praxis som organisationskonsult har stöd i teorin.
Abstract The thesis is a participatory qualitative study in a Cambodian Organization, where I in interaction with managers developed and implemented a Human Resource Development (HRD) program. The purpose of the study is to describe, interpret and analyze the development work based on empirical data, theory and previous research in culture, inter-cultural, leadership, organization theory, organizational learning and change. An additional purpose is to explore, interpret and draw conclusions about the methods and approaches that facilitate intercultural meetings, organizational- and leadership development with an intercultural perspective. With a social constructionist perspective and an intercultural approach in mutual interaction, it is possible to influence an organization and culture, when taking into account the reality of the culture which is composed. The national culture and an old hierarchical structure have great influence on the processes and relationships within the organization. Skills to build relationships and trust are required in development work in a collectivist culture as Cambodia and also intercultural competence, which embraces openness, communication skills and ability to switch and develop new perspectives. Shared systems of meaning, like theories and research in the field of leadership and organizational development and methods for learning that have a balance between established and new knowledge are important, not being a threat to existing power structures.

This paper aims to provide a description of how knowledge can occur in Apoteket AB, an organization that is operating on the Swedish pharmacy market. The purpose of this paper is also to describe how the organizational learning occurs in the organization, and how the outcome of this learning can be stored in the organizational memory. This subject is of interest since Apoteket AB experience changes in their external environment in that they no longer have monopoly to sell pharmaceuticals on the Swedish pharmacy market. Earlier research claims that organizations need to develop new knowledge in order to take action, and this development needs to be supported by the management within the organization. The collection of primary data was done by two qualitative interviews with employees within the organization of Apoteket AB. Our conclusions are that knowledge can occur in many forms, such as tacit and explicit knowledge. The vast majority of the knowledge within the organization is the information that can be found in the electronic database Aponet within Apoteket AB, and that is useful for the employees in their daily work, and therefore is known as explicit knowledge. Since this knowledge is to be found through Aponet, the organizational memory plays an important role in sharing knowledge. The organizational learning can also be found in many different forms, making it possible for the organization to benefit from the employees experiences and discoveries. The outcome of this learning is often stored in the organizational memory known as social networks, which includes the employees in different situations.

Syftet med uppsatsen är att beskriva en miljörelaterad lärandeprocess, och hur detta yttrar sig i miljöarbetet, då ett miljöledningssystem införs vid en organisation i försäkringsbranschen. Studiens problemområde ligger i hur en organisation är lärande när en planerad förändring ska genomföras och bli till en förhållandevis permanent ändring, detta i samspel med ett dynamiskt och innovativt miljöarbete. Forskningsfrågan är: Hur ser den miljörelaterade lärandeprocessen ut vid införandet av ett miljöledningssystem och hur yttrar sig detta i miljöarbetet? En fallstudie ("Single-case study”) har genomförts på ett bolag i Länsförsäkringsgruppen. Tre datainsamlingstekniker har använts: (1) Intervjuer, (2) Dokumentstudier samt (3) Deltagande observation.

Implementeringen av miljöledningssystemet sker i hela Länsförsäkringsgruppen och ett erfarenhetsutbyte förekommer där bolagen gemensamt försöker tydliggöra arbetsområden för ett strategiskt miljöarbete. Det återfinns begränsningar i miljöarbetet bl.a. i informationsspridningen, speciellt när det gäller användandet av elektroniska kanaler. Vid internkommuniceringen så krävs det en balanserad informationsspridning i strävan efter ett utvecklande och innovativt miljöarbete. Idag är organisationens miljöarbete i stor utsträckning beroende av hur konkret verksamheten är. Medvetenheten om miljöarbetet måste öka inom organisationen, förslagsvis med hjälp av utökad möjlighet till personlig kontakt inom verksamhetsområdena samt genom verksamhetsområdesrelaterad utbildning. Miljögruppen är en mycket god idé, vars kompetens måste förvaltas väl. Systemet som verktyg måste konkretiseras till lokala förutsättningar, följa organisationens ”vanliga” verksamhetsflöde och miljöarbetet och dess resultat måste kommuniceras internt och externt. Avvikelsehanteringen måste utvecklas, vilket har betydelse för den feedback som är nödvändig för ett lärande i miljöarbetet. Perspektivet måste lyftas och i högre utsträckning inkludera interna och externa aspekter med utgångspunkt i ekologiska, ekonomiska och social samband.

Title: Social media as a tool for organizational learning Author: David Chaaya & Filip Fischer Supervisor: Stig Sörling & Tomas Källqvist Background: People have always used different ways of communicating. Communication has a vital role in organizations for control when management and employees are communicating and interacting with each other to spread individual learning. Thru this contact, individual learning can develop into organizational learning, which will benefit the whole organization. The most modern tool of communication is social media such as Facebook, Twitter and Youtube. The potential of these social media is disputed in society, but more and more organizations are using these kinds of media for communication. Aim: The purpose of this study is to illustrate how social media is used to control within organizations and also to create understanding how significant social media are for organizational learning. Method: The method of this study originates from the “aktörssynsätt” and is influenced by hermeneutics. The research approach is qualitative and a case study including thirteen interviews at ten organizations was performed. The responders were managers. Results: The result of this study shows that the organizations, which we were in contact with are using different kinds of social media. Facebook, Twitter and such social media are not used for internal communication. Instead, social media such as intranet in different shapes and forms is primary used. The management at the organizations thinks that social media can have a big significance for organizational learning by their way of simplifying the internal communication in the organization. But there is a difference between the organizations. In some organizations the organizational learning takes place in the physical interaction. Keywords: Organizational learning, internal communication and social media.
Titel: Sociala medier som verktyg för det organisatoriska lärandet Författare: David Chaaya och Filip Fischer Handledare: Stig Sörling och Tomas Källqvist Bakgrund : Människor har i alla tider använt olika former av kommunikationsmedel för att göra sig förstådda. Vid verksamhetsstyrning i organisationer har kommunikation en avgörande roll för att medarbetare och ledning skall kommunicera och interagera med varandra för att sprida det individuella lärandet. Genom kommunikationen och interaktionen kan det individuella lärandet utvecklas till ett organisatoriskt lärande, vilket gagnar hela organisationen och därmed bidrar till effektiv styrning. Det organisatoriska lärandet har historiskt setts som ett svårhanterligt styrmedel då det hämmats av bristande kommunikation mellan ledning och medarbetare samt av en företagskultur vars strategier och struktur inte främjar lärande. Det senaste kommunikationsmediet för organisationer är sociala medier, där kända exempel såsom Facebook, Twitter och Youtube ingår. Dessa sociala mediers potential är omstridd i samhället där nyttan ifrågasätts, dock ser vi att fler och fler organisationer använder sig av denna sortens sociala medier för att kommunicera. Syfte : Studiens syfte är att belysa hur sociala medier används för att styra inom organisationer samt belysa de sociala mediernas betydelse för utveckling av organisatoriskt lärande. Metod : Studiens metod utgår från aktörssynsättet och är influerad av hermeneutiken. Kvalitativ ansats har använts och en fallstudie innefattande tio olika organisationer med tretton intervjuer genomfördes. Respondenterna hade chefspositioner. Resultat: Resultatet av studien visar att ledningen i de organisationer vi studerade använder olika former av sociala medier för att styra i sitt arbete. Facebook, Twitter och liknande sociala medier används inte för intern kommunikation, främst används istället sociala medier såsom intranät i olika skepnader. Respondenterna uppfattar att sociala medier kan ha stor betydelse för utveckling av organisatoriskt lärande, genom att de sociala medierna förenklar den interna kommunikationen i organisationen. Med det skiljer sig mellan organisationerna. I vissa organisationer sker det organisatoriskt lärandet i den fysiska interaktionen. Nyckelord : Organisatoriskt lärande, intern kommunikation, sociala medier.

The purpose of this essay is to examine how four Swedish retail companies describe their information management in connection to ethical trade. My purpose is also to examine how this information management relates to organizational learning. My questions at issue are – “Which activities related to information management in connection to ethical trade is described by the companies?” and “How can these activities and statements be related to organizational learning?” My method of investigation is to perform qualitative interviews with representatives from the retail companies and relate the results to theories on information management and organizational learning, mainly theories of double-loop- and single-loop learning. The information management literature address issues such as information needs, information sources and information seeking. The information management in the companies mainly consists of two categories – one is where companies seek information in order to control, verify and compare information received and the other where companies inform other interested parties and co-workers about their activities related to ethical trade. The organizational learning manifests itself through a change in norms and new strategies and methods in relation to the companies’ activities in connection to ethical trade.
Program: Bibliotekarie

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man ser på lärande och arbetar med lärande inom två organisationer från ett ledningsperspektiv, för att sedan ställa detta i relation till teorier om den lärande organisationen. De organisationer som undersöks är ett byggföretag och ett arbetsförmedlingskontor. Studien tar avstamp i en genomgång av begreppet lärande organisation. Begreppets historiska bakgrund och viktiga förgrundsfigurer tas upp för att sedan visa hur begreppet har utvecklats och ser ut idag.Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och metoden som använts är informantintervjuer. Tre personer inom respektive organisation har intervjuats, alla med insikt och inflytande över hur man arbetar med frågor som rör lärande och kompetensutveckling. Av resultatet framkom det att man inom båda organisationerna aktivt arbetar med lärande. Dels på strategisk nivå men också rent praktiskt. Man har väl utvecklade program när det gäller formella kurser inom båda organisationerna. Man anser även att det informella lärandet är av stor vikt och det har gjorts vissa ansatser till att styra detta lärande. Resultatet ställs främst i relation till Örtenblads synsätt på den lärande organisationen samt hans dimensioner av lärande. Utifrån de olika synsätten kan man tydligt se att vissa aspekter av respektive synsätt passar in på hur man arbetar med lärande inom organisationerna. Trots detta vill vi inte kalla någon av organisationerna för lärande organisationer. Framförallt eftersom de teorier som finns om den lärande organisationen är så pass allmängiltiga att vilken organisation man än undersökte så skulle förmodligen aspekter av den lärande organisationen finnas representerade. Idén om den lärande organisation kan fyllas med nästan vilket innehåll som helst beroende på vilka avsikter och perspektiv en organisation har. Oavsett om en organisation kallar sig för en lärande organisation eller ej är detta aldrig någonting man slutgiltigt blir. Den lärande organisationen är en utopi, något att sträva efter, ett vision snarare än ett mål.Nyckelord: Lärande organisation, Organisatoriskt

The study of the natural environment and the acknowledged effects of the global warming has come to affect other disciplines including the field of IS research. A sustainable future cannot afford the continuing of our unsustainable behaviors. The organization and the behaviors of its employees are reproducers of the unsustainable society and with this knowledge comes responsibility. A growing interest to be a part of the sustainable development has thus influenced the organizations way of manufacturing goods and transform processes with the motive of making them more efficient and “greener”. This leads to the growing interest of the opportunity of implementing IS as a contributing factor of the transformations process. This essay studies the digital tool for communication and its’ promoting influence on the transformation process toward a sustainable IT-consulting business. The study acknowledges social contextual factors and organization structures that may challenge the effectiveness of the digital tool. The empirical findings are viewed through the lens of organizational learning and thus contribute to the field of IS research with a new perspective on the impact of IT in the transformations process.